Solig lördag med odödliga sagor

Nä men här sitter väl jag och chillar på balkongen.
 
 
 
 
 
Hej hej världens skönaste och soligaste lördag! 
 
 
 
 
Just nu läser jag Den odödliga sagan - om hur och varför vi berättar historier. Tips till alla med sug efter det dramaturgiska. 
 
 
 
 
 
Kuriosa: Jag blev tipsad om boken i podden Mellan raderna. Jag ba - wow den låter jätteintressant! Varför har jag inte hört talas om den innan? Jag klickade hem boken på dirren. Den landade i brevlådan, jag började läsa och... Hm... Det kändes bekant på något vis? Väldigt bekant faktiskt. Det var då jag insåg att jag redan har läst boken, i våras, fast på engelska och då har den annan titel. 
 
Bli ej förvånade kära vänner! Det är så typiskt mig att inte kontrollera detaljer. Det är ju även jag som för några år sedan kastade mig ner på stan för att handla höstytterkläder till äldsta barnet. Det blev jättefina kläder och dom passade honom superbra men efter en dag eller så insåg jag att jag hade köpt exakt samma storlekar som han hade hösten innan. Jag hade med andra ord inte behövt köpa ett enda nytt plagg om jag bara hade tagit mig några sekunder att studera detaljerna. 
 
A ja, sån är jag. Vad gäller boken så är det faktiskt en annan grej att läsa på svenska så jag läser den igen.
 
 

Några bra grejer mot ångest

Okej. Jag är inte någon expert på det här med ångest. Mer än att jag har haft det hela mitt liv meeeen jag tänkte ändå komma med några tips till alla er med (hanterbar) ångest. Saker jag gör och som jag har insett är lugnande mot oro och tankar som far och flyger. 
 
Mina bra grejer mot ångest och oro:
 
- Odla ett intresse
Det här tipsade faktiskt min psykolog om. Inte så att hon sa åt mig att odla ett intresse men hon sa att det är bra att jag skriver. För när man skriver gör man något utanför sin egen snäva tankesfär. Man är inne i det, så att säga. Så mitt första tips till alla med ångest och oro är att ägna sig åt någon form av skapande. Det kan vara att plantera (himla rogivande faktiskt), sy, snickra, måla, scrap book:a, rita i en sådan där vuxenritbok eller bara göra något med händerna och finna ro i det. Något som inte är att scrolla mobilen. 
 
 
 
 
 
 
- Läsa
Idag, med allt digitalt, är vi så vana vid snabba belöningar och kickar. En bok är inte en snabb belöning. En bok kräver mer av dig och det är bra! Läser du en fysisk bok kan du inte göra någonting annat än just det och det är också bra! Bort med multitasking, tack. Du kan säkert känna dig rastlös i början för vi är så vana vid att anstränga hjärnan noll med telefonen. Men när du väl hittar en bra bok och får flow i läsningen är det sååå avslappnande! Det bästa som finns är att hitta en bok som är så pass spännande att du längtar efter att få läsa. 
 
- Andas och slappna av
Men snälla, säger ni. Andas gör vi väl hela tiden? Jo visst. Men hur andas vi? Är man stressad ligger andningen uppe i halsgropen och kippar. Men den behöver komma ner i magen. Vig 3 minuter varje dag åt att påminna dig om hur man andas. Lägg dig raklång, helst på en matta, och bara känn luften gå in och ut ur kroppen. Slappna av. Jag brukar lägga mig med en kudde under svanken, armarna ovanför huvudet och hälarna mot varandra upp mot rumpan (så att knäna går ut åt sidorna, om ni fattar). Då sträcker man ut bäckenet också. Jätteskön position!
 
 
 
 
- Träna 
Jag har som sagt börjat träna framför Youtube och det är den bästa idé jag fått denna sida årskiftet! Jag brukar träna 20-30 minuter varannan dag. Varannan gång styrka och varannan gång yoga. Jag behöver inte ta mig till gymmet, inte stressa eller passa tider. Jag kan träna när barnen är hemma och till och med har kompisar på besök. När jag gör de här träningspassen är jag helt inne i det. Tankarna är ingen annanstans. Med andra ord är det är inte så att jag eftersträvar magmuskler utan mer ett sätt att låta tankarna koncentrera sig på något som gör gott. 
 
- Tid för att bara vara 
Japp. Nu insåg jag att alla ovan tips är att ta sig tid för att bara vara. Tid där du inte är på väg någonstans, inte är på hundra olika platser i din tanke. Du är bara här och nu. Sätt telefonen på ljudlös i samtliga fall och unna dig att inte distraheras av sms eller notiser. Det är okej. 
 
Kom gärna med era bästa tips!
 
 

Övervakad

När man var liten gick man ju och la sig för natten innan sina föräldrar, såklart.
 
Men visst hade man på känn att man missade roliga saker efter läggdags? Visst hade man på känn att det kunde åka fram en coca cola på vardagsrumsbordet eller att det tittades på någon spännande serie eller snacksades på något som egentligen bara skulle ätas till helgen. Eller hur? Man var ju inte dum. 
 
Exakt allt det här misstänker även mitt eget sjuåriga barn. Han misstänker att 1) storebror får vara uppe längre än honom och 2) att vi äter chips oavsett dag i veckan och 3) att vi tittar på roliga filmer. 
 
Men hur bevisar man då sina misstankar?
 
Ja, till skillnad från när jag själv var liten har sjuåringen teknik att tillgå. En iPad närmare bestämt. Flera gånger har han gömt sin padda med kameran igång. En kväll hittade jag den bakom en blomkruka och då hade den hela två och en halv timma av inspelat övervakningsmaterial. 
 
Igår hade sjuåringen inte ens bemödat sig att gömma undan paddan utan hade helt sonika ställt upp den i lämplig vinkel på tv-bänken. 
 
 
 
 
 
 
Om han har fått några bevis för sina misstankar? Nej. 
 
Om mamman kaaaan har förvanskat en del bevismaterial? Eh, ja. 

Mössväder och bra service

Idag var det mössväder! 
 
Inte mig emot. Jag älskar mössväder och njööööt av morgonens precis lagom kyliga och friska promenad till jobbet (vet att jag inte kommer känna samma den 5 mars när mössan använts så mycket att den hänger i slamsor kring hjässan). 
 
 
 
 
 
 
Igår var mindre njutbart.
 
Så här: På sin födelsedag fick tioåringen pengar av släkt och vänner. För dessa pengar ville han handla kläder från sin absoluta drömaffär KidsBrandStore. Efter mycket funderande köpte han två tröjor för summan av över 1000 kr. Sedan beställningen lades har han väntat och väntat och väntat på att få hem sina kläder så där som bara ett barn kan vänta. 
 
Igår kom beställningen. Två smutsiga tröjor i en trasig påse. 
 
 
 
 
 
Besvikelsen var TOTAL hos tioåringen. Tooooootal. Jag tror aldrig jag har sett honom så besviken faktiskt?
 
Jag kände mig genast stressad och såg framför mig hur jag skulle behöva sitta i olika kundsupport och erhålla noll hjälp. Men se där fick jag fel. Jag ringde till Kidsbrandstore och fick för det första svar efter typ två signaler, vilket förvånade mig positivt. Sedan fick vi så himla bra hjälp! Tjejen jag pratade med var så förstående och lösningsorienterad. Antagligen hade paketet fastnat i någon maskin hos Postnord, där av trasiga påsar och smutsiga kläder. Nu är nya tröjor på väg hem. Kudos till Kidsbranstore för snabb och bra hjälp! Det vill jag ha sagt denna onsdag.
 

Fakta om mig

Här kommer lite oombedd fakta om mig. 

 

Beroende av:

Jag hade nog sagt socker för några år sedan men det äter jag inte varje dag längre. Hot om rotfyllning kan få även den mest sockerstinna att tappa lusten... Jag hade också kunnat säga kaffe men efter vårens extrema stresspåslag måste jag ligga lågt med kaffet för magens skull. Så... Inget?

 

Vem behöver du mest just nu:
Mig själv och mitt välmående. 

 

Vad tror folk om dig?
Öh? Kanske att jag är rolig hela tiden och aldrig blir arg? 

 

 

 
 

Stämmer det?
Nej. Jag är absolut en munter person men har inga problem att bli sur och tvär.

 

Vad får du oftast komplimanger för?
Att jag är rolig.

 

Brukar du skratta för dig själv?
Japp. Jag älskar saker som får mig att efterskalvs-fnissa. Är inte det häftigt ändå? Att något har varit så roligt att man skrattar vid blotta tanken. 

 

Nästa mål i ditt liv:
Ge ut en bok? Måhända? Har jag nämnt den önskan för er? Inte? He. 

 

 

 
 

Hur svarar du i mobilen:
"Ah" om det är min man. "Hallå" om det är någon annan. "Heeeej älskling" om det är något av mina barn. 

 

Vem ringde dig senast?
Min man. Vi ringer varandra 2-3 gånger per arbetsdag. Ingen stalking eller så utan vi checkar av läget med varandra, liksom. 

 

Antal timmar sömn inatt:
Brukar snitta 7 timmar på vardag och 8-9 timmar på helg. 

 

Brukar du komma i tid:
ALLTID. Är ytterst, ytterst sällan sen. 

 

När mår du bra:
När jag slipper ha ångest och omger mig med min familj. 

 

 

 
 

Var du aktiv i skolan?
Ja det var jag. Egentligen i alla ämnen men i synnerhet i de jag tyckte var roliga. Jag hade exempelvis mer gärna kunnat skriva hela skoltidningen själv på gymnasiet. Om någon hade bett mig.

 

Favoritdryck på morgonen:
Kaffe!! Tyvärr har jag som sagt fått dra ner på det. Nu dricker jag te på morgonen vilket känns ungefär lika spännande som en klutt vaniljglass när alla andra äter marängswiss deluxe. Men men. 

 

Är du blyg?
Inte direkt nej. Men jag kan absolut vara tystlåten i sammanhang med människor som är mer pratsamma. Där känner jag inte jag måste gå in prat-duell. 

 

Sysslar du med någon idrott:
Men snälla? Nej. 

 

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Njaoooo... Alltså första gången jag såg min man så tänkte jag "gud så söt, honom ska jag ha". Men det var inte så att jag blev omedelbart kär. Det kom senare när jag lärde känna karl´n . 

 

Är du bortskämd?

Det beror på vad som menas? Alla vi i-länningar är ju bortskämda och priviligerade. Jag är dock inte bortskämd på sättet att folk gör saker för mig. Jag reder mig själv både privat och i jobb. Om en säger sååååå. 

 

Japp. 

 

Över och ut. 

In to the studio, så att säga

Igår hade vi musikstudiotid för jobbets räkning. Nej jag har inte sjungit in en singel. Jo jag förstår att ni hade önskat att så var fallet, men tyvärr. 
 
 
 
 
Det var barnen som sjöng den här gången. Matildas äldsta hade leadsing och våra sjuåringar fick bakgrundssjunga. 
 
 
 
 
 
 
Resultatet kommer ni kunna höra inom en snar framtid på en Youtubekanal nära er själva.
 
I samma studio-korridor rör sig namn så som Mike Perry, Arvingarna, Andreas Carlsson, Elisa och för all del Ammotrack. Vi kunde känna deras vingslag (och guldskivor) i ryggarna. 
 
 
 
 
Jag såg till att alla fick snacks och mat. 
 
 
 
 
 
 
Älskar att det är 300% ös när min och Matildas barn träffas. Dom peppar verkligen upp varandra i energi när de ses. Vilket, när jag tänker efter, gäller mammorna också.  
 

Julkänsla och tidiga träningar

Igår ordnade barnens fotbollsförening roligheter kring fotbollsplanen. Det var hästridning, lotteri, hoppborg och sådant där ni vet. Även försäljning av hembakade kakor vilket jag bidrog till med chokladsnittar. Sen köpte jag med mig kärleksmums och smördegskakor hem. Tog en för teamet, så att säga. 
 
Sjuåringen och hans kusin testade att rida. 
 
 
 
 
Sen vann de högsta vinsten på lotteri nämligen eeeeeeen... ALADDINASK! Tjoho! Hej 24 december den 14 september. 
 
 
 
 
På eftermiddagen gick vi ner till min bror och Hanna. Hockeysäsongen har nämligen dragit igång.
 
 
 
 
Jajjimen. Nu vet ni vad som kommer rulla på vår tv i ett halvår eller mer... 
 
Färjestad spelade sin första match och halva släkten satt bänkande. Vi tog fram snacks och ettåringen fick testa att dippa grönsaker för första gången i livet. Oj som det dippades! Dubbel-dippen har fått sitt ansikte, om man säger så. 
 
 
 
 
Nu är sjuåringen och hans ömma fader iväg på höstens första ishockeyträning. Klockan 09 varje söndag är det som gäller. NOLL NIO. Nolla nia nolla nolla in på lodrätt rad. Herregud. Vi får se hur det går helt ärligt. Jag tänker inte ägna söndag morgon åt att tjata och stressa iväg ett morgontrött barn. Det har vi nog av på veckorna. Så denna tidiga morgonträning kommer vi endast ägna oss åt så länge barnet går upp frivilligt och är peppad.
 
Eh. Ja. Möjligt att jag pratar med mig själv högt nu. 
 
Över och ut. 
 
 

Barnfri fredag

Igår hämtade vi mitt syskonbarn på förskolan. Sååååå mysigt att få göra det! 
 
Jag, sjuåringen och tioåringen stod som tre förväntansfulla hundar och viftade på svansarna i hallen till förskolan. Ettåringen verkade tycka att det var helt i sin ordning att vi plötsligt var där och skulle ta med honom hem. 
 
 
 
 
 
På eftermiddagen blev jag och Spiderpapa barnfria huxflux? Sjuåringen skulle sova över hos sin kusin och tioåringen hos en kompis. Vi passade på att åka upp till berget (fritidsområdet) och gå en lång promenad. 
 
 
 
 
 
När vi motionerat klart var klockan halv sju och vi var svinhungriga så vi åkte förbi sushistället i stan. Vi upptäckte snabbt att vi inte var ensamma om att crejva ris och soja. 
 
 
 
 
 
40 minuter väntetid var det!
 
Vilket gav mig anledning att använda mig att andningsövningen som psykologen lärt mig samma morgon...
 
Till slut fick vi vår sushi. Jag beställer alltid vegetarisk eftersom jag inte pallar rå fisk. Mina favoriter är avokado och tofu. Jag trodde svinlänge att tofun var omelett och omeletten var tofu? Tofun känns mer stekt liksom, vilket ju en omelett är? A ja.
 
Igår fick jag, till min stora överraskning, en tofu med en avokdo under! Det har jag aldrig ätit tidigare? Snacka om dopad sushi. Självklart min nya favorit. 
 
 
 
 
 
Efter sushin la vi oss i soffan och hade film-tapas. Det vill säga vi kollade på massa trailers på iTunes store. Jag har svårt för film nu förtiden? 9 av 10 filmer är slöseri med tid. 
 
 
 
 
 
 
Efter en redig omgång film-tapas (som vi tydligen inte alls tycker är slöseri med tid) såg vi klart säsong 2 av Gåsmamman. Har ni sett den serien? Jag tycker mycket om skådisarna men handlingen har nästan blivit en parodi på sig själv. Det är så mycket eländigheter och nya fallgropar att det förvånar mig att någon av karaktärerna över huvudtaget står på benen? De är antagligen experter på att djupandas. 
 
A ja.
 
En trevlig fredagkväll.
 
 

Psykologbesök

Idag var jag på mitt första psykologbesök i livet. Jag har ju gått i KBT några gånger men aldrig till en psykolog. Eller jo, jag gick faktiskt på BUP i mina tonår när jag hade min ätstörning (jag är en så heeeeel och härlig människa hehe).
 
Jag hade lite ångest inför besöket (ironiskt nog) eftersom jag inte riktigt visste vad jag hade att förvänta mig. Jag såg framför mig en allvarlig session med en äldre, analyserande kvinna med glasögon på nästippen och att jag skulle sitta och gråta och snyta mig i vita näsdukar. Kaaan ha sett en del film, ja. 
 
Men det blev inte alls så, förutom att psykologen var en äldre kvinna då. Tvärt om tycker jag att vi hade en ganska munter träff? Det var skönt tycker jag. Skönt att det inte behövde vara så himla allvarligt. Psykologen sa att skratt är en superbra grej mot ångest. Skratt pulveriserar ångesten. POFF.
 
Hon sa också det som jag vet sedan innan - att ångest är rädsla och känsla av att vilja fly. Har jag ingen sabeltandad tiger stående i vardagsrummet som jag måste fäktas med, nä men då får jag väl hitta på en fara då. Jag hittar på att det där jag sa på jobbmötet är något jag måste vara rädd för och fly ifrån. Och så bygger jag ångesten kring det. Hjärnan är väldigt hjälpsam på det sättet. Så snällt.
 
Not. 
 
I andra kulturer (minns ej vilken kultur hon nämnde) kallas människans tankar för ap-tjatter. Haha! Det relaterar jag till. När jag är i mina ångest-sjok får jag tamejfan ingen ro från min egen hjärna. Det är ett JÄVLA TJATTER där uppe rent ut sagt. 
 
Sedan pratade vi om lycka och massa grejer som jag inte minns för just nu känner jag mig helt mör och har nästan lite huvudvärk. 
 
 
 
 
 
Jo! En grej till. 
 
Hon gav mig bra tips på en andningsövning.
 
Varje grej ska man göra i 4 sekunder. 
 
Så här:
 
4 sek Dra in luft genom näsan, ner i magen. Lägg handen på magen och känn hur den fylls med luft.
4 sek Hålla kvar andan 
4 sek Andas ut 
4 sek Slappna av i kroppen 
 
Hon tyckte att jag kunde göra det här övningen en gång i timman under dagen för att bli medveten om min stressnivå och i så fall försöka utröna vad det är som stressar mig. 
 
Sen frågade hon om jag ville komma dit igen och DET VILL JAG! Ska dit i oktober. Så skönt.
 

Svar på några frågor

Jag fick några frågor under det här inlägget.
 
Fick ni ligga inne med bebisen då han föddes i v34?
 
Japp. Vi var inlagda på neonatal i en vecka. Bebis var ju liten och behövde sondmatas till en början, varvat med amning. Han fick också gulsot och behövde sola. Det var en tuff start. Att inte få vara ifred, inte få sova ordentligt och dela rum med människor man inte känner. Folk brukar prata om tvåbarnschock men för min del handlade det om en rejäl smocka till enbarnschock.
 
 
 
 
 
Fanns det någon anledning att han kom så tidigt? 
 
Just då visste vi inte varför. Jag hade stressat på jobbet dagen innan och tanken slog mig att det kanske var därför? Det mådde jag dåligt över en del. Men tre år senare kom lillebror i v.35 med kejsarsnitt och då såg läkaren att min livmoder är hjärtformad. Visst låter det tjusigt? Jag har alltså en flik i mitten på min livmoder. Det kan man bara upptäcka om man snittar upp magen eller gör ett ultraljud utan att vara gravid och det kanske man inte gör svinofta. Speciellt inte snittar upp magen. Men nu såg läkaren hur det låg till och båda barnens tidiga förlossningar fick sin förklaring.
 
De har liksom legat i bara ena halvan av min livmodern och när det har blivit för trångt har de kommit ut. De har vägt 2300g respektive 2400g så jag gissar att det är den storleken på barn som min livmoder mäktar med. Läkaren frågade om jag hade haft svårt att bli gravid? Tydligen kan det vara svårt om man har en flik på livis. Men jag har inte haft svårt att bli gravid och jag har aldrig fått missfall. Läkaren sa att våra kids i så fall är små mirakel, vilket ju i och för sig alla barn är, men ja ni fattar. Egentligen har jag haft alla odds mot mig. 
 
 
 
 
 

När du sedan skulle ha ditt andra barn, hur gick det då? Lika tidigt? Väldigt snabb förlossning? 

Andra barnet kom som sagt i v.35. Den förlossningen började med ett högt knAAaaKKkk och så gick vattnet. När vi kom in till förlossningen upptäcktes det att bebis låg i sätesbjudning och jag hade cirka noll lust att föda i säte så vi bestämde snitt. Jag hann ha exakt en värk innan jag fick värkstillande och en halvtimma senare låg jag på operationsbordet.  
 
– Säg till om du känner dig yr, sa världens gulligaste anestesisjuksköterska.
– Jag känner mig yyyyr, pep jag. 
– Jaha okej, sa sköterskan men lugn röst. Fast du har fortfarande bäst blodtryck idag. 
 
Hehe.
 
Även med andra barnet fick vi stanna kvar på neonatal i en vecka. Han fick sondmatas och sola bort gulsot. Den här gången kändes det bättre att vara kvar eftersom jag blev snittad och då kunde få hjälp att ta sprutorna man måste ta mot blodproppar. 
 
 
 
 
 
Trots två ganska tuffa starter så har allt gått finnemang och det är jag innerligt tacksam för. Tack sjukvården <3
 
 
Från pyttebebisar till stora barn. 
 

10-åringen

Igår firade vi 10-åringen med paket och frukost på sängen. 
 
 
 
 
 
 
Han hade bland annat önskat sig en tröja från Kenzo (hett!) och det fick han. 
 
 
 
 
 
Av lillebror fick han en bok som lillebror själv hade skrivit. "Vi får mycket pengar" är titeln och den handlar om två pojkar som går till sin mamma och ber om pengar. Mamman säger ja och de får massor av pengar men ändå har de inte råd att betala den dyra saken de vill ha i leksaksaffären. Vad händer? Jo gubben i kassan säger "ni får ta saken ändå". Pojkarna får alltså leksaken helt gratis? Vilken twist ändå! En riktig solskenshistoria. 
 
 
 
 
 
Lillebror fick de facto skriv-inspiration under själva morgonfirandet och satte igång och skrev en ny bok direkt i storebrors säng. "Vi fyller år" heter den. 
 
 
 
 
Nöjd 10-åring samt nöjd författare. 
 

Mamma i tio år

Idag för tio år sedan blev jag mamma för första gången. 
 
Jag kommer aldrig glömma hur jag den 9/9-09 vaknade upp och kände lite ont i magen. Det hade varit en stressig dag på jobbet dagen innan och jag tänkte att äsch jag unnar mig att vara hemma idag. Bara vila. Lyckligt vis var min man ledig från jobbet och vi låg i soffan större delen av dagen och tittade på Morgonsoffan, ni vet det där humorprogrammet med David Batra och Johan Glans bland andra. 
 
På eftermiddagen kom våra kompisar Johan och Anna och tillsammans skulle vi gå på kurs med försäkringskassan i hur man plockar ut föräldrapenning. Jag och Anna var gravida med två veckors skillnad. Efter kursen köpte vi pizza och gick hem till oss. Vid det här laget hade jag inte speciellt ont i magen längre. Lite vila gjorde susen tänkte jag. 
 
 
 
 
 
Sen blev det läggdags. Klockan var runt 22:30 men jag hade ingen ro i kroppen. Jag började känna magvärken igen och kunde inte sova. Vid midnatt gick jag upp på toaletten och upptäckte att det rann vatten utmed benet! Sen kom slemproppen. Herregud. Jag känner mig nästan darrig nu när jag skriver om det för det var en sådan chock. Det sjuka är att jag inte en enda gång tänkte att nu vill bebisen komma ut. Jamenar jag var ju i v.34, det var ju flera veckor kvar till BF. Jag vet inte vad jag tänkte att det var som hände? Jag tänkte nog ingenting.  
 
Vi ringde in till Östra sjukhuset som sa att vi skulle komma in för en check. Vi åkte in och under bilresan började jag få rejält ont. Klockan var runt 01:30 när vi kom in till förlossningen och det måste ha varit en lugn natt för jag minns bilden av att det stod ett helt gäng med personal i korridoren och hälsade oss välkomna. Vi fick ett rum och jag fick en sådan där CTG-grej runt magen. Nu hade jag dock så ont att jag rev av mig den, jag hade liksom inte tid att mäta några kurvor. Barnmorskan undersökte mig och insåg att jag var öppen tio centimeter. En stund senare kände jag ett helt ENORMT behov av att bajsa OCH DET NU! Det var krystningsvärkarna som startade.
 
 
 
 
 
 
Och jäklar vad jag kämpade! Jag hade noll bedövning och minns att jag nästan svimmade av smärta. Jag kämpade och kämpade men orkade inte riktigt krysta ut bebisen och till slut blev det bråttom. Bebisens hjärtljud sjönk och plötsligt var det hundra personer i förlossningssalen (kändes det som). En bestämd läkare stod vid fotänden och tjoff tjoff sa det när hon plockade ut bebisen med en tång. Japp. Mycket ska man vara med om. 
 
Klockan halv fyra på morgonen den 10/9-09 kom vår son till världen <3
 
 
 
 
 
 
Sedan den dagen har vårt äldsta barn lärt oss mycket. Han har format oss till föräldrar och de människor vi är idag. Han är en gammal själ i en ung kropp. Så snäll, klok och lugn. Ordning och reda. Duktig på fotboll och handboll. Många goa vänner. Estetisk, bra på att rita och tycker om att ha det fint omkring sig (rensar sitt eget rum och så där). Förnuftig och HELT UNDERBAR!
 
Vår tioåring gör oss stolta varje varje varje dag! Alltid!
 
 
 
 
 
 
 
 
10 år idag.
 
Vi älskar dig så ofantligt mycket vår förstfödda lilla unge <3

Donut-tårta

Igår hade vi släktkalas för äldsta barnet som fyller 10 år imorgon. 
 
Vi bestämde oss för att baka en egen tårta. 10-åringen fick bestämma smak och design.
 
Det blev en DONUT-tårta! 
 
 
 
 
 
 
Som fyllning valde han hasselnötskräm och hallon. Sen pimpade vi tårtan med grädde, jordgubbar och donuts. Jag tänkte i mitt stilla sinne att massa smarriga komponenter inte alltid ger ett supergott resultat men jag lät barnet bestämma. Sen höll jag lite för ögonen när gästerna skar i skapelsen. Men se den fick mer än godkänt! Till och med min 90-åriga mormor, som bakat i hela sitt liv, gav tårtan tummen upp. 
 
Hasselnötskräm, hallon och donuts kan mycket väl vara grejen, med andra ord.
 
Eftersom vi har massa gluten-nissar i släkten adderade också jag en marängtårta med bär och mjölkchokladtryffel. Den fick också godkänt. 
 
 
 
 
 
 
De här var de enda bilderna jag tog för övrigt. Vi är ganska många i släkten när båda sidor samlas och igår var vi nog 25 stycken. Det är med andra ord ganska högt tempo och telefonen glöms bort, vilket ju är mer än rimligt. Jag är så innerligt tacksam för alla som vill komma och fira våra barn. Och för alla fina presenter! 10-åringen fick allt han önskade sig och lite till <3
 

Kräftskiva 2019

Igår var vi hos våra kompisar på kräftskiva vilket är en tradition. Mycket trevligt! Hur värdparet hinner fixa världens buffé (och vägra hjälp med den) samt trevlig stämning (den får de hjälp med) samtidigt som de har tre barn under sex år är för mig en gåta?? Men men. 
 
 
 
 
 
Jag var på ett helt otroligt kräfthumör igår! Jag hade så mycket KRAFT för kräftor och jag skalade och sörplade och bet och knäckte klor i en rasande fart.
 
 
 
 
Så himla rimligt att kunna lägga chips med löjromsdip på tallriken. Mmm... Min kropp kanske crejvade salt igår, inser jag nu?
 
Sjuåringen läste bok för tvååringen. Han älskar att läsa och läser för mig eller Spiderpapa varje kväll. Omvända roller nu. 
 
 
 
 
 
Våra barn har blivit så stora och så många! En mindre by av små människor har vi skapat.
 
 
 
 
 
Jag hittade ett läppstift som passade till min skjorta.
 
 
 
 
Sen åt vi glass och jag smakade den godaste glassorten någonsin!! 
 
 
 
 
 
 
Mintkola!
 
Den som smakar som ACO-kolan med brunt papper. Ni måste testa. 
 
Sen satt vi och pratade bilar, franska språket (äta gelé me treské i veboá är den enda meningen jag kan säga på franska), roliga sketcher, brutna armar, semesterresor unt so weiter medan barnen somnade i olika soffor och saccosäckar en efter en. 
 
Idag hade jag den dåliga smaken att vakna redan klockan halv sju. Min kropp har helt halkat ur sommarens härliga sovmorgnar och är inrattad på vardag. 
 
A ja. Nu ska vi förbereda släktkalas för blivande 10-åring. 

Yogafamiljen

Igår försökte jag värva familjen till mitt nya yogaintresse.
 
- Jag ska lära er allt jag kan! tjoade jag.
 
Jo jag har kanske bara yogat några gånger framför Youtube och nej jag kommer inte ner i skräddarställning. Men jag har ändå yogat 110% mer än alla andra i familjen.
 
- Kom igen familjen nu yogar vi! tjoade jag och ställde mig i en häftig yogaposition som jag tänkte skulle locka till omedelbart intresse.
 
Antal familjemedlemmar som anmälde sig till min yogakurs: 0
 
Jag:
 
 
 
 

Tips till middagen denna fredag

Här kommer ett superb matförslag till fredagens middag, om jag får säga det själv. 
 
Nämligen pizza bianco på tortillabröd! Mmmm så gott! Jag har fått det här receptet av min kära kollega Matilda, kanske jag ska tillägga. Eller så låtsas jag att jag har kommit på det själv? Jag får suga på den.
 
 
 
 
 
Gör så här:
 
1. Bred creme fraiche på brödet
2. Lägg på tunna skivor getost 
3. Strössla riven ost över 
4. Skjuts in i ugnen 200 grader ca 10 minuter (du ser när osten bubblar)
5. Pimpa pizzan med rikligt med ruccola 
6. Strössla över hackade valnötter 
7. Toppa med balsamicodressing 
 
Klart! 
 
 
 
 
 
Så gott! 
 
Går givetvis finnemang att göra vanlig pizza också med tomatsås, skinka, salami, ananas eller vad man nu gillar. Men jag slår gärna ett slag för bianco.
 
Smaklig spis!
 

Föräldramöte

Jag har ägnat mig åt föräldramöten i dagarna två. 
 
Det brukar gå till som så att först frågar mentorn vilka två som vill ha rollen som klassföräldrar. Då startar tysta leken ända tills en och sedan två föräldrar inte står uuuut med den tryckta stämningen längre och volonterar för att alla ska kunna gå vidare i livet. 
 
I år är jag klassförälder både i lilla barnet och stora barnets klass. Så blev det med det.
 
 
 
Ansvarstagande person. 
 
 
Eftersom stora barnet har börjat på mellanstadiet var det mycket nytt på det mötet. Det är ganska stor skillnad på att gå från låg till mellanstadie. Barnen har längre dagar, fler läxor, mer eget ansvar. Dessutom får man tydligen betyg redan i årskurs 6?? Det hade inte jag när jag gick i sexan under Jesu tid. Där emot minns jag mycket tydligt att vi hade en vikarie som gav oss ett prov och på det provet kunde man bli godkänd eller icke godkänd. Jag blev inte godkänd vilket var helt chockerande för mig. Jag förstod inte alls poängen? Vikarien tyckte att jag skulle göra om provet vilket jag ännu mindre förstod poängen med. Och inte heller gjorde.
 
Japp.
 
Sen var det mycket prat om frånvaro och att skolan kommer bli mer restrektiv kring att bevilja ledighet för semester. Yngsta barnets fröken stod inför alla föräldrar och pratade om vikten av närvaro samtidigt som familjen Spiderchicks ledighetsansökan satt fast-magnetad på whiteboardtavlan bakom henne. He.
 
Jag nickade medhållande och bad samtidigt en stilla bön att ingen förälder hade så pass bra syn att de såg att det var vårt efternamn som stod på den där ansökan.  
 
Men i rättvisans namn måste ändå sägas att ledigheten vi har begärt gäller i mars nästa år. Så man kan inte anklaga oss för att vara ute i sista sekunden. 

Tre tillfällen då jag skarvar i livet

Tre tillfällen då jag skarvar i livet:  
 
1. Jag diskar allt i diskmaskin 
Vi har en del porslin som ska handdiskas. Sorry not sorry säger jag till det porslinet för det finns inte en chans att jag skulle ställa mig och handdiska. Möjligen om jag ägde guldskedar med stekta sparvar på härstammande från Vikingatiden, men nu äger jag inga sådana.
 
 
 
 
 
2. Jag sorterar aldrig tvätten efter färg 
Jag har aldrig (och det vet ni sedan innan) sorterat tvätt efter färg i hela mitt liv. Jag tvättar alla färger tillsammans alltid och det är (nästan) aldrig något som har färgat av sig. Möjligen att vita t-shirtar kaaaanske hade varit mer vita om de tvättades separat, det får jag aldrig veta. Men jag har tagit mig igenom livet ändå. 
 
3. Jag sköljer ur stekpannan innan den kallnat 
Någonstans har jag hört att man alltid ska låta stekpannan svalna innan man sköljer ur den för att den inte ska bli bucklig. Men snälla nån den får väl skylla sig själv säger jag? En buckla här eller där hör stekpannans liv till. 
 
Det var mina skarvar i livet det. 
 
 

En Regina-lista

Jag kopierade en lista från Regina. Obs bara frågorna. Inte svaren då´ra.

Dagens humör: Kom precis till jobbet. Gjorde mig en skål med fil och en kopp te. Its aaaaaall good. 

 

 

 

Vad ser du fram emot denna vecka: Att vi ska på kräftskiva på lördag - yey! Och på söndag ska vi ha släktkalas för en person i vår familj som fyller 10 ÅR! Han ser så mycket fram emot det och då ser JAG fram emot det. 

 

 

 

Vad ska du äta denna vecka: Stekt fläsk med löksås bland annat. Min man fick en supercrejving efter det så vi andra får väl gå hans smaklökar till mötes. Sedan har jag köpt hem spetskål som jag ska göra i ugn med sirapssås och hasselnötter. Har jag gett er receptet på det? SÅ gott!

Vad tänker du på: Just nu tänker jag en del på bokmässan som jag ser fram emot. Har läst på om alla seminarier och på ett mycket strategiskt vis skrivit upp allt jag vill se och lyssna till. Jorå. 

Veckans googling: Muserna. Vad är det liksom? Har nämligen en bok i skolan som heter "Det som muser viskat". Fick fram att muserna var grekiska gudinnor som beskyddade skapandet. Typ. Happ. Då vet vi det.

 

 

Annat som händer i veckan: Idag har jag en studiofotografering med jobbet och ett roligt möte efter det. Ikväll ett föräldramöte, imorgon ett annat föräldramöte. Ett antal fotbollsträningar ska hinnas med och läxor ska göras. Kommer antagligen hinna avverka hela säsong 1 av Gåsmamman också. 

00-talets mode

Minns ni?
 
- Boleron 
En bröstkort... Jacka? Typ. Jag köpte en paljettprydd bolero när jag bodde i London. Den kostade en halv förmögenhet, antagligen flera hundralappar per kvadratcentimeter tyg, men SOM jag älskade och använde den. Jag fick massor komplimanger för den och kände mig som en riktig bolero-drottning. 
 
- Truckerkepsen 
Den här trenden blev jag varse om när vi var och reste i Australien 2002 och snart ägde jag alla varianter utom möjligen von Dutch (som ändå var THE truckerkeps). Inför fest var det mer än okej att ta på sig tightaste jeansen, glittriga partytoppen och sedan kröna outfiten med en redig trucker. Inga problem. 
 
 
 
 
- Låg midja 
Alltså suuuperlåg midja skulle jeansen ha och alla tjejer med minsta lilla put på magen kände sig tjocka (naaaw så mysigt och snällt mode ändå). Jag minns så väl bilden på Keira Knightley där hon på något sätt summerade hela låg midja-grejen. Måtte de aldrig bli mode igen. För alla höftbens skull.
 
 
 
 
- Linnen med smala band från Gina Tricot
Ni som minns ni minns.
 
- Korsetten 
Plötsligt skulle fest-topparna vara korsettliknande. Jag antar att Moulin rouge-hypen hade med saken att göra? Jag ägde aldrig själv en variant men min kompis gjorde och HERRE vad cool hon var med sin semi-snörda midja. Låg midja på det och outfiten var on fleak. 
 
Bubblare: Paris Hilton, Nicole Ricchie, Jessica Simpson och tjejerna i The Hills... 
Say no more! Eller för all del, jag kan väl säga mer. Alla ovan nämnda personer hade egna reality shower, vilket var startskottet för all slags reality egentligen. Jag var extra besatt av Nicole Ricchie, insöp alla bilder på henne och köpte hennes bok "The truth about diamonds".
 
 
 
 

Matfestival 2019

I helgen gick Skövdes årliga matfestival av stapeln. Det är lite olika från år till år om vi går på festivalen eller inte. Ofta händerna andra grejer just den här helgen så som möhippor eller tjejmilar
 
Men i år hade vi inget annat för oss och dessutom fick festivalen besök av sjuåringens stora idol - THEOZ! Hans låtar går varma här hemma och ja, det kan hända att även jag kan alla låtar utantill. Alltså verkligen ALLA. Ordagrant.  
 
 
 
 
 
 
Jag hjälpte till så att även det kortaste lilla fan:et kunde se. 
 
 
 
 
Piff och piff eller gullis och gullis som jag kallar dem var som vanligt oskiljaktiga. Kusinerna alltså.
 
 
 
 
Undrar om de kommer göra matfestivalen ihop även om 10 år? 
 
Just i detta nu har vi världens mest lugna söndagmorgon. Det spöregnar och åskar ute och vi har tänt ljusslingor och DET ÄR SÅ HIMLA MYSIGT. 
 
 
 
 
 
Jag vaknade till redan vi 5-snåret av att regnet smattrade mot rutan. Ursäkta men finns det något mysigare än att somna om till ljudet av väta från himlen?
 
För min del får det gärna regna hela dagen. 
 

Kaninfamiljen

Svar ja. Vi gillar morötter i vår familj. 
 
 
 
 
 
 
 
Vi käkar det som godis (nåja). Jag brukar skära morötter (och gurka och ibland äpple) i stavar, lägga i en skål, ställa fram på köksbordet eller tv-bordet eller i närheten av var barnen är och snart är allt uppkäkat. Slooooorp. Ni kan kalla det ett lockbete om ni vill.
 
Har vi inga morötter hemma utbryter snart panik.
 
Jag tänker att vi kanske var en liten kaninfamilj i ett tidigare liv? Att vi levde och verkade i ett gryt i skogen, gnagandes rotfrukter dagarna långa och detta har vi nu med oss in i vårt männisoliv.
 
Moroten ligger i vårt DNA, så att säga. 

Facetime och charter

Jag älskar att prata facetime med mitt ettåriga syskonbarn!
 
Jag älskar hur håller telefonen liiiite för nära ansiktet och glottar fascinerat ner i skärmen. 
 
 
 
 
 
Sedan går han omkring med telefonen och visar olika saker för mig som jag inte kan se och som hans pappa får översätta. Ja just det ja där är ju din nya bok och där är dina skor och ja det där är lampan. Det är så älskvärt <3 Vill konservera ettåringen så!
 
Jag älskar också den här flitrerade bilden på honom. 
 
 
 
 
Här heter han Carita och är på chartersemester. Missnöjd över att det inte finns något svenskt kaffe på hotellet men tycker att vattengympan i poolen varje fömiddag är kanon. 
 
Nu har vi inte setts på några dagar men han kommer till oss kväll och då ska jag pussa järnet på hans små goa kinder!
 

Inspirationstips för den som gillar att skriva

Ända sedan jag återupptäckte mitt intresse för litteratur har jag sugit åt mig av kunskap om skrivandet. Jag tycker att det är så intressant att få tips och läsa/lyssna till hur andra skrivande personer tänker och gör. 
 
Här kommer några tips till er som också gillar att skriva:
 
1. Tidningen Skriva 
Den har jag tipsat om förr men jag tipsar igen. Mycket bra och lärorik tidning. Alla med minsta skrivintresse borde absolut prenumerera. Här kan man spana in deras site. 
 
 
 
 
 
2. Skriv på! av Elisabeth George
Elisabeth skriver pedagogiskt om hur man bygger kapitel, karaktärer och gestaltar. Här lärde jag mig att disciplin är snudd på det viktigaste redskapet i att skriva en bok. I slutet av dagen kan du ha hur mycket passion och kunskap som helst men har du inte disciplinen att skriva, skriva, skriva, redigera och redigera igen - ja då blir det aldrig en bok. 
 
 
 
 
3. Att skriva - en hantverkares memoarer av Stephen King 
King skriver mycket om sin skrivprocess och vad som har lett fram till hans olika romaner och karaktärer (som ju blivit klassiker). Här kan man köpa den som e-bok för 44 pix.
 
4. Så gör jag av Bodil Malmsten
En rolig bok med mycket självdistans. Malmstens approach är väldigt mycket "så här gör jag men det måste inte vara rätt så du ska göra som du vill". Och det är ju sant - ingens skrivande är den andra lik. Man kan inspireras av hur andra gör men i slutet av dagen måste man hitta sitt eget sätt.
 
5. Skrivarpodden 
Kerstin Önnebo intervjuar författare och andra personer som verkar inom bokvärlden. Här kan man lyssna. 
 
 
 
 
6. Podcasten Mellan raderna 
En podcast om att läsa böcker. Peppe Öhman (som har en bra blogg) och Karin Jidhe snackar sina senaste läsningar. Analyserar och diskuterar. Det är både intressant och lärorikt att höra andra prata om böcker tycker jag. Plus att man får många bra lästips. 
 
7. Bakom boken en podcast producerad av förlagen Norstedts och Rabén och Sjögren
Den här podcasten har inte uppdaterats med nya avsnitt på ett tag men det funkar finnemang att lyssna på de gamla. Här finns också en skrivarskola som jag tycker var intressant. 
 
8. Kurslitteratur
På biblioteket finns det en hel uppsjö böcker om skrivande som inte helt sällan ingår som kurslitteratur i olika skrivkurser. Be bibliotekspersonalen att hjälpa dig att navigera och en hel värld med böcker om böcker och skrivande kommer uppenbara sig. Även om du inte går en kurs är det ju superlärorikt. Jag tycker att Lena Kåreland skriver mycket bra i ämnet.
 
Japp.
 
Det var det.
 

Telefonkedja

År 1999 knackade på dörren i helgen. 
 
Tioåring: Jag tänkte kolla med mina kompisar om de vill spela fotboll idag. 
Min man: Vad roligt! Dra ihop ett gäng. Skapa en telefonkedja. 
Tioåring: En vad?
Min man: En telefonkedja. Du ringer någon, den ringer nästa och så vidare.
Tioåring: Men pappa vi har ju en GRUPP. På snapchat. 
Min man: Eh. Ja ja, just det. 
Jag: *skrattar tills minst ett inre organ hoppar ur led*
 
Älskar min man extra mycket när han låter som en Pappa med stort P!! <3
 
 
 
 
 
 

Prins guldlock

Kan vi prata om att vårt äldsta barn hade LOCKAR när han var liten?!
 
 
 
 
 
 
Bara jag ser bilder på den där lilla småbarnskalufsen känner jag lycka. Dels för att jag älskar ongen såklart. Men LOCKARNA! Han hade lockar?? Jag tror inte att ni förstår hur rakhårig min släkt är i övrigt. Det har aldrig funnits tillstymmelse till krusning på någons huvud i min familj. En linjan ter sig krokig i jämförelse med våra platta hårstrån.
 
Men äldsta barnet. Han hade blonda, stora, gyllene lockar...
 
Nu är han tyvärr inte speciellt lockhårig längre - men det var helt klart tillfredställande så länge det varade.
 
 

Ursäkta??

Visste ni att om man andas ut och säger haaaaa så kommer det varmt luft. Om man gör samma sak fasr säger hoooo så kommer det kall luft?
 
 
 
 
 
 
Ursäkta??
 
Mind blowing! 
 
Jag lärde mig den här svinskakiga infon på Sandra Beijers blogg. Jag har känt till Sandras blogg i många år men började läsa den först nyligen. Eller ja, för ett år sedan kanske. Nu går jag in varje dag. Tycker att Sandra är väldigt duktig på att skapa "content" och engagera sina läsare. Hon skriver ungdomsböcker också och jag ska helt klart läsa hennes senaste bok Mellan oss. 
 
Det var det. 
 
Och ja, jag kan höra hur ni andas haaaaaa och hooooo ända hit. 
 

Sjukt stressad

Något jag måste bli bättre på, samt även har som mål i höst, är att bli bättre på att slappna av. Att varva ner. 
 
Med facit över första delen av 2019 i hand inser jag att jag har varit spänd som en fiolsträng i flera månader. Jag har varit fruktansvärt uppjagad inombords. Mitt uppe i det har jag inte förstått att det har varit mycket, men väl ur det kan jag ju se att herregud vad uppstressad jag har varit. 
 
Det började nog med att vi fick en fuktskada i vårt badrum vilket uppdagades i december eller när det nu var. Allting löste sig till det bästa men krävde ett gäng veckor med hantverkare och försäkringsbolag och diskussioner med olika personer. Det krävde energi helt enkelt. Sen skulle hela föreningen byta fönster, något som tog längre tid än vad vi hade trott. Till slut överlappade det vår köksrenovering och den biten ska vi inte ens tala om. Herre. Gud. KAOS! I-lands-kaos jag vet, men ändå KAOZZZ.
 
Sen kom juni och juni för oss är en miljard saker. Födelsedagar, femtioelva olika röda dagar, skolavslutning, massor av fotboll, min man åker enligt tradition på musikfestival vilket inte alls är läge men ändå något jag unnar honom och... Ja. Det känns som att springa ett maraton utan vätskepaus varje juni där midsommar är mållinjen. 
 
Ovanpå den spända fiolsträngen som har varit min kropp har jag haft en sådan fruktansvärd ångest. Ångest för allt och inget. Eller ja, egentligen tror jag att min ångest bottnar i ett kontrollbehov. Vad kontrollbehovet bottnar i vet jag inte men har jag haft kontroll över saker det här halvåret med tusen renoveringar? Eh nej. Hela våren har ju bestått av olika hantverkare vars kommande och gående jag har haft noll kontroll över. Hej hej lilla hantverkare kommer du här klockan 20:02 och ska stanna till 22:30, välkommen in. Då går jag runt i limbo i mitt eget hem tills du är klar.
 
I slutet på juni hade jag halsbränna, en extrem ljuskänslighet (fick alltså gå med solglasögon på mig inomhus) och ljudkänslighet (jag "hoppade till" varje gång det kom ett "plötsligt ljud", så där som tecknade figurer gör på film typ). Jag hittade inte orden för saker. Kunde stå på morgonen och inte komma ihåg namnet för det där skåpet som man stoppar saker i, för att det ska bli kallt ni vet? Man stoppar mat där? I köket?
 
Förra veckan såg jag Sjukt Stressad på SVT och kände tyvärr igen mig i mycket. 
 
Nu har vi haft en ledig sommar, vi har ett färdigt kök och allt känns bättre och lugnare. Men i höst ska jag ändå ta mitt mående på allvar. Jobbet har aldrig varit ett problem och skrivandet och pluggandet gör jag 100% för mig själv. För att det får mig att må bra. Det ger mig energi. Men under ledig tid känns det viktigt att inte boka in för mycket. Att hinna varva ner. Och absolut under inga omständigheter ratta igång en renovering!! HAHA!! OMG. LOL.
 
Jag har som sagt börjat träna, vilket känns viktigt. Besöket hos kiropraktorn var också ett led i att ta hand om mig själv. Jag har också, genom vårdcentralen, fått tid hos en psykolog.  
 
Hej hej hösten! Här kommer jag och jag ska ta hand om mig själv. Inte springa på i 1000 kilometer i timman. Jag ska säga nej. Säga ja. Varva ner. Slappna av. För mig. Och min familj. Tack och bock på förhand. 
 
 
 
Nedvarvad Person AB.
 
 

En lördag med äppelträd och nakna pistoler

Igår var en lördag som vi högst medvetet hade avsatt till att fixa i trädgården. Vår familj heter annars "saker kom visst emellan" i andranamn. 
 
Nu fick inget komma emellan!
 
Vi klippte häck, rensade ogräs, klippte gräs, fräste kanter, friserade rabarber, åkte till återvinningen - you name it we did it. 
 
 
 
 
 
 
Sen klippte vi äppelträdet. Eller vi och vi. Min man. Det mesta av hans tid under veckan har gått åt till att bekymra sig över klippningen av detta äppelträd. Han har googlat, ringt runt, funderat, pratat med grannar och stött och blött. 
 
Till slut fick jag säga åt honom att nu verkar vi vara tre i vårt äktenskap och jag tycker att äppelträdet är det som borde lämna. Det tyckte min man också. Sen tog han till häcksaxen.  
 
 
 
 
Sjuåringen var först hos en kompis och sedan kom de till oss och lekte. Tioåringen är så stor nu att han självständigt styr upp med sina kompisar. De umgås ett helt gäng och brukar alternera mellan att vara hos varandra eller så cyklar de eller hänger på fotbollsplanen. GÖLLIGT<3 
 
Japp. 
 
Sen skulle vi planera middag och jag kände mig såååå sugen på KÖTT. Jag äter sällan det numera men nu kom crejvingen.
 
– Kroppen min tränger kött och potatis! sa jag och åkte och handlade.
 
Det blev lövbiff med sötpotatis, grönkål, bearnaise, vitlökssmör och färsk persilja. Gud så gott det var!
 
 
 
 
 
 
Sen såg vi på Nakna Pistolen. Kommer ni ihåg den filmen? Okej förutom att den innehåller en hel del sexism och inte ens är i närheten av att klara bechdeltestet eller någon slags representation alls så måste jag ändå säga att jag saknar den sortens enkla komedifilmer. Slapstick kanske man kallar det? Alltså, att humorn är fysisk på många sätt.
 
Vi har även sett Galopperande Detektiven och Dum Dummare med barnen och trots att de inte hänger med i engelskan till 100% så har de älskat båda filmerna. Skrattat så de gråter! Gör man sådana filmer längre? Det känns inte så. 

Recension vit choklad

Jag fick feeling och köpte vit choklad. YOLO och så vidare. 
 
 
 
 
 
Jag tänkte ge er en recension. 
 
- Änglamark white chocolate lemon
En vit choklad med vanilj och sting av citrus. Visst citrus och vit choklad gifter sig fint men... Det blir nog ändå en skilsmässa här? Dock plus för stora (oversized?) rutor att bryta. 
Betyg: 2 separationer av 5 möjiga 
 
 
 
 
- Lindt Les grandes white almond
Såååå god! Lagom söt och trevligt med tuggmotståndet som blir av nötterna. Man vill ju ändå jobba lite för sin choklad, visst? Låta käken kämpa lite. Jo det vill man.
Betyg: 5 trevliga tuggmotstånd av 5 möjliga. 
 
 
 
 
 
- Green&Black White Chocolate
Gjord på kakaosmör, ekologisk mjölk och Madagaskar-vanilj. Inte så söt som jag trodde! Väldigt vaniljig och len. Den smakade nästan lite risgrynsgröt (köpvariant), vilket jag gillar. Minus för små rutor, jag föredrar oversized. 
Betyg: 3 risgryn av 5 möjliga 
 
 
 



Annonsera här »