Jag tror jag måste vänja mig av vid att sova med öronproppar.

Min smärtgräns vad gäller ljudnivå har blivit på fok för låg. I morses låg jag utan öronproppar och störde mig jättelänge på någon jobbig person som andades skithögt. Tills jag insåg att det visst var min egen andning jag hörde. Oj då.

Snacka om att hamna i konflikt med sig själv.

Haha, ja öronproppar är guld värt. Jag tror att jag också har problem med ljud och det blir värre och värre med åren. Ibland när min kille ser på film kan jag tycka att det är så högt till slut när jag retat upp mig tillräckligt länge att jag inte vet vad jag skulle kunna göra för att få det tyst!

Fy va jobbigt! Det blir ju tufft när man liksom inte tål sig själv ens.. :o)
Jag är en sådan som kan somna i vilket oväsen som helst. T ex om åskan dånar rakt över huset på natten så sover jag som en stock; hör bara talas om det på bussen morgonen efter och undrar: what???

haha va illa, jag sover med mina "lyx" öronproppar för 39 spänn för jag klarar inte av pappas snarkningar där hemma, its killing me >.<

Känner igen att man kan höra sina egna andetag mer öronproppar i öronen. För mig så är det bara när jag inte har propparna nog djupt instoppade som det hörs. Jag rullar öronpropparna extra hårt och sen så lyfter jag ytterörat med vänster han till höger öra. Därefter så pluggar jag in öronproppen så långt det går och håller kvar ett finger på den i 30 sekunder eller tills jag hör att den dämpar bra. Med öronpropparna så långt i öronen hör jag inget och störs heller inte av min egna andning.

hahaha du e ju helt underbar! detta ska bli mitt nya söndagsnöje, att kolla gamla spiderchickinlägg..