Som barn hade jag svårt med tiden

När jag var fem år utspelade sig följande konversation mellan mig och min mormor:
Jag (orolig): Mormor du ska väl inte dö snart?
Mormor: Nej då, när jag dör så är du vuxen och har en egen familj.
Jag (lättad): Jaha, då dröjer det en tre fyra månader till.
?
Hej noll tidsuppfattning.
hahaha :)
en gång när jag kom hem till kusinen berättade han att han inte hade fått någon mat på två veckor! Hjärteskärande, helt klart :P
Hahaha.
Hon ska aldrig dö, vet du väl..
Nämen aaw :D
hahaha! gud var roligt!
Jag total älskar din blogg, den är bland de bästa! :) <3
Nemen, stackars din mormor :P
Haha, vad gulligt!!
Hahaha, ja tre fyra månader är visserligen ett stort tidsspann när man är liten ;)
Låter som min lillebror (7 år) tidigare ikväll: telefonen ringde och han svarade. Det var en som sökte hans pappa, som var ute och klippte gräset. "Han är nog klar om två minuter" säger lillebror. Mamma står bredvid och säger att det dröjer nog lite mer än det. "...två minuter, dryyygt" säger lillebror då! Men då vet jag, att tidsuppfattningen kommer rätta till sig med åren, eller?
hahahaha
Hehe, jamen dåså, tre månader är ju jättelänge! för att inte tala om fyra...
Oscar brukar ofta informera mig att han hade så kul när vi campade "last morning".
Det var i påskas.
Hehe, roligt roligt. Barn är skojiga men rätt brutala ibland. :)
hahaha :D

