År 2009 har gått i moderskapets tecken.


År 2009 skålades in i London i goda vänners lag. I slutet av den här månaden festade jag min sista fest på ett bra tag. Kort där efter visade nämligen graviditetstestet ett stort fett plus. Jippi!



Nyår London


I februari sjukanmälde jag mig från jobbet. Fast jag var inte vidare sjuk i den bemärkelsen, jag var bara hejdunrandes nygravid, illamående, trött som ett as och med nyproducerade hormoner sprutandes ur öronen.

I mars var jag ännu (tro det eller ej) mer gravid och humöret gick upp och ner. För att peppa mig själv gjorde jag en levalista.

I april satte huvudvärken in. Jag hade det en period. Det var naturligtvis på grund av alla graviditetshormoner som huvudet bankade, men för säkerhetskull gick jag till optikern och kollade synen. Hoppades i hemlighet att få gå därifrån med ett par fräsiga glasögon!!! Fick avslag.

Den 20 maj kunde jag då äntligen berätta för er vad som växte i min mage! Då hade vi varit på ultraljud och allt såg jättefint ut. Det var väldigt skönt att få förtälja denna "hemlighet" för er. I flera månader hade det ju varit otroligt svårt att blogga eftersom det enda jag tänkte på var lille tussen som växte inom mig.



V.18

I juni berättade jag för er hur det gick till när vi fick reda på graviditeten.

Med en officiell graviditet kom naturligtvis förmaningarna som ett brev på posten. Spiderchick som dittills rott sin lilla blogg som på en stilla sjö fick plötsligt navigera skutan i ett stormande hav. I juli invaderade halva Sveriges krösamajor  bloggen för att tala om vad man får/inte får göra som gravid.

I augusti bröt jag ihop på grund av en p-bot, men ni läsare rykte in och peppade mig. Tack! Vid den tidpunkten trodde jag att det var två månader kvar till lilleman skulle komma ut. Vad jag inte visste var att han skulle ha superbråttom till världen och anlända blott två veckor senare!

Den 9 september vaknade jag med molvärk i magen. Förvärkar tänkte jag och stannade hemma från jobbet. Ett dygn senare var jag mamma!! Sex veckor för tidigt kom han vår lille skrutt (2415 gr och 42.5 cm) och i nio dagar fick vi vara på neonatal, Mölndals sjukhus. Det var en turbulent tid, full av oro men också av kärlek. Inte trodde jag att man kunde älska sin lille avkomma så mycket? Lycka!



Några timmar gammal. Sex veckor för tidigt född.

I oktober rullade det första barnbidraget in. Lycka!

I november blev jag citerad i två olika tidningar, först Vi föräldrar och senare Solo. Coolt. Drabbades av hybris. Dock lindrig form.

Jaha och nu är det december och livet som mamma blir bara roligare och roligare! Vår bebis är en mycket bestämd krabat men också en väldigt glad och social liten kille som älskar när han har mycket folk runt om kring sig. Att gå från famn till famn är inga problem, men mysigast är allt att ligga på mammas eller pappas bröst.





2009 var året då mitt liv fick en helt annan mening.

GOTT NYTT ÅR!!