Igår kändes lillen plötsligt varm och det visade sig att han hade feber.

Den här natten blev av förklarliga skäl väldigt bökig med uppvak varje timma.

Vid halv ett tiden började jag känna mig väääldigt tärd och sa därför till min kille att kunde i alla fall inte EN person i familjen få njuta av en hel natt med ljuvlig, obruten sömn - förslagsvis jag själv?

Min kille mumlade något ohörbart tillbaka vilket jag tolkade som ett ja och sprang in till gästrummet och slocknade.

Sov sedan sex timmar innan jag fick en sprallig, än dock fortfarande febrig, liten kille i famnen.