Psykologisk makt
Befinner jag mig i affären och börjar tänk på min kod, ja då är det kört. Jag låser mig och glömmer helt enkelt bort siffrorna. Samma sak när min kille ska låna mitt kort, då kan jag för mitt liv inte ge honom rätt sifferkombo. En gång skickade jag iväg honom till Ica med mitt Visa och portkoden istället för kortkoden.
Nej, det jag behöver göra är att resolut stega fram till kortmaskinen och omedelbart, utan prut, knappa in min kod. Då blir det rätt. Allt annat spärrar mig och i förlängningen kortet.

Sån är jag med, fast konstigt nog bara när det gäller imitt ica kort....glömmer det JÄMT, också kommer jag på det när jag går därifrån...typiskt!
Sån är jag med, fast konstigt nog bara när det gäller imitt ica kort....glömmer det JÄMT, också kommer jag på det när jag går därifrån...typiskt!
Det är samma för mig.
Ååh så där blev det efter att min lille kom. I samma ögonblick som lillen kom till världen så måste jag ha tappat de få hjärnceller jag hade. Du kan ju alltid skylla på det, på din son. Alltid bra att ha någon att skylla på liksom!
just det problemet har faktiskt inte jag, jag glömmer mycket - men inte kortkoden ;D (bara för det kommer jag väl glömma den nästa gång jag ska använda den...)
Hahaha.....
Det känns igen
Ps. Har bytt blogg! (Så du inte trodde att du tappat bort mig i cyberrymden!!;)
Kram, Anna (tidigare Annas babbel)
Hahaha, jag är likadan! Skönt att se att man inte är ensam om att få KORTslutning!!! :-d
Det är lättare om man memorerar hur knapparna sitter än vilka knappar det är :) om jag försöker säga min kod i siffror måste jag alltid tänka efter en stund, men om jag ska slå in den så vet jag tryckmönstret så då är det lätt som en plätt!
Jag är likadan. Knappar jag in numret direkt går det per automatik. Men ska jag tänka på koden så blir jag osäker och funderar på om det är rätt eller inte.
Jag är precis likadan! Glömde alltid bort min svenska pinkod som jag hade förut. När vi flyttade till Norge och bytte bank så blev det riktigt besvärligt, då mindes jag plötsligt BARA den svenska koden, de nya norska var precis omöjliga att minnas... =)
Ojoj, ja det där händer mig också, ofta! Har hänt mer än en gång att jag har fått ringa upp sambon, svettig framför kassan med en växande kö bakom mig för att få reda på vad jag har för kod. Pinsamt.
För mig fungerar det att knappa på bordet så som jag knappar på kortmaskinen... Och sedan försöka lista ut vilka siffror som sitter där. De sitter liksom inte i huvudet utan i handen haha.
En annan klassiker jag gör är att slå in min bankkod när jag försöker låsa upp dörren till jobbet. Fungerar aldrig...
Det är samma för mig! En gång köade jag för några biljetter jag skulle köpa i två timmar, men lyckades slå fel kod tre gånger och blev utan biljetter. Snopet.
Det var som en gång, när jag stod i kassan på Ica, då kom jag helt plötsligt inte ihåg min kod. Och det värsta är att jag aldrig har kommit på den i efterhand heller. Min kille tyckte att jag skulle uppsöka läkarhjälp efter detta, eftersom han befarade en tumör i hjärnan eller nåt. Skrämmande, eller hur? Undrar vad det var för siffror i den där koden, nåt med en tvåa har jag för mig..
Har du bara ett halvt kort?
Det kunde verkligen ha varit jag som skrev det där! :-s

