Gott Nytt År

Nu ska vi snart traska över till våra kompisar som bor här alldeles nära.
 
Jag tar en kycklinggryta under ena armen och en unge under den andra. Ungefär så. Sen bringar jag med mig min årliga quiz såklart, med frågor över året som gått. Jag älskar att se folk svettas och våndas över frågor som "vem vann Let´s Dance" och "vilken artist kom tvåa i Mello".
 
Mjehehehehe.
 
 
 
 
 
 
Den här bilden blev annars bra:
 
 
 
 
 
Jag hinner nog inte blogga mer i år, men vi hörs nästa år! Mjehehehehhee...
 
Gott Nytt År kära vänner!

Årsredovisning

Året 2012 går helt klart i barnens, blöjornas, brösten och mjölkens tecken.
 
Årets kämpe: Min livmoder! Här har hon burit fram två små barn och så visar det sig att hon är missbildad, min lilla livis. Bra jobbat trots veka förutsättningar.
 
Årets avfall: Mitt hår som bara fallit och fallit och fallit av hela hösten. Men nu verkar kalufsen hålla sig på plats och jag säger välkommen till nya, friska strån!
 
Årets snabbis: Min förlossning. Tre timmar, en vattenavgång, en värk och ett snabbt akutsnitt. Klart. Hej Mini!
 
 
 
 
 
Årets nervösa: När jag skulle köra bil ensam med båda barnen för första gången. Jag var livrädd. Tänk om någon börjar skrika? Vad gör jag då? Släpper ratten? Hur kommer vi ut ur bilen sen? Ska jag bära bebis och hålla Lilleman i handen? Eller ska Lilleman bära mig och bebisen hålla ha... HJÄLP! Ja. Det slutade med att svärmor fick stödköra bakom oss i sin bil.
 
Årets tillväxt: Min bröst som är två storlekar (stundom fem storlekar) större än vanligt.
 
Årets glada ko: Jag. Minns de långa nätterna på neonatal när jag satt med mjölkmaskinen och pumpade mig själv på mjölk. Jag var en pumpning ifrån att börja råma. En donation blev det också. Dock ej till Arla.
 
 
 
 
 
Årets genombrott: Jag. I min roll som mamma. Efter sex månaders boot camp finns det tamejtusan ingenting som jag inte fixar med två barn.
 
Årets längtan just nu: Att få ligga på en solstol i värmen och bli åtminstone en nyans mörkare än vit tapet.
 
Årets märkliga: Jag har skrivit krönikor, bloggat som en tok och varit föräldra"ledig". Samtidigt. Förstår inte riktigt hur det har gått till? Men 2013 kommer starta i lugnare takt med delvis föräldraledighet från tidningen samt mer sparsam, dock älskvärd, bloggning.
 
Årets lycka: Att vi är en familj på fyra. Att mina barn är så nedrans goa att jag varje dag måste kämpa mot impulsen att steka upp dom med en klick smör. Att vi börjar få sova mer. Att alla är friska.
 
 
 
 
 

Att få något gjort

Idag beslutade vi att övriga familjen skulle hålla sig undan så att jag kunde sitta i köket och skriva en stund.
 
Tillåt mig punktera upp förloppet:
 
16.00 Japp då ska vi se hä...
 
16.00 och en hundradel Mammaaaaaaa vad gör du?
 
16.02 Förklarar för Lilleman att jag måste jobba. Mamma får inte under några omständigheter bli störd! Möjligen bara om det börjar brinna. Eller nej, förresten inte ens då. Se så gå till pappa.
 
16.03 Okej nu ska jag skriva något riktigt smart! Något om genus kanske? Eller något samhällsdebattigt. Eller något romantiskt... Hur jag och Spiderpapa träffades!
 
16.04 Fast den träffen var förresten inte ett dugg romantisk. Uteställe i Skövde och en viss person som blev väl i gasen...
 
16.05 Kan inte dra mig till minnes att några hjältinnor i romantiska romaner någonsin kräkts vodka/redbull i en buske för att sedan bli burna hem av sitt framtida gemål.
 
16.05 Nej stryk det. Jag skriver istället om... IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII. MiniSpider a.k.a det mänskliga brandlarmet är igång och testar stämbanden.
 
16.06 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIOOOOOOOOOOIIIIIIIIIII.
 
16.11 En spricka uppstår i min kaffekopp.
 
16.12 IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIOOOOOOOOOOIIIIIIIIIIIIIIIII
 
16.13 Tycker mig se pizzerian på hörnet utrymma sin lokal.
 
16.14 Brandlarmet tystnar.
 
16.15 Så nu ska vi se här. Skriva var det ja...
 
16.16 Mammaaaaaaaa. Kan du rulla tillbaka det här pappret?
 
 
 
 
 
 
16.17 Förklarar för Lilleman att man inte får slösa toalettpapper hur som helst. Det är livsviktiga grejer! Nästan lika viktigt som mammas kaffe. Vi får torka oss med pappershögen bäst det går.
 
16.18 Hm... Vart var jag? Jo just det jag skulle komma på ett ämne att skriva om.
 
16.20 Tänk tänk tänk tänk tänk tänk...
 
16.21 Klickar mig in på twitter, facebook, instagram och tio olika bloggar medan jag tänker.
 
16.30 Mammmaaaaaaa, ropar Lilleman från badrummet. Jag har byggt en spol-bil!
 
 
 
 
 
 
Eh ja. Sen hann jag inte med så mycket mer.
 

Kissvin

- Vi kan ta med kissvinet bort på nyår, sa min kille.
 
Ewwww... Kissvin tänkte jag och rynkade på näsan.
 
Sen såg jag:
 
 
 
 
 Okeeej...
 
Ja inte vet jag vad folk lagrar nu för tiden.

Not so trösterikt

Vi har stooooora fönster i vår lägenhet, riktade rakt mot grannhuset. Jag har mer än en gång råkat flasha mig halvnaken precis framför. Så även igår.
 
- Faaaaasen, svor jag till min kille. Nu visade jag mig halvnaken för grannarna IGEN!
- Dom har sett oss förr du får tänka så, menade min kille.
 
Tack. Det känns ju verkligen trösterikt att tänka så.
 
NOT!
 
 

Året som gått - av och med Spiderchick

Jaha, vad hände under år 2012 egentligen?
 
Typ det här:
 
 
 
Jag var mitt vanliga ärtiga jag.
 
 
 
 
Sprang runt med mitt eget urin i fickan. Becuz I was preggo!
 
 
 
 
Berättade för er att min buk var fylld av nytt liv (och där fick ordet "gravid" sin kanske mest o-charmiga omskrivning någonsin).
 
 
 
 
 
Vi renoverade stugan. Jag agerade Förste Pinnhållare. Utan mig och min pinne hade det aldrig blivit någon stuga, det ska gudarna veta.
 
 
 
 
 
Jag bekymrade mig över hur byggaffären skulle orka inventera alla muttrar och skruvar. Jo men visst. Någon ska väl ligga sömlös över det.
 
 
 
 
 
Krokodilen Kurre förföljde mig i hemmet. Jag ansökte om besöksförbud, något som Kurre upprepade gånger bröt mot. Idag har vi en okej relation.
 
 
 
 
 
Drabbades av karpaltunnelsyndrom och blev den första människan någonsin i världen att starta en hashtag på twitter med den benämningen.
 
 
 
 
 
Magen den växte och växte...
 
 
 
 
 
... och den 10 juli, efter tre timmar och en värk, kom Mini till världen via ett akut kejsarsnitt. Älskade! 2300 gram tung (nåt sånt) (jag kommer inte ihåg EXAKT) (OKEJ??) (jag har det uppskrivet) (någonstans) (tror jag) (*svettas*) med små korta tändsticksarmar.
 
 
Fortsättning följer i nästa inlägg...

Vårdcentral och militäriskt tillstånd

Igår var vi på vårdcentralen med Mini. Den lille stackaren hostar massa och nu fick han ta ett blodprov för att kolla så att allt är bra.
 
Han sa inte ett pip när sköterskan stack med nålen. Men så sa han heller inte ett knyst när han fick två sprutor inkörda i låren häromveckan. Jag misstänker att han går in i något form av militäriskt tillstånd, den tappre lille mansbebisen.
 
Storebror var med och höll lillebror i handen och som belöning för osvikligt, möjligen något frågvist och ganska närgånget, stöd fick Lilleman välja ett klistermärke från doktorns låda.
 
 
 
 
 
 
Provsvaren på Minis tester visade inga konstiga virus = skönt.

Moderlig medvind

Idag har vi haft en så fin dag där allt har gått smidigt!
 
Barnen har varit glada, pigga, väluppfostrade, kärleksfulla, kladdfria, välkammade och har hela dagen lyssnat till vad mamma säger (Spiderpapa har jobbat). Redan under morgonen kunde jag känna den moderliga medvinden fladdra i håret och kring lunch tänkte jag "är det verkligen min kroppf som havfa burit och givit liv åt dessa två små änglar??"
 
Well... Det är bara att suga i sig och plocka fram under stunder då medvinden blåser mer snålt.
 
Sen har vi förstås haft sällskap av vår nanny. Jo, vi har en sådan i vår familj. Hon rycker in när helst vi ber om det och jobbar alltid gratis. Faktum är att hon brukar betala oss i form av mat och presenter.
 
Nannyn lystrar även till benämningen "mormor".
 
Bio har vi hunnit med, jag och Lilleman:
 
 
 
 
 

Förnedring

Jaha ja. Nu sitter jag här och käkar de där chokladbitarna som jag så flitigt undvikit under julhelgen.
 
Typiskt!
 
Det är samma visa varje år. Det börjar med att jag noga väljer ut vilka chokladbitar jag vill äta. I takt med att julen framskrider och chokladaskarna rensas sänker jag min godisribba och ja, nu sitter jag här och har just börjat tugga på kaffepraliner som jag inte ens gillar.
 
Känns förnedrande på nåt sätt.
 
 
 

Alvin och det där gänget

Lilleman har fått hyra Alvin och Gänget 3.
 
Jag tror att det är ungefär femte gången som vi hyr den nu. Jo jag vet vi borde kanske bara ta och köpa filmen. Någon dag. Vi får se.
 
I alla fall.
 
Min förhoppning inför Alvin och Gänget 4 (en fjärde version lär väl lanseras i sinom tid) är att Alvin och hans lilla gäng äntligen får hamna i ett efterlängtat målbrott!! I de tre första filmerna piper stackarna så gällt och ljust att bara små barn och möjligtvis hundar kan höra vad dom faktiskt säger. Tänk er mössen i Askungen upphöjt till tio.
 
Det riktigt ringer i öronen på mig när Alvin öppnar munnen.
 
 
 
 
 

Dagen i punkter

Idag har vi bland annat:
 
• Blandat upp julmaten i magen med hamburgare från en känd snabbmatskedja.
 
• Hetssurfat efter nya möbler.
 
• Okej jag har hetssurfat efter nya möbler. Jag är, som ni kanske vet, ständigt är på jakt efter det "perfekta hemmet".
 
• Nej jag vet, det finns inga perfekta hem.
 
• Med det sagt är jag ändå helt säker på att mitt liv kommer bli såååå mycket bättre bara jag får köpa en ny soffa! Jag kommer att bli pigg, glad, lycklig och antagligen även framgångsrik på många plan. Mitt hår kommer toppa sig självt och barnen kommer ta sovmorgon varje dag. Allt tack vare soffan.
 
• Bokat MiniSpiders dop/namngivningsparty/välkommentillvärldenfest. Just som alla trodde att ungen skulle hinna gå i pension innan vi kom till skott mä´t så fick vi äntligen tummen ur och bokade in ett datum.
 
• Jag köpte även inbjudningskort att skicka ut till kalaset plus - håll i er nu - frimärken!! Jo jag vet, ibland är jag galet komihågig och effektiv.
 
• Fått superfina kläder till pojkarna på posten, som en läsare sytt och skickat. Tack snälla!
 
 
 
Miniplutt i ny body.
 

Julskumsfudge

Hemma hos min pappa har det bakats julgodis i drivor!
 
Bland annat finns det en fudge kokad på grädde och julskum. Jo men visst. Den är så söt och samtidigt så fet att kroppen går in i något slags chocktillstånd varje gång man tuggar en bit. Tugga ännu en och åderförkalkningen är ett faktum. Ungefär så.
 
FAB med andra ord!
 
Julskumsfudge får betyget Fyra Kladdiga Åderförkalkningar av Fem möjliga.
 
 
Julskumsfudge.
 
 
 
Med fudge i magen och bebis på magen.
 
 
 
 
 

Världens längsta gas

Tidigt imorse började MiniSpider att knorra.
 
Knorr knorr knorr... Han vred och vände sig, tryckte och tog i. Plötsligt hör jag:
 
Pruuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu
uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuu
uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuutt!
 
Jag har nog aldrig hört en prutt som varat så länge! Det var säkert två kilometer ren gas som kom ut ur den där lille bebisrumpan.
 
Nu har jag lovat MiniSpider att vi ska ringa till Guinness Rekordbok. Något annat vore slöseri med tarmluft.
 
 
 
 
 

VIP-inbjudan

Häromkvällen gick jag som vanligt och ryckte i dörrhandtaget för att kontrollera att dörren var låst. Och jo, det var den mycket riktigt vid varje kontroll. Till slut fick jag frid i sinnet och kunde lägga mig för natten.
 
Vad jag inte visste om då var att min nyckel satt kvar i låset på andra sidan. Det är sant!! Den upptäckten gjorde min bror som morgonen efter kom på besök. Förstår ni vidden av detta? Va?? NYCKELN SATT KVAR I LÅSET HELA NATTEN!!
 
Det här är två dagar sedan nu och jag har fortfarande en puls som skenar värre än ett X2000 minus signalfel. Snacka om att riktigt bjuda in tjuvar, monster, mördare och annat löst folk. Jezez. Vi snackar en frekkin VIP-INBJUDAN. Jag kunde lika gärna ha rullat ut en röd matta när jag ändå höll på. Välkomna in på nattligt mingel alla skummisar! Det är bara att vrida om nyckeln i låset och stiga på i stugan. Köttknivarna ligger i kökslådan uppe till höger. Den mellankorta är rätt slö, men de andra knivarna ska ni nog kunna bruka helt efter eget önskemål. Enjoy! Mvh // Puckad
 
 
 
 
 

Retroaktiv önskan

Jag funderar på att retroaktivt önska mig en tub med tandkräm i julklapp.
 
För den tuben som vi har hemma just nu räcker inte till många tänder.
 
 
 
 

Vuxenvälling på maskin

Jag fick en kaffemaskin av min minstebror i julklapp.
 
Tidiga morgnar resterande vinter är räddade!! Nu måste jag bara lära mig hur man på snabbaste sätt pumpar ut stora mängder starkt koffein.
 
 
 
 
 
Av min mellanbror är det tradition att jag får någon form DVD som jag inte visste att jag ville ha men som snabbt ter sig oumbärlig i filmhyllan.
 
I år fick jag "Come fly with me" av Little Britain. Jag ÄLSKAR brittisk humor.
 
 
 

Topp två roligaste julklapparna

Topp två roligaste julklapparna:
 
1. Matlådan
Min minstebror fick, inslagen i ett paket, tillbaka en matlåda som han tydligen har haft stående i en Icapåse hemma hos min mellanbror "hur länge som helst". Praktiskt sätt att lämna tillbaka saker på. Två flugor i en smäll.
 
 
 
 
 
2. Pizzapresentkortet
Spiderpapa, a.k.a kebabpizzaälskaren, erhöll ett presentkort för 750 kronor på den lokala pizzerian. Plötsligt fick vi förklarat för oss varför pizzabagarna har skrattat och vinkat extra glatt åt oss när vi har gått förbi den senaste tiden.
 
 
 
 

Ögonbryn overload

Jag vet inte hur det var med er tomte, men vår tomte var i akut behov av ögonbrynstrimning!!
 
 
 
 
 
Jisses.
 
Jag fick riktigt hejda impulsen att springa fram till gubben och riva loss med en pinsett.

Julafton 2012

Vi hade en dunderfin julafton igår.
 
Det var en liten kille som väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade på tomten...
 
Till slut knackade det äntligen på dörren!
 
Lilleman var inte ett dugg rädd för den skäggige mannen. Han välkomnade honom in i stugan, deklarerade kvickt att han varit snäll hela året och dök sedan ner i säcken som tomten hade med sig. När tomten gått konstaterade Lilleman enkelt att "det var ju morbror Jonas som var tomte".
 
Eh... Ja. Korrekt.
 
Några bilder från dagen:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

God Jul!

Igår kväll ställde vi ett glas julmust, en tallrik gröt, en smörgås, en pepparkaka och en bit choklad till tomten i vår öppna spis. Idag när vi vaknade hade tomten fullkomligt länsat den lilla buffén. Inte en smula fanns kvar. Lite åpet kan jag tycka, men men.
 
Han hade i alla fall lämnat ett Pippihus efter sig, till Lillemans stora lycka.
 
Nu har pojkarna fått på sig sina rutiga, syskonmatchande skjortor. Mamman och pappan har snajdat om till julkläder och min bror har anlänt. Vi är i fas med allt den här förmiddagen vilket eh... Oroar mig en smula. Det brukar alltid betyda att något är glömt. Men det visar sig.
 
Snart åker vi upp till min mamma där julen firas med släkten. Ikväll åker vi hem och fortsätter firandet hos oss. Känns som en finfin och alldeles perfekt julafton.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 God Jul alla fina läsare!

Uppesittarkväll

MiniSpider har under kvällen meddelat att han önskar sig följande av tomten:
 
1. Lös(mjölk)tänder
Kan vara bra att ha då egna munnen gapar tom. Än så länge.
 
2. En bröstattrapp
Tuttar är fett najs, låter Mini hälsa.
 
3. En bitring.
Det är ju så jädrans gött att ligga på soffan och nafsa och bita på allt man kommer åt.
 
Den senare önskan kan eventuellt komma att bli realitet.
 
Nu ska vi slå in de sista paketen jag och darling. Vi brukar alltid göra det med svetten rinnande på julaftons morgon, ibland till och med på plats hos släkten (ursäkta oss vi ska bara eh... slå in alla paket). Men inte i år! Ibland får man lov att bryta även den mest invanda jultradition.
 
 
 
 
 
 
 
Hoppas att ni har haft en fin dag före dopparedan.
 
Vi hörs imorgon!

Recept på världens godaste pepparkakor

I cirka två år har jag lovat er läsare att jag ska ge er receptet på min mormors underbart goda pepparkakor! Well... Här kommer´t! Bättre sent än aldrig, antar jag.
 
Recept:
 
450 gram socker
3 dl sirap
2 1/2 dl grädde
1/2 dl mjölk
1 dl smält smör
1 msk ingefära
1/2 dl cederolja (citronolja)
2 msk bikarbonat
1 kg vetemjöl
 
Blanda grädde och mjölk, vispa lätt.
Rör ner socker, sirap och det smälta smöret.
Ner med cederolja, kryddor och mjöl (spara en del av mjölet till utbakningen).
Rör samman allt till en smidig deg.
Låt degen stå kyld till nästa dag.
 
Baka ut pepparkakorna så tunt som det bara går.
 
Grädda 175 grader i några minuter, tills kakorna fått färg.
 
 
 
 
 
Jag har aldrig träffat någon som inte blivit helt förälskad i dessa pepparkakor. Mums!

En bil i present

Min kusin har tagit körkort. Igår fick hon en BIL av vår mormor.
 
Ursäkta??!!??
 
Jag fick minsann ingen bil när jag tog körkort! I år firade jag tioårsjubileum som bilförare men inte heller det uppmärksammades med några presenter. Det enda som hände var att jag som svullen och höggravid tvingades fota mig själv till ett uppdaterat körkort. Detta körtkort kommer jag nu behöva dras med i ytterligare ett decennium. Jättefestligt.
 
 
Bilen som min kusin fick.
 

Tomten klättrar in via spisen

I vår familj kommer tomten in via den öppna spisen. Nattetid klättrar han ner där och lämnar en julklapp under granen som Lilleman får öppna när han vaknar på julaftonsmorgon (så blir inte väntan på övriga julklappar fullt så lång).
 
- Vet du vilken spis vi menar? frågade jag Lilleman.
- Ja, den! sa Lilleman och sprang fram till ugnen i köket.
 
Haha sötunge! Det är ju inte så lätt att veta att vi menar den öppna spisen i vardagsrummet. Fast... Vad vet jag egentligen? Det kanske är en modern tomte som tänker spis som spis?
 
OM tomten faktiskt planerar att äntra vår lägenhet via ugnen i köket funderar jag på att ställa dit en flaska rengöringsmedel och en bit svinto. Och så en lapp med frågan "när du ändå är här, kan du ta ett svep?". Det var nämligen inte direkt igår som någon rengjorde vår ugn.
 
 
 
 
Klättrar tomten in här?
 
 
 
 
Eller här?

Jag missade jordens undergång

Rolig bild som florerar över allt:
 
 
 
Haha!
 
Ja.
 
Jorden skulle alltså ha gått under igår. Det missade jag helt.
 
Barn, tvätt, disk, matlagning, blöjbyten, lekdejter, deadlines, julklappar, julstök, jordens undergång... Det är inte så himla lätt att HÅLLA REDA PÅ ALLT HELA TIDEN!!! Jez. Gimme me a break.

Fredagsmys

Fredagsmys in da house biatches - yea moddafakka!
 
*försöker låta ball*
 
Fredagsmys betyder oftast hämtmat i vår familj. Lite snacks, mys i storsängen, kidsen somnar mellan mamma och pappa kring 20-snåret, treåringen fraktas in till sin säng i sitt rum, föräldrarna ser första halvan av en film och somnar sedan innan kl 22.
 
Ungefär så.
 
På fredagar är hela familjen trötta efter veckan och kvällsrutinerna får bli lite hejkonbejkon. Det gör inget. På så vis får vi alla även in den där sköna helgkänslan i kroppen.
 
 
Brollorna.
 
 
 
Jultulpaner.
 
 
 
 
Spiderchick var det ja.
 
 
 
 

Slump eller öde?

I veckan var jag ute på promenad. Plötsligt ser jag mammas väninna komma emot mig på håll.
 
- Där kommer hon... hinner jag tänka och förbereder mig på att hälsa och småprata lite.
 
Väninnan kommer närmre och närmre och... Plötsligt inser jag att det inte alls är hon utan någon som bara är väldigt lik. Snabbt sväljer jag det där hejjet i halsen.
 
Dagen efter promenerar jag samma runda och på exakt samma ställe där jag dagen innan trodde mig se mammas väninna, kommer hon nu mycket riktigt gående. Är inte det lustigt?
 
Liknande har hänt mig förr. Till exempel kan jag gå på stan, tänka att jag ser en bekant fast det visst bara är en look-alike men så tio minuter senare kommer den där bekanta gående. På riktigt.
 
Slump eller öde eller något helt annat? Vad vet jag. Lustigt är det i alla fall.
 
 
 

Ett första sms

Lilleman har officiellt skickat iväg sitt första sms. Bakom ryggen på sin mamma.
 
Han skrev:
 
 
 
 
Kan det vara finska?
 
Jag tror det för han skickade meddelandet till en kompis som är halvfinsk.

Real Housewives of Beverly Hills

Jag ÄLSKAR Real Housewives of Beverly Hills!
 
Jag och Mini tittar på det på förmiddagen när vi hinner.
 
- Vad ska vi se på nu? frågar jag retoriskt.
- RHOBH! tjoar vi sedan unisont.
 
Botoxpumpade kvinnor med skev verklighetsuppfattning som bråkar och beter sig mer labilt än ett gäng hormonstinna tonåringar. Prick varje avsnitt bjuder på drama. Vad finns det att inte älska??
 
Jag har till och med aktivt sökt upp och börjat följa några av fruarna på twitter och instagram.
 
 
 
 
 
I en värld där människor är besatta av Twilight och One Direction är jag besatt av - jo just precis - Real Housewives of Beverly Hills!

Glad bebbe

Minns ni att jag var orolig för att MiniSpider skulle bli en skumpbebis?
 
Min oro var obefogad. Miniplutten är glad nästan jämt. Så fort han ser en mänsklig rörelse i ögonvrån spricker han upp i ett stort leende. Han ler och skrattar och tjoar. Det är nästan så att jag får dåligt samvete för så roligt är det inte ens i vår familj. Hur kul kan det till exempel vara att titta på sin mamma när hon klipper sina tånaglar?? JÄTTEKUL om man får tro Mini.
 
Fast... Det är underbart såklart. Jag njuter. Med en kolikbebis i bagaget är det roligt att bebbe nummer två får må bra i sin mage och vara mer harmonisk.
 
Snart är Mini sex månader och vips ett helt år. Det ska bli spännande att se vad han blir för en liten person. Just nu tänker jag att han kommer bli prick som Lilleman, men där kan jag ju eventuellt komma att bedra mig.
 
 
Tandlöst leende.

Kläd och sminkambitioner

I höstas hade jag någon form av ambition att lämna Lilleman på förskolan som en proper och välklädd mamma. Jag täckte över ringarna under ögonen och satte rosor på kind.
 
Sedan gick tiden som tvåbarnsmamma och mina kläd/sminkambitioner om morgnarna började sjunka en aning på prioriteringslistan. Plötsligt fann jag mig själv lämna treåring på förskolan iklädd den eh... ena kreativa outfiten efter den andra, inte helt sällan matchat med olikfärgade strumpor och birkenstock.
 
Ja. Sedan har det bara gått utför.
 
Förra veckan fick jag hejda impulsen att lämna hemmet iklädd min pyjamas. Ja menar hallå? Någon måtta får det faktiskt vara! Snart står jag väl där i förskoletamburen med vått hår, invirad i en duschhandduk.
 
Hejdå älskling hadetsåroligt vi ses sen. Nu ska mamma hem och forsätta tvätta håre... Nej nej inte dra i mammas handduk älskling nej inte göra så... NÄÄÄÄÄÄJ!
 
 
 
Fashiön är inte prio på morgonen.
 

Lurad, rånad osv

Jag fick det här sms:et från min kusin:
 
 
 
 
 
 
Här har jag i alla år trott att det är två julklappar för 50 kronor styck som vi ska handla för till julklappsleken, det vill säga totalt 100 kronor. Men så verkar det som att övriga släkten har handlat klappar för 30 kronor styck.
 
Ursäkta??
 
Har jag helt ovetandes varje år bidragit med ett överskott på 40 kronor till leken? Jag vågar inte ens tänka på vad den summan blir gånger alla fem julaftnar som vi har lekt leken. Rent spontant och snabbt överslaget skulle jag säga att det antagligen rör sig om en resa till Thailand. MINST.
 

Myspysdag

Idag har vi haft en myspysig dag.
 
Först har jag och pojkarna hängt med min goa vän Marie. Lilleman tycker så mycket om henne. Hon är en riktig "child magnet" Marie. Vissa har det bara naturligt i sig.
 
Sen kom våra före detta grannar hit på middag. Ni vet, dom som har flyttat till hus.
 
Vår nya granne (en man) som flyttat in har jag för övrigt knappt sett skymten av. Stackarn står väl förskrämt och trycker bakom dörren när la Spiderfamilia brötar sig ut i trappuppgången.
 
 
 
Marie och Lilleman.
 
 
 
 
Ett fyrbent spöke travade in i köket.
 

Paketinslagning

I söndags befann sig Lilleman hemma hos sin farmor och då passade jag och Spiderpapa på att slå in julklappar. Det var en eh... Intressant upplevelse.
 
Saxat ur citatarkivet från när min kille slår in presenter:
 
- TEEEEEEEJPEN vart är tejpen!?
 
- Men åååå hur får man upp tejpen? Måste man vara ingenjör för att använda den här eller?
 
- Jag HATAR det här!

- Pappret går sönder!!
 
- Skiiiiitpapper!
 
- Jag ooooorkar inte slå in det här, seriöst!
 
Ja.
 
I övrigt har vi en härlig julstämning här hemma. Det får jag säga.
 
 
 
 
 

En julig kompost

Jag har noterat att det går en trend i att göra adventsljusstakarna till små stilleben. Med blockljus, ris, mossa, kanelstänger, änglar och annat juligt.
 
Jag ville naturligtvis inte vara sämre utan gjorde mitt eget adventsstilleben.
 
Problemet är nu bara att mossan och riset liksom har... vissnat? Mitt stilleben har förvandlats till en kompost. En julig kompost förvisso, men ändå. Det ser lite sorgligt ut. Dessutom har någon norpat tre av ljusen.
 
 
 

Pappas bröd

Pappa har levererat sitt hembakade julbröd till oss i två olika omgångar den här månaden.
 
Varje gång har jag tänkt att jag ska lägga upp den läckra leveransen i en brödkorg och fota fint till bloggen men lika ofta har allt tagit slut innan jag ens hunnit tänka "systemkamera". Nu är det bara två skivor kvar av den senaste leveransen och ja - här har ni dom:
 
 
 
 
 
 
Får vi ett lass till ska jag vara snabbare med kameran.
 
- NOBODY MOVES! får jag befalla min familj. EVERYBODY CLOSE SINA MUNNAR AND PUT THE BREAD DOWN! Mama´s gonna do some shooting. Photo shooting.

Varmt och ljuvligt

Vi har det så varmt i vår lägenhet den här vintern! Det är underbart. Jag kan till och med gå barfota här hemma utan att frysa ihjäl.
 
De två tidigare åren vi har bott här har vi haft det så kallt att det stundom varit rent omänskligt. Förfrysningsskador och skyttegravsfötter hörde till vardagen under förra vintern. Jag vaknade varje morgon med frost på benhåren. Benhår som jag förtvivlat försökte göda så långa, täta och värmeisolerande som det bara var möjligt, allt för min egen överlevnad.
 
Snabbt lärde mig ishackandets ädla konst då frukostbrödet var morgon låg inbäddad i en kub av is.
 
Ungefär så.
 
Men i år har vi det alltså varmt. Varmt och skönt och alldeles ljuvligt.
 
 
 
Varm och go.

En julklapp

Jag fick en julklapp på posten igår, från en läsare som heter Jenny (här är hennes blogg).
 
Ser ni vad det är?
 
 
 
 
En starbucksmugg att hänga i granen. Haha! Älskar´t! Snacka om att den sitter fint i min samling. Ni som har följt mig ett tag vet ju att jag av oklar anledning hyser en osunt stor kärlek till Starbucks.
 
Tack snälla Jenny!

Kärlek på en tallrik

- Kan du göra en macka till mig älskling? bad min kille mig igår kväll.
- Ja visst, sa jag och svängde ihop ett mindre julbord.
 
Smörgås, pepparkaka, lussekatt, clementin och en naggande god liten skumtomte.
 
 
 
 
Snacka om lyx! Jag har till och med skalat clementinen åt karln. Om inte det är kärlek så vet jag inte.

Bästa julfilmerna

Bland det bästa med julen är alla myspysiga filmer som visas på tv.
 
Här kommer mina julfilmsfavoriter (utan inbördes ordning):
 
1. Ett päron till farsa firar jul
"Fulhumor" tycker säkert vissa. Kulhumor säger jag och erkänner villigt att jag älskar Ett päron till farsa. Samtliga filmer.
 
2. Ensam Hemma
En klassiker. Här lämnas lille Kevin av misstag ensam hemma i en vecka (lätt hänt) när övriga familjen drar iväg på semester. Filmen är kanske inte lika spännande att se som vuxen, men ändå en smula charmig.
 
3. Sunes Jul (en julkalender visserligen, vi har den på DVD)
Känns lite som Solsidans blygsamma föregångare, med samma sorts igenkänningshumor kring vardagen och familjelivet. Jag tjatar på Lilleman varje dag att vi ska dra några avsnitt.
 
4. Love actually
Hela filmen är ett enda stort romantiskt, juligt MYS! På grund av den vill jag prompt ha ett antal trumpetspelare på mitt bröllop. Får jag inga trumpetare kan vi lika gärna skita i hela grejen.
 
 
Trumpeter som spelar All you need is love - ja tack.
 
 
 
5. The Holiday
Alltså Kate Winslets lilla hus i England som Cameron Diaz flyttar till... Så bedårande! Kan någon snälla barnsäkra bygget så att jag och min familj kan flytta in? Bums.
 
 
 
 

Den klassiska glipan

Den klassiska glipan som blir TROTS att man mätt och måttat illnoga med pappret:
 
 
 
 
 
Börja om från början eller lappa på med mer papper? Det är frågan.

Ändra inga lagar

Min bror pluggar juridik. Igår mailade han mig och ville att jag skulle hjälpa honom kolla över språket i ett inlämningsarbete som han har skrivit.
 
Så här skrev han i mailet:
 
 
Eh... "Ändra inte lagar och annat". Vad tror han?
 
En möjligen något överflödig kommentar som naturligtvis gjorde mig akut sugen på att ändra massa bland lagarna. Plötsligt kände jag en oerhörd längtan efter för att gå loss med skrivmarkören och möblera om ordentligt bland Svea Rikes grundlagar.
 
Fast... Nej så skulle jag naturligtvis aldrig göra.
 
Jag vill ju att min bror ska bli godkänd på sitt arbete.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eller?
 
 
Lag ändrar´n.
 

Second hand

I helgen botaniserade vi second hand.
 
 
 
Jag funderade på att köpa en sådan här. Jag vet ju aldrig hur länge Mac:en håller.
 
 
 
En sked modell större. Praktiskt att ha när MiniSpider ska lära sig äta själv.
 
 
 
Sen funderade jag på att köpa en el-orgel. Varför? Den var billig! Ett kap! Ibland får man faktiskt lov att se till priset och inte så mycket till själva produkten.
 
 
 
På riktigt funderade jag på att köpa den här kistan. Antingen att ha som soffbord eller som sidobord med en lampa på eller dylikt. "Nääää inte den" tyckte min kille som såg en jobbig hemfrakt framför sig. Nu grämer jag mig som attan att jag lyssnade på honom. Om jag alltid lyssnade på Spiderpapa skulle vi inte ha en enda möbel här hemma.
 

Granen står så grön och grann i stugan

- Nästa år ska vi INTE ha någon gran! svor jag förra julen där jag stod i vardagsrummet med barr upp till knäna.
 
Detta löfte följde jag i år upp genom att gå och köpa den dyraste granen av alla nere i stan. En kungsgran närmare bestämt. Priset ska vi inte gå in på. Men ack så grann den är!
 
När vi hade släpat hem den upptäckte vid dock att stammen var på tok för stor för foten. Typisk. Bara att åka hem till min pappa och få den tillsågad. Vi fick så att säga "fettsuga" granen för att den skulle komma ner i sin fot.
 
Men nu så.
 
 
 
 
 

En bebis

Vi har fått tillökning i familjen. En bebis på cirka två kilo. Vi kallar honom för Sture.
 
Okej. Om man ska vara helt petnoga är lille Sture en ost. Han är så snäll och beskedlig. Varje morgon står han där på första parkett i kylen, redo och villig att bjuda på sig själv till hela familjen.
 
Skämt åsido.
 
Vi har nog aldrig förr släpat en sådan här stor ost innanför tröskeln till vårt hem. Nu har vi pålägg till mackan ända fram till påska´.
 
 

Rabatt på Inreda.com

Vinnaren av två stycken Enjoy Candles är Katrin. Grattis! Du har fått mail.
 
1. 3 st LED ljus
2. Om mat och bak såklart! En del av mig skulle vilja säga Foto men då 90% av alla bloggar idag redan har superfina bilder så vore Mat och Bak en bra undersite. :)
 
 
 
I samband med det här kan jag erbjuda er en rabatt på Inreda.com (som säljer Enjoy Candles).
 
Om ni anger koden Spiderchick i kassan får ni 20% rabatt på alla varor med ordinare pris. Rabattkoden gäller i 48 timmar.
 

Hej hopp fina vänner!

Tack för alla kramar och pepp! Vad mycket energi ni ger mig!
 
Det är inte lätt att vara småbarnsförälder alla gånger, med en treåring som kräver sitt och en bebis som kräver sitt. Och ett hushåll som tycks förvandlas till en spillra ur valfritt världskrig bara någon i familjen tänker tanken att röra en kroppsdel. Lägg till en trött mamma, hundra kilo snor och två krönikor som inte skriver sig själva och du har snart en cocktail som stavas K.A.O.S.
 
Jag har bloggat i många år nu. I medgång och i motgång. Under dåliga internetuppkopplingar och goda internetuppkopplingar, nästan uteslutande 4-5 inlägg PER DAG.
 
Jaha och varför bloggar hon så mycket? undrar ni nu. Är ho´ knäpp älle?
 
Svaret är naturligtvis för att bloggandet är ROLIGT och det ger mig massa energi! Men nu har jag för första gången i min bloggkarriär kommit till en punkt då jag känner att jag måste sänka ambitionsnivån en smula.
 
Jag kan inte hålla samma höga tempo. Jag måste sänka ribban. Blogga när jag känner att lusten och tiden finns, inte för att jag måste. Det kommer kanske innebära många inlägg en dag och färre inlägg en annan dag. Kanske helt ledigt en lördag här eller där. Vad vet jag.
 
Oavsett hoppas jag att ni fortsätter kika in här.
 
Tack igen för peppen ni är BÄST!!
 
 
Lussebullar till frulle idag.

Paus

Jag mår inte bra. Känner mig helt ur balans.
 
Idag har jag varit så stressad att jag känt mig helt snurrig och gråtfärdig. Satt och grinade en skvätt på toa förut mellan blöjbyten och misslyckad korvstroganoff. Grinade utan att egentligen veta varför. Eller jo, det är tröttheten som talar. Och stressen över att ligga så katastrofalt efter med ALLT efter två veckors vård av sjuka barn.
 
Lika bra att vara ärlig med er istället för att krysta ur mig något glättigt inlägg bara för att.
 
Jag behöver ta en paus.
 
Återkommer kära vänner.
 
 

En kokosdröm

I natt drömde jag att min pappas sambos döttrar plötsligt stod i mitt kök och bakade?!
 
Till en början tyckte jag att det kändes en aning påträngande och även en smula oförskämt att börja baka i någon annans kök utan att fråga först, men visst. Efter en stund började jag själv att baka, kokostoppar närmare bestämt.
 
Imorse vaknade jag sålunda och kände ett enormt sug efter just kokostoppar. Så nu måste jag baka det även på riktigt. Jag får köpa alla ingredienser i helgen. Typiskt! Allt man gör kostar i slutändan pengar. Nu är det inte ens gratis att drömma längre.
 
 
 
Bild och recept från den här bloggen.

Paragrafryttare

Diskussion mellan mamma och son:
 
- Mamma tänk om det kommer en tjuv nu! utbrast Lilleman (det pratas mycket bovar och tjuvar i vårt hushåll för tillfället).
- Då fäller vi tjuven, tyckte jag. Så att tjuven trillar! Mjehehehehe...
- Nej mamma, svarade Lilleman allvarligt. Vi ringer till polisen.
 
Eh... Jo just precis. Vi ringer naturligtvis till polisen. Helt korrekt.
 
(Det är minsann en liten lockhårig paragrafryttare jag har närt vid min barm.)
 
 
Paragrafryttaren med sin lillebror.

Blöjfria från födseln

Jag har hört ryktas om att i delar av Kina (och säkert på andra ställen i världen) använder man traditionellt sett inte blöjor till sina bebisar (ett medvetet val). Istället är barnen från födseln blöjfria och som förälder lär man sig att se på sin bebis när hen tänker uträtta sina behov.
 
Kan detta stämma? Coolt i så fall.
 
En annan kan inte ju ens ta av sin bebis blöjan för vägning på BVC utan att bli nedpinkad två gånger.
 
 
 

Inbrott typ jämt

Jag och min kille är av sorten som på allvar tänker att vi har haft "inbrott" om det är saker här hemma som vi inte kan hitta. Vi resonerar som så att en tjuv måste ha varit i farten! Det är absolut inte vi som har varit slarviga. Neeeeej då.
 
Saker som vi enligt oss själva har blivit "bestulna" på den senaste månaden:
 
1. Barnens mössor
 
2. Ett paket blöjor, storlek 4.
 
3. Stängploppen till luftmadrassen.
 
4. Ett par termobyxor.
 
5. Adaptern till iPhoneladdaren.
 
Märkliga tjuvar, nu för tiden.
 
 

Julklappar till julklappsleken

Vi brukar handla två julklappar var á 50 kronor.
 
Tips på julklappar till Julklappsleken:
 
Chokladask
Twistpåse
Trisslotter
Ljuslykta
Blockljus
Servetter
Godisskål
Pennor
UNICEF "presentkort" (brukar säljas på H&M)
Glögg
Pocketbok
Liten termos
Handkräm
Tvål
Te
Kaffe'
Kökshandduk
Toalettborste
Ram med kort på någon av de som är med i spelet.
 
Tips är också att kolla in loppis och second hand. Där kan man hitta finfina grejer för en spottstyver.
 
Eller tillverka/baka något själv. Dock måste jag säga att ska du limma ihop en blompinne med en papperskula och säga att det är en ängel, då går charmen EVENTUELLT förlorad om du som tillverkare har hunnit fylla 50 år - INTE SANT MAMMA!?
 
 
Min mammas birag förra året.
 

Lusselelle lusselelle

För mig handlar Lucia om sång och levande ljus när vintern är som mörkast.
 
Jag kan sakna tiden då jag sjöng i kör och lussade hela luciaveckan lång. Med ett avslutande stortåg i kyrkan i stan. Otroligt stämningsfullt.
 
Vad jag inte saknar är de där unkna omröstningarna i högstadiet. Där klassen röstade fram den sötaste tjejen med längst hår att få vara Lucia. Klart som tusan att jag aldrig fick gå först i tåget, jag hade på tok för kort hår för att det skulle se tillräckligt tjusigt ut under den där kronan.
 
I kören spelade det ingen roll vilken frisyr man hade, där turades vi om att gå först. Har man varit med i ett Luciatåg där sången är det centrala, då vet man vilken otrolig värme och glädje det faktiskt sprider bland människor. 
 
Sen handlar Lucia om barnen förstås. Om att med pirr i magen få klä på sig den där tomtedräkten, vifta med det batteridrivna ljuset, sjunga tipptapp och smaska pepparkakor.
 
 
 
 
 

Ljudisolering

Ibland önskar jag att jag hade ett kontor att gå till. Jag förstår faktiskt inte hur jag varken får tid eller ro till att blogga och skriva krönikor med två små barn hemma. Det är inte lätt alla gånger.
 
Idag när jag skulle försöka krysta ur mig en text fick jag hjälp av Spiderpapa att ljudisolera köket (dvs min lyxiga arbetsplats) med en madrass.
 
 
 
 
 
Det fungerade i ganska exakt en sekund.
 
Sedan var det någon som pillade in huvudet genom isoleringen.
 
- Mamma jag kikar in hihi. Kik kik kik KIK KIK KIIIIIIK! Vad göööööör du mamma?
 
 
 

Moas Måsten

Nu ligger Moas Måsten på webben.
 
Ni är många som har undrat över reglerna till julklappsleken och ni hittar dessa här. Jag lovar att jag även ska ge er tips på julklappar till leken, senast imorgon.
 
Förutom lekregler har jag även skrivit en krönika om den gången jag "pillade" in pappas bil i en parkeringsficka så tight tilltagen att vi aldrig höll på att få ut bila´kraken igen. In och läs om ni vill.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Rasande tempo

Men oj! Den här dagen har sannerligen gått i ett rasande tempo. Det började med att jag sov till klockan halv tio. Hej ljuva sovmorgon!
 
Sen var vi bjudna på julfika hos en kompis och där åt jag mig skendräktig på marknadskarameller.
 
 
 
 
Efter att jag välsignat min mage med marknadskaramellbebisen passade vi på att fånga dagens strålande sol med en vintrig promenad. Ett studiebesök hos polisen har vi också hunnit med.
 
Så. Nu ska jag laga mat och samtidigt skriva en krönika.
 
 

Att göra som vi alltid gör

Igår skulle vi borra upp en hållare (?) till Spiderpapas gitarr.
 
- Då borrar vi upp den! sa Spiderpapa resolut och gjorde ansats till att sätta borren i väggen
 
- STOPP! utbrast jag.
 
Vad hände med diskussionen som vi alltid har innan vi borrar upp något?
 
Det vill säga när jag står som ett mänskligt vattenpass och säger upp ner ner upp sidan höger neeeej höger, HÖGER! Ja ja jag menar vänster men säger höger same same. Nu är det snett. UUUUUUPP. Åt sidan, ner lite, neeeeeeer STOPP! Perfekt. Nej nu rörde du dig. Faaaaaan jag hatar det här jag orkar inte du får borra själv.

- Ja just det ja det glömde jag, sa Spiderpapa. Säg då.
 
Och så gjorde vi som vi alltid gör. Det blev ganska bra faktiskt.
 
 

Vilka tre ord ser du först?

Jag såg den här hos Evelina och var också tvungen att sprida vidare. Sådant här älskar jag att nörda ner mig i!
 
Vilka tre ord ser du först?
 
 
 
 
 
 
 
De tre första orden jag såg var love, tell och win.
 
Hm... Undrar vad det betyder?
 
Kärlek vill jag ha såklart. Men vad kan tell betyda? Kan det betyda att jag ska fortsätta berätta? Berätta mina historier. Och andras kanske? Kommunicera. Det känns logiskt med tanke på att skrivandet är mitt största intresse.
 
Vad kan win stå för? Tävlingsinriktad är jag. Det kan min familj gå i god för. Inte gentemot andra men gentemot mig själv. Det bor en prestationsprinsessa inom mig och har alltid gjort ända sedan jag var liten.
 
Lite roligt att jag skapade både win och tell från ordet intelligence, utan att se just intelligence (raden längst ner). Hehe.
 

Att städa

Jag finner det ganska svårt att städa, plocka och rensa här hemma. Jag börjar med en grej, men så vips är det något annat stök som pockar på min uppmärksamhet.
 
Ungefär så här gick det till när jag städade häromdagen, med början i sovrummet:
 
• Oj oj vad rörigt det är här i sovrummet, tänker jag. Här är "feng shui" känslan minst sagt blygsam. Bäst att städa.
 
• Jag rafsar upp kläder från golvet. In i badrummet med all smutstvätt.
 
• Oj nu ser jag att badrummet visst också måste städas! Där står till exempel en hink som i flera veckor har blockerat vägen för ordentlig framkomlighet, den får jag ställa in i städskåpet. Med en gång!
 
• Jag dumpar all smutstvätt på golvet i badrummet och beger mig vidare till städskåpet i köket.
 
• Så in med hink... Men JÖSSES vad det ser ut här i städskåpet! Hur kan en familj ens leva så här med rengöringsflaskorna huller om buller?
 
• Jag tänker att det är bäst att få en överblick över situationen och river genast ut det som finns i städskåpet på golvet.
 
• Hoppla! Nu hamnade visst köksbordet inom ramen av mitt synfält och där ser jag att frukosten fortfarande står kvar, den måste jag omedelbart ställa in i kylen.
 
• Jag överger städskåpet för köksbordet och... Där står min kaffekopp med kallnat kaffe. Jag kanske ska ta mig mig en påtår? Det gör jag.
 
• Jag tror förresten att jag sätter mig ner en stund. Kanske bläddrar igenom dagens tidning. Det är jag värd jag har ju varit så duktig med städet en stund. Så. Pust.
 
Och så går det till när jag likt en kontraproduktiv tornado drar över hemmet.
 
 
 
Efter städning i köket.
 

Trasigt bestick

Svar ja. Jag var eventuellt lite ivrig med lunchen idag.
 
 
 

Hej virrig förälder

Att komma ihåg ett barns personnummer är svårt. Att komma ihåg två barns personnummer är praktiskt taget omöjligt. I alla fall när man ammar och är allmänt snurrig.
 
Förra veckan ringde jag till vårdcentralen och skulle uppge Minis personnummer till en sköterska.
 
- Eh öööhh... stammade jag. Han är född i år. 2012 är det va?
- Ja precis, bekräftade sköterskan.
- Okej. Då ska vi se... Han är född i somras i... i... Juli! Det är den sjunde månaden va?
- Ja, svarade sköterskan.
- Okej. 07. 12-07. Eh... Öhhh... Den tionde. Tionde är han född! Vad blir det?
- 12-07-10 stämmer det? frågade sköterskan.
- Ja det borde stämma, tyckte jag.
 
Jag tvingades alltså bolla frågan med en okänd människa för att på så vis komma fram till när min egen son är född.
 
 
 

Julgranens varande eller icke varande

Åååå vad mysigt vi hade det med vår julgran förra året!
 
Verkligen!
 
I två dagar.
 
Sedan brakade barrandet lös. Vi svor och dammsög, svor igen och dammsög lite till. För att inte tala om när vi efter nyårshelgen skulle ha ut granhelvetet... Hu!
 
- Påminn mig om att vi INTE ska ha någon gran nästa år, sa jag till min kille.
 
Men kring midsommar när det sista barret verkade vara funnet och uppsuget började vi så smått glömma julens mödosamheter. Nu är det december igen och jag kan för mitt liv inte begripa vad som var så jobbigt med att ha hand om en oskyldig liten granunge? Dom är ju så söta med juleljusen dinglandes helt vint på de små grenarna. Och vad ska förresten annars avspegla sig i barnens ögon på julaftons morgon?
 
Det blir nog en julgran i år i alla fall.
 
 
 
Förra årets julgran.

Skräpmatssug

Jag blir alltid sinnessjukt sugen på hamburgare och milkshake när jag har varit sjuk.
 
Jag funderar nu mellan fem följande alternativ:
 
1) Ringa till min pappa, vars arbetsplats är belägen mellan mitt hus och McDonalds, och be honom köpa ett meal åt mig.
 
2) Ringa till min mamma, vars arbetsplats absolut inte är belägen mellan mitt hus och McDonalds, och be henne köpa ett meal åt mig.
 
3) Betala en taxi för att köra en "drive in".
 
4) Plantera MiniSpider i en barnvagn utanför porten med en hundring i näven och en lapp runt halsen där det står "rulla mig till McDonalds och sen tillbaka, tack på förhand".
 
5) Gå och handla en hamburgare själv.
 
Alternativ nummer fem känns uteslutet. De andra fyra alternativen - ja kanske.
 

Roligaste spelet

Vi spelade spelet "Med andra ord" i helgen. Det går ut på att man på tid ska förklara ett ord för sin lagkamrat, utan att säga själva ordet givetvis. Jag och kompis Anna ägde våra män, kan man lätt säga:
 
 
 
 
 
 
För övrigt är mitt roligaste spelminne den gången min mamma skulle förklara ett ord.
 
- Runda små kulor! tjoade hon.
 
??
 
- Runda små kulor i en ask!
 
????
 
- Vita runda små kulor i en ask! Som man kan äta!
 
????????
 
Rätt svar: Keso.
 
Hahaha... Herregud. Måste vara den sämsta beskrivningen för färskost någonsin! Och för denna helt abnormt missvisande förklaring älskar jag min mamma. För evigt. Amen.
 

Spirande ork och ögonretuschering

Idag mår jag mycket bättre. Om än svag och lite ynklig.
 
I övrigt finns det inget bättre än att känna hur orken åter börjar spira i kroppen. När jag är sjuk tänker jag alltid att jag ska vara mer tacksam alla de dagar som jag får vara frisk. Det är så lätt att ta kroppen och dess ork för given.
 
Jaha ja. Nu hoppas jag att basiluskerna har lämnat vårt hushåll för den här gången. Nu har vi inte tid att vara sjuka mer, i alla fall inte innan jul. I veckan har vi massa inbokat plus att jag har två krönikor att skriva.
 
Retuscherar mina trötta ögon med en sandwisch:
 
 
 

Synkad med min bebis

Spiderpapap och Lilleman har varit iväg på äventyr idag.
 
Jag och MiniSpider har varit hemma. Det jobbiga med att vara bebisförälder är att man faktiskt aldrig kan ge sig 100% hän till sjukdomstillståndet. Jag har fortfarande en bebis att amma och bry mig om.
 
Men Miniplutten har varit fantastisk lugn och beskedlig. Jag tror att han har känt på sig att mamma inte har någon ork, vi har varit supersynkade och sovit ihop större delen av dagen.
 
Ikväll har jag duschat. Mini tittade på och ja, det är väl det mest spännande som har hänt under vår dag.
 
Håll nu tummarna att jag mår bättre imorgon!
 
 
Mini försöker liva upp stämningen genom att ömsom äta ömsom spela på en marackas.

Omvända roller

Treåring kommer och stryker mig över pannan.
 
- Mamma...
- Ja, svarade jag.
- Om du går till doktorn...
- Ja.
- Då kan doktorn ta bort det onda.
- Ja det har du rätt i.
- Det är inte farligt att gå till doktorn vet du.
 
Ha!
 
Dagen till ära praktiskt att treåringen snudd på ordagrant har memorerat vad han själv fick höra tidigare i veckan.
 
 
 
Min utsikt från sängen.

Sjuk så in i bängen

Vi hade en superfin dag igår med våra vänner.
 
Under natten började jag dock må fruktansvärt illa och imorse vaknade jag och mådde inte bra. Nu har jag sovit hela förmiddagen. Jag har inte kräkts, men jag mår skitkass. Ont i hela kroppen. Feber tror jag. Yr. Matt.
 
Jag är ledsen mina vänner, men jag orkar inte blogga mer just. Måste sova bort det här.
 
 

Första finnen & väntans tider

Nu inväntar vi att kompisarna ska komma hit från Varberg.
 
- Stoppa pressarna!! ropade MiniSpider när vi vaknade imorse. Vi måste ställa in besöket.
- Varför då? undrade jag.
- Jag har fått en finne PÅ NÄSAN!
 
Och mycket riktigt. På Minis näsa lyser det en röd liten finne.
 
 
 
 
Typiskt.
 
Jag har dock förklarat för honom att det är helt normalt med finnar. Dessutom är det ganska trevligt med något som lyser upp i vintermörkret.
 
Nu går vi här hemma i väntans tider och längtar efter att det ska ringa på dörren.
 
 
 
 
 

Lukten

Minns ni att jag skrev att det luktade så illa i vårt badrum?
 
Det kom från slangen till tvättmaskinen. Slangen låg liksom hoptryckt på något vänster, där av doften som fick duschdraperier att sloka, små barn att gråta och silverfiskar att frukta för sina liv.
 
Nu har vi tillfälligt stöttat upp slanga´ kraken med ett paket tvättmedel och livet har så smått återgått till det normala.
 
Pjuh.
 
 
 

VAB

Idag intog jag, Lilleman och Mini lunchen under köksbordet (efter flera dagars hemmavarande med snörvel och host får man lov att vara lite wild and crazy). Där satt vi och smed planer för hur och när vi ska skrämma skiten ur Spiderpapa igen. Han kommer väl snart bli helt paranoid och inte våga äntra sitt eget hem, stackars Papa. Vilket är vårt mål!
 
Nå väl. Nu ska vi försöka reda upp här hemma i VABröran*. Imorgon får vi ett mycket efterlängtat helgbesök från Varberg!
 
 
 
 
* VABröra = Den nästan djuriska stökighet som blir efter flera dagars vård av sjuka barn.
 

Smakportioner

MiniSpider den lilla matglada livsnjutaren har i veckan fått lägga tungan på några olika smakportioner. Idag fick han smutta på frukt i puréform och det var en hit!
 
- Lägg ägg vad gott! utbrast han och vägrade sedan att lämna ifrån sig skeden.
 
Han pillade till och med upp ett litet eh... finger när jag försökte ta skeden ifrån honom.
 
 
 

Bevisbörda

Igår kväll:
 
- Har du ätit en glass? frågade min kille.
- Ja, svarade jag.
- Jag ser det.
 
 
 
 
Jaha ja.
 
Det var väl inte så svårt att gissa när jag tydligen går runt och bär värsta bevisbördan på ryggen.

Trevlig leverans

Ikväll knackade min mamma på dörren med en leverans till mig. En chokladkaka. Tack mamma!
 
 
 
 
 
70% kakao och med apelsinskal. Hur nyttigt?? Rena rama smoothien om ni frågar mig.
 
Nu ska lägga mig i soffan, muffla choklad och titta på Dexter. Världens mest spännande serie om en mördare som mördar mördare. Hur bra som helst! Jag är typ lite kär i Dexter Morgan Eventuellt kvalar han snart in på min kärlekslista. Men konkurrensen är stenhård så vi får se.
 

En tår

Vi gick en promenad förut.
 
Det är så otroligt vackert ute nu! Hela stan ligger inbäddad i en gnistrande vit vinterskrud. Snön knarrar under skorna och omgivningen känns nästan magisk på något vis. Som i en saga. I alla fönster glänser stjärnor och ljusstakar. Jag var nära att fälla en tår under promenaden när ja...
 
STOPPA BANDET! Spola tillbaka.
 
Fälla en tår? För att det är snö ute? Ursäkta? Hur känslig får man lov att vara. Snart börjar jag väl göra som min mormor som fotar sina blommor bara för att dom är så "granna".
 
Eller vänta lite... Fotar mina blommor gör jag redan.
 
Eh...
 
Okej. Jag ger upp.
 
 

Älskade gardinfrisyr

Vi har köpt Mysteriet på Greveholm på DVD. Ja versionen från 1996 förstås.
 
Jag noterar en "gardinfrisyr" på en av skådespelarna. 90-talets kanske mest älskade frill. Det vill säga en kort page med mittbena och så luggen hängande som två nystärkta våder kring ansiktet.
 
 
 
 
Alla killarna på min skola hade gardinfrisyr! Min första kärlek hade en variant som fick bastanta sammetsdraperier att se blygsamma ut i jämförelse.

Känns bättre idag

Hemma hos familjen Spiderchick är det något bättre idag.
 
Lilleman har fått medicin som han faktiskt gick med på att svälja både frivilligt och med viss glädje. Kan bero på att den smakar godis.
 
Jag minns att mamma fick gömma min brors hostmedicin när vi var små. Han var helt tokig i den! Antagligen hade han helst hoppat över chipsen till fredagsmyset och istället huttat smaksatta läkemedelssubstanser till tonerna av Disneyklubben.
 
 
 
Om ni undrar varför jag håller upp kaffekoppen helt onaturligt i luften så beror det på att...
 
 
 
 
... jag vill dölja ventilationen i vardagsrumstaket. Den ser inte så rolig ut. Ha! Tänk vad man med ytterst små medel kan göra en bild mer estetisk.

Jisses vilken dag

Dagen började bra med två ungar som trots rinnande näsor var glada och pigga.
 
Under eftermiddagen blev dock treåringen rejält hängig och ledsen. Vi fick ringa sjukvårdsupplysningen och springa till apoteket. Jag vill inte lämna ut mitt barn här, men vi kan ju konstatera att det är inte är roligt när oron kommer flygande och lägger sig som en stor klump i föräldrakroppen. Usch och fy.
 
Som förälder vill man ju bara att barnen ska må bra!
 
Här sitter nu en hyfsat sliten mamma. Trött är endast mitt förnamn. Mina andra tillfälliga namn vill ni inte ens veta.
 
Vi hoppas på en bättre dag imorgon.
 
 
 
 

Vinn ljus från Enjoy Candle

För att fira lanseringen av Everyday kommer här en tävling där du kan vinna 2 st ljus från Enjoy Candles.
 
Enjoy Candles ser ut och känns exakt som riktiga ljus och lyser med hjälp av små dioder och 2 st AA-batterier. Ljusen är gjorda på 100% miljövänligt virgin vax och varje ljus är handgjort.
 
Eftersom ljusen inte riskerar att brinna upp kan man vara kreativ och göra uppsättningar utan att riskera brandfara. Perfekta också om man har nyfikna barn hemma.
 
 
 
 
För att vara med och tävla svara på:
 
1. Hur många ledlampor bidrar till ljusets dansande sken? Rätt svar hittar ni här.
2. Nu har blogg.se två undersiter, STIL om mode och Everyday för familj och livsstil. Om du fick önska ännu en site, vad skulle den i så fall ha för inriktning?
 
Glöm inte att lämna din mailadress.
 
En person vinner två stycken ljus i storlekarna 8x10 cm och 8x15 cm.
 
Tävlingen avslutas tisdag 11/12.

Hot cocoa

Idag är det snöigt och kallt ute, då får man lov att lyxa till det med sockriga, varma drycker.
 
Här hemma har vi just vispat ihop varm choklad (eller "hot cocoa" som jag går runt och säger med posh brittisk accent) med grädde och minimarshmallows.
 
 
 
 
 
Va? Vad var det jag hörde?
 
Hörde jag precis ett antal uppläskade Spiderchickläsare söla ner sina tangentbord med droppande saliv?
 
Jo jag menar det.
 

Rätt i fällan

Igår kväll:
 
- Vill du ha te? frågade jag min kille.
- Ja tack vad snällt.
- Vill du ha lussebullar också?
- Ja gärna.
 
Lite senare...
 
- Älskliiiiiiiiiing? sa jag
- Ja? svarade min kille.
- Kan du massera mina fötter?
 
HA!
 
Där gick karln rätt i fällan. Pang bom! Ja menar hur ska han kunna säga nej till att massera fötter när han just har blivit serverad både dryck och hembakad förtäring?
 
 
Spiderchick - Spiderpapa
1 - 0
 
 
 

Ett ticks

Jag har ett jobbigt ticks. Eller en tvångstanke snarare.
 
Det involverar mig och ytterdörren. Jag är nämligen besatt av att dörren ska vara låst och absolut under nattetid! Innan vi ska sova går jag och känner på dörren minst tre gånger så att den verkligen, verkligen är låst.
 
- Ungefär som att den hinner låsa upp sig själv mellan varven, suckar min kille.
- MAN VET ALDRIG! säger jag.
 
Konstigare saker har väl hänt.
 
De nätter jag är ensam hemma skulle jag kunna parkera mig i hallen permanent. Men jag inser ju att det inte är normalt att stå och glo på en ytterdörr en hel natt så jag sliter mig.
 
 
 
En dörrbesatt med sin fjuniga bebis.

Produktiv dag upphöjt till hundra

Jisses vilken produktiv dag vi har haft!
 
När klockan slog 09.15 kom vi upp från källaren. Jag upprepar - vi kom UPP från källaren. Då hade vi redan varit nere och städat hela vårt förråd. Vi har även tvättat, rensat skåp, gjort ärenden på stan, julpysslat, handlat, lagat massa matlådor, åkt till återvinningen samt satt upp julbelysning i fönstren.
 
Om ni nu är chockade över allt vi har mäktat med denna dag vad tror ni då inte att jag är. Jag fattar ingenting?! Nyss tänkte jag även dra igång bakning av kolakakor men NÅN MÅTTA FÅR DET FAKTISKT VARA!
 
Jeez. Ge mig själv en brejk liksom.
 
Nu blir det schlapp i söffan resten av kvällen.
 
 
 
 

Utbytta

Mina cyklamenblommor verkade inte gilla köksfönstret och har därför fått flytta in i sovrummet.
 
- Nu överlever ni här inne annars dödar jag er!! väste jag när jag placerade dom i sovrumsfönstret.
 
Lite hotfull attityd kanske men ibland måste blommor lära sig att veta hut.
 
I köket stoltserar nu istället två stycken betydligt mer tacksamma julstjärnor. Dom vill bara ha en skvätt vatten då och då. Det är allt. Förra året hade jag julstjärnor som aldrig ville ge sig. Till slut fick jag aktivt avliva dom för att ge plats till mina pelargoner.
 
Kan man förresten spara julstjärnor över sommaren? Översomring typ?
 
 
I köket.
 
 
 
I sovrummet.
 

Dags att tvätta?

Tvätthögen just nu:
 
 
 
 
- Det kanske är dags att beta av den där högen? säger ni nu.
 
Men sälla nån säger jag. Stressa inte. Det är flera meter av utrymme kvar upp till taket! Med lite skicklighet ska vi nog kunna stapla tvätt i några dagar till.
 

Everyday

Ni som bloggar på blogg.se kanske har sett att det har lanserats en ny sida?
 
 
 
 
 
Nämligen blogg.se/everyday där jag och ett gäng andra trevliga bloggar nu kommer att husera. Ingen skillnad för er läsare direkt, men trevligt för oss bloggare att ha sammanhållning och blogga under ett tak.
 
Kika in här om ni vill se vilka de andra bloggarna är.

Skräckfilm på riktigt

Idag bestämde jag mig för att göra det som vi alla känner för att göra ibland - skrämma skiten ur min sambo!
 
Rekvisita: Batteridrivna blockljus. Två små barn. En soffa.
 
Planen var att när Spiderpapa kom hem från jobbet skulle båda barnen sitta tysta i en kolmörk lägenhet, endast upplysta av var sitt ljus. Som två spöken. Själv skulle jag gömma mig. Ha! Snacka om skräckfilmsfeeling.
 
- Sitt stilla i soffan, instruerade jag. När pappa ropar hej, svara INTE!
- Vi ska vara tysta, lovade Lilleman.
 
Efter att ha förklart för det minsta spöket att batteridrivna blockljus inte på något sätt är ätbara hörde vi hur det rasslade till i dörrlåset.
 
- Schyyyyyyy sitt still och var tysta, väste jag till barnen och djupdök ner bakom soffan.
 
- Hallå! ropade Spiderpapa från hallen. Vad mörkt ni har det. Är ni hemma?
 
En halv sekunds darrande tystnad...
 
- Vi sitter i soffan. Mamma ligger på golvet, kvittrade Lilleman.
 
Haha! Tusan också. Jag hade glömt att treåringar är obotliga sanningssägare. Ja ja. Det hade kunnat bli tidernas kanske bästa practical joke. Kom inte och säg något annat.
 
 
 

Tips om julkalender

 
 
Vill bara tipsa om att Crescent barnvagnar har en julkalender (eller "hjul"kalender mjehe).
 
Finfina barnvagnar gömmer sig under luckorna, bland annat. För er som är intresserade.

Vintertecken

Tre stycken vintertecken (förutom snö):
 
1) Fnastorra läppar
"Spricka upp i ett leende" har fått en helt ny betydelse för mig då mitt arma läppkött spricker en smula varje gång jag ler. Måste införskaffa lipsyl.
 
2) Spricka i hälen
Då har häljäkeln gått och spruckit igen. Förra året hade jag en hälspricka djupare än Grand Canyon. I höst har jag därför varit supernoga med fil och kräm och på alla vis strukit hälen medhårs. Det hjälpte inte. Nu haltar jag runt här hemma som ett vådaskjutet rådjur.
 
3) Hår som flyger
Mitt tunna, skandinaviska hår lever allt som oftast sitt liv svävande en bit ovanför huvudet. För all del.
 
 
 
Ett vandrande (numera haltande) vintertecken och hennes bebis.
 

Förkyld bebis och kräksjukeminnen

MiniSpider genomlever just nu sin livs första förkylning. Han hostar och snörvlar men är vid gott mod.
 
Jag måste säga att jag är överraskad över hur friska vi har fått vara den här hösten. I helgen trodde jag att vi skulle åka på maginfluensa, men det var falskalarm. PJUH! Denna vidriga kräksjuka som alla vill undvika...
 
Den kan slå ut en hel familj!
 
Senast vi hade maginfluensa var både jag och Spiderpapa illsjuka. Att samtidigt behöva ta hand om ett kräkigt barn... Fy! Ingen vill komma och avlasta heller. En kräksjuk familj undviks som om den vore spetälsk. Jag minns att min pappa kom med en påse mat till oss som han förskrämt hängde på dörren innan han sprang ut till bilen och sladdade där ifrån. Mamma använde (antagligen) munskydd när hon pratade med mig i telefon.
 
Jag tror till och med att det spärrades av kring vår hus. Men jag kan även minnas fel där.
 
 
Förkyld liten kille.

Adventsbakning

Idag har vi bakat lussebullar. Igen.
 
Sista plåten med lussisar fick bli utan russin. Det. Är. Så. Tråkigt. Att. Pilla. I. Russin. Dock tycker jag hemskt mycket om när det är russin i lussebullar.
 
När jag blir snuskigt rik då ska jag:
 
1) Köpa en sån där stor dusch som man kan parduscha i utan att ideligen skuffa ut varandra i kylan.
2) Anställa en person som pillar i russinen när jag bakar lussebullar.
 
Russin-inpillar-personen får vara ledig mest hela tiden, förutom till jul då hen rycker in och fixar russinbiten. Skulle lätt kunna avlöna någon för det jobbet. LÄTT säger jag.
 
 
 
- Jag tar mjöl på min bulle, sa Lilleman.
 
 
 
 
Ja det är alltså en lussebulle under allt det där mjölet.
 
 
 
Möms.
 
 
 
Adventsfeeling.

Dag i pulklabacken

Jaha ja. Nu har vi hängt i pulkabacken i några timmar.
 
Tillåt mig punkter upp förloppet innan vi kom iväg:
 
• Treåringen vill åka pulka iklädd t-shirt, trollkarlshatt och foppatofflor.
 
• Kommer inte på frågan! Alla ska ha varma kläder på sig. Jaaa mamma ska också ha täckbyxor på sig.
 
• Mamman hittar inte sina täckbyxor.
 
• Pappan skickas ner till källaren för röka fram mammans vinterkläder ur sina gömmor.
 
• Inget hittas.
 
• Mamman får skapa provisoriska täckbyxor av stortrosor, pappans gamla adidasmjukisar och överdimensionerade löparbyxor.
 
• Mooooot pulkaba...
 
• Stoppa bilen! Vem har packat med pulkan? Ingen?
 
• A men vaaa faaaan. Hem igen.
 
• Pappan åter in i förrådet. Efter mycket letande hittas en skraltig gammal pulka, utan snöre och med en spricka i botten. Bättre än inget.
 
• Moooooooot pulkabacken! På riktigt den här gången.
 
Summa summarum har vi haft en ytterst trevlig dag i snön! Det får jag säga.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Moooot...

Lussebullar, varm choklad och mackor med julskinka på har packats.
 
Kidsen är påbyltade med varma kläder. Vad gäller de vuxnas vinterkläder har 50% av termobyxorna upphittats och rotats fram ur förrådet. Inte så illa pinkat. Bättre än 0%.
 
Moooot pulkabacken!
 
 
 

Julsång

Idag inledde jag 1:a advent med att sjunga Mariah Careys julsång "All I want for Christamas is you".
 
- I don't want a lot for Christmas. There's just one thing I need...
- Tyst mamma sluta sjunga, avbröt Lilleman.
- I don't care abo...
- Tyst mammaaaaaa!
- ... the presents
- Tyst.
- underneath...
- Tyst.
- the
- Tyst.
- Christmas
-Tyst.
- tree
 
Ha! Jag sjöng minsann klart meningen. Becuz nobody can stop me!
 
Mvh // Mamma med makt
 
 
 

Fingret i munnen

MiniSpider har börjat suga friskt på sitt finger.
 
Nästan jämt åker det där lilla pekfingret in i truten.
 
 
 
 
 
Tur att det inte är lillfingret som han pillar in i mungipan.
 
Det hade onekligen känts ganska Dr Evil:igt.
 
 

Grannflytt

Våra ytterst trevliga och goa grannar har flyttat. Så himla tråkigt. Det var verkligen världens bästa grannar. Vi öppnade dörrararna mellan våra lägenheter varje dag och så sprang kidsen emellan och lekte.
 
Vi lagade mat, bakade bröd och stånkade sylt åt varandra. Fredagsmyste och eftermiddagsfikade. Vi hade till och med lösa planer på att slå ut en vägg mellan våra lägenheter.
 
Men nu har det dykt upp ett hus. Med tvättstuga, altan och trädgård. Många rum, flera toaletter och större lekytor för barnen. Beläget i ett bra område nära till skola och affär. Och till det här huset har grannarna av någon outgrundlig anledning bestämt sig för att flytta??
 
Jo jag vet. Jag är precis lika perplex som ni är.
 
 
 
Så här stod dörrarna öppna för det mesta.
 
 
 
Ps. Vi hälsade på grannarna i deras fina hus igår och jag kan eventuellt förstå varför dom har flyttat dit. Eventuellt sa jag.