En bild per dag och strandhäng

En bild per dag verkar vara vad nätet här på hotellet mäktar med att ladda upp på min blogg. Sedan krashar systemet fullständigt. Ni får hålla till godo så länge.
 
Trenden här på Teneriffa verkar vara regn på förmiddagen och sol på eftermiddagen och kvällen. Det blåser rätt mycket så trots strålande sol är det svalt. Som en lagom sommardag i Sverige ungefär. Lilleman kan vara i t-shirt och shorts men Mini, som hålls i skuggan, har långbyxor och tröja annars blir det för kallt.

Igår var vi på stranden. Bada i havet är för kallt, men att gräva och leka i sanden uppskattades av båda barnen. Mini, som aldrig har upplevt en livs levande sandstrand tidigare, tuggade raskt i sig en halv sandbank och var mycket nöjd med det.

 
 
 

Go´mörrn från Teneriffa

I natt har vi sovit hela familjen i samma säng. MiniSpider vaknade först och försökte med alla medel väcka övriga familjen.
 
MiniSpiders väckningstips:
 
1) Tjoa högt
Här gäller det att ha drillade stämband. Ju högre tjut desto bättre. När fekvensen når operafalsett brukar åtminstone mamman i familjen reagera.
 
2) Operation "no bedövning".
Vässa nyporna och operera sedan långsamt bort eventuella leverfläckar eller andra ojämnheter på den person som ligger närmast. För bäst väckningsresultat bör ingen bedövning användas.
 
3) Dra i hår
Det är naturligtvis en fördel att leva i en familj där samtliga medlemmar har långt hår. Hugg tag alla testar du kommer åt och sikta gärna på de känsliga fjunen som sitter kring tinningen. Dra hårt.
 
Kör hårt och din tid som ensam vaken lär bli kort.
 
Lycka till!
 
 

Framme!

Hej vänner!
 
Här är vi nu:
 
 
 
 
 
Bilden är från igår kväll.
 
Flygresan gick makalöst bra för att vara flugen med två små kids. I natt har vi sovit i kapp välbehövlig sömn och nu är Lilleman iväg på äventyr med Bamse (han lever med andra ord sin dröm) (Lilleman alltså) (Bamse med kanske).
 
Nätuppkopplingen här på hotellet är som väntat segare än kola (misstänker att det är någon som sitter och handvevar igång det). Bildbomber får vi med andra ord ta när vi är hemma i Sverige igen.
 
Just nu regnar det faktiskt, så jag, Spiderpapps och Mini ska chilla i loungen. Nyttja all inclusive och sånt där.
 
Hörs sen!
 

På väg

När ni läser det här sitter vi på ett flygplan på väg mot Teneriffa! Ja, om allt går som det ska. Magsjuka, febertoppar och streptokocker kan komma i vår väg. Har varit fruktansvärt bacillnojig de senaste dagarna, man kan aldrig lita på en småbarnsfamilj!
 
Men det ska nog gå bra.
 
Förhoppningsvis kommer vi med planet friska och glada och redo för en härlig semester.
 
Jag kommer inte att blogga ihjäl mig under veckan, men givetvis kommer ni att höra ifrån mig någon gång per dag. Er lämnar jag aldrig i sticket.
 
So long!
 
 
 
Ligger förhoppningsvis vid den här poolen och vräker mig inom kort.

Vällingängeln

Förutom att rensa ut knark från skötväskan har jag fyllt handbagaget med diverse saker som barnen kan förströ sig med på flyget. Där lämnas inget åt slumpen!
 
Jag minns så väl när vi flög med en 11 månader gammal Lilleman till Turkiet. Familjen framför oss reste med en bebis i samma ålder och efter halva flygresan upptäckte föräldrarna att de hade glömt packa med välling. GAH! Jag, som mycket väl vet hur sånt där kan sluta, insåg att vi hade en extra tetra välling med oss.
 
- Ni kan få den här, sa jag och förde som i slowmotion över det havrestinna guldet till familjen framför.
 
Alltså, lättnaden jag såg i mammans ögon! Den lyckan! Hennes ögon riktigt tårades. Jag kan tänka mig att det var ungefär så hon såg ut när hon fick upp sin bebis på bröstet för första gången.
 
- Det måste vara en ängel sänd från ovan, hörde jag att dom viskade om mig. En vällingängel!
 
Har eventuellt fabricerat fram det sista i efterhand. Ja.
 
 
 
Bilderna av en vällingängel.

Hoho? Är ni här?

Vad tysta ni är! Är ni här?
 
Inte för att jag brukar skriva inlägg av hårt kommentarsvärde direkt, men de senaste två dagarna har det varit tyst även för att vara den här bloggen. Jag känner mig nästan... Osäker. Haha. Är ni här? Ho ho?
 
Nå väl. Det gör inget.
 
Imorgon åker vi till Teneriffa. Jag kommer givetvis att sova militär. Det vill säga ligga som i givakt hela natten livrädd för att klockan inte ska ringa. Innan vi åker kommer jag kontrollera hundra gånger så att alla pass och biljetter är med och när vi sitter i bilen på väg till flygplatsen kommer jag få ångest och inbilla mig att vi aldrig låste ytterdörren och att plattången sitter kvar i eluttaget. Det sista trots att ingen i vår familj plattar håret?!
 
Det är så jag jobbar.
 
Men det kommer nog att gå fint.
 
 
Stor och liten väska packad.
 

Ofrivillig knarksmuggling

Vi packar och fejjar inför resan.
 
Skötväskan ska vi ha med som handbagage. Jag rensade i den förut och fiskade upp den här påsen:
 
 
 
 
GULP!
 
Tänk om jag hade dragit med den in i tullen? Ja, det är potatismjöl alltså = mycket bra att pudra på röda bebisrumpor. Men det ser ju ut som något helt annat. Typ eh... Kokain.
 
Tullen (fiskar upp påsen): Är det här vad vi tror att det är?
Jag: Ja visst. Det är superbra grejer!
Tullen (pratar om knark): Verkligen?
Jag (pratar om potatismjöl till bebisrumpor): Ja. Har ni inte testat?
Tullen (pratar fortfarande om knark): Absolut inte!
Jag (pratar fortfarande om potatismjöl): Då har ni missat något. Poff poff i rumpan bara. Väldigt effektivt.
Tullen: Eh... I RUMPAN?
Jag: Ja?
*Familjens resa till Spanien avbryts*

Oskrivna lagar om BBB

Innan jag blev förälder visste jag inte att det fanns oskrivna lagar kring det här med byten av bajsblöjor på bebis. Men det gör det!
 
Regler:
Max ett byte av BBB (BebisBajsBlöja) i rad per person vid fall där båda föräldrarna befinner sig hemma.
Mängd eller tyngd på BBB ej relevant.
Är ena föräldern ensam hemma och byter BBB har denne per automatik en blöja innestående.
Inga bevis krävs.
Dock kan maximum en blöja hållas innestående, aldrig fler.
 
Tilläggsregel
Vid fall där den ena förälderna på ett eller annat vis befinner sig i tillstånd av martyrskap (till följd av ex sömnbrist eller extremt amningsmaraton) kan denne tillfälligt undslippa sitt byte av BBB.
 
Vid fall där reglerna ej återföljes väntar... Ja fängelse antagligen.
 
Va? Vad då löjligt? Snälla nån hur tror ni att föräldravärlden skulle se ut om det inte fanns några regler?! Det skulle råda total anarki och antagligen panik.
 
 
 
- Without any diper rules there would be total anarchy in the pareting world, says Spiderchick.

Blogg - ett jobb eller en hobby?

Lady Dahmer skriver om det faktum att hennes skrivande inte ses som ett jobb. Jag känner igen mig! Jag har till och med haft svårt att själv se det jag gör som jobb.
 
- Äsch jag skriver ju bara det är inte på riktigt. Bara en hobby, har jag tänkt.
 
Men för något år sedan var jag inne på Skatteverkets hemsida och då trillade jag över defenitionen av en hobby.
 
 
 
 
Då förstod jag att det inte alls är någon hobbyverksamhet som jag pysslar med. Att blogga och skriva Moas Måsten är inte något som jag har gjort på min fritid, plus att det står för hela mina försörjning. Jag tjänar lika mycket på mitt skrivande som jag gjorde som inköpsassistent. Och självklart skattar jag.
 
Så rent tekniskt är bloggen mitt jobb, insåg jag. Det ska varken jag själv eller någon annan förringa. Sen ogillar jag att se det så rent praktiskt.
 
En blogg som blir ett måste tror jag nämligen blir en dålig blogg. I alla fall för min del och den typen av blogg jag skriver. Jag vill heller inte göra mig beroende av den utan tänker att det ska vara något som jag gör vid sidan av annat. För tillfället är jag ju föräldraledig parallellt (plus skriver för tidningen om än i mindre skala, plus är sidekick i radio). Innan Mini kom studerade jag på högskolan, frilansade samt tutade på för fullt med Skövde Nyheter. Innan dess jobbade jag som inköpsassistent.
 
När min föräldraledighet är slut får jag se vad jag ska pyssla med i övrigt. Jag får lägga ut lite krokar här och där och se vem som nappar.

Lite jävla marängswiss

Jag stapplade ut från sovrummet förut, efter att ha nattat MiniSpider, med en kropp som fullkomligt skrek efter något gött! Det riktigt rev inom mig, suget. Ett nästan utomjordiskt rivande SUG.
 
- Men för i helskotta! vrålade jag. Jag måste ha GLASS! En stor fet jäkla tallrik med jävla MARÄNGSWISS! NUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU!
 
Menstruationshormoner OCH amningshormoner, båda med tillhörande crejvings. Det är vad jag går på just nu. Borde det ens vara lagligt att blanda dessa två komponenter? Jag tycker inte det.
 
 
 

Saker en bloggare inte vill höra

Fyra saker en bloggare INTE vill höra:
 
På hotellet där du ska semestra i två veckor:
- Va? Nej tyvärr det finns inget wifi att koppla upp sig på här.
Stressfaktor: 8 av 10. 
 
Anonymt via telefon:
- Hej vi har hackat din blogg. Allt är raderat!
Stressfaktor: 10 av 10.
 
Hos doktorn:
- Tyvärr din musarm är så infekterad att vi måste amputera dig från axeln och nedåt.
Stressfaktor: 6 av 10.
 
Via en varningsruta på din dator:
- Hårddisken har drabbats av en aggressiv form av error. Din dator kommer att självsprängas inom trettio sekunder.
Stressfaktor: 100.000.000 av 10.
 
 
 

Kriminalteknisk barnuppfostran

Båda mina bröder pluggar kriminalteknologi.
 
Hur bra som helst har jag kommit på!
 
Ja menar, vi kommer aldrig att ha några konflikter i vår familj. Någonsin! Så fort barnen ryker ihop och skyller saker på varandra, då kallar jag bara in någon av familjens kriminalare som får reda upp i situationen, förhöra och säkra bevis.
 
- Tyvärr Lilleman, din lillebrors fingeravtryck finns INTE med på den krossade vasen. Endast DINA!
 
Eller:
 
- Sorry MiniSpider, vi har säkrat din DNA på den röda krita som användes vid graffitimålningen på vardagsrumsväggen.
 
Om jag tror att vår uppfostran kan komma att bli onödigt krånglig om vi ideligen ska kalla in polisiär hjälp så fort en konflikt uppstår?
 
Svar nej.
 
 

Partybaby

Idag har vi rekat inför resan. Plockat fram solskyddsfaktor, badkläder och diverse annat som jag helst inte vill upptäckta dagen innan att vi inte har hemma.
 
Plötsligt hörde jag någon tjoa inne ifrån vardagsrummet

- Common let´s PAAAARTY BITCHES! UNTZ UNTZ! Nu vaskar vi bröstmjölk!
 
När jag kikade in i rummet såg jag till min förvåning MiniSpider i bar överkropp och solglasögon, i full färd med att utöva den klassiska partyrörelsen "veven".
 
 
 
 
När jag frågade Mini vad han höll på med visade det sig att han har missuppfattat hela resan! Han har trott att vi ska åka på partycharter. Jag förklarade för honom att nej, vi ska bo på barnvänligt hotell med all inclusive och Bamseklubb. Det kommer alltså inte att vara något "party" med några "bitches" och absolut inget bröstmjölksvaskande.
 
Mini såg först lite besviken ut. Sedan fann han sig i situationen och drog istället på sig en diskret solhatt.
 
 
 

En lekfull lönespec

Igår satt MiniSpider vid sitt lilla bord i köket och pysslade med några leksaker i godan ro. Plötsligt kom storebror förbi och länsade honom raskt på allt.
 
- Det där var inte snällt, tyckte jag.
 
- Men han kan få leka med eh... Det här roliga! svarade Lilleman och räckte generöst sin lillebror en lönespecifikation.
 
?
 
- Inte mig emot, sa Mini och började genast att ingående granska ett stycke arbetsgivaravgift.
 
Jaha ja.
 
I egenskap av småsyskon är det bäst att snabbt lära sig att uppskatta det lilla i livet. Antar jag.
 
 
 

Kyckling och våffelchips

Min kompis Sofia instagrammade den här bilden till mig och frågade vad jag, i egenskap av testmästare, tänkte om smaken?
 
 
 
 
 
Kyckling och våfflor med smör och sirap... I form av eh... CHIPS??
 
Alltså. Jag må vara rutinerad med över tre års erfarenhet av det här med snasktestning. Jag har testat mig hylla upp och hylla ner, affär ut och affär in. Jag har låtit smaklökarna kämpa sena kvällar och tidiga mornar. Jag har låtit det mesta i nyhetsväg passera min luttrade tarmkanal. Men det här..? Jag vet ej sjutton.
 
Dessa chips kan eventuellt vara over kill även för mig.
 

Saknar min gravidkula...

Åååå jag blev så rasande sugen på att få tillbaka min gravidmage förut när jag såg en preggo kvinna på stan.
 
Myyyys!
 
Så härligt med kulan! Jag kan verkligen sakna den lille rackaren. Och den spännande väntan. Vem döljer sig där inne? Känslan av att bära på livets gåva! Nyfikenheten, lyckan, längtan, kärleken...
 
 
 
 
 
 
Mmm ljuvligt! Och... Svullna fötter. Karpaltunnelsyndrom. Handledsskenor dag som natt. En blåsa mer aktiv än Niagarafallet. Rörelsemönster som trippeldräktig pingvin. Viktuppgång i klass med nätt sumobrottare. Gatloppslöpning på stan mellan människor som skriker herreguuuuud vilken stor mage du har är du säker på att det bara är EEEEN??
 
Gulp.
 
 
 
 
Jag ångrar mig!
 
Jag är INTE är redo att ta tillbaka någon gravidmage! Inte än i alla fall. Om någonsin. Eller nja... Vi får se. Jag vet inte. Det vore ju my... NEJ! Jag vet inte. OKEJ? Jeez. SLUTA TJATA PÅ MIG! *blir aggressiv och glömmer att det var jag själv som tog upp ämnet*

En bra och en dålig grej

En bra sak och en dålig sak den här morgonen.
 
Vi börjar med den dåliga.
 
Dåligt: Jag har fått tillbaka min mens. Eller kvinns som det egentligen borde heta. Jag hade den där ytterst bekanta, molande känslan i magen hela dagen igår. Faaasen... Absolut inte värt att fira.
 
Bra: Jag har hittat min älskade fladdertunika! Den har varit spårlöst försvunnen sedan oktober förra året men så igår dök den upp i lådan där jag förvarar mina träningskläder. "Den här tunikan blir bra att gymma i någon gång" måste jag ha tänkt när jag la den där för att sedan genast glömma bort det.
 
 
 
Med fladdertunika på.

Ett revolutionerande luktskydd

MiniSpider la av en redig brakare i blöjan tidigare ikväll.
 
- Det är din tur att byta! sa jag till Spiderpapa.
- Nä! hävade han.
- Jo! Jag bytte en blöja tidigare idag.
 
Det var visserligen bara en liten brakare i den blöjan, men ändå. Vi kan ju inte börja väga mängden. Blöja som blöja!
 
- Det luktar sååå... tyckte Spiderpapa.
 
Vad jag svarade på det? Jo jag svarade naturligtvis med att tillverka ett luktskydd bestående av en bit hushållspapper och en plastklämma. Hur smart?? Det blockerade faktiskt delar av doften.

 
 
 
- Lägg INTE ut det på bloggen! tyckte Spiderpapa.
 
Men snälla nån? Inte ska vi väl hålla en sådan här revolutionerande uppfinning hemlig för omvärlden? Jag är helt säker på att det finns massa föräldrar där ute som försmäktar vid blöjbyten och för vilka den här uppfinningen skulle vara världsomvälvande. Antagligen kommer vi att förändra, kanske till och med rädda, liv!
 
Så. Känn er fria att kopiera uppfinningen.
 

Coaching

- Se så kooooom hit nu då! Koooom hiiiiiiit. Jo då du kan! Kom då! Kom så får du bita i bitringen! BITA, det älskar ju du. Ja koooooom då.
 
Om jag ropar på en hund?
 
Nej nej. Jag coachar min bebis till att krypa.
 
Det går så där.
 
Mini är inte så värst intresserad alls av det här med krypning. Inte ännu. Istället tjatar han mest om att få klä av sig naken och spela Für Elise på sina leksaksnycklar = favoritsysslan världen.
 
 
 

Una mesa...

Snart åker vi till Teneriffa. Snaaaaart. Nästa vecka.
 
Una mesa para cinco por favor säger jag bara!
 
Ja så säger jag verkligen bara för det är det enda jag kan säga på spanska. Det betyder "ett bord för fem tack". Kanske lite fattigt att kunna endast en fras men jag får helt enkelt se till att slita ordentligt på just den. Boka loss ordentligt vad gäller borden på restaurangerna.
 
Sen är vi ju fyra personer i vår familj, inte fem. Men stolen som blir över kan vi ha som avlastningsplats för strandväskor etc. Superbt! Med tanke på det ser jag min bristande spanskakunskap som enbart positiv.
 
 
 
Cinco sa jag.

Fyra ord som beskriver dig

Wiiiiie sådana här tester älskar jag, som ni vet. Jag tycker alltid att dom stämmer så himla bra!
 
De första fyra orden (det är på engelska) som man ser beskriver hur man är som person. Let´s do this!
 
 
 
 
Då ska vi se vilka ord jag får... Hm... Här har vi något! Elegant. Va? Vad då elegant? Gud vad trökigt. Jag har aldrig varit elegant i hela mitt liv och tänker inte börja nu heller. Nej det ordet stryker jag. Glöm att jag såg det. Bäst att kolla vidare. Nu ser jag något annat här... Naive. Naive? Mäh! Jag är väl inte naiv heller. Stryk det också. Finns inte FABULOUS eller SPECTACULAR med någonstans? Nu ser jag något... Me... Ment... Mental? MENTAL?? Va fasen! Är inte det engelsk slang för att vara knäpp? Tack för den. MENTAL KAN DU VARA SJÄLV DITT JÄKLA SKIT-TEST!
 
Jag ska aldrig mer göra ett sånt här test. Stämmer inte för fem ören.

Seriefotare utan spärr

För närvarande har jag nätta 2734 bilder på min iPhone. Det är bilder på mat, mig själv, glada barn samt halva barn (halvbarnen är bilder till bloggen).
 
 
 
 
 
Det är alldeles för enkelt att fota med telefonen. ALLDELES FÖR ENKELT säger jag! Klick klick klick säger det och så har jag tjoffat av tio kort utan en blink.
 
Det borde finnas någon slags spärr mot att ta för många foton på ett och samma objekt. Till exempel tycker jag inte att det är för mycket begärt att en varningsruta av typen "är du säker på att du vill ha fjorton kort på en benfri kotlett omgiven av brunsås?" kan dyka upp om någon nu får för sig att seriefota det. En benfri kotlett alltså.
 
Eller tänker kanske iPhone att jag ska hantera mitt seriefotande själv?? VA?
 
Dagens teknik alltså. Tar inget ansvar alls.

Skridsko-onsdag

Häromveckan berättade några kompisar att dom hade åkt skridskor med sina barn.
 
Jag fick genast dåligt samvete för att jag inte hade gjort det samma med Lilleman. Såg framför mig hur stackarn skulle bli helt eftersatt i skridskotekniken och stå ensam i ett hörn i rinken medan kompisarna åkte skridskor med förbundna ögon och tillhörande hopp och piruetter och piléer och filéer och allt vad det nu heter. Men stackars Lilleman skulle inte kunna piruetta ett endaste dugg och som en förlängning av detta bli kriminell. Antagligen tungt (det vet man ju hur det brukar sluta för skridskolösa barn) (eh...).
 
GAH!
 
Idag åkte vi sålunda upp till Billingens utomhus-is för att testa skridskor.
 
Barnen tyckte att det var roligt i ganska exakt en och en halv minut och hängav sedan resterande tid åt att fika och klättra i snöhögar.
 
Ja ja. Nu har vi i alla fall testat.
 
 

Bröllopsinbjudan

I veckan fick vi inbjudan till min vän Carolinas sommarbröllop. Åååå så roligt!
 
Carolina är en av mina äldsta vänner, vi träffades i gymnasiet. Ni som har hängt med här ett tag känner igen hennes namn från vår tid i Göteborg, då bodde vi grannar och hängde jämt. Vi bodde samtidigt i London också. Gick på spelningar i Notting Hill, käkade thaimat på Camden Market och störde oss på Carolinas konstnärspretentiösa flatmates. Det var en fin tid.
 
Nu ska Carro gifta sig... Med en norrman. Underbart!
 
Carolina: Vi tackar JA till inbjudan!
 
Kan man osa ja fler än en gång? I så fall gör jag det!! Jag osar ja hundra gånger på raken!! MULTIPLA OSNINGAR FRÅN MÄJ!!!
 
 
 
Bild på Carolina som jag hittade i arkivet.

Polis polis...

Treåringen här hemma är väldigt fascinerad av poliser. Morfar är polis och det har såklart bidragit till intresset. Lillemans morbror har dessutom studerat juridik och nu även kriminalteknologi så varje gång vi ses vill Lilleman att han berättar saker som har med polisarbete att göra. Det är ju så spännande!
 
Om han får höra om tjuvar som smiter eller bilar med blåljus?
 
Nej nej. Inte så.
 
Idag lyssnade Lilleman och MiniSpider förhäxat till när morbror hade en genomgång om hur en husrannsakan fungerar.
 
?
 
Det är alltså på den nivån.
 
 
 
 

Chockartad avi

Chocken som uppstår när min kille helt plötsligt, som från ingenstans, har ett paket att hämta ut på posten?!
 
Ursäkta? Vem är det som är bloggare i den här familjen egentligen? Vem är det som borde springa till posten i tid och otid?? Jag bara undrar.
 
 
 
 
Nu är jag naturligtvis gravt nyfiken.
 
Har människan beställt något? Vad? Har han handlat över nätet? Och framför allt - är det till MIG?
 
Uppdatering: A men va tusan... Det var en pinkod till en inlogg. Hur ospännande?? Anti to the klimax. Antiklimax!!

Ketchup ska prutta

Idag sjöng jag Ketchuplåten för mina barn.
 
- Ketchup ska prutta det tycker jag. Ketchup som pruttar tycker jag är bra. Och när ketchupen nästan är slut och man nästan inget får ut då...
 
- KÖPER VI EN NY! fyllde Lilleman i med all kraft.
 
Eh...
 
"Då pruttar den allra mest" hade jag tänkt sjunga, men för all del. Att köpa en ny ketchup kan ju också vara bra när den första nästan är slut.
 
 

Ny nattningsrutin

Minns ni när jag skrev att vi inte hade någon speciell nattningsrutin för MiniSpider?
 
Några dagar efter det inlägget hade vi plötsligt en rutin. Det började med att Mini inte alls var speciellt nöjd kvällstid. Han var mest gnällig med mamma och pappa i soffan. Det tog oss en dag eller tre (föräldrar kan lätt vara lite tröga) men sedan hade vi klurat ut att Mini minsann ville bli nattad samma tid som sin storebror.
 
Jag testade att amma bebis i släckt sovrum tidig kväll och mycket riktigt somnade han då för natten och har så gjort de senaste veckorna. Ja han grymtar givetvis till då och då för att kontrollera att mamma finns i närheten, alternativt vill han sig en matslurk (nappen är otyg tycker Mini). Men annars är det nattasov fram till morgonen som gäller.
 
Så ja.
 
Det var ju gött att Mini tog tag i´t.
 
 
Försöker komma åt brorsans leksaker.

Arm på vift

Mayday mayday!
 
Är det någon som har sett en arm på vift? Den är cirka en halv centimeter lång och 1 millimeter bred. Vi har letat som tokar här hemma! Ja alltså, det är Lillemans legogubbe som har blivit av med sin stackars arm.
 
 
 
 
 
Jag föreslog att gubben kunde ha en protes så länge. Men det gick INTE hem hos treåringen.
 
 
 
 
Nähä nä.
 
Sen frågade jag hur det kom sig att gubben hade förlorat sin arm från första början? Var det måhända någon som hade dragit av den med flit? Men nej, där avsade sig treåringen all inblandning.
 
Sen hittade jag den här högen med huvuden, händer och torson... Hm...
 
 
 
 
Liiiiite för många lösa kroppsdelar för att dom ska ha trillat av naturlig väg. Kan jag tycka.

På begäran

Äntligen har jag lyckats få ihop ett någorlunda vettigt videoklipp. Efter teknikstrul och femton omtagningar, hehe.
 
Här har ni mig och min röst:
 
 
 
 

Vinnare kryssning VikingLine

Vinnare blev Therese.
 
Åååå, jag tänker direkt att jag skulle vilja åka med min bästa vän när jag fyller år i April. Känns som om det är precis vad jag behöver med två små barn här hemma, sömnlösa nätter i 1,5år, har inte varit i väg på nån resa på väldigt länge och jag älskar spa! Jag skulle önska att det fanns en riktigt bra restaurang med hälsomat och gruppträningspass på båten. Nu håller jag tummarna för att jag är den lycklige vinnaren :) Kram
 
Grattis! Du har mail.
 
 

Fascination av broder

Undrar ni vad Mini tittar på (han har suttit i exakt samma position i en kvart)?
 
 
 
 
 
 
Jo han tittar på brorsan inne i vardagsrummet såklart.
 
 
 
 
 
Den senaste tiden har det nämligen gått upp för MiniSpider att den där lockhåriga lilla pygmén som springer runt och tjoar i hemmet, han är av samma ras som Mini själv. Nämligen ett BARN! Och barn är såååå mycket roligare än vad vuxna är! Det fattar väl vem som helst. Det är med fascination i blick som Mini nu följer sin brollas minsta steg.
 
När Lilleman tjoar och piper tittut = Mini kiknar av skratt.
 
När jag tjoar och piper tittut = not so much fun anymore.
 
Mina glansdagar som humormästare i Minis liv är med andra ord över.

Svåra dinos

Lillemans favoritbok för tillfället handlar om dinosaurier.
 
Förstår ni hur svår den boken är att läsa?
 
Tydligen finns det (fanns det) hur många olika sorters dinosaurier som helst. Eller vad sägs om Compsognathus, Brachiosaurus, Psittacosaurus och Deinocheirus? För att nämna några extremt svårlästa sorter.
 
 
 
 
 
 
 
 
Dessa komplicerad dinos gör att jag helt tappar flytet i läsandet.
 
- Den här skallen tillhörde en Psi... Psitta... Eller jag menar Psi... ta... co.. Psitt...
- Vad säger du mamma?
- Vänta lite älskling mamma ska bara försöka ljuda fram namnet i några minuter till. Psiii... Eller nej Pi... Va fasen!! NU LÄSER VI BAMSE ISTÄLLET, OKEJ?
 
Ungefär så.

Rött är... sött?

Jag kikade på soffor igår. Det upptar ju det mesta av min tanketid, som ni vet. Möjligen låter jag mina barn ta plats i tankebanan någon gång då eller då. Men annars. Soffor!
 
Alltså... Är jag helt galen om jag säger att jag är sugen på en RÖD soffa. Va? Jag har ej tagit upp detta med Spiderpapa ännu, han kommer antagligen få spader på mitt velande så det är bäst att jag avhandlar ämnet med er först. Vad tror ni? Ni har ju sett en glimt av vårt vardagsrum här.
 
 
 
 
Tjuvfotad på Mio.
 
 
Fast... Jag som hinner tröttna på mina egna fisar innan dom ens har hunnit lämna tarmen, hur snabbt kommer jag inte tröttna på en röd soffa? Hm...
 
Men jag har liksom fått värsta färgcrejvingen den senaste tiden. Är otroligt trött på allt vitt som har varit i inredningsväg och crejvar nu en mer färgglad tillvaro. Är det någon av er som har en röd soffa hemma och som kan bekräfta att detta är det bästa köp ni någonsin har gjort samt att era liv i och med det är fulländade på alla plan?

Samsovning för lilla mammans skull

Igår kväll var Spiderpapa iväg och spelade rock n´roll.
 
När han är borta nattetid vill jag gärna ha barnen nära mig, jag blir så nojig annars. Tycker mig höra Lilleman ropa, måste ideligen springa upp och kontrollera att båda kidsen andas och ligger bra i sina sängar etc etc. Ja ni hör ju. Det är lika bra att vi sover alla tre i storsängen. Så känner sig lilla mammisen trygg. 
 
Omgiven av två barn tvingas jag visserligen sova i ställningar som skulle göra vilken ultravig elitgymnast som helst grön av avund, men det är det värt!
 
Imorse vaknade jag upp av att MiniSpider (vad jag tror) lekte häst med mig?! Han hade fått tag i några testar av min hårman som han ivrigt viftade med upp och ner samtidigt som han smackade med läpparna?! När jag knögglade in allt hår under mitt huvud övergick han istället till att massera min rygg med fokus på en leverfäck. Jädrar vad levisen fick sig en omgång! Hen kände sig som en helt ny människa leverfläck efteråt. Härligt på sitt vis.
 
 
 
Massören.

Kram

 
 
 
- Hur mår du lilla plutten? frågar Lilleman en krasslig Mini (för så har han hört att mamma och pappa säger).
 
Och så utdelar han den där aningens lite för hårda men ack så kärleksfulla kramen som han brukar ge sin lillebror.
 
Jo tack han mår bättre MiniSpider. Skönt.
 

Spiderchicks brunstiga brunsås

Okej kanske inte den mest läskande rubriken, men ändå. Det låter catchy.
 
Tänk att det fanns en tid då jag köpte brunsås i pulverform som jag blandade ut med vatten eller om det var mjölk. Jag trodde nämligen att det var "svårt" att göra brunsås själv. Det är det inte! Det är tvärt om superlätt att göra egen brunsås och såååå mycket godare än smaklöst pulverblask.
 
Mitt recept:
 
1 burk creme fraiche
2 dl grädde
3 msk soja
1 köttbuljongtärning eller 1 msk kalvfond
1-2 tsk sambal olek (en kryddblandning på burk)
 
Måtten är uppskattade på ett ungefär, jag blandar såsen på känn och smakar av efter hand. Ni får prova er fram.
 
Puttra upp creme fraichen, gärna i samma panna som du stekt eventuellt kött i.
Tillsätt grädden.
I med soja.
Vispa ut buljongen.
Tillsätt sambal olek som ger såsen sting.
Låt puttra ihop någon minut.
 
Serveras med fördel som komplement till hemrullade köttbullar, biffar eller benfri kotlett. Jag skulle i och för sig kunna sleva i mig bara såsen för den är så jädrans GÖTTIG!
 
Se så iväg med er nu och koka brunstig brunsås. Hehe.
 
 
 

Ändrade planer

Imorgon skulle vi egentligen haft dop/välkommentillvärlden-kalas för MiniSpider, men det har vi tyvärr tvingats ställa in med anledning av att Mini inte alls har mått bra de senaste två dagarna, stackarn.
 
Det känns SÅ tråkigt! Både att han är sjuk och att vi fått ställa in kalaset. Igår fick vi ringa runt och avboka massa saker. Maten till 60 personer som vi hade beställt kunde vi som väl är avboka utan kostnad. PJUH! *såg mig själv äta smörgåstårta dygnet runt fram till midsommar*.
 
Det absolut tråkigaste är ändå att vi skulle ha gäster resande från Lund, Stockholm, Göteborg, Oslo... Många vänner och familj som planerat och avsatt tid för att närvara. Men vad göra? Sjukdomar kan vi inte styra över. Men åååh vad jag hade längtat efter att få samla alla... Det händer inte så ofta. Känner mig lite ledsen i ögat, faktiskt.
 
Well.
 
Barnen är ändå vid gott humör här hemma och idag boostade vi oss med bärsmoothie och tulpaner till frukost. Tulpanerna åt vi endast med ögat, obs!
 
 
 
 
 
Är det lampfoten som är smoothiefärgad eller smoothien som är lampfärgad??
 

Sjukstuga

Imorse var jag ganska osäker på huruvida jag skulle mäkta med att att ta mig till radiohuset. I natt sov jag nämligen eh... Hur många timmar... Låt mig räkna efter... En två tre fy... NOLL!!
 
Noll timmar sov jag i natt.
 
Det råder nämligen sjukstuga här hemma. Fy... Det är något jag i och för sig bara har väntat på. De senaste veckorna har folk runt omkring oss varit sjuka i drivor. Feber, magsjuka, hosta, öroninflamation, halsfluss, svinkoppor... Men vi har varit friska som nötkärnor! Detta har naturligtvis gjort mig gravt orolig och jag har i mitt stilla sinne undrat vad för hemska baciller som väntat runt hörnet, redo att anfalla när vi minst anar det.
 
Men ja. Nu är sjukstugan alltså här.
 
 
Jag gör min "sjukstuge-min".

Radio rond två

Den här morgonen var det för andra gången dags för mig att agera sidekick i P4 morgon.
 
Idag fick jag sända med veteranen Torbjörn Borg vars röst många Skaraborgare säkert är bekanta med. Rolig, lättsam och trevlig är han, Torbjörn.
 
Det kändes mindre nervöst idag än vad det gjorde första gången, då höll jag på stryka med av nervositet i samband med väderuppläsningen. Men nu visste jag ju mer hur det fungerar med allt.
 
Men det är minsann lite lurigt att snacka ibland måste jag säga... Under vissa meningar hinner tungan före hjärnan. Eh vänta lite SA jag just det där? Kan vi spola tillbaka tack? Nej just det, det kan vi inte för det här är LIVE! Gulp.
 
 
 

Befinner mig i etern

Godmorgon alla pigga!
 
Då var det dags för mig att vara fredagsprofil i Radio Skaraborg igen.
 
Ni hör mig i P4 Skaraborg mellan 07.30-09.00.
 
För lyssning testa tryck här:
 
 
 
 
Eller så kan ni gå in här.
 

Att skylla ifrån sig

Idag upptäckte jag att en blondlockig liten man verkade ha dragit en röd krita över sovrumsgolvet.
 
- Vem är det som har målat på golvet? undrade jag retoriskt.
- Det är han! utbrast Lilleman och pekade på bebisen i familjen som just då satt och gnagde på sin hand några meter längre bort.
 
Om jag tycker att det var dumt av Lilleman att skylla på sin lillebror?
 
Nej nej. Jag säger snarare - SMART!
 
Vad tror ni att jag hade mina småbröder till när jag var liten? Lekkamrater?? HAHAHA! Snälla nån. Eller jo, delvis. Men mest var brollorna bara otroligt tacksamma att ha till hands när jag behövde skylla ifrån mig! I alla fall var det tacksamt fram till den dagen de började tala för sig själva.
 
 
 
Brollorna imorse ♥

Strumpgömma

Här hemma har vi en längre tid undrat vart alla MiniSpiders alla strumpor har tagit vägen?? Ytters mystiskt har dessa försvunnit, en efter en.
 
Men så igår fick mysteriet en plötslig lösning då vi upptäckte att benen i Minis overall var fulla av små sockor.
 
 
 
 
 
Ha!
 
Det är alltså där dom har hamnat. Inte konstigt att overallen har känts lite tight den senaste tiden. Jag är förvånad att MiniSpider själv har fått plats.
 

Alla ♥ Dag!

Fyndigt av mig att putta in ett hjärta i rubriken va? Va? Vavavavaa?
 
Glad alla hjärtans dag kära läsare! Idag är dagen då vuxna människor vallfärdar till butikerna för att köpa överprissatta barnleksaker till varandra, kamouflerade med hjärtan och aj love jo:n. Ja leksakerna är kamouflerade alltså, inte de vuxna människorna. Eller inte vet jag hur folk väljer att klä sig idag?!?
 
Skämt åsido.
 
Här hemma planerar jag myspys med Spiderpapps. Kanske en hyrfilm och tända ljus ikväll. Några extra pussar. Och färska blommor piggar alltid upp! Sen ska jag krama mina barn lite extra och tala om för dom exakt hur älskade dom är (det kan jag aldrig säga för många gånger).
 
 
 
Lilleman har hjärtesockor, dagen till ära.
 

Snuvad på vaxpropp

Känsliga läsare varnas, följande inlägg innehåller vaxproppar.
 
Ikväll har Spiderpapa befunnit sig i badrummet för att rengöra sina stackars problemöron från vaxproppar. Fick han vara ifred? Absolut inte!
 
I publiken:
Storögd treåring.
Handgnagande bebis.
Exalterad mamma.
 
Det var bara popcornen som fattades.
 
- Schyyyy alla är tysta och står still! befallde jag när Spiderpapa började arbeta med sina utblåsningsinstrument.
 
Jisses vad spännande! Ja, ni vet ju att jag älskar allt som är lite äckligt. Mmm... Nu skulle jag äntligen få bevittnad förlösandet av en saftig vaxpropp! Spiderpapa rengjorde och rengjorde. Men... Det kom ingenting ur hans öron! Inte ens en liten gul flinga. Vad tusan! Det var med stor besvikelse och en känsla av att vilja ha "pengarna tillbaka" som jag lämnade badrummet.
 
Är det för mycket begärt att någon endaste gång få se en vaxpropp i sitt liv? Live alltså. VA?? Tröööök.
 
Ja ja.
 
Det var den kvällen.
 
I Stockholm gör sig bloggarna redo för galamingel och Finest Awards. I Skövde sitter jag och känner mig snuvad på en vaxpropp.
 
Så olika livet kan te sig.
 
 
 

Snasktestar´n till eder tjänst!

Kära nån vad goda dessa är:
 
 
 
 
Len nougat som smeker gommen... Crisp som knastrar festligt mellan tändern... Ljuvlig choklad som smälter mellan smaklökarna. MÖMS!
 
Ska du ha fikagäster är dessa perfekta små doppekakor till kaffet. Kom bara ihåg att köpa en förpackning per gäst. Helst. Det är nämligen helt omöjligt att sluta äta när man väl börjat.
 
Betyget blir 5 Nougatiga Crisp av 5 möjliga. FULL POTT med andra ord! Hur ofta händer det?
 
Som vanligt är jag smärtsamt osponsrad.
 

Mina odds i Finest Awards

Ikväll går Finest Awards av stapeln.
 
Det hade varit SÅ roligt att närvara och hänga med massa härliga bloggare, men det fungerar inte riktigt att tuta upp till Stockholm mitt i veckan med en bebis hängande vid tutten. Tyvärr.
 
Att jag vinner min kategori har jag inga som helst förhoppningar om. Kenza vinner nog. Det ständigt ospännande momentet i alla olika bloggtävlingar är ju att den bloggare med flest läsare (oftast) vinner. På ett sätt är det naturligtvis rättvist eftersom den som är väl-läst faktiskt har många besökare av en anledning. Det är en konst att locka och behålla läsare och för detta är man värd att prisas! Men på ett annat sätt blir dessa tävlingar lätt ganska ospännande.
 
Ja ja. Vi får väl se. Än kan skrällar ske! Hehe.
 
Oddsen enligt Betsson:
 
 

Lat kaffebryggare

Idag laddade jag kaffebryggaren (a.k.a perkulatorn) med vatten och kaffepulver och sedan väntade och väntade och väntade och väntade jag på att det skulle börja koka. Och väntade och väntade och väntade och väntade...
 
Efter en stund insåg jag att eh... Sladden satt inte i.
 
 
 
 
 
Kaffebryggare nu för tiden är så lata och handlingsförlamade. ALLT ska man behöva göra själv!

Klippning och fluffig hårman

Idag har jag klippt mitt hår! Hos frisören alltså. Tjoho!
 
Det behövdes kan jag säga. Mina hårtoppar har inte bara haft en klyvning utan multipla! Jag har haft små kungsgranar i varje topp kan man säga, så det kändes skönt att kapa av dessa.
 
Efter mig var det Spiderpapas tur att klippa sitt barr. När frisören lösgjorde Papas långa, fluffiga, stora hår från sin tofs tvingades jag av utrymmesmässiga skäl att lämna lokalen. Ungefär så mycket hår har min kille. Och ja, jag är avundsjuk! Jag vill också ha massa lockigt fluff. Men mitt hår är bara rakt och... Lite mer rakt.
 
Ibland kan det hända att jag har legat lite konstigt med huvudet på sängkudden och då kanske, med lite tur, har jag fått en krusning i mitt platta hår. Men annars. Inget.
 
 
Blomsterprakt hos frisören.
 

Semmeldag med crazy twist

Idag har vi varit på stan och bland annat avnjutit fika.
 
Det är ju semmeldagen idag så jag tog en...
 
 
 
 
... morotstårta!!
 
 
 
 
Ha!
 
Nu blev ni allt förvånade va? Morotstårta på självaste semmeldagen. Dra mig baklänges på en fastlagsbulle! Mig vet man då sannerligen aldrig vart man har. Oförutsägbar är mitt andranamn.

Att ha en ätstörning

Ni är många som har undrat över den ätstörning jag hade som tonåring så jag publicerar den här texten igen, har filat lite på orden sedan sist.
 
I mina tonår var jag en sådan där "duktighetstjej". Oj vad jag var duktig! Jag var duktig i skolan, duktig på sport, duktig på allt. Jag var omtyckt och hade många vänner.

Jag tyckte aldrig att jag var tjock. Ändå var det en spricka i min självkänsla som sa att nu skulle jag minsann inte bara vara bäst i skolan och proffsigast på sport, nu skulle jag vara smalast också!

Det som började med att en 14-årig tjej skulle vara "nyttig" gick snart över styr.

Jag la upp strikta matscheman över vad jag fick och inte fick äta, vilka tider jag skulle äta och hur mycket mat det skulle ligga på tallriken. Jag visste exakt vad varje livsmedel innehöll i form av fettprocent och energi.

Jag var besatt av att röra på mig och varenda sekund av dagen gick ut på att förbränna kalorier. Jag kunde inte ens sitta ner i lugn och ro och titta på ett vanligt tv-program eftersom det var att sitta still för länge. Tänk vad många kalorier jag skulle missa att förbränna!

Blev jag erbjuden mat hemma hos någon tackade jag alltid nej, bara tanken på att äta något som jag inte visste exakt vad det innehöll gjorde mig panikslagen. Jag kunde aldrig göra något spontant med mina kompisar eftersom hela min tillvaro styrdes av mat och träningsschemat. Frångick jag min "kontroll" blev jag stressad, ledsen och arg.
 
Jag blev väldigt tunn. Tappade hår, förlorade min mens och frös jämt. Var ofta ledsen.

Som tur var uppdagades mitt beteende under ett tidigt stadium och jag fick komma till en ätstörningsenhet. Jag fick prata med psykolog, träffa dietister samt väga mig varje vecka. Att vägas var jobbigt. Jag var mycket väl medveten om att jag skadade mig själv och varje dag hade jag ångest över min sjukdom.

Jag hade dåligt samvete när jag åt och precis lika dåligt samvete när jag inte åt. Jag hade dåligt samvete när jag gick ner i vikt, men fick panik om jag gick upp ett hekto. Det var en ond, jobbig cirkel. Det var som att jag hade en god ängel på ena axeln som var vettig och klarsynt, som sa att det här är fel! Men sedan hade jag en ond djävul på min andra axel som talade om för mig hur värdelös jag var om jag inte klarade av att svälta mig själv. Tyvärr talade djävulen mycket högre än ängeln.

På något vis tog jag mig ändå igenom sista året på högstadiet. Jag började mediaprogrammet på gymnasiet och någonstans där började jag må bättre. Jag slutade med sport och började istället skriva för skoltidningen.
 
Jag orkar inte med dig, dumma sjukdom. Försvinn! Jag är värd att leva mitt liv utan dig!

Plötsligt en dag insåg jag att jag inte hade reflekterat över kaloriinnehåll eller fettförbränning på flera veckor. Jag gick upp i vikt och insåg att jag varken blev olycklig eller mindre omtyckt. Tvärt om började jag må bra och plötsligt hade jag massa energi över till att göra roliga saker! Framför allt hade jag energi till att känna mig lycklig.
 
Efter min tid som ätstörd har jag aldrig bantat eller mixtrat med maten, även om jag ibland har tänkt att jag borde äta eller borde väga si. Men nu vet jag så väl att för mig blir ingenting bättre av att väga mindre. Lycka sitter inte i vad vågen visar. Lycka sitter i själen och själen har ingen klädstorlek.
 
Kloka ord:
 
 
 
Vill poängtera att jag beskriver vad jag personligen har känt. Alla som har varit eller är ätstörda känner och upplever olika.
 

Ny höft tack

Aj aj. Jag har så ont i min höft!
 
Det känns bättre idag än vad det gjorde igår förvisso. I helgen kunde jag knappt gå för att höftakraken gjorde så ont. Jag måste ha sträckt en muskel eller något? Vågar absolut inte googla mina symptom för det leder bara till havandeskapsförgiftning eller något annat eländigt.
 
Nej jag är inte gravid men jag tycks jag ändå alltid går runt och dra på havandeskapsförgiftning, om jag får tro google.
 
Ja ja.
 
Vad kan jag vänta mig av min gamla kropp? Ja menar jag fyller ju snart 30 bast.
 
Önskelista inför 30-års dag:
 
Porslin från Pip design.
Presentkort Edwins corner.
En resa.
En ny höft.
 
 
Pekar ut problemområdet. Och nej jag matchar inte mina strumpor. Sånt är överskattat.

Bästa intromusiken

Jag hävdar att låten i början av Bumbibjörnarna är den bästa intromusik som någonsin har gjorts till ett barnprogram. Så jädrans catchy! Bumbibjörnarna är det första jag söker på när Lilleman ber mig yo-toba något.
 
 
 
Hipp hurraaaaaa för hääääär kommer bumbibjörarna!!! Studsar fram igenom saaaagorna. Och vi får fööööölja meeeed!
 
Ja jag säger då det. Sitter som ett SMÄCK i hörselgångarna.

Bästa intromusiken till vuxenprogram är för övrigt Dallas. Utan tvekan.
 
 
 
 
Vad finns det att inte älska? Hela låten liksom vibrerar av löften om drama och spänning.

Bobben och jag

Vad förvånad jag blev att vi är så många som säger BOB!!
 
HA!
 
Det är minsann inte bara i Skövdebornas munnar som det bobbas. Bra att veta. Då kanske jag inte behöver göra min son tvåspråkig? Han kommer göra sig förstådd ändå, även utanför kommungränsen.
 
Men!
 
Bob i all ära. Jag tror nog ändå att jag måste börja säga "rattkälke".
 
 
 
 
HUR sött?? ÄLSKAR!!
 
Vi ska nog åka rattkälke en sväng i eftermiddag, när jag tänker efter.

Ting sempel kommandoran

Idag vaknade Lilleman redan klockan halv sju, aniiiiingens för tidigt för min smak.
 
- Gå ut och sätt på tv:n, mumlade jag trött som den goda och pedagogiska moder jag är.
 
- Men men... Det är mörkt där ute, tyckte Lilleman. Tänk om... Tänk om TING SEMPEL kommandoran kommer?
 
Jag förklarade för Lilleman att till exempel kommandoran, hon finns bara i sagorna. Som väl är! Fy vad jobbigt det skulle vara att han den åpna tanten drällande här hemma. Inte en korv skulle vi få ha i fred! Nej, roligare personer kan man umgås med.
 
Nå väl. Efter att ha dragit oss en sväng i sängen gick vi upp allihopa.
 
Nu väntar vi snart besök här.
 
 
 
 

Söndagen i punkter

Idag har vi:
 
• Varit på loppis. Inga fynd gjorda.
 
• Avnjutit Spiderpapas paradrätt - pasta carbonara. Min paradrätt är köttbullar. När jag rullar köttisar då gråter Guds änglar. Av lycka! Så goda är dom. Men carbonaran är inte dålig den heller.
 
 
 
 
 
 
• Återupplivat massa lego som är sparat sedan min barndom. Till Lillemans stora lycka.
 
 
 
 
 
• Socialiserat oss pulkapacken. Det var ytterst trevligt, med glada barn och kaffedrickande vuxna, ända tills den lilla pygmén i vår familj tyckte det var läge att leverera storbud i blöjan. Det riktigt osade mellan snödrivorna. Stämningen blev aningens tryckt. Vi åkte hem kort där efter.
 
• Bob kallar vi för övrigt det här åkdonet:
 
 
 
 
• Vi har alltid sagt bob! Jag, min familj, mina vänner... Men så säger tydligen ingen människa utanför Skövde har jag fått höra, eller? Det var med viss förvåning som jag såg att det stod "snow racer" på paketet som Lilleman fick i julklapp. Nu varvar jag "bob" med "snow racer". För Lillemans skull. Jag får ändå räkna med att han tänker ta sig utanför kommunskylten någon gång i sitt liv.
 
Nu: Avsluta söndagen som sig bör - med film!
 
 

Vad livet borde vara... Ibland

Till er som, liksom jag, älskar Real Housewives of Beverly Hills:
 
 
 
Den där Lisa alltså... Vilken stjärna!
 
Jag gjorde en egen:
 
 
 
 
Jag ska verkligen försöka boka in ett RHOBH-maraton snart. Ihop med soffan och slirvig vit choklad.
 

Tandlöst leende och paaa paaaa

Go´mörrn!
 
Idag blev jag väckt kring sjusnåret av en pigg och sprattlig bebis. Alltså, bredden på det tandlösa leendet som uppstår när jag tänder lampan och säger godmorgon... Det går inte ens att mäta i centimeter! Snacka om lycklig bebis.
 
I övrigt har Mini tjoat paaaaaaa paaaaaaaaaa hela den här förmiddagen. Spiderpapa påstår att han säger "pappa" fast med italiensk brytning.
 
?
 
För all del. Någonstans måste man ju börja sin språkliga bana.
 
Nu blir det söndagsutflykt. Vi hörs senare!
 
 
 

Ersättning på bröders vis

Idag har vi varit på kalas. Jag och mina bröder köpte en gemensam present. Eller snarare, jag köpte presenten och inkrävde idag pengar för detta, 150 kronor från vardera broder för att vara exakt.
 
Av minstebror fick jag en hundralapp samt ett presentkort på Brothers värde 52 kronor.
 
??
 
Av mellanbror fick jag två hundralappar samt orden "keep the change you filthy animal".
 
????
 
 
 
 
 
Ja ja. Dom gör i alla fall rätt för sig, mina bröder. Och jag har gått plus rent ekonomiskt, om än tveksamt.
 
 
 

En berättelse om död

Haha... Jag skrattade så åt det här hos Lady Dahmer. Om att dottern tycker döda kroppar (på tv) är intressant.
 
Som barn hade jag en period av enorm fascination för det här med att dö. Jag minns att jag skrev en lång berättelse om en familj med fjorton barn där alla barn på ett eller annat sätt dog. Någon blev överkörd, en annan trillade ut över ett stup, en tredje drunknade, en fjärde brann inne... Vad som hände med föräldrarna minns jag inte men jag tvivlar på att dom fortfarande levde när berättelsen var slut.
 
Så här i vuxen ålder kan jag tänka att min mamma och pappa måste hyst någon slags oro över att vara mitt uppe i fostrandet av en blivande massmördare?!?
 
Men nej, det blev visst fôlk av mig med.
 
 
 
 
 

Att fly fältet

Jag var som sagt ganska trött igår. Vad gör man när man är schleten, hemmet är stökigt och kylskåpet gapar tomt. Gaskar man upp sig? Städar? Handlar?
 
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA...
 
Nej gud nej.
 
Man tar ongarna och åker hem till sin mamma såklart. Det var precis vad jag gjorde igår och så hängde vi där hela eftermiddagen. Vid ett tillfälle låg jag i mammas säng i sällskap av min mobil och grottade ner mig i twitter och instagram. Perfekt! Sen blev vi serverade tacos och fredagsmys. Spiderpapa joinade också efter jobbestyr.
 
Efter middagen åkte vi hem och innan klockan slog 21:00 låg samtliga medlemmar i familjen Spiderchick och sov som klubbade sälar. Idag är jag PIGG!
 
 
 
Trött mamma fick kladdig, möjligen något rivig, kram av liten son.
 
 
 
Mys.
 
 
Tack förresten för all anonym nätkärlek jag fick via mailen igår ♥

Trött som ett as

Uj vad jag är trött idag!
 
Har ingen energi över alls. Vet inte varför egentligen för vi har sovit ganska gott, men det är väl något annat som har kommit i kapp mig. Tog ändå tag i min trötta kropp tidigare idag och gick ut på promenad med MiniSpider.
 
- Passa på att njuta! väste jag åt honom där han låg i vagnen. Njuuuuut av att ligga där inbäddad i en fluffig åkpåse. Innan du vet ordet av går du bakom vagnen och harvar i snömodden med ringar under ögonen så djupa att dom dunkar i knäna. Njut för all del även av att bli buren över allt! Det är få förunnat. En trött liten mamma blir minsann aldrig buren någonstans. Jo möjligtvis kan hon råka bli överburen. Under en en graviditet alltså. Men det är allt. Så NJUT lille vän!
 
Jag vet inte om Mini tog åt sig av tipsen men jag tror det.
 
 
 

Ny lampa

Tyyyyyyyypiskt...
 
Bara för att jag visade er bilder från hemmet igår blev jag supersugen på att åka till secondhandaffären Gengåvan här i stan. Kan jag trava ut från Genis tomhänt? Svar nej. Det har aldrig hänt. Inte heller igår.
 
Nå väl.
 
Jag vet inte varför men jag har varit rysligt sugen på en lampa med rund fot den senaste tiden. Igår fyndades den här:
 
 
 
 
I like a lot! Jag tänkte att den kunde få vara en dekorativ färgklick i vårt annars så vita kök. Den påminner mig lite om den här omåttligt populära vasen som jag ser på alla bloggar just nu.
 
Skärmen som kom med var för övrigt hiskeligt ful så den lämnade jag kvar i affären.
 
 
 
 
 
Istället tänkte jag hitta en ny skärm. En vit kan nog bli fin. Eller vad tror ni?
 
 
 

Massöranställning

Jag brukar tigga till mig massage när jag sitter vid datorn.
 
Bloggning + nackmassage = oslagbar kombo! Ni borde testa.
 
Jag fattar inte varför alla storbloggare skaffar sig assistenter till höger och vänster. Om jag hade pengar över att anställa en person, då hade jag anställt en massör. På studs!
 
Ja menar svara på mail kan jag väl göra själv, det behöver jag ingen assistent till. Men kan jag knåda mig själv i nacken? Nej det kan jag inte. I alla fall inte så att det känns gött.
 
En massör som sagt.
 
 
 

Tur!!!

Igår låg jag bredvid Mini när han skulle sova sin förmiddagsnap i vår säng.
 
Mini bökade och gnällde och var inte alls nöjd. Jag sjöng, mutade med bröst och strök över rygg. Inget dög. Till slut tröttnade jag, gick ut från rummet och lämnade honom ensam i sängen. Vad händer? Jo ungen stensomnar på en sekund!
 
- Äntligen gick ho´ den där jobbiga människan, tänkte han antagligen.
 
TUR, säger jag bara, att vi aldrig hann operera ihop oss jag och Mini. Jisses! Vi hade ångrat operationen redan idag och guuuuud vet hur svårt det är få den typen av komplicerad kirurgi ogjord??
 
*eftersvettas*
 
 
 
Spider is happy not having a child operated fast at her hip.

Stå upp mot hot och kränkningar

Såg ni Uppdrag Granskning igår? GÖR DET! Igår tog dom upp ett viktigt ämne, nämligen näthat mot kvinnor.
 
 
 
 
Efter gårdagens UG satt jag med en stor klump i magen. En stor, ledsen klump.
 
Det är otroligt viktigt att hatet aldrig få ta över hand. Vi måste stå upp för varandra! Lova mig det! Stå upp mot hot och kränkningar. Det är INTE okej att bli hotad för att man har en åsikt om en tröja. Eller för att man skriver krönikor. Eller har en blogg. Eller syns på tv. Eller finns på nätet. Det är inte okej någonsin.
 
Ni kan se Uppdrag Granskning här.
 
Läs gärna HanaPees inlägg här om näthat mot kvinnor, hon formulerar det så otroligt bra!
Läs gärna Matildas inlägg här i samma ämne.
Läs gärna Lady Dahmers debattartikel här, om att blocka näthatarna.
Heja dig Anna, som ska ut i klassrummen och göra skillnad.
 

Hemma hos Spiderchick

På begäran - några bilder från det Spiderchickska palatset.
 
 
 
 
Matsalsbordet har vi fått till låns av min mamma. Det har två iläggsskivor = plats för många. Under lampan ser ni fotpallen som jag fyndade för 70 kr.
 
 
 
 
Stooora fönster. Skymt av soffan som ni vid det här laget vet att jag ogillar.
 
 
 
Sprithörnan! Typ. Både barvagnen, jordgloben och fåtöljen är secondhand.
 
 
 
 
En glimt in i Lillemans rum. Mitt tips för barnrum är ljusslingor! Ger omedelbar trivselfaktor. Den röda minisoffan och den röda stolen är också secondhandfynd.
 
 
 
 
Ze kitchen. Tripptrappstolen är sparad sedan min barndom. Det är många små rumpor som har suttit på den genom åren.
 
 
Nej vi brukar inte ha superstädat med levande ljus på borden och tulpaner i vas. Jag fotade i veckan innan vi fick fikabesök. Mjehe.
 
Jag gillar fynd som ni kanske märker. Det finns så många fina gamla möbler i bra skick som bara väntar på att få bli omhändertagna i ett nytt hem. Ska nog dra en veva till Gengåvan idag, när jag tänker efter...

Nattning av två

Ikväll är Spiderpapa icke hemma. Jag har nattat båda barnen. I samma säng.
 
Tillåt mig punktera upp förloppet:
 
• Alla tre knör sig ner i Lillemans säng. MiniSpider i mitten, vid sin moders bröst.
 
Nu sover vi säger jag. Men Mini vill inte alls sova och absolut inte mutas ner i någon bröstmjölksdvala. Istället vill han äta upp sin storebrors arm.
 
• Lilleman skrattat hysteriskt eftersom det kittlas så när "brorsan ska käka upp mig". Stämningen i sängen är plötsligt inte alls så där kom till ro:ig som jag vill ha den.
 
• Kanibalfesten avstyrs genom att jag placera mig mellan pojkarna. Nu sover vi!
 
• Lilleman får ett plötsligt brottningssug och vill brottas.
 
• Jag lovar att hela familjen kan brottas imorgon bitti. Obs! INTE innan klockan 09. Nu sover vi!
 
• Mini förstår inte alls varför han har fötts ut till en värld där människor ligger packade som sillar i mörka rum och där den mellersta, stora sillen säger shyyyyy så fort någon försöker tjoa till det.
 
• Jag överväger att spänna fast en sprattlig Mini med små små spännen vid en liten liten brits med en liten liten munkavel över munnen. Antagligen inget som skulle rekommenderas av BVC, men ändå.
 
• Lilleman börjar andas tyngre.
 
Yes nu smyger vi ut, tänker jag och tar Mini i fam...
 
MAMMA VART SKA NI??

Tillbaka i sängen. Jag sjunger Trollmor. Å aj aj aj aj BÖFF BÖÖÖÖFF...
 
Lilleman somnar och så..
 
...även Mini!!
 
Tjoho! *high five med mig själv*
 
Nu: Bara göra viktiga saker så som vräka mig framför tv:n.
 
 
 
Tände några ljus på det.

Muffinssemlor

Ni var några som gärna ville ha receptet på muffinssemlor som jag skrev om i senaste Moas Måsten.
 
Här hittar ni receptet som jag använde mig av. Muffinssemlor är lite lättare och luftigare att äta än en vanlig semla. I vår familj var det uppskattat av både stora och små.
 
 
 
 
 
Eftersom jag tydligen inte gör annat än bakar nu för tiden (kommer antagligen snart att läggas in på någon slags bak-avvänjningsklinik) så har jag inrättat en ny kategori - Spiders recept. Bläddra gärna där när fikasuget slår till.
 

Power walk med twist

Igår eftermiddag begav jag mig ut i slasket för en power walk. Alltså... Jag vet inte vad som brukar hända när ni motionerar men när jag motionerar kan vad som helst hända.
 
Igår kom jag till exempel hem med en helt ny outfit från Gina Tricot.
 
?!?
 
 
 
Nya svarta jeans, ny svart skjorta och ny grön tröja.
 
Jag kanske inte direkt fick några nya muskler av gårdagens motionsrunda - men med det sagt tycker jag ICKE att träningsformen "bök och svett i liten provhytt" bör underskattas!
 

Bergochdalbane-flashbacks

Mitt kid kan gunga huuuur länge som helst bara någon tapper människa puttar på.
 
 
 
 
 
Igår gungade jag själv med en kort sekund och fick genast flashbacks till Balder på Liseberg. Bergochdalbanan alltså. Jag är icke ett fan av hetsiga åkattraktioner, men av någon anledning blev jag för några år sedan övertalad att åka Balder och det gör jag aldrig om (minns ej vem som övertalade mig) (antar att vi inte är vänner idag). Hej hej dödens vitöga!! Hu!
 
Ja, som ni alltså förstår är jag en sådan där mesig person som möjligen kan tänka mig att tuta med i Farfars bilar. På vilkoret att JAG får hålla i ratten. Ungefär så.
 

Grattis mamma!

Idag fyller min mamma år! Hipp hipp hurra!
 
Grattis mami! Tack för att du är en fantastisk mor som alltid ställer upp, alltid finns där. Tack för att jag alltid kan ringa till dig och säga "hej vi kommer nu, har du någon mat hemma?" och fem minuter senare sitter vi vid ett dukat bord (om så bara med en varm macka på tallriken) (bara och bara förresten, vad det bjuds på med kort varsel spelar ingen roll, huvudsaken är att dörren alltid står öppen). Tack även för att du födde ut mig den där sommaren -83. Jag uppskattar´t! En förlossning är inte att leka med, det vet jag nu.
 
Sen tycker jag även att vi ska passa på att gratulera MIG som för första gången sedan min myndighetsdag faktiskt kommer ihåg att mamma fyller år IDAG, den 5 februari. Hon fyller alltså INTE år den 15 februari.
 
De senaste åren har det annars varit en tradition att jag grattar min mamma tio dagar för sent. Men i år kom jag ihåg rätt datum! Värt att firas bara det.
 
 
 
Med en enkel tulipan på min mammas födelsedag.
 

Blogg som ger fikasug

Jag fick den här kommentaren idag:
 
 
 
 
Hm... Undrar varför min blogg sätter sådant sug i människor??
 
Konstigt.
 
Nå väl.
 
På tal om absolut inget. Vi har bakat bullar idag. Tio spänn till den person som kan gissa vilken av bullarna som Lilleman formade:
 
 
 
 
 
Sen har jag och kidsen lekt kurragömma.
 
- Mammaaaaa leta efter oss dåååå! ropade Lilleman.
 
Jag letade och letade och letade... Hmmm...
 
 
 

Hur blir man krönikör?

... det är en fråga som jag ofta får.
 
Hur blir man krönikör?
Maila eller ring tidningar och fråga! Skicka in dina texter. I mitt fall mailade jag till chefredaktören för Skövde Nyheter, presenterade mig kort och frågade hur jag kunde gå till väga för att få skriva för tidningen. Turligt nog visade det sig att chef red läste min blogg. Vi hade ett möte och spånade fram Moas Måsten.
 
Vad får man betalt?
Min erfarenhet är att tidningar ofta inte har någon vidare stor budget att lägga på frilansskribenter. I en del fall är det en krona per tecken som gäller, det får man komma överens om innan. När jag först började skriva krönikor fick jag en symbolisk summa pengar. Men jag såg det som en ypperlig chans att få visa vad jag går för. Efter några månader hade vi en ny förhandling och nu har jag en fast ersättning varje månad.
 
Måste man ha utbildning?
Nej man måste inte vara utbildad. Jag vet drivor av både krönikörer och författare som inte är ett dugg utbildade (mig själv inkluderad). En krönika är en text där din personlighet och dina tankar får utlopp, inte ett mått på utbildning. Men jag kan ändå rekommendera att gå en skrivkurs, det är enormt utvecklande. Här har ni för övrigt mina (och Linda Skugges) bästa skrivtips.
 
Tips - starta en blogg!
Du måste inte blogga som en dåre, men håll sidan vid liv och visa vad du går för rent textmässigt. Söker du skrivjobb är det alltid kul att ha något att hänvisa till, en blogg är ju faktisk en typ av krönikesamling (beroende på hur du lägger upp det). Via din blogg finns det ju även en möjlighet att tidningar hittar till dig.
 
Skriv så det ryker, låt fantasin flöda och ha roligt!
 
 
 
 
 

Moas Måsten

Nu ligger Moas Måsten uppe på webben för er som vill läsa.
 
 
 
 
 
Läs hela krönikan plus lite annat här.

Egentid i affären

Idag har jag haft egentid på Ica Maxi.
 
 
 
 
 
 
Rätt gött att sjappa ifrån familjen och strosa runt ensam bland brödlimpor och köttfärs. Och hej vilken skillnad det är att handla med inställnigen att man faktiskt ska vara i affären en stund! Jag haaaatar annars att handla och vill ha det snabbt, snabbt avklarat.
 
Jag tror att jag på ett effektivt sätt betar av alla hyllor, men sen när jag är vid kassan kommer jag på att jag har glömt alla matvaror som jag egentligen skulle ha och så får jag springa ett zickzackande uppsamlingsheat genom hela affären.
 
Hur jag brukar bana min väg genom affären, när jag ska vara "effektiv":
 
 
 
 
Hur jag banade väg idag, när jag absolut inte gick in för att vara effektiv:

Lilleman fotar

Lilleman har övat sina färdigeheter i iPhone-fotograferingens ädla konst.
 
- Håll kameran mot mamma, instruerade jag.
- Okej, svarade Lilleman och siktade med telefonen.
- Ser du mamma och lillebror på skärmen?
- Jaaaa...
- Om du ser oss på skärmen kan du knäppa bilden.
- Okej.
 
Klick.
Klick.
 
 
 
 
 
 
Det blev ganska bra bilder tycker jag.
 
Jag nämnde ju faktiskt aldrig hur stor procent av mig och Mini som han skulle se på skärmen.

Vinn lyxig kryssning med VikingLine

Tjoho! Här har jag en finfin tävling för er.
 
Nu kan ni vinna biljetter till "The Cinderella Escape", en kryssning med VikingLine för dig som vill komma bort från vardagen en stund. Tanka energi, njuta av spa, käka god mat, dansa och ha kul!
 
 
 
 
I priset ingår:
Personbiljett för 2 personer i lyxB-hytt
Badritual på Cinderella Spa
Ett Kerstin Florian produktkit
Härlig frukostbuffé
 
Priset är giltigt tom 30/6 och du som vinner kan boka alla dagar förutom specialkryssningar.
Båten avgår från Stockholm.
Observera att du måste vara 21 år för att få åka, är du yngre gäller biljetten i målsmans sällskap.
 
Regler:
Motivera kort varför du vill vinna samt ge ett förslag på vad du skulle önska fanns på en kryssning.
Glöm inte lämna din mailadress.
 
Tävlingen avslutas 15/2.
 
Tävling avslutad. Vinnare presenteras inom kort.
 
 
 
Inlägget är sponsrat.

Plastikoperation

Vår vanligen så rofyllda och nöjda lilla bebis har de senaste dagarna varit en morsgris av stora mått. Han vill bara hänga i min famn och helst amma sig hela nätterna igenom. Nu har han till och med börjat prata om att vi ska operera ihop oss?!
 
- Jag tänkte att vi kunde sy fast mig permanent på din höft mamma? föreslog han nyss.
 
Jag försöker förklara för Mini att det låter som en både dyr och ganska komplicerad plastikkirurgi. Dessutom kan det ju hända att vi ångrar oss om några år? Eller för all del om en vecka. Vad gör vi då?
 
Men Mini ville inte lyssna på det örat och fortsätter tigga att jag ska googla information om "mamma-barn-permanent-ihop-plastik".
 
?
 
 
 
Spider och lille morsgrisen.

Att fira min födelsedag

- Jag vill åka till Legoland! tjoade Lilleman tidigare idag.
- Ni kan väl åka dit när din mamma fyller 30 år, svarade en klyftig familjemedlem.
 
Eh... Ursäkta?
 
Åka till Legoland när jag fyller 30 år? Verkligen?
 
Jag vet! Vi kan väl åka till Astrid Lindgrens Värld och fira mig när vi ändå håller på. Eller förresten, vi åker till leklandet här i stan. Ja det gör vi! Det blir billigt och bra och roligt för barnen. Eller nej nej, varför travar vi inte bara iväg till kvarterets lekplats? JAAAA! Deeeeet gör vi. Så kan jag fira min 30-års dag sittande under en rutschbana.
 
Mvh // En som tackar för det i särklass sämsta 30årsfirarförslaget hittills.
 
Mvh 2 // Kan tänka mig en weekend någonstans.
 
Mvh 3 // Eller en stor fest.

Lampföljetongen

Minns ni den tappra glödlampan som lös helt ensam i vår kökslampa? Mol allena spred den sitt ensliga ljus över köket. Well... Nu har även den glödisen gått sina kamraters öde till mötes och dött. Den är kaputt. När vi trycker på strömbrytaren händer numera... Inget.
 
 
 
 
 
...
...
...
 
 
LURADE! HAHAHA!
 
 
 
 
Den tappra glödlampan lyser fortfarande. Och titta här då...
 
TA-DA!
 
 
 
 
Vi har bytt de andra glödlamporna! Tjohooooo!
 
Jo jag vet. Nu har vi varit så handlingskraftiga att vi med gott samvete kan ta ledigt från allt som har med handelskraft att göra för resten av månaden.
 

Skenet bedrar...

Det här låter helt galet och kanske kommer en del av er att hamna i chock nu - men jag tycker faktiskt inte att glasstårtan som jag gjorde igår blev så god.
 
Översta lagret med vit choklad blev gott, men mellersta hallonlagret blev som en tråkig sorbet. Understa brownielagret blev stenhårt efter tiden i frysen, såklart. Men vi kunde inte vänta för länge med att låta tårtan tina, för översta lagret smalt superfort och började rinna. De tre lagren var så att säga helt osynkade med varandra.
 
Visst var den ätbar (jag klämde eh... tre portioner) men jag kan faktiskt inte tipsa er om den här tårtan, jag har ju ett rykte att tänka på.
 
Jag föreslår att ni gör en vit kladdkaka istället. Mycket godare och betydligt enklare att baka.
 
 
 
Skenet bedrar...

Middag och premiäranvändning

När jag tog studenten år 2002 fick jag cocktailglas i present och igår var första gången som dom kom till användning. I tio år har dessa glas alltså stått och väntat på sin tid i rampljuset och igår var dagen. Bättre sent än aldrig.
 
Dock var det inte alkohol som fyllde glasen, men väl en smarrig räkcocktail.
 
 
 
 
 
 
Förrätt (räkcocktail), varmrätt (kräftsjärtspasta), efterrätt (glasstårta) och trevligt sällskap = mycket bra kväll.
 
Härligt att få känna sig lite som "bara Moa" för en stund, efter några intensiva bebismånader.

Tjäjmiddag

Ikväll ska jag ha middag här hemma.
 
Spiderpapa och Lilleman förpassas ut ur hushållet och hit kommer istället ett gäng trevliga tjejer. Igår svängde jag ihop kvällens efterrätt, glasstårta. Ett lager browniekaka, ett lager hallonglass och ett lager vitchokladglass. Ja men ni hör ju!! Jag hoppas på succé.
 
 
 
 
 
 
 
När jag igår hade bakat och mixat och fejjat och fryst glassen i olika omgångar kom jag på att jag kanske ska bjuda gästerna på någon form av mat också? Ehum... Det får bli en vitlöksdoftande pasta. Så luktar vi gött allihopa.

Och ja, givetvis matchar jag mitt nagellack med servetterna.
 
 
Lila nagellack - snart avskavt på ett bloggfinger nära dig.

Trasselnatt och frukost på sängen

I natt hade Mini en trasselnatt.
 
Jag tror att han har ammat ungefär konstant. Inte helt säker dock, jag har glidit in och ut ur dvalor. Nu är mina spenar, förlåt bröst, som två slappa tvättlappar. Helt urmjölkade. Jo, jag antar att ni ville ha den informationen.
 
Men!
 
Sen fick jag sovmorgon och frukost på sängen. Tjoho!
 
 
 
 
Äggmacka, te och daim. En alldeles perfekt liten aperitif så här lördag förmiddag.

In the radio

Det var himlans intressant att vara med och se hur det jobbas i radio. Jag är verkligen impad av dom som jobbar med det!
 
Massa olika skärmar, spakar och knappar att hålla reda på. Det ska bakas in nyheter varje hel och varje halv timma, väder, musik och så gäster på det. Händer det något av nyhetsvärde under programmets gång ska även det på ett flexibelt sätt in i sändningen. Saker kan dyka upp, annat får stå åt sidan. Snabba puckar.
 
Jag måste säga att dom är ett gott gäng på radio Skaraborg, trevliga och lättsamma hela bunten!
 
 
 
 
Camilla skrev upp stödord på sin dator som jag sedan kunde se på min skärm. Jag kunde även se på ett schema vad som skulle hända näst.
 
 
 
 
En del spakar och knappar som sagt.
 
 
 
 
Jens läste lokalnyheterna varje halv timma. Varje hel timma sänds Ekot, riksnyheter.
 
 
 
 
Jag hade stöd framför mig när vi snackade schlager. Hörlurar för att kunna höra hur jag själv lät.
 
 
Så. Då har ni den infon med er.
 
Nu: Helg!

Radiodebut

Men tjena vad roligt det var att hänga i radion!
 
Jag har som sagt varit Camillas sidekick i radio Skaraborg den här morgonen (ska hoppa in igen några gånger fram till sommaren). I början var det supernervös men sedan släppte det. Jag läste ju till och med upp vädret vid ett tillfälle.
 
- Du får läsa vädret, sa Camilla.
- Nej jag vill inte, sa jag.
- Jo dååååå.
- Nej dåååå.
- Jo.
- Nej.
- Jo.
- Nej.
- Jo.
- Nej.
- Okej jag tvingar dig inte.
- Okej jag gör det.
 
Och så läste jag. Det var inte så svårt för jag hade framför mig på en skräm vad jag skulle säga. Min rädsla var bara att jag skulle snubbla på orden alternativt låta superglad och käck fast ska bli mulet idag. Ja menar såååå roligt är det inte med ökad molnighet. Men jag tror att jag lät neutral.
 
 
 
Vädret i Skaraborg.
 
 
 
Ytterst proffsig radioperson, den dära Camilla.
 
 
 
 
Moa and the mike.
 
 
Tänkte skriva lite mer i nästa inlägg hur det gick till bakom kulisserna idag. Stay tuned.