Moas Måsten

Ny krönika ligger uppe på webben. Jag har skrivit om ett urartat matlagningsförsök och fisk som luktar fjärt (jo för sådant kan man också skriva om).
 
 
 
Ni kan läsa här.
 
 
 

Inbillad deltagare

Gårdagen var minst sagt fartfylld! Med anledning av den här roliga nyheten.
 
Min telefon gick sannerligen varm. Den började till och med ryka vid ett tillfälle (tror jag, kan minnas det fel).
 
Alla ville gratulera. Hur roligt som helst så klart! Det började med att jag svarade saker i stil med tack, det ska jag hälsa men ju längre dagen fortskred desto mer började det kännas som att det var MIN nyhet. Tillslut var jag så insyltad i hela grattisgrejen att jag tänkte att det var jag själv som skulle uppträda i Örnsköldsvik den 22 februari och jag började svara saker i stil med TAAAAAAAAAACK! LITE PIRRIGT ÄR DET MEN DET KÄNNS JÄTTEBRA!! :-))))
 
Eh..?
 
Sen kom huvudpersonen hem från presskonferensen i Stockholm och tog ner mig på jorden igen. Tur det.
 
 
 
Mössprydd, temporärt inbillad melodifestivaldeltagare.
 

Melodifestivalen 2014

Om ni undrar var jag kommer befinna mig den 22 februari 2014 så kan jag meddela er att jag kommer befinna mig i Örnsköldsvik.
 
Anledning:
 
 
 
 
 
Min kära fästman (joråsåatte) ska delta i melodifestivalen med sitt band Ammotrack. Han har även varit med och skrivit bidraget. Jag är stolt som en nyvärpt höna! Vilket ni kanske förstår.
 
Snacka om att killarna står inför en häftig resa.
 
 
 
 

Full rulle

Under gårdagen var det full rulle i det Spiderchickska livet.
 
Jag och Matilda har startat ett samarbete med en sponsor vilken vi ska presentera i nästa podcast. Vi är så glada för det! Under hela december sänder vi pod varje söndag. Hoppas ni vill lyssna!
 
Efter sponsor och podplanering hade vi möte med en kunnig person angående mitt och Matildas begynnande företag. Det känns roligt och nervöst på samma gång. Mest roligt.
 
På eftermiddagen packade jag och barnen iväg oss till min mamma eftersom pappan i vår familj åkte upp till Stockholm (han har en superrolig grej framför sig som blir officiell idag). Efter att jag nattat kidsen hos mamma åkte jag ner till restaurang Sällskapet i stan och föreläste med Matilda.
 
 
 
 
Efter föreläsningen åkte jag tillbaka till mamma och bäddade ner mig mellan barnen.
 
Vaknade till det här idag:
 
 
 
 
Var hälsad å du heliga, stora, gula D-vitamin-boll. Må du smeka mången männskokind idag!
 
Nu jobbar vi igen.
 
MiniSpider (a.k.a praktikanten) har befodrats och fått ett eget skrivbord.
 
 

Kiss och bajs

Scenario: Jag sitter vid köksbordet mitt emot fyraåringen och hans kompis. Det råder en uppsluppen och glad stämning.
 
- Titta en bajskorv bakom dig, säger fyraåringen till sin vän och båda skrattar.
- Titta en bajskorv bakom DIG, skämtar kompisen tillbaka.
- Titta en bajskorv i taket, säger fyraåringen.
- Titta en bajskorv under bordet, säger kompisen.
 
Eftersom jag anser mig vara en rolig person vill jag gärna bidra till skämtandet.
 
- Titta på mig då killar, jag ÄTER en bajskorv NOM NOM NOM.
 
Det blir alldeles tyst kring köksbordet. Ingen skrattar. Jag stannar med munnen mitt i en tugga av låtsasbajset. Båda barnen tittar på mig. Stämningen känns plötsligt tryckt.
 
- Alltså... säger kompisen och vänder sig till fyraåringen. Är din mamma i kissochbajsåldern?
 
Ridå.

Den sövande kvinnan

Jag har varit MÄSTAREN av nattning den senaste tiden. Jag funderar nästan på att starta en hemsida i stil med "kvinnan som kan få vem som helst att somna" (okej det där lät ofördelaktigt) (jag får fila på namnet). Där kan jag verka som en storts helig ko och coacha nattningsförvirrade människor.
 
Ikväll somnade fyraåringen i vanlig ordning efter en sekund.
 
MiniSpider där emot bestämde sig otippat för att INTE sova?!? Men det gjorde inget för då fick jag en anledning att plocka fram mina ytterst framgångsrika sövmetoder.
 
Mina ytterst framgångsrika sövmetoder:
 
Metod: Vällingmutet
Jag blandar en sövande flaska välling som jag tänker att ettåringen ska klunka i sig till ljudet av egna andetag som blir tyngre.
Svar på metoden: Mini klunkar i sig vällingen men missförstår sedan dess syfte och börjar på ett totalt osövande sätt att studsa upp och ner i sängen.
 
Metod: Sångstunden
Jag sjunger en fin sång. Mina läppar rör sig så mjukt så mjukt och ut kommer toner så behagliga och avslappnande att änglarna i himlen gråter (obs! på ett bra sätt).
Svar på metoden: MiniSpider svingar sig i en osynlig lian över sängen (?) i total otakt med min ljuva sång. Ursäkta men har han helt glömt bort att JAG ÄR EN HELIG KO??
 
Metod: Bluffsovet
Jag låtsassover. För säkerhetsskull ler jag samtidigt så att ettåringen verkligen ska förstå att det är ROLIGT att sova.
Svar på metoden: Ettåringen passar på att trycka in sina fingrar i mina ögon (jag får väl skylla mig själv där jag ligger och lockar med ögongloberna).

Metod: Sagoberättelse
Jag berättar en saga. Den handlar om en liten liten björn som bor i en liten liten skog där han sover på en liten liten bädd en av små små blad. Det är en saga så spännande a... ZZZzzzZZZzZzzZZzZZZ.... Oj förlåt det var visst jag själv som somnade. Eh... Vart var jag? Jo sagan.
Svar på metoden: Hoho Mini? Vart tog du vägen?
 
Till slut insåg jag att Mini bara behövde få vara uppe en stund till.
 
Nu sover han som en stock.
 
HA!
 
Mvh // Helig ko
 
 
 
 

Ska vi va?

Jag såg omslaget på den här boken i veckan och fick omedelbara flashbacks.
 
 
 
 
 
Jag hade helt glömt bort att jag som barn sa "ska vi va" när jag ville umgås med en kompis. Eller ja, först åren i skolan sa vi "ska vi leka". Men så plötsligt, någonstans i mellanstadiet tror jag, blev det töntigt att leka och då sa vi istället "ska vi va".
 
- Va gör´ u? Ska vi vaaaa älle?
 
Avslutade ni också alla meningar med ordet "eller"?

Älska mig

Igår var vi på Alex Schulmans show Älska mig. Den var så bra! Jag skrattade typ non stop och jag efterskalvs-fnissar fortfarande åt en del grejer.
 
 
Foto: Matilda.
 
 
 
Förutom massa skratt gav den även en del tankeställare. Ja menar, det första vi gör på morgonen är att kolla mobilen, det sista vi gör på kvällen är att kolla mobilen och där emellan kollar den genomsnittlige svensken sin mobil 165 gånger per dag. Joråsåatte...
 
Alex säger i showen att inom oss alla bor det ett barn som bara vill bli älskad. Det tror jag också. Sociala medier handlar i mångt och mycket om bekräftelse. Och SOM jag har blivit bekräftad på denna blogg. Varje dag i flera år. Bloggen har gett mig självförtroende men även sänkt mig en del gånger. Bloggen har fått mig att må otroligt bra men även väldigt dåligt. Jag tror att sociala medier bidrar till övervägande bra saker men det är viktigt att hitta en balans och inte glömma bort världen utanför mobildisplayen.
 
Nå väl. Det sista jag kunde med att göra efter showens slut var att plocka upp min iPhone för att fota mig själv till instagram. Istället drog jag mig tillbaka till skuggorna i hemmets trygga vrå för att där hänge mig åt en omgång "selfies".
 
Jag fotade några få...
 
 
 
 
enstaka....
 
 
 
 
små bilder...
 
 
 
 
 
Innan jag slutligen kunde bestämma mig för vilken av bilderna som jag skulle publicera.
 
 
 
 
Jag bytte eventuellt även kläder under fotograferingens gång.
 
EVENTUELLT sa jag.
 
Inget att hänga upp sig på egentligen.
 

Jag dööööör vad roligt!

Hahahahahahahhahahaha! Alltså det här kan vara det roligaste klippet som jag har sett sedan jag föddes.
 
 
 
 
 
Ja jag säger då det. Barn får en verkligen att känna att man lever. Varje dag.

Hårfager

MiniSpider har fått mer hår på huvudet den senaste tiden.
 
 
 
 
 
Igår när vi åt middag insisterade han på att få ha ett hårnät över hjässan för att citat - slippa få håret i maten - slut citat.
 
- Ååå det är så jooooobbigt att vara så här lååååånghååårig, brukar han oja sig och låtsas som att han inte alls är supermallig över de groende stråna.

Pecha Kucha med Moa & Matilda

Nästa onsdag, den 27 november, får ni gärna komma till restaurang Sällskapet (Kulturhuset Skövde) och lyssna till mig och Matilda.
 
Vi deltar då i ett event som heter Pecha Kucha Night som går ut på att vi visar 20 bilder och pratar 20 sekunder till varje bild. Vi kommer berätta om vår pod - från skapande, till födelse, till uppväxt, till nu.
 
Är ni intresserade av att lyssna eller bara säga hej, kom till Sällskapet. Det vore superkul! Det är gratis. Vi börjar klockan 20.00. Sharp.
 
 
 
 

Jobbdag och aspirerande chef

Idag har jag och Matilda jobbdag. Bland annat har vi haft ett spännande möte (vill väldigt gärna att ni ska veta det ja) (låter proffsigt).
 
Sen kokade jag kaffe (läs: värmde morgonens kaffe i micron) och ställde fram fika.
 
 
 
 
 
- Idag bjuder CHEFEN på lussebullar, kvittrade jag.
 
Jag tänker nämligen att om jag refererar till mig själv som "chefen" tillräkligt många gånger så kommer Matilda snart att tro att jag ÄR hennes chef och vips sitter jag här med en flashig VD-titel och värsta personalstyrkan a´ en personer.
 
Ha!
 
Jag antar att det är så alla ledare har fått sina titlar.
 
 
 
 

Checklista bröllop

Checklista inför bröllopet:
 
1. Skicka in hindersprövning (för att få okej att vi kan gifta oss)
Eller hindersRÖVNING som skatteverket själva kallar det:
 
 
 
 
 
Det kan ju vara så hindersprövningen visar att vi är syskon jag och Spiderpapa. Det är ju sådant man aldrig riktigt kan veta innan.
 
2. Välja efternamn.
Jag byter efternamn. Åh vad härligt det ska bli att heta samma hela familjen! Jag gillar den idén.
 
3. Hitta kläder till barnen.
Vi kommer satsa på så kallad SME (Sibling Matching Extreme) (Extrem Syskonmatchning på svenska). Älskar klädmatchande kids.
 
4. Piska Spiderpapa att hitta kläder till sig.
I värsta fall får han vigas "au naturel".
 
5. Boka solist som kan sjunga under vigseln.
Helst vill jag ha en hel kör som sjunger på bröllopet.
Note to self: Googla Gospel + Skövde.
 
6. Boka frisörtid.
Sminkningen kan jag sköta själv men håret vill jag fixa. Mitt skandinaviska hårfjun är det rakaste och mest platta den här sidan ekvatorn så till brölliset måste jag ha hjälp på traven med volymen.
 

Var sak har sin tid

Nu är det ett år och en månad sedan som jag skrev det här inlägget om att var sak har sin tid.
 
Jag minns hur TRÖTT jag var just då. Så trött så trött så trött. Att hitta balans och rutiner i vår nya familj tog all min energi. Jag har hela tiden tyckt att tvåbarnslivet har gått över förväntan bra men så här i efterhand kan jag ändå se att det var mycket där ett tag. Fram för allt var det sömnen som halkade efter. Det är inte optimalt att ligga och amma en bebis en hel natt för att sedan väckas klockan 06 av en pigg treåring. Hu!
 
Nu är tiden med amning och sömnbrist förbi. Vi har ingen bebis här hemma längre. Jag har tid för båda barnen. Jag har tid för Spiderpapa. Jag har tid för MIG. Det är skönt och alldeles nödvändigt att komma iväg själv ibland. Att fika med en kompis, träna eller gå på halvåttahosmigmiddag gör underverk både för humör och energi.
 
Förra hösten orkade vi inte göra så mycket mer än att bara vara vi och jag är glad att vi lät det vara så. Det är annars lätt att dras med i allt det där man "borde" göra. Vara social, ordna middagar, gå på fester, ha en tuff klädstil, byta frisyr (ofta), göra karriär, laga ekologisk mat, träna saker som heter MegaSpinningUltraCombatYogaFlashyPump, ha ett Elle-interiör-inrett hem, ha ett RENT hem, resa till allt som inte är charter, vara romantisk, strössla rosenblad i badkar osv osv osv.
 
Men liksom, en del perioder i livet får man lov att prioritera vad man har ork till. Som nyblivna tvåbarnsföräldrar är jag glad över att vi tog oss tid att ja, inte ta oss tid. För något. Mer än oss. Om ni förstår. Nu är orken tillbaka. Det känns skönt.
 
Var sak har sin tid.
 
 
 
Nyduschade minioner.
 

Moas Måsten

Pass opp! Nygammal krönika on the web.
 
 
 
 
Ni läser hela krönikan plus lite annat här.
 

Hyllborrning

Vi har tänkt att vi ska borra upp en ny hylla i vardagsrummet i några eh... Veckor. Men liksom hyllor. Hyllor hyllor hyllor. Vad ska jag säga?
 
Så fina och så praktiska men så FRUKTANSVÄRT JOBBIGA ATT BORRA UPP! Särskilt när det enda man har att tillgå i borrväg är en handflatsstor skruvdragare vilken även jobbar deltid som vinöppnare.
 
Vad göra?
 
Ja jag och Spiderpapa fick helt enkelt göra vad vilka små vilsna 30-åringar som helst skulle ha gjort i samma situation - ringa till "en vuxen". Min pappa i det här fallet.
 
Likt en räddande ängel kom han med en borr så bastant att den såg ut att kunna ödelägga världen med ett enda knapptryck.
 
 
 
 
 
 
Sen började vi med att borra upp hyllans konsoler åt fel håll. Lätt hänt. Inte lika lätt att göra ohänt.
 
 
 
 
 
Men nu så. Nu är hyllan på plats.
 
 
 
 
 

Hälg rimmar på älg

Har ni haft en bra helg?
 
Jag har haft ett internationellt och sting:igt veckoslut.
 
Fredag
Vi hade besök från London. Min barndomsvän (som bor i Notting Hill i London) och hennes brittiske make plus deras halvbrittiska bebis var här på ostkväll (cheeeeese night). Jag och Spiderpapa fick med andra ord damma av vårt engelska ordförråd.
 
- Eh well hello. Willkommen and stig på. Får det låuve att wära ett glass of wine?
 
Tur för oss att engelsmän är typ det artigaste folkslaget i hela världen.
 
Lördag
Jag hade återträff med mina gymnasieklasskompisar. Så. Himla. Trevligt. Jag blev bjuden på hemmagjord (hemmabränd?) chokladglass med så mycket eh... sting att den fick tequilarejsen i Spanien -03 att framstå som nollprocentiga jämförelse.
 
Söndag
Vi har hängt hos min pappa och umgåtts med ännu en engelsman. Från Brighton den här gången. Vi har varit värsta brittmagneterna den här helgen vad det verkar.
 
- Äh men PLEASE GIMME A BREAK! utropade jag inte för jag tycker faktiskt att det är kul att stappla mig fram på min ringrostiga engelska.
 
 
 
Spår av ljus.
 
 
 
 
Funderar på att göra en 90-talsgrej och torka de här rosorna.
 
 
 
 
Återträff hej hej.
 

Mor Moas Livligt Läskande Laxbiffar

På begäran kommer här mitt recept på Livligt Läskande Laxbiffar. Det här är en maträtt som jag lovar uppskattas av ALLA. Stora som små.
 
 
 
 
 
Recept citronsås
Creme fraiche
Dill
Citron
Fetaost
Salt
 
Häll creme fraiche i en skål. Vänd ner hackad dill. Pressa ner saften av en hel citron. Smula ner fetaost efter behag. Salta eventuellt lite.
 
 
Recept Laxbiffar
 
4 bitar lax (jag använder sådan där frysförpackning à fyra bitar)
1 ägg
En skvätt grädde
Dill efter behag (jag tar fryst hackad dill)
Salt och peppar
 
Mixa ihop allt. Förslagsvis med en stavmixer.
Klicka ut smeten i önskat stora bitar i en varm stekpanna.
Stek.
Stek.
Stek.
Stek.
Vänd biffarna.
Stek.
Stek.
Stek.
Stek.
Så ja.
Kom igen.
Håll ut.
DÄR!
Nu är biffarna klara att avnjutas.
 
Servera med såsen, ris och ärtor. Möms!

Rutiner i vår familj

Några av våra familjerutiner:
 
Då vaknar vi: Fyraåringen studsar med en avundsvärd energi upp ganska exakt 06:40 och utropar JAG VILL SE PÅ BOLIBOMPA! Ettåringen vaknar cirka 07:00 och mamman ligger kvar i sängen till 07:01. PRICK! "En principsak" brukar hon deklarera inför noll intresserade barnaöron.
 
Det här är vår morgon: Vi börjar med att äta frukost. Alla stoppar sin mat i munnen utom ettåringen som smetar in den på kroppen. "Maten smakar bättre om den först får marineras ihop med huden" menar han. Efter det kanske vi duschar, sen klär vi på oss. Fyraåringen väljer alltid kläder själv och matchar som... Ja en fyraåring. Mamman lägger sig inte i klädvalen utan klämmer tappert ihop sin estetiska ådra. Efter påklädning leker barnen en stund. Ibland går det jättebra. Ibland går det inte alls bra och mamman tänker att hon borde "klicka hem" en sådan här tröja:
 
 
 
 
 
 
Efter lekstunden har vi antagligen en kompisdejt inbokad eller så ska fyraåringen till förskolan, något han äääälskar. Ettåringen äääälskar också fyraåringens förskola och längtar hett och innerligt till den dag då han får springa in i lekrummet utan att omedelbart bli utburen igen.
 
Då lägger vi oss: Barnen och pappan i familjen somnar klockan 19.00. Typ alla dagar i veckan. Kring 19:15 tassar mamman in i sovrummet och väcker pappan och väser något i stil med "vuxna", "tragiskt" och "måste ha ett liv".
 
Det äter vi: Pappas Carbonara, korv eller laxbiffar går alltid hem. Men när mamman rullar sina köttbullar och kokar den brunstiga brunsåsen då är det FÄST! På riktigt. Fest. ALLA älskar köttbullar och ja, efter den middagen är det okej att slicka tallriken (för det har mamman bestämt) (hon slickar eventuellt ivrigast).
 
Så fredagsmyser vi: Vi äter hämtmat, mumsar daim (fyraåringens favoritgodis) och myser till en film. Typ Modig eller Sune i Grekland. Ettåringen, a.k.a den självutnämnde vaktmästaren, cirkulerar hemmet och inventerar de sedvanliga lådorna. "Fredagsmys är ofog" brukar familjen höra honom mumla när han går sin runda. Fast ibland avbryter han sitt arbete och myser han också.
 
 
 
 
 
Trevlig hälg kära ni!

Århundradets mest sömnlösa natt

Århundradets mest sömnlösa natt genomlevdes i ja, natt.
 
MiniSpider har feber plus FYRA tänder på gång upp ur tandköttet SAMTIDIGT (trängselskatt någon??) Detta gör givetvis ont på honom och i natt har han vaknat upp cirka var femte minut (uppskattad tid, jag klockade inte) (det kan alltså ha varit oftare) och gråtit av smärta. Alvedon och smek över kind har lindrat något men inte mycket.
 
HU!
 
Nu sover stackarn middag och jag har några sekunder över för mig själv. Pjuh!
 
I övrigt är det här en dag då jag kommer vara glad om jag hinner unna mig själv att släppa en prutt och möjligen sätta en halv klunk kaffe i halsen.
 
 
 
 
 
 
 
 
Well. This too shall pass. Som di säger i Amerikat.

Att tappa följare

Jag fnissade så åt Katta Kvack häromveckan. Hon instagrammade att hon väljer att "sticka ut" genom att dagligen tappa följare.
 
 
 
 
 
I love it! Självdistansen alltså.
 
Och sen har vi Matilda som uppmanar sina läsare att forsätta läsa hennes blogg och som tack för denna uppmaning genast tappar två följare på bloglovin.
 
 
 
Själv har jag märkt att jag tappar följare på twitter så fort jag twittrar. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det? Jag tweetar iväg något superfyndigt  och smart och innan orden ens har hunnit landa på twitter kan jag höra rasslet av tio personer som genast avföljer. Vad fasen!
 
- MUCKAR NI ÄLLE? vill jag skrika och trycka upp någon mot en vägg.
 
För att behålla det skrala lilla följarantal jag har kvar twittrar jag för närvarande inte alls. Det är ju onödigt att väcka den björn följare som sover, resonerar jag.
 
Å andra sidan vill jag mena att det här med att tappa följare är det nya öka. Ska vi säga så?

Vi låter bra båda två

Idag vid nattning.
 
Lilleman: Mamma.
Jag: Ja?
Lilleman: Nu ska jag sova.
Jag: Det låter bra.
Kort paus.
Lilleman: Mamma.
Jag: Ja?
Lilleman: Du låter också bra.
 
Haha!
 
Jag antar att det där var någon form av ömsesidigt komplimangutbyte.
 

Ny pod

Ny pod ute! Eller PÖDD som jag helst vill skriva.
 
 
 
Bakgrunden till den här bilden är tavlan som pratar om i slutet av podden.
 
 
 
Idag tar jag och Matilda upp livets stora HEMLIGHET. Vad det handlar om får ni lyssna på i podden. Vi pratar även om driv och vad som får en att fortsätta utvecklas. Vi snackar ödmjukhet, självpepp, obehaglig ärlighet (hu!) och konsten att stå upp för sig själv. Vi funderar även kring på vilket sätt vi är olika jag och Matilda. Vi har nämligen fått höra att vi är väldigt synkade i våra åsikter. MEN! Vi har olikheter. Tro det eller ej.
 
På vår facebooksida har vi även startat en snackelisnacktråd där ni gärna får dela med er av era tips hur ni hittar driv, vad som hjälper er att komma framåt och vad ni gör om ni "kört fast".
 
Hoppas ni gillar podden!
 
Lyssna här nedan, via iTunes eller android.
 
Väl mött.
 
 
 

Ze weddingdress

Jag har inhandlat klänningen! Tjoho!
 
Jag köpte dock inte den zickzackrandiga klänningen utan en annan modell med raka ränder. Snittet och passformen på den klänningen var nämligen snyggare på mig. En brudbukett till detta, tänk typ mörkröda rosor, och jag kommer känna mig som en miljon kronor! Eller i alla fall 299 kronor. Det kostade klänningen.
 
Mvh // Hon vars favoritord är "rimligt"
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det är spegeln som är fläckig inte klänningen (att tvätta speglar med klåfingrig ettåring hemma är som att skotta i snöstorm eller dränera i Stilla havet).
 
Nu måste vi klura ut vad min blivande man ska ha på sig och sen vad barnen ska ha för kläder... Deras kläder ska ju gärna gå i samma stil som min klänning. Första tanken som slår mig är sådana där gammeldags, randiga fångdräkter men nja... Det kanske blir deppigt dagen till ära?
 

Att "nöja" sig med småstaden

Bloggkommentatorerna skriver om det här med att bo kvar i småstaden när alla andra ger sig av.
 
När jag tog studenten kunde jag knappt bärga mig innan jag fick ta säga hejdå till Skövde och bege mig ut världen. Jag ville bort från hålan. Så långt bort det bara gick och jag skulle minsann aldrig mer komma tillbaka.
 
Jag bodde i kollektiv i London och flyttade sedan till Göteborg. LEVDE LIVET! Som livet skulle levas. Enligt mig. Jag förstod inte de klasskompisar som "blev kvar" i Skövde. Varför bo där när man kunde bo i storstan? Min själ dog lite åt dom när jag tänkte på att de bodde kvar i staden som högre makter måste glömt vid skapelsen. STACKARS människor!
 
Efter några år i Göteborg fick jag och Spiderpapa barn och vi började att längta till den mindre staden. Mer och mer. Och jag som svurit blodsed att aldrig flytta tillbaka...
 
Att sedan återvända hem är det det läskigaste beslutet som jag någonsin har tagit. Det trotsade hela mitt småstadskomplex och, ja en massa komplex. Alltså, var det inte pinsamt att flytta tillbaka? Eller?
 
Nu har vi bott i Skövde i tre år och jag har inte ångrat återflytten en enda gång. Jag har nämligen insett att det spelar ingen roll vart du bor. Egentligen. Det viktigaste är att du omger dig med människor som du älskar och som gör dig gott.
 
Du kan bo i världens mest häftiga metropol och ha en karriär som alla avundas men fortfarande känna dig ensammast i världen. Och du kan bo i hålornas håla men ändå ha ett rikt liv. Med det sagt vill jag mena att varken småstad eller storstad är rätt. Eller fel. Vem som avgör vad som är bäst är DU. Inte andra människor. Inte platsen på kartan. Och inte storleken på staden.
 
För mig är det en skön insikt.

Rimligt

Mitt favoritord för närvarande är "rimligt".
 
Jag använder det hela tiden. Snudd på överanvänder. Hela mitt liv just nu består av saker och händelser som är rimliga, ganska rimliga, väldigt rimliga eller absolut inte rimliga. Om man får tro min vokabulär, alltså.
 
Ordet ligger så gött på tungan och det känns liksom bara så himla rimligt att avända det i alla meningar.
 
 
 
Ett rimligt kort med tillhörande rimligt peacetecken.
 

Lås på toalettborsten

Jag tror att vi får sätta hänglås på den här:
 
 
 
 
Den är nämligen väldigt intressant. Osunt intressant med tanke på dess förmodat höga bakteriflora.
 
Häromdagen när jag kom in på toaletten stod MiniSpider och kammade backslick på sig själv MED TOALETTBORSTEN! Alltså, visst händer det att man tar fel på borste ibland. Det kan vem som helst råka göra. Men liksom...
 
EWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWWW!
 
Lås. Som sagt.
 

Svar på några frågor

Berätta mer om ryggtejpen!
Den är bra för hållningen och sitter kvar i upp till tre veckor. Om ni vill testa och dessutom har jackpotten att bo i eller nära Norrköping tycker jag att ni ska kontakta min vän Rebecka. Hon jobbar som massör och hälsocoach på CityKliniken. Rebecka är grymt kunnig och tejpar ryggar som en gud! Ni når henne på rebecka@citykliniken.com eller på telefonnummer 011159595 (hm... har ni så lustiga nummer i Norrköping?)
 
 
 
 
 
 
Vart har du köpt dina stödstrumpor?
Jag har fått dom av Rebecka. Maila henne om ni är sugna på att hugga ett par.
 
Kan du recensera The Secret?
Jag tänkte prata om den boken i min och Matildas nästa pod som vi spelar in på tisdag. Lyssna då!
 
Kan du ge receptet på messmörglassen?
Ja visst, ni hittar receptet här. Vi struntade dock i wiskeyn samt hade vanlig hjortronsylt till, varm. Jag är inget fan av messmör men glassen var grymt god!

Irri

Alltså, en anledning till varför jag måhända har känt mig deppig i veckan kaaaaaaan ju vara att det har kläckts en hel drös med obefruktade ägg inom mig (kliniskt beskrivet).
 
I måndags var jag så irriterad att jag höll på att ta till handgemäng när vi var på badhuset. Tjejen i entrékassan var lagom (o)trevlig och redan här började alla varningslampor i hela mitt PMS-system att blinka. När betalningen sedan krånglade och det efter många om och men sprutade ut tusen olika kvitton (okej två kvitton) övergick varningsblinkningarna till ett öronbedövande larm. Alltså, jag kunde inte hålla mig ifrån att bli sur. På riktigt SUR!
 
Moget.
 
"Aggressiv kvinna i 30-års åldern brottade ner oskyldig kassörska på grund av dubbelkvitto" hade det kunnat stå på löpsedlarna.
 
Om vi säger så här:
 
 
 
Eh. Ja.
 
Turligt nog för mig och min omgivning börjar mitt humör vända och gå mot det bättre.

Min bröllopsklänning?

Jag har funderat mycket över det här med kläder till vårt bröllop (här kan ni läsa om våra planer). Vad jag vet är att jag inte vill ha en klassisk bröllopsklänning. Jag har aldrig drömt om det.
 
Istället har jag tänkt mig en knälång klänning. Gärna ärmlös och puffig kring midjan. Kanske i vitt... Eller inte. På ett sätt känns vitt roligt för hur ofta har jag vit klänning på mig? Hey - det är jag som är bruden liksom. Förväxla mig helst inte med någon annan. Tack. Å andra sidan känns vitt inte alls nödvändigt.
 
Sen vill jag inte betala för mycket för en klänning heller. Flera tusen kronor för något som jag använder en gång känns inte alls smart med tanke på att vi har en husdröm som hägrar.
 
Så igår pratade Matilda om en svartvit klänning från Lindex.
 
Jag klickade mig in på hemsidan och såg:
 
 
 
 
 
Det är exakt en sådan klänningsmodell som jag har sett framför mig. Tänk er till höga klackar och en blombukett som går i ljusrosa. Eller mörkrött kanske? Plus matchande blommor i håret. Kanske även sådana där korta, eleganta sidenhandskar på händerna?
 
Svartvitt känns som en bra mellanväg vad gäller färgen. Klänningen kostar inte multum och vill jag kan jag använda den igen i andra sammanhang. Det känns ju både plånbokssmart och ja, allmänt smart.
 
Alltså... Jag tror att jag har hittat min bröllisklänning.

Depp som blir till pepp

Igår lånade jag boken The Secret på bibblan.
 
 
 
 
 
Jag behöver få i mig lite peppigt tänk. Jag är nämligen i en svacka för tillfället.
 
Typ går runt och känner mig misslyckad och tänker att det bara är en tidsfråga innan jag blir arbetslös / bostadslös / laglös / fredlös / menlös / harmlös / tandlös / byxlös allt annat elände man kan komma på under en negativ kvart.
 
Ja men ni hör ju. Så där kan jag inte gå runt och tänka!
 
Jag tror mycket på tankens kraft. Är du positiv och tänker snälla tankar om dig själv och andra då är det klart som tusingen att du drar åt dig positiv energi. Är du där emot negativ och tänker tråkiga tankar om dig själv och andra - då blir livet inte speciellt roligt i längden. Det kommer liksom inget gott ur negativitet.
 
Ja och sen har vi karma och sånt där ni vet.
 
Nu: Tänka att mina drömmar kommer gå i uppfyllelse! Jag vill. Jag vill. Jag vill.
 
JAG KAN!

Jiiiiihaaaaa moddafukka!

ÄNTLIGEN har vi internet igen!
 
Vårt modem (router?) (ni vet box som blinkar och som på ett sätt ingen kan begripa ingjuter nätverk till våra datorer) tvärdog förra veckan. Och just precis då hade jag deadline på en krönika! Såklart.
 
Vad göra?
 
Jo jag fick hitta internet genom att först hota vår stackars iPad som i sin tur skrajset skickade ut blåtands-signaler upp i rymden, femton varv baklänges kring en satellit, vidare i fel körriktning på internetmotorvägen, förbi WWW-guden med mutor, ner på jorden igen, sicksack över Bill Gates trädgård, över till Sverige, en omväg ner i icke nödvändig tv-mast, upp igen, stillastående sjutton minuter i Comhems telefonkö, för att slutligen hamna i någon slags semiuppkoppling ihop med mitt 3G på telefonen.
 
Pjuh!
 
Jo jag vet. Jag hade kunnat låna dator och nät hemma hos av någon annan, men varför göra det lätt för sig?
 
Jag gillar att leva på kanten.
 
 
 
Igår drack jag gräddiga kaffedrinkar på stan. Det funkade det med.
 
 

"Löprunda"

Igår var jag ute och power walkade en sväng. När jag hade några hundra meter kvar hem fick jag för mig att börja jogga och PRECIS just då möter jag några bekanta.
 
- Hej hej, kvittrade jag och tog några extra spänstiga springsteg.
 
Sacka om jackpott! Ja menar det såg antagligen ut som att jag hade sprungit hela tiden. Ute på värsta löprunda liksom.
 
Efter det lyckokastet sprang jag hurtigt förbi den lokala pizzerian också för att riktigt "gnida in" mitt spring i fejjat på så många människor som möjlligt. Minst en av restauranggästerna såg mig. Det är jag nästan säker på. HA!
 
Ja jag säger då det. Inget går upp emot en fejkad löprunda.
 
 
 
 

Dekadent hälsohelg

Den här helgen har mina BFF:s varit här och hälsat på från Oslo respektive Norrköping. Det är alltid alltid ALLTID lika roligt att ses! Vi har haft middagar och varit allmänt dekadenta och flådiga.
 
Norrköpingsvännen är utbildad massör/hälsocoach så jag har även:
 
• Fått massage. AJ säger jag bara! Fast gött också. Jag älskar att höra ljudet av knutar som bubblar isär i ryggen.
 
• Deltagit i ett privat bodypump-pass. Kompisen är nämligen bodypumpinstruktör också.
 
• Blivit instruerad exakt vad ett åderbrock är samt hur det uppkommer (åh vad jag hoppas att jag någon gång får delta vid en åderbrockoperation) (en gammal dröm jag har) (man ska aldrig ge upp sina drömmar).
 
 
 
 
 
• Blivit upptejpad i en god hållning. Bra för ryggen. I tre veckor kan tejpen sitta kvar beroende på duschfrekvens. Glöm inte att sträcka på er kära vänner! Det glömmer inte jag. Just nu.
 
 
 
 
 
• Erhållit ett par stödstrumpor. Obs! I ungdomlig färg. Stödisar är bra för blodcirkulationen. Jag har haft på mig mina två dagar i rad nu.
 
 
 
 
 
Det vore synd att påstå att jag har blivit förslappad under den här helgen.
 
 
 
 
Ps. Ska absolut ta reda på messmör-glass-receptet.
 

Moas måsten

En ny krönika ligger uppe på webben! Den heter Pappersbekymmer.
 
Vill ni läsa om mitt senaste toalettbesök (eller ja vid det här laget är det ganska många toalettbesök sedan) och mina fruktlösa försök att valla fyraåringen (och senare ettåringen) att hämta torkpapper åt mig - ja då ska ni läsa här.

Vad man hinner med på en morgon

Igår hade vi gäster här hemma vilket gjorde att kvällen blev sen för de vuxna. Detta tog MiniSpider absolut ingen hänsyn till utan slog imorse upp sin bruna ögon redan klockan 06.
 
Det fina med Mini är dock att när han vaknar går han först upp och kollar om någon annan är vaken. Noll gånger av tio är någon annan vaken. Efter checken kommer han alltid tillbaka till vår säng och gosar en stund. Perfekt! Vi borde verkligen ge honom sparpengsbonus för det.
 
Nå väl. Vid 07 gick vi så upp.
 
Saker jag har hunnit med sedan dess:
 
1. Plocka ur/plocka i diskamaskin
2. Städa efter gårdagens middag
3. Göra frukost till mig själv plus två barn
4. Byta bajsblöja (obs ej på mig själv)
5. Hänga upp en tvätt
6. Servera glass (fyraåringen blev lovad att vi skulle spara av gårdagens efterrätt till honom)
7. Packa barnens väskor inför övernattning hos morfar respektive farmor
8. Klä tre kroppar med kläder
9. Borsta tänder i tre olika munnar
10. Skjutsa barnen till barnvakterna
11. Lura vårt trasiga internet att fungera
12. Skicka iväg krönika via den lurade internetuppkopplingen 
13. Svara på mail.
14. Blogga.
 
Nu känns det läge att lägga mig i soffan en stund/resten av dagen.
 
 
 
Gårdagens dukning
 
 
 
 
 
Messmörsglass. Ja alltså glass gjord på messmör. Serverad med varm hjortronsylt.