En haltande måndagsmorgon

Tidigare publicerat i Skövde Nyheter. 

Tillåt mig beskriva en måndagsmorgon i november:
 
• Jag och barnen vaknar alldeles för sent. Sovmorgon är toppen men nu har vi bråttom till förskola och jobbmöten.
 
• Jag sminkar mig och lyckas i stressen kleta ut mascara över halva ansiktet.
 
• Försöker tvätta bort men inser till min förskräckelse att mascarajäkeln är vattenfast.  
 
• Gnuggar HÅRT. Mascaran går motvilligt bort med resultatet att min kind nu är flammande grå/röd i klass med mystisk hudsjukdom.
 
• SKIT SAMMA!
 
• Folk har väl sett en mystisk hudsjukdom förr. 
 
• Klär på barnen alla ytterkläder vilket brukar innebära att vi alla ligger i en hög på hallgolvet. Med lite tur brukar rätt kläder hamna på rätt person och femåringen kliver INTE utanför dörren insvept i en svart damrock och mamman hoppar INTE jämfota iklädd ett par överdragsbyxor storlek 86. Tack.
 
• Vi går mot förskolan.
 
• Tvååringen vill som alltid stanna varannan (centi)meter och inspekter/djur/löv/buskar/smågrus/
asfaltsnyanser/osynliga grejer
 
• "SNÄLLLLLLA KOOOOOM NU" ber jag med min mest tillkämpade tålmodighets-snäll-röst.
 
• Vi hastar in på förskolan. Jag pussar barnen och säger hej då.
 
• På väg mot jobbet inser jag att jag har fått med mig barnens vantar och mössor.
 
• Nu är jag STRESSAD och springer tillbaka in på förskol... FJOOOOOMP. Jag halkar på en tröskel och stupar ner i tamburgolvet likt en ungtjur som just blivit bedövad med pil.
 
• Aj aj aj aj! Det känns som att mitt knä har gått ur led men strunt samma DET VIKTIGA ÄR ATT INGEN SÅG MIG!
 
• Haltar ut från förskolan. 
 
• Mot jobbet. 
 
• Pjuh.

Kommentera gärna!
Ulrika

Åh jag hatar det där när man ser sitt barns vantar ligga kvar i bilen när man åker från förskolan! Vågar man chansa på att man lagt dit extra vantar någon annan dag liksom?

Svar: jag vet.... Och nappar (som min tvååring har) ska vi inte tala om ;)
Moa DeBruin

2014-12-07 ♥ 21:17:26
Jessica

HAHAHAHAHAHA! Du är en av ytterst få som med sitt skrivande får mig att skratta rätt ut! Det är underbart att läsa sådant. Du är en stor inspiration för mitt eget skrivande. Tack för det! :)

Svar: tack själv :)
Moa DeBruin

2014-12-08 ♥ 12:30:23

Innan du kommenterar: Tänk på att Spiderchicks inlägg alltid är några smulor ironiska och flera smulor överdrivna, ta inte allt på allvar. Tack och kram!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:



Kommentar:

Trackback