Göteborg runt

Idag har vi varit Göteborg runt och bland annat visat vårt äldstebarn var han bodde under sitt första levnadsår.
 
Här bodde vi, i Lundby (Brämaregården?):
 
 


Med tanke på att det dundrar en motorväg precis runt knuten av huset och att luften i området tidigare blivit utsedd till Göteborgs sämsta, kan jag inte påstå att jag saknar det.
 
Lägenheten vi bodde i var dessutom full med pälsänger och hissen i huset gick sönder minst en gång i veckan (den klarade bara tyngd i klass med underviktig fluga, all annan tyngd brakade den samman under) (typ) (hissen hatade rörelser också och kunde mycket väl bestämma sig för att gå ut i strejk om man var oförskämd nog att råka röra sig under pågående färd).
 
I övrigt hade vi trevliga grannar och området var mysigt när man kom ifrån motorvägen. Hade vi bott kvar skulle Lilleman antagligen ha pratat utbredd göteborgska vid det här laget och som bonus vara en skicklig pälsänger-tämjare
 
Nå väl. Dagen har varit finfin! Vi har haft picknick gånger tre, varit på Alfonsmuseet, åkt båt, promenerat, hängt i Haga och avslutat med yoghurtglass. 
 
 
 
 
Mini testade en telefonkiosk för första gången i sitt liv och råkade visst trassla in sig.
 
 
 
 
 
 På Kvilletorget, vårt gamla kvarter.
 
 
 
 
I Eriksberg.
 
 
 
 
Linnéstaden 
 
 
 
 
Haga.
 
 
 
 
Yoghurtbaren. Sååå gott!
 
 

Semester!

Vår första semestervecka tillbringades på hemmaplan. Vi har bara slappat. MYCKET välbehövligt då senaste halvåret varit väldigt hektiskt (och roligt).
 
Men nu är vi i Göteborg. Vi har fått låna en lägenhet här och igår var vi på Liseberg.



Kängor och parkas var helt rätt outfit.




MiniSpiders topp-två-lista över roligast på Liseberg: 1. Farfars bilar 2. Ankan i vattnet utanför restaurang Gasten. 
Den senare krävde inget åkband.





Åker man FlumeRide kan man efteråt köpa en bild av sig själv sittande i stocken, pris 120 kr. Min bror föreslog att vi skulle mobilfota alla som kom farande ner för stora fallet och sedan erbjuda oss att messa över bilden för en femtiolapp = mer än halva priset = framgångsrik affärsidé?





Mitt modiga, lilla barn vågade åka FlumeRide!! Jag är imponerad. Men vem vågar INTE åka FlumeRide??? HAHAHAHA!





Svar: Jag.



Produktiv fredag

Igår morse vaknade vi upp och trodde att det var en helt vanlig fredag. Men se det var det inte!
 
Vad vi gjorde:
 
1. Frostade av frysen
Gah! En tyngd har sannerligen släppt från min axlar. Eller ska jag säga att ett helt isberg har släppt från fyrsgallret? Herre min ge. Vår stackars frys behövde verkligen omvårdnad, den var galet igenfrusen. För att få ut en bit falukorv behövde jag mot slutet förbereda en hel polarexpedition. Vi fick karva ut maten med ishackor. Det kan inte vara meningen att människor ska behöva leva så. Nu behöver vi inte längre göra det.
 
 
Avfrostning pågår.



2. Sorterade förrådet
Det roliga är att jag vet inte HUR ofta som vi faktiskt sorterar det jäkla förrådet. Ändå är det alltid lika till bredden fyllt med saker vilket stärker min tes om att någon fyller upp det åt oss. Någon smyger alltså in i vårt hus om natten och straffar en stackars oskyldig familj med urväxta barnkläder, pappkartonger och gamla gravidbyxor som en föredetta havande ser ut att ha spräckt i grenen i v.19 (ursäkta mig då att det var dålig med stretch!). Nå väl. Nu är det rensat igen.



Nöjd.
 
 

Avhuggen hand

Jag vet att det är Pippis uppgift att jaga tjuvar och förhindra att någon tar hennes guldsäck.
 
Men alltså... Att hugga handen av Dunderkarlsson kan jag tycka är VÄL magstarkt.
 
 
 
 
Nu ser Dunderkarlsson i och för sig inte ut att lida nämnvärt av stympningen, men ändå. Det finns BARN i vårt hushåll.

Spa och middag

I måndags var vi på spa tillsammans med våra norska vänner. Min kompis Carolina har ju flyttat till Norge. Blivit med norsk man, norskt hus och halvnorsk bebis. Ni som har hängt med länge minns säkert Carro. 
 
Efter spa-grejsandet käkade vi tapas. Jag åt så många rätter att jag plötsligt hade uppfunnit en ny gravidmånad - den tolfte! Magen stod ut som att den vore i månad tolv. Minst sagt.
 
Nå väl. Roligt hade vi.
 
Jag kan dock bli sorgsen när jag tänker på att alla mina barndomsvänner bor så långt ifrån mig. Jag hade allra helst haft allihopa nära, jämt. Vi har upplevt så mycket ihop i livet men nu upplever vi det allra mesta utan varandra. Det kan jag tycka känns tråkigt. Och lite vemodigt. Men det är som det är. Vi hejar på och gläds med varandra på avstånd. Och vi har SÅ roligt när vi väl ses. Plus att det på ett sätt är en skatt att ha vänner utspridda över världen. 
 
Mvh // Sentimental
 
*kramar om* *mig själv*
 
 
 
 

Citronbrownies

Imorse klockan 08:14 ställde jag mig i köket och bakade brownies med barnen (viktigt att få med den exakta tiden, ja). Citronbrownies närmare bestämt. Jag hittade receptet via Åses blogg.
 
Då jag älskar ALLT som har citron i sig (förutom typ diskmedel) ville jag absolut testa att baka kakan.
 
Recept:
 
3,5 dl mjöl
3.5 dl socker
1/2 tsk salt
1 tsk vaniljsocker
150 gr smör
3 ägg
1 burk kondenserad, sötad mjölk (nej jag hade heller ingen aning om vad det är, men det står på bakhyllan i affären)
4 msk saft från en citron
Rivet skal av en citron
 
Blanda mjöl, socker, salt och vaniljsocker.
 
Smält smöret. Blanda med ägg, kondenserad mjölk, citronsaft och rivet citronskal. Vispa ihop smeten för hand, gärna med en slickepott. Vänd sedan ner de torra ingredienserna. Häll degen i långpanna ca 20x30 cm (använd gärna bakplåtspapper i pannan så att inte kakan klibbar fast) och grädda i ugnen cirka 25 minuter 175 grader.
 
Glasyr
3 dl florsocker
Saften från en hel citron
 
Blanda florsocker och citronsaft. Häll glasyren över den färdiggräddade kakan, gärna när den svalnat något. Skär kakan i bitar.
 
 
 
 
 
 
 
Citronbrownies:arna blev väldigt goda! Sega, söta och syrliga på samma gång. Jag tog med dom på en picknick idag och blev väldigt omtyckt och hyllad för min insats = kände mig som en lyckad människa.

Midsummer in sweden

Hello all my international readers.
 
Here in Sweden we just celebrated midsummer. Midsummer is the time of the year when it vänder och gets darker in the evenings again. It is also the time of the year when we get together and play and do traditional things.
 
Let me share som pictures with you, from my midsummer.
 
 
 
This is me. Yes I was frozen the whole evening. It is tradition.
 
 
 
 
We danced around this. The most popular song is Little Frogs. I would love to tell you that it is better than it sounds, but it is not. However, Little Frogs is tradition.
 
 
 
We ate dinner in this tent. Becuase you never know when the rain will come.
 
 
 
 
After dinner we dipped our faces in water trying to eat an apple.
 
 
 
 
After water we dipped our faces i mjöl trying to find en godis.
 
 
 
 
Yes. It is true.
 
 
 
 
Someone maybe choosed en godis that was very small and almost inviseble, so nobody could find it in the mjöl. People digged and digged with their faces utan resultat and soon got angry because the godis was impossible to find. Men snälla nån! Ursäkta mig då att jag valde en vit PEZ-tablett. Det måste väl ändå bjudas på en utmaning???
 
 
 Hur som helst.
 
 
Last but not least we took our cloths of to make a "clothing snake". Everybody except women and small children got naked. It was very funny.
 
 
You wanna come to Sweden and celebrate midsummer?
 
Yes?
 
No?
 
Inte?
 
Va?

Människa 3,0

Hallå hallå! Se hit! Ny pod! Extra långt avsnitt!
 
I det här avsnittet börjar vi med att redogöra för vilka karaktärer vi är ur Orange is the new black. Vi har nämligen gjort ett, antagligen ytterst vetenskapligt, test. Mycket spännande. Här kan ni själva göra testet och se vilken karaktär ni är.
 
Vidare pratar om hur det att bli tvåbarnsförälder. Vi börjar pratet försynt och försiktigt för att sedan hamna någonstans i kaos, sömnbrist, skrikmorgnar, minininjor och kök överbelamrade med smutsdisk. Ehum. Det var inte riktigt tanken men när jag lyssnar på podden nu i efterhand låter det som att både jag och Matilda behövde prata av oss lite. Det är inte enkelt att vara förälder alla gånger, men det är LÄTT värt varenda o-sovd minut. Såklart.
 
Sen pratar vi om att fylla år, att bli äldre och utvecklas. Jag vill hävda att jag är inne på version 3,0 av mig själv. Är det en bra version? Vi diskuterar även kalasandets varande eller icke varande.
 
Hoppas att ni gillar avsnittet. Det är extra långt för sen tar vi pod-paus fram till 6 juli. Även två stycken lagom kortväxta podivrare i sin bästa år behöver semester.
 
Trevlig lyssning och trevlig sommar kära podvänner!
 
 
 

We are Happy from Skövde

Hej hej!
 
Här har vi fullt upp med att fira midsommar och slappa in semestern. Tänkte bara kika in lite snabbt och dela med mig av en video från min fina hemstad Skövde.
 
Videon gör två saker med mig (förutom att jag blir väldigt glad) (ääääälskar låten):
 
1. Vill akut bli dansare och kunna "dra coola moves". Varför började jag inte ta streetdans-lektioner som tvååring?? VARFÖR? Vad var mitt problem?? Jag hade varit GRYM nu!
 
2. Inser att jag har uppnått en ålder då söta barn och glada ungdomar gör mig "gråtmild" (läs: jag hulkar).
 
Bonus: Min man är med och knäpper fingrarna vid 1:20.
 
 

Så här blir din midsommar

Imorgon är det midsommarafton.
 
Tillåt mig att titta in spåkulan och förutse HELA morgondagen. Jo men visst. Jag kan se in i framtiden.
 
Hur din midsommarafton kommer se ut (nåja):
 
• Du kommer, av en traditionell anledning som ingen egentligen begriper, att befinna dig utomhus hela dagen.
 
• Du är inte säker, men du tror att det kan vara så att det finns en grundlag som säger att all inomhusaktivitet på midsommarafton är förbjuden.
 
• Minst en gång under dagen kommer det regna. Vilket är synd och lite plågsamt med tanke på föregående punkter.
 
• Men pass opp! Närmare än du tror finns det ett noll-väggat partytält att värma sig i.
 
• Minst en person i din omgivning kommer lägga fram det unika förslaget att "midsommarafton borde vara Sveriges nationaldag".
 
• Du kommer tillbringa större delen av dagen vid roten av en blomsterklädd penis.
 
• Vuxna människor i din omgivning kommer vid åsynen av penisen att huka sig ner på marken, placera händerna bak på rumpan och sedan hoppa.
 
• Och jo, det kommer kännas helt normalt.
 
• Kring lunch kommer du förvirrat fara med blicken i jakt efter Arne Weise. Ja menar... Är det jul igen? Eller? Hur kommer det sig annars att din tallrik är full med sill, ägg och köttbullar?
 
• Minst en glädjespridare kommer under dagen att kläcka den sprudlande kommentaren "nu går vi mot mörkare tider".
 
• När du åker hem från midsommarfesten, frusen, förnedrad i femkamp, mätt på julmat och nydansad kring stång, ja då har du trots allt haft en otroligt trevlig dag. Häpp.
 
Glad midsommar allihopa!
 
 
 
 

Sommarlov

Tack hörrni för gratulationerna! Kanske främst på instagram och facebook. Där kände jag mig som drottning Silvia hela dagen igår.
 
Firandet var väldigt stilla. Födelsedagar är inte så viktiga, tycker jag. Inte mina egna. I och för sig kanske man kan tro att jag tycker det med tanke på att jag har present-hetsat upp min familj i brygga under de senaste två veckorna, men a ja.
 
Jag fick mina nya kupor. Champagnekupor alltså.
 
- Åh vad glad jag är över min present, sa jag till sonen när jag nattade honom på kvällen.
- Det var en bra present, tyckte sonen. Du får behålla den också.
 
Åh!
 
Jag fick alltså en present OCH jag får behålla den.
 
En del födelsedagar är mer jackpott än andra.
 
 
 
 
 
 
 
Snart stundar semester i det här hushållet. Barnen gör i detta nu sina sista skälvande minuter på förskolan innan sommarlov väntar. Det firar vi med bubbel (de vuxna) och pannkakstårta (barnen) (och de vuxna) (såklart).
 

Avslöjad födelsedagspresent

Ikväll hade jag ett samtal med femåringen.
 
- Undrar om jag får några presenter imorgon när jag fyller år? funderade jag högt.
 
Femåringen tittar på mig.
 
Sedan böjer han sig fram och viskar tyst:
 
- Mammaaaaa... Det får du. Du ska få presenter. Förra veckan när du var borta, då var jag och pappa på stan och köpte champagneglas till dig. Hihihi...
 
YES!
 
Precis vad jag ville veta.
 
Min smarthet vs Min Födelsedag
 
1 - 0
 
 
 
 

Föllsisdag

Jag fyller år på onsdag.
 
Det känns som att jag alltid bloggar om att jag fyller år. Är det så att födelsedagarna kommer tätare och tätare ju äldre man blir? Jag tror faktiskt det. Snart fyller jag år varje vecka.
 
Hur som helst. Jag ska jag bjussa familjen på tårta dagen till ära.
 
Min bror svarade på kalasinbjudan med frågan om jag förväntar mig några presenter:
 
 
 
 
 
 
Jag svarade ytterst lögnaktigt men ändå artigt, att nej jag förväntar mig inga presenter.
 
 
 
 
Bror svarade då:
 
 
 
Ha. Ha. *applåderar långsamt* *klapp* *klapp* *klapp*
 
Ursäkta men tycker min bror att mina FÖDELSEDAGSPRESENTER ÄR ETT SKÄMT ELLER??? VA?? Vissa saker skojar man faktiskt inte om.
 
 

Vinnare presentkort Indiska

Vinnare i tävlingen av presentkort är Frida och Caroline.
 
Frida vinner presentkort för 1000 kr
Caroline vinner presentkort för 500 kr
 
Indiska stödjer barns skolgång, vilket är underbart!

Min absoluta favorit är deras FAYE-klänning. Den skulle jag vilja bära upp tillsammans med både brister, snygghet, fel, mjukhet och allt där emellan på midsommar :) //Frida
 
Hejja Indiska som stödjer bl.a kvinnogruppen, barns skolgång, yrkeshögskolan samt har ett vattenprojekt där favvisen Ingegerd Råman har designat en fantastisk vattenkollektion!

Favoritlistan kan göras lång med bland annat Ingegerds vackra karaff och glas. Men just nu cravar min varma, svullna och gravida kropp efter den här: PATCH hängmatta multi!!
Åhhh vad jag cravar! // Caroline

Film:ig tveksamhet

Vi såg en film igår. Den var okej. Dock hände en sak som jag ställer mig undrande till.
 
Undring:
 
Alla befinner sig ombord på ett flygplan. Planet är just på väg att störta/sprängas. Passagerarnas liv står på spel. Huvudrollsinnehavaren a.k.a hjälten a.k.a han som ska styra upp situationen har "händerna fulla". Man skulle även kunna uttrycka det som att han har "häcken full".
 
Men pass opp!
 
Plötsligt ser hjälten en ledsen flicka sitta och trycka i ett hörn av flygplanet. Vad gör hjälten? Fortsätter med uppgiften att rädda allas liv? Nej nej, han pausar sitt uppdrag och tar sig istället tid för att sitta ned och prata med flickan. Han tröstar henne, berättar en historia om sin egen dotter samt överlämnar en gåva som kommer "skydda" flickan. Alltså, VA? Planet är en avbruten fjärt ifrån att sprängas i bitar - trots detta har hjälten tid för pedagogisk verksamhet?
 
Nobelt. Minst sagt.
 
För min del räcker det med en borttappad napp fem minuter innan lämning på förskolan för att min pedagogiska ådra ska vara som bortblåst.
 
 
 
 
 
 
 

Stockholm, stress och högkänslighet

Ny pod!
 
Vi berättar om vår senaste tripp till Stockholm och diskuterar vilka typer vi är när vi shoppar. Sen reder vi ut hur vi reagerar i olyckssituationer. Matilda berättar om den gången hon krockade med bilen och blev nedbrottad av ambulanspersonal. Jag berättar om morgonen då jag hittade en man liggande på gatan med en stor blodpöl under huvudet...
 
Sen spelar vi upp ett klipp med en person under press som reagerar på ett sätt som är helt oslagbart! Både jag och Matilda har skrattat oss fördärvade. För att använda ett av min mormors uttryck.
 
Slutligen berättar Matilda om personlighetstestet som hon gjorde förra veckan och som ledde till att hon nu har fått en saknad pusselbit till sitt liv. En bit som gör att hon förstår sig själv ännu bättre. Fint så.
 
Hoppas att ni gillar avsnittet!
 
 
 
 
 
 
Vill ni läsa mer om Indiskas viktiga arbete för miljön kan ni läsa här.
 
Fram till 22/6 får ni 20% rabatt om ni handlar i Indiskas webshop och uppger koden moamatilda.
 
I samarbete med Indiska.

Att kvinnor inte peppar kvinnor är en myt

 
Jag blir dock konfunderad när Tyra skriver följande:
 
Jag har blivit nätmobbad för att jag har trott på mig själv och gjort en bra karriär på nätet. Av vilka? Jo utav kvinnor. Den svenska jantelagen har gjort sig hörd i många år på denna blogg, och det är ärligt talat faktiskt kvinnorna som står bakom det, och det tycker jag är otroooligt konstigt.
 
Att Tyra blivit nätmobbad är inte okej. Jag tar inte ifrån henne den upplevelsen. Men man måste ju även fundera över vilka det är som lyfter Tyra. Varje gång jag läser fina kommentarer på Tyras blogg så är det tjejer som skriver. Tjejer som peppar, stöttar, älskar, glädjer sig (med Tyra) läser (bloggen) och köper Tyras produkter. Jag har själv skrivit till och hejat på Tyra många gånger. Jag har även hennes bok hemma.
 
Tyra menar säkert inte att dra alla quinns över en kam, men grejen är den att jag har hört liknande snack även från andra håll. Människor som säger att "kvinnor inte kan unna varandra framgång" eller "kvinnor kan inte samarbeta".
 
Det. Stämmer. Inte. Det är en myt.
 
Jag har bloggat i många år. En del feedback som jag fått har inte varit rolig, men mest av allt har jag blivit otroligt upplyft. Jag har blivit påhejad och älskad av SÅ många kvinnor! Flera tusen kvinnor i alla olika åldrar har dagligen kikat in oss mig och peppat mig i allt jag har gjort. När jag har vunnit priser, varit gravid, fött barn, fått nya jobb, förlovat mig, gift mig, startat företag... Ja då har kvinnor funnits där och varit glada för min skull. Unnat mig varenda sekund av lycka.
 
Kvinnor tar sig tid att skriva långa mail till mig om hur mycket de tycker om det jag skriver. Varje vecka får jag och Matilda meddelanden från kvinnor som tackar för en bra podcast. Som gillar det vi gör. HEJA ER! får vi höra. Ofta. Av kvinnor.
 
Jag har även mer än en gång nätverkat med och blivit lyft av olika bloggkollegor. Under åren har jag fått länkar och fina ord från Egoina, Lady Dahmer, Bloggkommentatorerna, Fnulan, Prinsessans dagbok, StinaLee, Evelina, Knivlisa, Knave... För att bara nämna några! Även Tyra har skrivit fint om mig och länkat hit (minns att jag blev så glad).
 
Under alla de år som jag har verkat på nätet har jag alltid känt att jag har haft en gigantisk hejarklack bakom mig fylld av peppande kvinnor. Och även män. Men absolut flest kvinnor.
 
Så att kvinnor skulle vara mer benägna att stå bakom jantelagen stämmer inte. Inte alls. Och kanske är det inte vad Tyra menar, men jag kände bara en brinnande känsla att berätta om min syn på saken.
 
Och det där med folk som tror att kvinnor inte kan unna varandra framgång eller ens samarbeta med varandra - Bull To The Mega Shit. För det kan vi.
 
 
 
 
Med min fantastiska kollega.
 

Åtta saker som bara vi med lugg kan förstå

Jag läste den här listan hos VeckoRevyn, 22 saker som bara korta kan förstå. Jag bestämde mig för att göra en lista för oss med luggar.
 
Åtta saker som bara vi med lugg kan förstå.
 
Eller snarare, åtta saker som alla med lugg kanske känner igen:
 
1. Motvind är svinjobbigt inte bara för att den gör det så mycket trögare att gå, den gör även att luggen hamnar på helt fel sida av huvudet.
 
2. Nej det är inte "svårt" ha lugg. Nationalekonomi, politiska termer eller att begripa den orimliga kopplingen mellan alla karaktärer i Game of Thrones är svårt. Lugg. Inte.
 
3. Keps buren i mer än tre timmar i sträck är så där rolig att ta av sig publikt.
 
4. Du får ibland frågan - men nej du kommer antagligen inte att byta frisyr. Dina polare med hår hängande på var sida om pannan har inte bytt frisyr sedan de passerade sina mödrars livmoderhals, varför får dom aldrig samma fråga?
 
5. Känslan när du sitter hos frissan och säger "klipp den fem millimeter tack" och frisören hör "klipp den fem centimeter tack" och du får gå runt och se ut som Spock i Star Trek i tre veckor.
 
 
 
 
 
6. Vem behöver förresten gå till frissan för att klippa luggen? Hahaha... Jisses. Det fixar du rutinerat själv. I sömnen. Med en slö nagelklippare.
 
7. Jo det är eventuellt pensionärsvarning på att ha en liten, liten brunglansig kam i handväskan som du då och då smyger upp för att putsa strågardinen med. Men vad är alternativet?

8. Känslan när luggen har uppnått stadiet av den alldeles perfekta längden. Stadiet då den varken är för kort eller för lång, inte för nyklippt och inte för oklippt utan bara precis så som du vill ha den. Aaaah.... Åååå... Det dygnet är underbart.

Jag älskar min lugg.
 

Orange is the new black

Jag älskar älskar ÄLSKAR Orange is the new black!
 
Bästa serien evvah.
 
 
 
 
Sex anledningar varför jag älskar OITNB:
 
1. Det vimlar av kvinnor
I en värd där sorgligt få filmer klarar av ett simpelt Bechdeltest fixar OITNB testet med råge. Här finns så många härliga quinns. Och dom talar! Massa. Med varandra.
 
2. Dialogen
Dialogen är smart, underfundig, rolig och liksom... På riktigt.
 
3. Powerhandling
Jag måste bara älska att Sophia har en "snippskola" i säong 2. Med tanke på att facebook cencurerar anatomiska bilder på kvinnans könsorgan, men där emot glatt tillåter sidor i stil med "kvinnor är horor" - så måste vi tala mer om snippor! Tack OITNB.
 
4. Känslorna
Karaktärerna får lov att ha personlighet och massa olika känslor. Dom är glada, arga, roliga, bråkiga, kära, farliga, finurliga, aggressiva, smarta, uppspelta, kåta, beräknande, cyniska, trasiga, ledsna, lyckliga... Ja allt. I en härlig känslokompott.
 
5. Bra skådisar
Älskar allihopa. Köper´t rätt av ba.
 
6. Porn stache
Lite extra älskar jag Porn stache. Han är en så härligt självcentrerad och osympatisk karaktär och utför sitt jobb som fångvaktare på ett så exceptionellt vidrigt sätt att jag bara njuter av varje scen som han är med i.
 
 
 
 
 
 
Ni förstår. Jag gillar den här serien. Sörjer att jag snart betat av hela säsong två.

Nationaldagen retroaktivt

I fredags vad det nationaldagen (för er som kanske har glömt det). Hipp hipp hurr för Sverige! Vi grillade. Just när vi skulle slå oss ner i trädgården för att äta började det regna. Åh vad härligt nationaldagen till ära! För inget är ju så svenskt som hällregn exakt tajmat till maten.
 
Vi fick äta inne.
 
Jag bakade marängtårta till efterrätt. Tyvärr hann jag inte fota innan min familj hade massakrerat skapelsen. A ja. Den var fin så länge den varade.
 
 
 
 
Nej det är inte kattmat och hackad paprika på tårtan. Det är daim och jordgubbar.
 
 
 
 
"Mamma får jag värma mig i din kjol?" "Eh... Ja visst"
Har man långkjol får man dela med sig av tygmängden.
 
 
 
 
Jag klädmatchar mina barn. Börja aldrig med det, det är mitt råd. Det blir nämligen snabbt till ett ohälsosamt beroende.
 
 
 
 
Låg och läste på altanen när jag läste det här.
 
 
 
 
 

Spiderpapa spelade på SwedenRock och hade med sig SwedenRock-tröjor hem till barnen. Eller ja. På Mini blev tröjan snarare en SwedenRock-klänning.
 
 
 

Pepp-podden 2,0

Hoj hoj kära vänner! Pepp-podden 2,0 in da air.
 
I det här avsnittet pratar vi om kroppen och hur vi INTE ska prata så mycket om kroppen. Ja om utseendet på kroppen alltså. Är det inte viktigare att känna efter hur kroppen mår? Oavsett är det VERKLIGEN dags att sluta begränsa livet baserat på antaganden om kroppens utseende. Snäva ideal och normer borde aldrig få komma i vägen för vad du vill göra i livet.
 
Vidare berättar jag om mitt första KBT-möte. Jag har fått i uppgift att "möta min ångest" (gulp).

Hoppas att ni gillar avsnittet!
 
 
 
 
 
I samarbete med Indiska har vi en tävling.

1:a pris 1000 kronor i presentkort på Indiska
2: pris 500 kronor i presentkort på Indiska.
 
Tävlingen pågår 8/6-15/6. Vinnare presenteras 16/6
 
För att delta. Svara på följande två frågor:
 
• INDISKA stödjer sedan många år ett flertal projekt inom organisationen Peace Trust i Indien. Nämn minst ett av dessa projekt.
 
• Vilken är din favoritprodukt i INDISKA:s kollektion just nu (uppge namnet på produkten och länka gärna, det kan vara något från både kläder, accessoar eller inredning) och varför?
 
 

Rapport från en lördagkväll

Ikväll är det bara jag och min man. Det blev inget Göteborg men vi har det fint ändå.
 
God mat, vin, icke avbrutet prat och snus under läppen. 
 
Snart vidare hem för att se nya säsongen av Orange is the new black. Vågar inte lova att vi inte matar samtliga avsnitt i ett svep. Bara för att vi kan.
 
Bra kväll med andra ord.
 
Slut rapport.
 
 
 
 
 

Känn ingen sorg

Idag har jag jobbat ytterst aktivt för att boka in en romantisk miniweekend i Göteborg tillsammans med min man, redan nu till helgen. Jag tänkte att vi skulle strosa runt i våra gamla bostadskvarter, äta middag, dricka vin och avsluta kvällen med film på biograf Bergakungen. Precis som på gamla dar.
 
Men döm till min förvåning (skräck) när det visar sig att alla, jag upprepar ALLA, hotellrum i HELA Göteborg är uppbokade på lördag!! Jag har rotat runt på varenda bokningssida på hela internet men funnit noll komma noll lycka. Jag har till och med googlat "källarskrubb med stå-sov-möjlighet o-centralt västkusten" men fick upp inget. INGET!
 
Till slut förstod jag varför:
 
 
 
 
Håkan Hellström har alltså den dåliga tajmingen att locka en nätt skara av 70.000 personer till stan.
 
Där av noll lediga hotellrum.
 
Typiskt.
 
A ja. Känn ingen sorg för mig i Göteborg. För all del.
 
 
 

Tack för feedback

Tack för feedback angående mobilanpassningen!
 
Jag har vidarebefodrat allt till mina kontakter på blogg.se som jobbar för att göra en så bra mobilversion av bloggen som möjligt.

Vad tycker ni?

Ni som läser bloggen från mobilen: Vad tycker ni om mobilanpassningen?
 
Är den bra eller anus?
 
På tal om bra eller anus. Jag har mailat ut samarbetsförslag till olika företag hela dagen och i samband med det hindrat den trängande impulsen att avsluta förslaget med orden "bra eller anus?". Det känns liksom inte helt professionellt att slänga sig med synonymer för ändtarmsöppningar i just affärssammanhang.
 
Men i det här sammanhanget kändes det helt rätt att skriva.
 
HA!
 
Eh ja.
 
Alltså. Vad tycker ni om mobilanpassningen? All feedback välkommen. Det är ni som läser.
 
 
 
 

Bostadspanik

Jag lider av i-ländsk bostadspanik. Minst sagt. Jag vill desperat gärna komma ifrån vår hyresrätt. Jag hatar den. Jag vill äga mitt eget boende.
 
- Jag har sett en bostadsrätt på Hemnet, meddelade jag Spiderpapa igår.
- Vi vill inte bo i lägenhet, vi vill ju ha hus? svarade Spiderpapa frågande.
- Jo visst. Men nu är den här bostadsrätten till salu.
- Vi vill inte bo i lägenhet.
- 1,2 miljoner kostar den.
- Vi vill inte bo i lägenhet.
- Det är EN MILJON kronor billigare än ett hus!
- Vi vill inte bo i lägenhet.
 
MEN SNÄLLA NÅN DET VAR ETT JÄDRA MÅTT AV MOTSTRÄVIGHET JAG MÖTS AV!
 
Jisses.
 
Ibland får man punga ut en miljon för något man inte gillar. Sånt är livet.
 
Mvh // Dom kallar mig impulsiv

Jag giver eder en typ av gravid-ordlista

Eftersom jag tydligen har blivit De Utsatta Gravidas O-ombedda Beskyddarinna i samhället och antagligen snart kommer starta någon slags insamlingsfond i ämnet, giver jag er här en gravid-ordlista.
 
En lista med tips på vad du kan säga (och vad du helst inte ska säga) när du närmar dig någon som är gravid.
 
To säg and not säg (enligt Spiderchick):
 
Säg inte: Är du säker på att det bara är en?
Säg hellre: Ingenting.
Varför: Chansen att den gravida inte skulle vara säker på antalet barn i magen är tämligen liten/obefintlig.
 
Säg inte: OJ vilken stor/liten mage du har.
Säg hellre: Vilken fin mage du har.
Varför: Blivande mamman är garanterat helt vanligt gravid oavsett vad dina ögonmått anser. Det blir dumt om du som okunnig ska in och bedömma huruvida gravidmagen är "OJ" åt det ena eller det andra hållet. Vill du säga något, säg att magen är fin. Det är en fin grej att vara gravid.
 
Säg inte: Det måste vara dags precis när som helst!
Säg hellre: När är det dags?
Varför: Det är otrevligt att ta för givet att den gravida står beredd att förlösa sitt barn rakt framför näsan på dig när det kan vara så att det är flera veckor kvar till beräknat förlossningsdatum. Fråga istället för att anta.
 
Säg inte: Din mage är mycket större/mindre än min grannes/dotters/frus/whatever/hejhej.
Säg hellre: Ingenting.
Varför: Det är korkat att jämföra magar eftersom det finns lika många typer av gravidmagar som det finns gravida.

Säg inte: Hur mycket väger du?
Säg hellre: Hur mår du?
Varför: Det är tillräckligt omvälvande ändå att gå igenom en graviditet, utan att den gravida även ska behöva redogöra för sina kilon.
 
Mvh // En som under graviditeten tydligen såg ut att vara förlossningsredo varje dag strax efter inträdet i vecka 15.
 
Häpp!
 
 
Före detta havande.
 

Nej jag är inte bitter (eller jo)

Ni kanske minns att jag köpte ett par snajsiga neon/orangea Nike för några veckor sedan? Well, nu har Matilda köpt ett par liknande dojjor i rosa. Supersnygga!
 
 
 
 
Jag betalade 1100 kronor för mina skor. Vad Matilda betalade för sina?
 
Svar: 100 kronor.
 
På loppis.
 
Hundra. Fekking. Kronor.
 
Jag betalade alltså tusen (!) kronor mer än henne för mina skor.
 
Eventuellt behöver jag mångårig terapi för att komma över detta.

Massmördare och kommunikatörer

 
 
Ny pod!
 
I veckans avsnitt pratar vi om yrken. Vad säger våra yrkesroller om oss? Vad ville vi bli som små? Vad arbetar våra föräldrar med och på vilket sätt har vi blivit influerade av det?
 
Vi pratar om den konstanta rädsla vi (eller i alla fall jag och Manny) som kvinnor känner när vi går ensamma ute efter mörkrets inbrott. Matilda återger den gång då hon blev "jagad" på väg hem från krogen och jag berättar om natten då jag tvingades gå ut alldeles ensam på Londons opålitliga gator. Hu!
 
Vidare diskuterar vi hur vi kommunicerar med varandra på nätet och hur viktigt det är att tänka på sin formulering. ATT SKRIVA SÅ HÄR KAN JU TILL EXEMPEL UPPLEVAS GANSKA AGGRESSIVT!!!!!!!!
 
Ni får även stifta en kortare bekantskap med personen som arbetar med Indiskas etik och miljöarbete. En otroligt inspirerande kvinna! Här kan ni läsa mer om Indiskas ansvarstagande.
 
Just nu får ni 20% rabatt om ni handlar i Indiskas webshop.
 
Hoppas att ni gillar avsnittet!
 
I samarbete med Indiska.