Premiärgrillning och glamour

Idag har vi premiärgrillat!
 
Det var en oooooerhörd njutning att få bjuda upp till glöd på sin egen grill i sin egen trädgård! Med stor värdighet passade jag med gaffeln över grillmaten (grillredskapen har inte dykt upp ännu, har vi otur ligger dom och kuckilurar i någon låda märkt "julpynt"). 
 
Sen avnjöt vi grillmaten i solen på vår altan inomhus. Vi har inget bord till våra utemöbler ännu. Men det gjorde inget. 
 
 
 
 
 
 
Grillad majs var en hit.
 
 
 
 
 
Välkommen till vår altan med sol hela dagen och kvällen. Ganska ovanligt i Skövde där berget Billingen tenderar att kapa solstrålarna för många hushåll. 
 





 
Längtar efter att få ordning på altanen och balkongen. Måste bara få ordning inomhus först och möjligen packa upp alla flyttlådor. Imorse stod jag och grävde efter rena trosor i en svart sopsäck *hashtag glamour*
 

Manisk samlare

Påminn mig om att vi inte ska flytta någon gång snart igen. Herreminge!
 
Jag vet att det är en klysha och att alla säger samma sak men jisses vad mycket grejer vi har! Vart har allt fått plats? Jag fattar inget.
 
När de första möblerna anlände till huset tog jag emot dom med öppna armar. Men sen kom det mer och mer...
 
- MEN HERREGUD KÖR SKITEN TILL TIPPEN JAG VILL INTE HA DET! fick jag hindra impulsen att skrika. 
 
Sen gick jag igenom en mindre identiteskris där jag tampades med känslan av att vara en manisk samlare utan att veta om det. Gulp. 
 
Egentligen är det inte vi som handlar speciellt mycket där emot är vi experter på att tacka ja till att få saker. Fåtöljer, sängar, frysar (?) bord, stolar, gosedjur-schäfrar naturlig storlek... A ja. Nu kommer INGET överflödigt över tröskeln till det här huset. Och hör sen! Eh...
 
 
 
 
 
 
 
Ett vardagsrum tar form. 
 

Villrådig kring köksinredning

Flytt och städ och stök och uppackning av lådor etcetera pågår. 
 
Men jag tänkte kika in och visa er köksbordet som jag har blöggat om. Det är som sagt min mormor och morfars gamla bord. Jag är uppvuxen med det och det har gett mig många fina minnen. 
 
 
 
 
 
 
 
Jag vill inte måla om bordet, soffan eller stolarna som hör till (dom med grön dyna) eftersom jag inte vill riskera att ångra mig eller förstöra det. Men samtidigt vill jag piffa upp gruppen och göra den mer modern. 
 
Sitsarna ska helt klart ha ett annat tyg. Enfärgat månne? I någon grå nyans?
 
 
 
 
 
 
Jag tänker även att vi skulle kunna behålla soffan (den är himla praktisk) men strunta i stolarna som hör till gruppen och istället måla ett gäng pinnstolarna i trevliga färger. Eller köpa mer moderna stolar? 
 
Sen ska vi byta tapeten på väggen. Jag tänker mig en tapet med gula inslag. Alternativt en enfärgad. Och sen sätta en stringhylla på väggen ovanför soffan. 
 
Eller vad tycker ni? Hur får vi ihop det här? Ni får gärna komma med tips och förslag för jag är KASS på inredning och min makes inredningsförmåga ska vi ens inte tala om så det gör vi inte. 

Husbubblan

Vad är det för dag idag? Vilken månad är det? Årtal? Är det medeltid? Forntid?
 
Snurrar jorden ens fortfarande?
 
Jag känner mig helt dagvill. Vi har gått upp i flytten så pass att det känns som att vi befinner oss i en bubbla, en husbubbla. Ungefär som när vi fick barn och blev förvånade när resten av världen fortsatte med livet som om inget hänt? Märkligt.
 
A ja. Nu är allt på plats....... I huset. Dock ej på plats plats. Om ni förstår. 
 
Är så tacksam för alla som har hjälpt oss idag. Våra kompisar som som tog hand om barnen och alla familjemedlemmar som hjälpt oss bära och bära och bära.
 
En extra shout out* till mamma och min svärmor som gjorde det tråkigaste av allt - städade lägenheten. Dom har skrubbat spisen, kylen, frysen, alla skåp, badrummet... Så himla hjälpsamt, tacksamt och älskvärt! Att åta sig skrubba någon annans smuts det är baske mig det finaste man kan göra. Nästa efter att säga "jag älskar dig". 
 
* Uttrycker mig ungdomligt.
 
 
 
VI HAR EN BALKONG! Har aldrig älskat att lufta täcke så mycket som nu. 
 

Nu är radhuset vårt!

Idag satte jag nycklarna i dörren till............ VÅRT RADHUS!

Jippi! 




En glimt av vårt kök.





En glimt av vårt sovrum. 




Vi startade i eftermiddag med att köra grejer till huset. Det känns lite som att vi har flyttat hela bohaget plus grannens. Men jag är rädd att vi inte ens har flyttat hälften... Gulp. 

Imorgon går det stora lasset. 


Flyttstäd och inplastning

Jag har börjat flyttstäda så smått. Torka ut skåp som vi har tömt.
 
Jag har även gått över alla dörrar, dörrkarmar och väggar (!). Jo man måste skura väggarna när man har barn. Det är kladdiga barnhandsmärken över allt! Tapeten i badrummet har, efter min städning, gått från att vara aggressivt gul-beige till kritvit.  
 
 Sen har jag även skurat go...
 
ZZZzzZzzZZZzzZZzzzzZZZZzzZZZzzzzZZZzzzzZZZZZZZzzz
 
Ursäkta? Vem är det som snarkar? Va? SOMNADE NI JUST! Är det inte intressant när jag beskriver nyanserna av vår badrumsvägg?
 
VA?
 
Nähä nä. 
 
A ja ursäkta mig. Jag har flyttlådor och rengöringsmedel upp över öronen just nu. Helst vill jag vira skyddsplast kring alla delar av hemmet som jag hittills har skurat. Alternativt plasta in barnen. Det är lite vilket som. 
 
Status hemmet:
 
 
 
 

 
Mys.
 
I vilket fall. IMORGON FÅR VI TILLTRÄDE TILL VÅRT RADHUS!
 
Ni ska självklart få se bilder.
 
 

En hälsning från det förflutna

Jag fick en kommentar idag där en läsare hittat det här inlägget i mitt arkiv. Ett inlägg från 2013 om mina husdrömmar. 
 
 
 
 
 
 
 
Jag minns inte alls att jag har skrivit det inlägget? Men det är faktiskt rätt stört (läs: häftigt) för allt det där jag önskade har slagit in. Vi har hittat ett radhus, vi har en altan och en gräsplätt. Det ligger i ett barnvänligt område,  3 kilometer in till centrum och noll kilometer till naturen. Skola och förskola ligger ett stenkast bort (beroende på hur långt man kan kasta en sten) och vi har cykelavstånd till mor/farföräldrar (om man bara är lite hurtig). 
 
Längtar efter inflytten på lördag! Fick en lättare panikattack idag (på riktigt alltså) på grund av allt röj och stök flytten medfört men snart så. Nära nu. 
 
Målbilden framför alla målbilder: Sitta på vår trappa i morgonsolen med en kopp kaffe. Maj gadd vad jag ska morgonkaffedricka i solen på vår trapp! Varje morgon. Trappen ska ha min stjärt innött i stenen. Som en slags fosil. Först då har jag morgonkaffenjutit nog. 

Om blickar kunde...

Jag har skött mig dåligt de senaste. 
 
Varför?
 
Jag har trängt mig före i en kö! Omedvetet förvisso. Men ändå.
 
Jag och Matilda hade väldigt bråttom till ett möte senast vi var i Stockholm. Det var världens längsta kö till tunnelbanans biljettlucka men eftersom vi redan hade (pappers)biljetter tänkte jag att vi kunde visa upp lappen lite snabbt för personen i luckan och sedan smita in.
 
Svar: Inte rätt sak att tänka.
 
- Men vad GÖÖÖÖR du? fräste biljettpersonen argt.
- Eh... Vi har redan en biljett, stammade jag och kände mig som fem år igen.
- ALLAAAA HAR REDAN BILJETT!
 
Sakta vred jag huvudet åt sidan (samtidigt som jag svalde hårt och möjligen ljudligt) och möttes av minst tjugo par MÖRDARÖGON. Om blickar hade kunnat döda, eller i alla fall skada, då hade jag legat inlagd på någon slags ortopedavdelning just nu.
 
Lärd läxa: Man tränger sig INTE före i en tunnelbanekö.
 
Lärd läxa två: Tunnelbanan i Stockholm är INTE samma sak som lokalbussen i Skövde där jag trängs med mig själv och möjligen en slank pensionär. 
 
 
 
 
Trängaren.
 

Mörka huvor och sedlar i bunt

Rensning, städning och flyttpackning - det är vad mitt liv består av just nu. 
 
På fredag får vi nycklarna till huset och jag har nog inte längtat så mycket efter något sedan jag gick och skräcklängtade efter att föda mina barn (längtan efter att få träffa bebisen, skräck inför att det tydligen var jag som skulle fixa själva leveransen??). Men om en vecka då bor vi i huset.
 
Jag upprepar OM EN VECKA VI BOR I HUSET!
 
Den tanken känns magisk. 
 
Nå väl. 
 
En himla rolig grej med flytten det är att märka flyttlådor. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Överväger att börja märka lådor med saker så som "mörka huvor med hål" och "sedlar i bunt" bara för att få njuta av förvirringen det (antagligen?) kommer skapa bland flytthjälpen.
 

Tårta på sandwichglassar

Vi gjorde en tårta på sandwichglassar i helgen = en supergod och enkel glasstårta! Stort plus för att den är smidig att göra tillsammans med barnen då den involverar noll sköra sockerkaksbottnar men desto fler moment som ivriga barnahänder klarar av. 
 
Så här: 
 
Stapla sandwichglassar omlott på varandra, tre och tre. Valfritt hur många glassar totalt men det är fint om tårta kommer upp en bit på höjden. 
 
 
 




 
Täck med grädde. 
 
 


 
Garnera.
 
 


 
 
Vi valde att garnera med jordgubbar och nobelsschoklad. Men det fungerar givetvis att garnera med hallon, blåbär, kiwi, banan, nonsop, daim, lakritsbåtar... ALLT! Bara din fantasti sätter gränser.
 
 


 
 
Servera när glassen mjuknat något så blir den lättare att skära. 
 
 
 


Njut av tårtan din nyfunna popularitet bland vänner och familj.
 
Häpp!
 

Midsommarafton 2015

Vi firade en enkel och mysig midsommarafton igår.  
 
Först var vi bortbjudna på lunch. Tydligen äter man SILL till lunch på midsommar? Bara sill. Och potatis. Det var ju dumt att jag som har 31 midsomrar i bagaget inte visste om det för sill var vad det bjöds på och jag HATAR sill. Så värdinnan fick fiska fram köttbullar ur frysen och rädda upp med lite brunsås. PJUH. 
 
Efterrätten gick inte av för hackor. 
 
 
 
 
 
 
 
Efter lunch och tårta var tanken att möta upp några kompisar vid midsommarfirandet i stora parken men regnet öste traditionsenligt ner så vi eh... La ner den tanken. 
 
På eftermiddagen åkte vi hem till min pappa för grillkväll och övernattning. Storebarnet fick vara uppe sent och spela kort med oss vuxna. Det är så härligt att se hur han njuter av att få ha morfar, morbror, pappa och alla andra för sig själv. Mys. 
 
 
 
 


 
 
Idag fick jag sovmorgon till klockan 10:30 *emoji med förvånat uppspärrade ögon*. Klev upp och kände mig helt groggy. Behövde fler koppar kaffe för att vakna till liv efter det än när jag går upp klockan 06:15.  
 
?
 
Så ja.
 
Det blev ett stillsamt och mysigt firande.
 
Nästa år tänker jag starta midsommartradition i vårt hus, i vår trädgård. Längtar! 
 

Stort test - hur mycket midsommar är du?

Med anledning av att det är midsommarafton idag kör vi en uppdaterad favorit i repris.

Stort test - hur mycket midsommar är du? Svara ärligt!

1. Vilken är din favoritmusik?
A. Tysk eurotechno.
B. Allt med Thomas Ledin.

2. Vad är din favoritmat?

A. Tacos.
B. Matjessill.
 
3. Om någon säger "snoppa" säger du?
A. Snusk!
B. Jag kan göra det!
 
4. Det här klär du helst.
A. Din kropp.
B. En stång.
 
5. Om någon säger "drag" säger du...
A. Nackspärr.
B. Spel.

6. Vem är ditt frikort?
A. Ryan Gossling.
B. Kalle Moraeus.

7. Vad hittar man mest troligt i ditt hår?
A. Mjäll.
B. En blomsterkrans.

8. Vad brukar du ha under huvudkudden?

A. Näven.
B. Sju sorters blommor.

9. Vad hoppar du helst över?
A. Städningen.
B. En gärdsgård.
 
10. En riktig man är?
A. Sig själv.
B. En speleman.

Flest A
Ytterst lite midsommarblod flyter i dina ådror.

Flest B
Du är själva sinnebilden av midsommar.
 
 
 
 
 
 
 
Trevlig helg hörrni!

Min födelsedag idag

Idag fyller jag år. 
 
32 år. 
 
Galet. 
 
Var tar tiden vägen? När blev jag så här stor? Jag förstår ingenting? Jag träffar ju mig själv varje dag ändå blir jag helt chockad när jag inser hur mycket jag vuxit? Det känns som att jag nyss var en liten bebis på 26 år. Eller möjligen 28. Min 30-årsdag kunde lika gärna varit förra veckan. 
 
Missförstå mig rätt. Jag har ingen som helst åldersnoja. Jag är bara förvånad över att tiden går så fort. 
 
A ja.
 
Idag har jag fått massa grattishälsningar och presenter. Älskar att känna mig så himla poppis! Ikväll har jag önskat mig att få ligga raklång på soffan, äta choklad och läsa Elle medan min man masserar mina fötter i MINST en halvtimma utan avbrott. Möjligen kan han få pausa för snabbare toalettbesök men jag hoppas att han är så pass professionell att han klarar av eventuella bestyr innan fotmassage-start. 
 
Häpp!
 
 
 
Ett föllsisbarn.

Passfoto och tillväxt

Vi åker till Kreta i sommar. Tjoho!
 
Hela familjen har bytt efternamn så förra veckan traskade vi ner till polishuset för att förnya våra pass.
 
Alltså. Vad är grejen med passfoton?? Jag bara undrar. Det är ju helt omöjligt att INTE se kriminell ut. Jag fick be att ta om min passbild två gånger ändå slutade det med att jag ser ut att vara aggressivt efterlyst i samtliga europeiska länder. 
 
?
 
A ja. 
 
Sen ville passfoto-damen veta hur lång jag är.
 
- 163 cm, drog jag till med.
- Det står 161 cm i ditt gamla pass? kontrade passdamen och synade mig misstänksamt. 
- Men herregud man måste väl ändå få gå vidare i livet? svarade jag.
 
Inte. 
 
Vi möttes på mitten och enades om att jag är 162 cm.
 
HA!
 
Inte alla som växer på längden vid 32-års ålder.
 
 
 
Tillsynes efterlyst 162-centimetare. 
 

Detta gillar jag

På tal om det där man "ska" gilla men som jag inte gillar.
 
Det finns även en del som jag älskar men som möjligen inte är omtyckt av alla.
 
Jag gillar:
 
1. Grönsaker
Jag gillar alla grönsaker (som jag känner till) (lägger alltså in en reservation för att jag möjligen i framtiden kan komma att rata en ännu oupptäckt rova från något avlägset land). Mitt äldstebarn har ärvt grönsaksgenen och är ett stort fan av i synnerhet broccoli och morötter. Det är det bästa han vet. 
 
2. Husmanskost
Jag gillar både blodpudding, potatisplättar, grynkorv och så vidare. Mmmmmm... Blir helt uppläskad bara att skriva om det. 
 
3. Skolmaten
Ibland undrar jag om det är lag på att hata skolmat? Det verkar så. Personligen ÄLSKADE jag maten i skolan! Jag åt av allt och fattade inte de som satt och knaprade missnöjt på en bit knäckebröd. Jag kan sakna skolmaten ibland. Så ofantligt bekvämt att bli serverad hela kostcirkeln varje dag och tacka för det med någon slags springnota. 
 
 
 
 
Grönsaker, blodpudding och skolmat - ja tack.
 

Flyttpackning

Japp. Flytten går efter midsommar.
 
Vi packar och packar och packar här hemma. En låda per dag har jag som mål att packa. 
 
Barnen hjälper också till. Igår fick dom var sin låda att fylla med eh... Diverse krafs. Det gick bra. I ungefär en minut. Sen blev femåringen sur för att tvååringen packade ned något som han ville packa ned och sen blev lillebror akut sugen på att leka med något som storebror just stuvat ned och då blev storebror förbannad och menade att "packat är packat" och då blev lillebror jättejättearg och då försökte jag förklara att det är ju ändå en och en halv vecka kvar till flytten så kanske kunde vi lug... Noll öron lyssnade. 
 
Efter en stunds dividerande enades barnen om att det bästa nog ändå var om dom packade ner sig själva. 
 
 
 
 
 

?
 
A ja. 
 
Två steg frammåt ett steg bakåt gällande packningen. 
 
Nu är jag så less på alla flyttlådor som dräller här hemma att jag är beredd på att packa upp alla grejer igen. Det vore skönt! Och möjligen kontraproduktivt. 

Vuxet godissug

När jag var liten undrade jag alltid hur det kom sig att vuxna aldrig verkade vara sugna på godis? När vi ungar fick skålar med lördagsgodis nöjde sig de vuxna med att stillsamt smälta kvällens middag.
 
Försvinner suget när man blir stor? minns jag att mitt barnajag undrade. 
 
Svar från upplevd verklighet: Nej!
 
Godissug försvinner inte.
 
Det som händer där emot - det är att man med åldern får ett fritt inflöde av socker i sitt liv. Det finns inga barriärer längre i form av någon annan som ska bestämma över kariesproduktionen. Igår till exempel började jag dagen med att smygäta upp resterna från fredagsmyset. Detta följde jag raskt upp genom att skåpäta en halv ask After Eight-choklad hemma hos min mamma. När barnen sedan fick sitt lördagsgodis tilldelat var jag inte det minsta sugen på att smaka. 
 
Jag fattar ju nu att min egen mamma och pappa med största säkerhet satt och tryckte på hemliga lager av godis som dom åt när inga barn såg. Mamma förvarade antagligen chokladkakor stora som guldtackor i städskåpet och pappa fyllde större delen av tvättkorgen med ostbågar och daim. 
 
HA!
 
ÄLSKAR när jag hittar jag svaret på stora livsgåtor. 
 
Spiderchick - barndomen 
 
1 - 0
 
 
Lördagsgodiset ingen vuxen är sugen på.
 
 

En tragedi

Idag är Skövde en stad i sorg.
 
Under hela veckan har vi snudd på timvis följt rapporteringarna kring letandet efter Lisa Holm. Många har engagerat sig och slutit upp kring Missing People. Tidigit imorse kom beskedet att Lisa inte längre finns. 
 
Jag känner inte att det är min sak att göra blogginlägg av det som hänt, men jag vill kort nämna att vi är många, många, många och åter många vars tankar går till Lisas anhöriga idag. 
 
Ikväll tänder vi ett ljus för en människa vars liv tog slut alldels för tidigt. 
 
Vila i frid Lisa. 
 
 
 
 

Kolik och skumpnätter

 
 
Vårt förstebarn hade kolik. Han skrek varje kväll mellan 19-01 ungefär. Vi skumpade och skumpade och skumpade den lille stackars bebisen så jag tror att jag skumpade mig själv 2 centimeter kortare på kuppen (och då har jag inte överdrivet många centimeter att ta av från början). 
 
Under natten fick vi endast stötvis smaka på sömnens ljuva sötma. När morgonen kom gick jag upp och injicerade kaffe direkt i venerna och googlade "mentalsjukhus + drive in".
 
Skämt åsido (eller?).
 
Det är TUFFT att ha ett kolikbarn. Eller en bebis som inte sover. Både för stackars barnet och för föräldrarna som sliter sina hår för att allt ska vara bra.
 
Jag har några tips:
 
1. Det som sägs om natten stannar i natten
Människan är i regel inte superlen i truten kl 02:16 en tisdagsnatt efter noll minuters sömn. Har du en partner - bestäm att det som irriterat fräses mellan er på natten inte betyder något på morgonen. Det är tröttheten som talar. Enas om att det är tufft, men ni fixar det.
 
2. Prata med någon
Vi fick samtalshjälp via BVC. Personen vi pratade med lyssnade och bekräftade våra känslor. Det var skönt att ha någon som sa att det inte är lag på att äääääälska bebistiden och tycka att den är sååååååå mysig. Att ha en bebis som skriker och aldrig sover är inte ett dugg rosafluffigt. Du älskar ditt barn ändå. 
 
3. Släpp kraven
Tjatigt tips, jag vet. Men det kan vara värt att upprepa. Under tiden du skumpar bebis och är vaken om natten kan det var skönt att släppa alla andra måsten. Du måste inte hinna med inredning, smink, städning, matlagning, disk och premieobligationer. Såvida du inte vill alltså. Var sak har sin tid och vips har du återigen ork att bjuda hem 15 vänner på middag, tvätta håret regelbundet och arrangera soffkuddar i fallande färgskala. 
 
4. Se frammåt 
Det går över! Tänk frammåt. Räkna ner dagarna. En dag försvinner koliken och sömnlösa nätter. Nu minns jag knappt att det var kämpigt. Du kommer också komma till en punkt då du bara vagt kan minnas skumpnätterna. Jag lovar! Och ditt älskade lilla barn kommer absolut inte minnas något. Hehe. 
 
Kämpa!
 
Kram till dig och bebis!

Hästbloggare?

Jag fick ett mail i veckan.
 
 
 
 
 
Hästbloggare? Jag?
 
Jag har tagit en ridlektion i hela mitt liv, som barn. Det gick inte speciellt bra. För det första var jag komplett livrädd och vågade inte gå in i den lilla spiltan där hästen stod vilket ju försvårade det där med ryktning och hovkrats något. Det försvårade även själva "bondandet" med hästen. Om man säger så. När jag väl skulle rida fick jag ta hjälp av två vuxna och en pall för att över huvudtaget komma upp på hästens rygg. Någonstans där dog drömmen om en ridkarriär. 
 
Så hästbloggare vettesjuttsingen om jag är. 
 
Eller dom kanske tänker på den gången jag var på ett zoo i Hamburg och det plötsligt växte ut en häst ur örat på mig?
 
 
 
Obs! Ej fotoshoppat.
  
 
 
Ja.
 
Eller så hamnade mailet helt enkelt fel.

De fem flyttfaserna

Hur går det med flytten? undrade någon.
 
Jo tack det går bra. Typ. Jag är inne i fas nr 4 av totalt 5. Ni vet flyttfaserna. Eller? Inte?
 
De fem flyttfaserna:
 
1. Euforifasen
Det har blivit klart att du har fått ett efterlängtat nytt boende och glädjen är stor. Tanken på flyttlådor är långt borta och alla sanitära olägenheter bakom spisen är än så länge okända. Det enda du kan tänka på är tapetmönster och nya möbleringsmöjligheter.
 
2. Planeringsfasen
Flytten närmar sig och euforin börjar lägga sig något. Det är dags att planera. Köpa flyttlådor, boka släp, adressändra, ringa ett gäng olyckligt lottade släktingar som ombeds hjälpa till på flyttdagen och så vidare.
 
3. Förnekelsefasen
En flytt kräver mycket jobb. Så mycket att du i ren överlevandsinstinkt kliver in i en förnekelsefas. Vad då flytta? Det är LÅNGT kvar! Istället för att under lediga stunder "göra nytta" tittar du på föga sinnesutvecklande tv-program och scrollar bland bekantas 134 veckor gamla bilder på instagram. Du slänger dig med förljugna fraser så som "vi har inte så mycket grejer" och "att packa går snabbt". 
 
4. Tvångsfasen
I den här fasen är vi nu. Vi kan inte längre förneka att vi, och bohaget med oss, ska lämna en plats för en annan och har således tvingats ta tag i alla förberedelser. Just nu ser vårt hem ut som en blandning mellan en hinderbana i tv4:s Gladiatorerna och en illa efterhållen återvinningsstation. Bevis:
 
 
  
 
 
 
 
 
 



 
 
5. Flyttdagen
Dagen D. Eller Dagen F som i FLYTT. Har inte kommit till den dagen ännu. Ömsom fasar ömsom längtar. 

Prinsintervju

Jag har just titta på tv-interjvun med prins Carl-Philip och Sofia, som den lille smyg-rojalist jag är. 
 
Det var väldigt många "fantastisk", "engagerad" och "stoooort intresse". Och natur. Icke att förglömma naturen! Prinsparet berättade och berättade och när dom var klara med att berätta så hade dom berättat... Ingenting. Egentligen. Det är riktigt imponerande hur man kan fylla så mycket intervjutid med att inte avslöja någonting alls. 
 
Sen fick vi höra utomstående röster. Arbetskompisar, gamla lärare och annat löst folk från bekantskapskretsens yttersta solsystem berättade om parets "personligheter" och intresssen. Prinsen till exempel är EXTREMT duktig på att både designa, laga mat, vara skolelev, spela teater, rejsa bilar och vandra i djungeln. 
 
ZZZzzZZZZzzZZzzZZzzZzz.
 
Obs! Belastar inte prinsparet för tråkig intervju. Är helt övertygad om att dom är världens skönaste när dom inte har halva Svea Rike i fejset. 
 
Well.
 
Det enda roliga i programmet var när paret klev ut på slottstrappan och Sofia nervöst undrade om det skulle komma något folk och hurra för dom på bröllopsdagen. Haha åh... Ungefär som när jag mådde kräkilla inför min livs första föreläsning på lokala biblioteket. Fast möjligen upphöjt till några hundra. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Snart: Sverige spelar sin första VM-match!

Nationaldagen

Jag insåg att jag de senaste åren faktiskt har bloggat om nationaldagengöromål. Så det är väl bäst att fortsätta i den dokumenterande andan. 
 
Igår var vi hos några kompisar på grillkväll. Dom har också två barn, precis jämnåriga med våra = trivsamt.
 
Det härliga med att numera ha något äldre barn det är att vi vuxna faktiskt kan prata och umgås medan barnen har roligt med varandra.
 
Igår lekte våra minsta barn kockar och drog fram samtliga hushållets kastruller, stekpannor och grytor. Vår tvååring kallade sig för Kaviar och kompisen hette Mamma. Kaviar och Mamma lagade mat i TIMMAR. Dom lagade köttbullar, fisk, köttfärssås, kyckling, pannkakor pasta, McDonalds (?), glass osv osv. Mellan kyckling och pannkaksstekning bytte Kaviar namn till Maria men det var inget som störde ordningen. 
 
 
 
 
 
 
Medan Maria (fd Kaviar) och Mamma kring 22-snåret fortfarande lagade mat för brinnande livet somnade femåringen i altanens hängmatta. Mys.
 
 
 
 
 
 
En mycket trevlig nationdaldag.

En generaliserande lista om Sverige och svenskar

Idag är det Sveriges dag och jag tänkte att jag skulle fira det genom att återpublicera en lista som jag skrev 2013 (någon kanske minns?). Jag har dock filat en del på punkterna samt lagt till några.
 
Skriver på engelska med förhoppning om att listan sprids och lockar hit turister.
 
Tolv (möjligen generaliserande) fakta om Sverige och svenskar:
 
1) We talk A LOT about the weather in Sweden. If you don´t have anything to talk about just mention the weather and people will automatiskt bonda med dig. 
 
2) We also instagram the weather a lot. You would think that instagram photos som handlar om vädret is only for people utan eget fönster, but no. Weather is always relevant for all people. 
 
3) We have the best bryggkaffe! Its a coffe that just get better in the taste the earlier you wake up. I can really recommend you to get up six in the morning after zero djupsömn - taste the coffe - it is AMAZING!
 
4) Actually I understand people that ask for swedish coffe in the hotel when they are utomlands.
 
5) In summer time we eat something called färskpotatis. In early spring the färskpotatis cost more than Victoria Beckhams wedding ring and when midsummer comes the färskpotatis is for free. 
 
6) We eat the same food every bank holiday = practical.
 
7) The summer in Sweden is outstanding! Actually most people agree that the swedish summer is the best day of the whole year.
 
8) We are very fortunated that we don´t need to worry about food or clean water in Sweden. Instead we can worry about who is gonna be the next julvärd or how much the färskpotatis cost.
 
9) Speaking about julvärdar - we are very sensitive about our traditions here in Sweden. When Disney klippte bort one second in Kalle Ankas Julafton some vuxna people went out on Facebook and cried for weeks. Its true. But I think they have gaskat upp sig vid det här laget.
 
10) We never need to be afraid that someone should tränga sig före oss i en kö. Not even when the que is inviseble we need to worry because swedes have koll på turordningen. 
 
11) We love to köa but we also hate to köa (it is a bit dubbelt där). The worst thing we know (after mygg and bad glöd on the grill) is slow people before oss in the kö.  
 
12) 6 juni we celebrate the national day (if we remember it) and all in all Sweden is a beautiful country!
 
Ta hand om varandra!
 
 
 


 

Bajstelefoni

Igår jobbade jag i Stockholm. På väg hem ringde jag till man och barn. 
 
Jag: Hej jag är på väg hem nu. 
Min man: Vad bra.
Jag: Jag är hemma o...
Min man (bortvänd från luren):  DU SKULLE JU BAJSA. 
Jag: Va?
Min man: GÅ OCH BAJSA!
Jag: ?
Mina man: BAJSA.
Jag: ?
Min man: DU FÅR ONT I MAGEN ANNARS!
Jag: Jag lägger på nu. 
 
Nej.
 
Det är inte alltid rationellt att prata i telefon med en småbarnsförälder. 

Hälsa på i skolan

Idag var jag med äldstebarnet och hälsade på i skolan. Han fyller ju 6 år i höst och börjar förskoleklass.
 
För ett halvår sedan hade jag MEGAÅNGEST för denna skolstart. Skulle min lilla, lilla bebis ut i den hårda skolvärlden. Hu! Hur skulle det gå??
 
Men hoppla. På bara några månader har det hänt så mycket i äldstebarnets utveckling och nu är han mer än redo att börja förskoleklass. Han längtar massor. På frågan vad som ska bli roligast med skolan är svaret "att lära mig saker och så". Vår goa, fina, duktiga och kloka unge. Lugn och iakttagande. Väldigt snäll men samtidigt trygg och säker i sig själv. 
 
En dag i veckan går han i simskola och när jag undrade om han ville prova på även fotbollsskola (många av kompisarna spelar fotboll) svarade han:
 
- Näe mamma. Jag går ju i simskola. En sak i taget.
 
Det är vår unge i ett nötskal. Fem år gammal. Ingen stress med något. En sak i taget. 
 
Idag i skolan var allt spännande. Allt från samlingen i klassrummet, till att få en fadder, räcka upp handen, leka på skolgården och slutligen äta mat i matsalen. 
 
- Det var SÅ roligt, utbrast han på vägen hem. Fast jag åt nog för mycket mat för nu är jag vääääldigt mätt.
 
Haha... Jo det var kanske lite väl många köttbullar på tallriken. Men så var ju allt lite extra härligt denna hälsa-på-dag. 
 
Älskling - du kommer fixa skolan galant! Älskar dig stjärnstopp ♥
 
 
 
 
 

Visionsdagen och besök

Idag deltog jag och Matilda på Visionsdagen här i Skövde. En dag där näringsliv, föreningsliv och politiker samlas för att inspireras mot gemensamma mål. Vi tog del av flera intressanta föreläsningar, bland annat hörde vi marknadschefen på Malmö Opera som pratade mycket om mod.
 
Jag älskar modiga människor. I synnerhet modiga ledare som vågar tänka utanför boxen och med det vågar ge sina medarbetare svängrum.
 
Mucho inspirerande! 
 
 
 
 
 
 
Under eftermiddagen fick vi besök av två av mina barndomsvänner med kids. En bor numera i London och en bor i Oslo. Tillsammans har vi fyra barn varav en pratar engelska, en pratar norska och två (mina) pratar västgötska. Ett fab litet gäng! 
 
Jag passade på att förhöra det engelsktalande barnet, bara för att jag tycker det är så fascinerande med små barn som "kan" prata engelska. 
 
- Kan du säga milk? undrade jag. Cat? Car? Water? Moa?
 
Hon kunde säga allt.
 
Möjligen minus på Moa som blev Moääää. Det får hon slipa på. 
 
 
 
Norsk/svensk/engelska gänget.
 

Mat-normer

På tal om att äta cronut till frukost
 
Visst är det lustigt hur en del matrelaterade saker "ska" vara på ett visst sätt fast det kanske inte alls passar alla människor?
 
Exempel:
 
1. Din frukost skall vara stor och stadig 
Helst ska frullen bestå av bröd, ägg, gröt, fil, juice och dylikt annars kommer du inte orka med dagen och antagligen drabbas av olycka och förlorad muskelmassa. Men alltså. Nej. Passar inte mig. Alls. Istället har jag min moster som frukostförebild. När jag var liten drack hon en kopp kaffe och åt en kaka det första hon gjorde på morgonen. FAB! 
 
2. Din lunch skall intagas kl 12
Eftersom jag inte är speciellt förtjust i frukost blir jag hungrig snabbt och häromdagen åt jag spagetti och köttfärsås vid 10-snåret. Något som antagligen är förbjudet i flera svenska kommuner. 
 
3. Du skall älska din frukt, varje dag.
Alltså... Jag vet inte hur jag ska säga det här... Hm. Eh... JAG HATAR FRUKT! Kanske inte hatar som i hatar, men jag är aldrig sugen. Jag har aldrig känt att nu jäklar skulle det vara gött med en redig BANAN. Aldrig! Under flera år har jag försökt att locka fram fruktsuget men det händer inte. När folk instagrammar bilder på skålar med ananas och äppelbitar känner jag mig helt känslokall. Likgiltig. Vill inte trycka på gillaknappen det minsta. 
 
Så.
 
Nu vet ni.