Skottdagen och Oscarsvinster

En extra dag idag! Tjoho! Jag har tillbringat den med att........... Jobba. 
 
Coolt förresten att födas 29 februari! Men hur gör man de år man inte fyller år? Får man välja vilken dag man firar på? Och vart fjärde år, firar man extra ordentligt då? 
 
I övrigt måste jag säga att det här med Alicia Vikander och Oscarsvinsten är sååååå coolt! Det faktum att hon sökte till scenskolan 6 gånger och nekades för att sedan gå och vinna en Oscar som första svensk sedan 1975 (och andra svensk någonsin)... Det är ett ganska fint bevis på att du aldrig ska låta någon annan diktera för dig vad du kan och inte. 
 
 
 
 
 
 
Alicia är min nya idol.

Småsyskon och aktiviteter

Idag var jag på gympa med minstebarnet. Ååååå vad han tyckte att det var roligt! 
 
Nu sitter jag här med retroaktivt dåligt samvete över att han inte har fått göra något liknande tidigare. Ni förstår att det yngre syskonet i familjer får i regel hänga med på mycket i egenskap av just småsyskon men samtidigt får hen de facto göra mycket färre saker i egenskap av just småsyskon. 
 
Med förstfödda barnet var vi iväg på babysim, babyrytmik, babycafé, babysångstunder, babysagoläsningar osv osv i oändlighet. Andra barnet har fått göra cirka noll av allt det där. Ja dels har vi ju insett att 90% av alla aktiviteter som börjar på "baby" (eller aktiviteter alls) är totalt överflödiga för ett litet barn, men sen finns heller inte tiden på samma sätt. 
 
Nu är vår minsta snart 4 år och jag har inte haft en tanke på att han ska göra något utanför övriga familjens schema. Men så idag åkte vi på gympa. Och SOM han älskade det! Jag riktigt såg hur han växte som person där ute på gymnastikgolvet hoppande som ett litet popcorn och krålande som en krokodil. 
 
Vi lär återkomma. 
 
Ps. Säger inte att fyraåringar bör ha aktiviteter. Säger bara att det var en rolig upplevelse för barnet och kanske framför allt för eh... Mamman. 
 
 
 
 
 
 

Ägd

Vi är i Stockholm jag och min kära man. Bor på hotell och så där. 

Nu har vi just varit och sett Ägd med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström. Vad bra den var! Dom filmade showen för SVT så kanske ser ni våra flabbande nunor i rutan någon gång fram över. 





På tåget upp gjorde jag en face-swap med min man och blev seriöst rädd för resultatet. 




HU! 

Min man ser ut som en mindre charmig bebis och jag ser ut som Billy Bob Thorntons rollfigur i serien Fargo (googla gärna och låt er förundras över likheten). 

Måtte vi aldrig få för oss att byta ansikten med varandra IRL. Det skulle inte gynna någon. 

Äntligen fredag!

En bra grej med att jobba mycket och i regel ha sjukt hektiska veckor - det är att fredagen blir extra ordinärt njutningsbar! 

Ungefär så här ser alla våra fredagar ut: 

16:00 Vi kommer hem.
16:30 Vi lagar mat.
17:00 Vi äter.
17:55 Vi poppar popcorn.
18:00 Vi hyr en film till barnen på Apple-tv:n.
18:05 Jag sjunker ner i soffan tillsammans med en kvällstidning plus bilaga och läser om sådant jag redan har läst om på sociala medier tidigare under veckan. Men ändå! Det är nedvarvning för mig att bläddra i papper. 
19:30 Barnen lägger sig.
20:00 Jag och Spiderpapa ser en film eller serie. 
20:45 Jag tittar med bara ett öga. 
20:48 Jag tittar med ett halvt öga.
20:50 Jag tittar med noll ögon 
21:00 Jag sover som en dubbel-klubbad säl. 





Vill helst inte ha mina fredagar på något annat sätt. 


Minnen från en resa till Italien

Som 14-åring åkte jag till Italien med familjen. 
 
Mina minnen från den resan: 
 
• Jag vägrade använda solskyddsfaktor. Jag ville ju bli "brun".
 
• Och "brun" det blev jag. Jag brände mitt kroppskött så illa att jag av ren smärta inte kunde sova på två nätter.
 
• Jag kände mig på riktigt rädd för att huden skulle fastna på lakanen.
 
• Jag hade extremblonderat hår på den tiden och i den italienska solen gick håret från extremblont till overkligt blont med uns av blå toner. Tjusssssigt. 
 
• Jag fick ett kärleksbrev av tysk kille.
 
• Vi besökte Venedig där en kaffe kostade 150 kronor. Det här var på 90-talet. Vågar inte ens tänka på vad en kaffe i Venedig kostar idag.
 
• Vi hade med familjens filmkamera. Den var megastor (som sagt det här var på 90-talet), två spädgrisar tung och laddad med VHS-band. Folk trodde att vi var utsända från en skandinavisk tv-station.
 
•  Alltså, jag vet inte om ni hajar, men man hade alltså kameran vilande på en kudde på axeln. Så otymplig var den. Och detta var alltså ingen storproduktionskamera, det här var vår familjs privata kamera. 
 
• Gotta love the 90s!
 
• Vi hade en himla rolig semester.
 
• Jag fjällade av all bränna på vägen hem.
 
 
 
 
På semester i Italien. Fast 2009. 
 
 

Nässkölj

Okej vänner! Jag har testat det ni sa att jag skulle prova för bihålorna.
 
Att skölja näsan!
 
Jag köpte en skölj och jag köpte saltlösning. Och så sköljde jag. Det var med stoooor spänning jag såg fram emot vad som skulle komma ut ur näsan. Oooooooch det koooooom... Ingenting?
 
Eh alltså va? 
 
Jag hade förväntat mig ett antal kilo snor. Eller ännu hellre löpsedelsmaterial i klass med "kvinna sköljde näsan fick ut en 5 år gammal gasbinda" eller "kvinna sköldje näsan fick ut en tub med lim" eller inte vet jag vad som kan fastna i bihålorna, men i alla fall något så som det har tryckt och gjort ont i fejjat på mig. 
 
Men nä. Inget. 
 
Typiskt. 
 
En god nyhet är i alla fall att bihålorna känns SÅ mycket bättre efter sköljet. 
 
Jag har inte haft besvär av dom alls sedan dess vilket känns fantastiskt. 
 
Tack för tipset kära ni.
 
 
 
 
 

Att låna böcker på biblioteket. En historia i fem faser.

Idag var jag och barnen på biblioteket och lånade böcker. Jag hyser en slags hatkärlek till att låna böcker på bibblan. Tillåt mig punktera upp alla faser jag går igenom. 
 
Att låna böcker på biblioteket - en historia i sju faser: 
 
1. Lånefasen
Glada i hågen träder jag och barnen in på bibblan. Vi hälsar glatt på alla bibliotekarier vi möter. Heeej heeej! Vi botaniserar, läser, bläddrar och väljer. NI FÅR LÅNA HUR MÅNGA BÖCKER NI VILL utbrister jag till barnen. 
 
2. Smekmånadsfasen
Varje kväll i en vecka vältrar vi oss i nya sagor och berättelser. ÅÅå vad härligt det är med så mycket litteratur att tillgå alldeles gratis! 
 
3. Bakfyllefasen
Vi har läst ut alla böcker. Eurofin över gratislitteraturen börjar gå över. Vi känner oss rätt mätta på statlig belåning. Jag börjar till och med så smått ångra att jag tillät barnen låna så många böcker. Eller några böcker överhuvudtaget! Ååååå... Vad onödigt. Fyyyy va jobbigt att gå tillbaka med allt detta!
 
4. Ångestfasen
Återlämningsdatumet närmar sig med stormsteg. Jag känner mig minus noll komma noll motiverad att kånka tillbaka allt och var ÄR förresten alla böcker? Verkar det inte som att minst 50% av dom har kommit på villovägar? Jo... Gulp!
 
5. Förnekelsefasen
Böckerna är nu officiellt försenade. Vad piiiiiinsamt. Jag försöker glömma bort det. Vilka böcker? Va? Na na na na... Vet ingenting om någon försening... Na na na na. 
 
6. Skamfasen
Jag tar mig i kragen. Letar upp och går tillbaka med alla böcker. Smyger in på biblioteket livrädd att möta någon som jobbar där. Ja menar bibliotekarier har bergis stenkoll på alla förseningar och vet att det är exakt jag som har suttit och tryckt på Mamma Mu lär sig cykla en vecka för länge. Hu! 
 
7. Lättnadsfasen
Aaaaa... Allt är återlämnat. En stor börda har rensats ut från hushållet. Vad skönt! Jag lovar mig själv att aldrig mer beblanda mig med biblioteksböcker. ALDRIG!
 
Sen går det några veckor. Och så är vi tillabaka på fas ett igen. Slår aldrig fel.
 
 
 
 


 
 

Treåring i ett nötskal

Treåringar är ett ambivalent släkte. I alla fall vår treåring. 
 
Konversation på tåget hem från Göteborg igår: 
 
Jag: Är du kissnödig?
Treåring: Ja!
Jag: Ska vi gå och kissa? 
Treåring: Nej!
Jag: Är du inte kissnödig?
Treåring: Nej.
Jag: Är du säker?
Treåring: Ja!
Jag: Okej.
Treåring (väser för sig själv): Jag är inte säker... 
Jag: Men då går vi på toa.
Treåring: Nej jag är inte kissnödig. 
Jag: Säker?
Treåring: Nej.
Jag: Då går vi på toa. 
Treåring: Nej.
Jag: Jo.
Treåring: Jag är INTE kissnödig.
Jag: Om pappa följer med dig?
Treåring: Okej!
 
*treåring går och kissar* 
 

Att göra saker med barn

Vi hade en finfin helg i GBG. 
 
Dock är äldstebarnet sjuk. Igen. Med facit i hand hade det varit vettigt att stanna hemma och ta det lugnt i helgen eftersom han varit sjuk i veckan (men var självklart feberfri och pepp när vi åkte igår) men i vanlig ordning är jag och min kära man lite väl optimistiska av oss när det gäller aktiviteter med barnen. 
 
Det är vi i ett nötskal. 
 
Jag vet inte huuuuur många gånger vi har suttit på en restaurang med barnen och en minut in i middagen tittat på varandra och ba´ vem av oss tyckte att det här var en god idé? VEM trodde att det här skulle bli mysigt?
 
För det blir sällan så där lugnt och stressfritt med två små barn som jag tänker att det ska bli. Ja menar senast vi var ute och käkade så hann inte minstebarnet till toaletten i tid (och vi hade inget ombyte med oss) (såklart) och jag fick en hel skål med sötsur sås i knät (vi hade inget ombyte med till mig heller) (såklart).
 
Åååå vad härligt!
 
Tänkte ingen.
 
Eller det här med att åka på utflykt och ena barnet surar ur redan i bilen på väg dit och det andra barnet är överpeppad och har tjatat femton hål i huvudet på vardera förälder innan vi passerat kommunskylten och så kommer vi fram till destinationen och det enda barnen vill ha är glass glasssssssss GLAAAASSSSS!! Och sen vill dom åka hem igen.
 
Då tänker jag bittert att vi hade ju kunnat välja att stanna kvar hemma och handla den jävla glassen i lokala mataffären. Hade blivit både billigare och mindre stressigt. 
 
Men så tänker jag även att kanske har jag för stora förväntningar på vad en semester, utflykt, restaurangbesök eller vad det nu kan vara, tillsammans med barn faktiskt är för något? Kanske är det tjat och olika viljor och överjordiskt glassug och skratt och gråt och kissnödighet som glöms bort och otacksamhet och kärlek och pirr i magen och ja, allt det där i ett enda paket huller om buller. Det kanske är det som ÄR att göra saker som en familj? 
 
För sen när vi sitter hemma vid köksbordet och äter kvällsmat och pratar om saker som vi har gjort tillsammans då hör jag ju att det är med glädje som barnen minns den där utflykten eller det där restaurangbesöket. Dom kommer inte ihåg att mamma var irriterad med sötsur sås över hela skötet. Dom minns det roliga. Jag hör att i deras värld var allt alldeles perfekt.
 
Så ja. Det blir liksom fint och bra ändå även om det inte blir exakt så som jag har målat upp i huvudet innan. Det perfekta är ju att vi är tillsammans. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Mmm jag säger då det.

Minisemester

Just nu befinner vi oss i Göteborg jag och min lilla familj. 
 
Vi har checkat in på hotell och har det allmänt mysigt. Vi höll dock på att inte komma iväg eftersom 6-åringen varit sjuk i veckan. Det slår aldrig fel! Någon/alla av oss blir alltid sjuka precis innan vi ska någonstans. 
 
Två dagar innan vi skulle till Kreta låg hela familjen totaldäckade i influensa. När vi skulle åkt på jul på Liseberg i december fick barnen vattkoppor osv osv. 
 
Det brukar alltid lösa sig på bästa sätt men någon (moder bacill?) (the mother of all bacills?) verkar vilja att vi ska svettas lite innan vi ska någonstans. 
 
A ja. Vi är här och vi har det fab. 
 
Uppdaterar er imorgon. 
 
Häpp! 
 



Allt på M

Okej. Tänkte köra en utmaning som jag såg på Facebook. Alla svar måste börja på den bokstav ens namn börjar på. 
 
Jag heter: Moa
Jag är: Modig. Jag har fasen vågat mycket i mitt liv. Det får jag ge mig själv. 
Jag har: Magra tår. Dom är rätt spinkiga asså. Som långa bebisfingrar på en fot. 
Jag är rädd för: Mörker. Är verkligen mörkrädd! Fast det har blivit bättre i huset. Jag var mer rädd i lägenheten. 
Jag är inte: Mesig.
Jag sjunger: Mediokert.
Jag gillar: Marabouchoklad. Ingen nyhet. 
Jag äter: Med kniv och gaffel. För det mesta i alla fall. 
Djur jag påminner om: Mus? Myrslok? Mask? Mussla? Mammut? Seriöst? Det här är ju förnedrande! Finns det inga häftiga djur på M? 
 
A ja.
 
Kör gärna ni också vettja! 
 
 
Myrsloken. 
 

Sömntuta

Jag tog med 3-åringen på ärende igår. Han somnade i bilen innan vi hade rullat ut från kvarteret. Jag fick bära honom in på Mio och sätta honom i en av låne-barnvagnarna. Sen sov han gott där. När jag hade handlat klart bar jag ut honom i bilen igen och så körde vi till Ica Maxi. Där la jag honom i kundvagnen på en bädd av min jacka och så sov han under hela handlingen. 
 
Väl hemma bytte jag till pyjamas på honom (fortfarande sovande) och bäddade ner honom i sängen och så sov han för natten. 
 
Det här är vår minsting i ett nötskal. Har han bara bestämt sig för att sova då sover han som en stock. Inget kan väcka honom. 
 
- Du sov i en kungvagn igår, berättade jag för 3-åringen imorse. 
 
3-åringen såg lite bekymrad ut vid den här informationen.
 
- Me me me men var du med? Eller var jag själv? stammade han. 
 
Haha!
 
Jag lugnade honom med att berätta att jooo jag var med.
 
Hade ju varit HYFSAT olustigt om man hade gått och slaggat ensam i en kundvagn på ICA bara så där och sen inte kommit ihåg det. 
 
 
 
 
 
 

Självsåld

Jag köpte nytt smink idag. Kände mig lite tveksam i val av foundation så jag bad en av säljarna i affären att hjälpa mig. 
 
Jag: Vilket märke rekommenderar du?
Säljaren: Eh ja eh det beror ju på. 
Jag: Jag kanske ska köra med samma som jag alltid har haft?
Säljaren: Eh.
Jag: Vilken nyans?
Säljaren: Ja alltså... Hm. 
Jag: Den ljusa? 
Säljaren: *ser tveksam ut*
Jag: Jag testar lite.
Säljaren: ...
Jag: Ser bra ut. Eller?
Säljaren: Jo ja.
Jag: Jo men det blir bra. 
Säljaren: Mm.
Jag: Jag ska nog ha en concealer också. 
Säljaren: Okej.
Jag: Japp. Det blir kanon!
Säljaren: ...
Jag: Tack för hjälpen. 
Säljaren: ...
 
Nu funderar jag på om tystnad och tveksamhet möjligen var säljarens taktik? En vinnande sådan uppenbarligen. Jag sålde ju trots allt på mig själv både en foundation och en concealer. 
 

Moa och Matilda takes Karlstad

Tidigt igår morse åkte vi till Karlstad jag och Matilda, för att utbilda ett företag i sociala medier. 
 
"MOA OCH MATILDA TAKES KARLSTAD" tjoade jag och anspelade på alla spinnoffer som mynnat ur Keeping up with the Kardashian (Kourtney and Kim takes New York) (Kourtney and Khloe takes Miami) (osv). 
 
När vi kör bil brukar vi för övrigt låtsas att jag är rallyförare (minus rally) och Matilda är min kartläsare. 
 
Igår började kartläsaren mumla något om att såg dåligt? "Glasögon" "dyrt" "aldrig köpa" var ord jag snappade upp vilket gjorde mig lite nervös. Men annars gick bilfärden bra. 
 
Utbildningen i Karlstad gick också bra. Det var ett härligt gäng värmlänningar vi mötte! Väl tillbaka i Skövde åkte vi direkt till en middag som vi blivit inbjudna till av en kollega. Vin och god mat - tackarrrrrr. 
 
Idag vaknade 6-åringen med feber. Hej hej VAB. Tillbaka i vardagen. 
 
 
 
 
 
 

Ångest-flashback

Vi har på fest för ett tag sedan. 
 
Vi befann oss på en abonnerad del av ett uteställe. När vi skulle hem fick vi gå igenom det övriga utestället vilket snabbt blev en studie i svunna fylletider.
 
Överförfriskade ungdomar i alla hörn, intensiv stank av sur fylla, unga män brôlandes rätt ut ÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ (alltså va??) (impulskontroll någon?) och luften fylld av förhoppningar som antagligen aldrig infriades. 
 
Gaaaah! Jag fick världens ångest-flashback till mitt eget 18-åriga jag. Jag minns hur jag famlade runt ute på krogen och trodde att jag sökte en rolig kväll men egentligen famlade jag efter min identitet. Vem är jag? Vad vill jag? Vart finns mitt sammanhang? Är jag bra nog så här? Kan någon godkänna mig? Snälla? Eller? Eh...
 
Det är nästan smärtsamt att tänka tillbaka på. Men allt är ju ett led i att växa upp och hitta sig själv, givetvis. En del mognar snabbare än andra. Jag har tagit rätt lång tid på mig att mogna och det är egentligen först efter att jag fyllde 30 som jag har börjat förstå mig själv och världen på ett djupare plan. 
 
Mvh // Vill helst aldrig blir 18 igen
 
 
 
 
 
 

Kärlekens helg

Vilken fin helg vi har haft!
 
Vad vi gjort:
 
1. Vi har bakat brysselkex. 3-åringen har tjatat i en vecka om att vi ska baka pepparkakor och jag har med alla medel försökt att snirkla mig ur hans begäran men till slut bakade vi brysselkex. Som en kompromiss. 
 
 
 
 
 
 
2. Vi tog en fika hos grannarna. Otruuuuligt trevlig med trevliga grannar. Tycker jag. Tog med brysselkexen. 
 
3. Vi hade mellokväll hos kompisar. Jag tog med mig en cheesecake som vägde som en mindre spädgris. Den smakade gott. Blev populär på kuppen. 
 
 
 
 
 
 
4. Vi har träffat familjen. Alltid trevligt. Min mormors omdöme om vårt nya bord blev "annorlunda". Oklart om det är positivt eller negativt??
 
 
 
 
 
 
5. Ikväll har jag och min kära man varit på bio. Vi såg en film som inte klarade Bechdeltestet, som så många andra filmer och det gör mig rätt less. Meeeeen meeeen den var väl okej ändå. 
 
 
 
 
 
 
 
6. Jag har skapat ett alterego på snapchat. Hon är dansk och heter Kerstin och idag gav hon handfasta Alla hjärtans dag-tips till alla romantiker där ute. In och följ där om ni vill ta del -----> moaspiderchick. 
 
 
 
 
 
 
7. Som grädde på denna trevliga helg hämtade jag ut ett paket på posten idag, från en kompis. Det var en tavla som säger "she belived she could so she did", till mig och Matilda att hänga på vårt kontor. Jag blev så himla glad! Den resa som jag har gjort de senaste tre åren har helt och hållet gått ut på att jag har peppat mig själv att tro att jag kan och sedan har jag gjort det. Ungefär så.
 
 
 
 
 
 
Bra helg. 
 
Kärlek till er från mig på Alla hjärtans dag!

Syskonmorgon på tumanhand

Idag klev våra barn upp kl 06.
 
Det bästa med att ha lite större barn det är att dom kan kliva upp och klara sig själva en stund. Idag klarade dom sig själva en lång stund till och med.
 
Från sovrummet hörde jag hur dom grejade och ordnade och efter någon timma stod dom vid min sängkant prydligt vattenkammade och berättade att dom hade duschat, klätt på sig, borstat tänderna, tittat på iPad och ätit frukost. 
 
Alltså - vad hände?? När började dom kunna så mycket?
 
Sen frågade jag vad dom hade ätit till frukost mer specifikt och 6-åringen berättade att han hade ätit ost (bara) och lillebror hade ätit yoghurt blandat med ost och vatten och det var väl möjligen det som stack ut lite. Men annars. När började dom kunna så mycket??
 
 
 
Say waaaaaat!?
 

Sister from another mister

För ett tag sedan såg jag min tvillingsyster på instagram. Jag blev taggad av någon som tyckte att jag var lik personen på bilden och jag hajjade verkligen till.
 
Kolla:
 
 
 
 
 
 
 
Obs! Menar hon vill vänster. Ej den håriga till höger. 
 
Alltså, när till och med JAG tycker att det är likt, då måste vi vara lika? Eller?
 
I övrigt har jag fått höra att jag liknar Paris Hilton, Jessica Alba (!), Jon bon Jovi och min mamma. Den senare möjligen inte så överraskande. 
 

På väg hem

Nu är vi på väg hem efter en intensiv vecka. Vi har ju varit i både Kristianstad och Växjö och hållt utbildningar i sociala medier. 

Jag får ofta frågan vad det är jag och Matilda gör och jag har ju skrivit det förr men skriver gärna igen - vi jobbar med innehållsmarknadsföring på sociala medier. Bland annat hjälper vi företag att fylla sina sociala kanaler med innehåll, vi utbildar och föreläser. Ungefär så. 

En arbetsvecka för oss kan se jätteolika ut. Men i snitt tre dagar per vecka är vi ute på konsultuppdrag hos olika företag, i Skövde eller någon annanstans. Ena dagen sitter vi i möten och lägger upp strategier, nästa dag föreläser vi för 100 personer, tredje dagen fotar, filmar och skapar vi innehåll. 

Jag är en otålig och ganska rastlös person så variationen passar mig ypperligt. Sen är den en stor fördel att jag och Matilda kompletterar varandra så bra. Matilda är lugn, trygg med ett sinne för detaljser. Jag är mer av en idéspruta som tycker (och även ser till) att vi ska göra saker nu nu nu helst igår! Vi balanserar varandra bra. Sen har vi så jäkla roligt ihop! Jösses vad vi skrattar mycket. Vi har även många härliga kollegor i form av de människorna vi samarbetar med. 



Med en av våra kollegor, David.




Nu längtar jag hem väääääldigt mycket till min familj! 

Vad jag inte ångrar att jag inte gjorde

Jag såg det här roliga inlägget hos Cissi Wallin. Vad hon inte ångrar att hon inte gjorde.  
 
Jag har också ett gäng punkter som jag i efterhand INTE ångrar att jag INTE gjorde.
 
1. Tatuering i svanken
På gymnasiet var svanktatueringar högvilt. Alla som var något satte en sol, ett kinesiskt tecken eller en tribal strax över skinkorna. Ooooj vad jag suktade efter en själv! Men av någon anledning blev det aldrig av och nu är jag räääääätt så glad för det. Är över lag glad över att jag aldrig har tatuerat mig för jag vet att jag skulle tröttna efter en vecka. 
 
2. Färga håret svart
"Svart hår är svincoolt" tyckte jag på gymnasiet och gick i funderingen att låta hårrötterna mörkna onaturligt tusen nyanser, helst i skiftningarna blått eller lila. Så här i efterhand är jag glad över att jag besparade mitt tunna hårfjun den utväxten. 
 
3. Bo i Grekland 
Jag åkte till Kos för att säsongsarbeta på en svenskägd klubb. Vantrivdes och bestämde mig för att åka hem ganska omgående. Ångrar inte en sekund att jag inte gav fjorton timmars arbetsdag och noll kronor i lön en "ärlig" chans. Hu!
 
4. Avslutningsbalen
Jag gick aldrig på avslutningsbalen efter studenten. Istället åkte jag på semester med min kille. "Du kommer ångra dig om du inte går" sa folk. Men nej. Det har jag inte gjort. Är gift med den där killen idag. 
 
5. Rota mig i storstan
Jag skulle aldrig flytta tillbaka till Skövde. AAAAAaaaaaldrig. Jag skulle stanna i London eller Göteborg for ever and ever. Men det gjorde jag inte. Och till min förvåning trivs jag SÅ bra att bo i en mindre stad.
 
 
 
 
 

Kristianstad

Vi är på språng serrni. Idag har vi tillbringat större delen av dagen på tåg och nu befinner vi oss i Kristianstad. Imorgon håller vi en utbildning här innan vi tuffar upp mot Växjö där vi ska hålla en utbildning på onsdag. Ska bli jättekul!
 
Himla skönt att vi är två allt resande. Det blir så mycket roligare då. Jag kan inte ens räkna efter alla skrattanfall vi har haft på diverse tåg runt om i Sverige... 
 
 
 

 
 
 
 
Nu befinner vi oss på vårt hotellrum. 
 
På ena väggen sitter två tavlor som berättar för oss hur livet bör levas.  
 
 

 
 
 
Be curious! 
Have fun! 
Smile often! 
See a sunrise! 
Hug a child!
 
Eh... Hug a child?
 
Ett child som du känner i så fall. Blir mitt tips. 
 
På andra väggen sitter det en tavla som handlar om sökoptimering på internet.
 
Känns ju som rätt otippad... Väggkonst?
 
 


 
Vi misstänker nästan att det är någon vi känner som har planterat tavlan här som en pik för att vi har varit så sega med vår företagshemsida. 
 
Gulp. 

Mellohelg

Om ni undrar vad jag pysslar med så kan jag meddela att jag befinner mig i Göteborg. Igår såg vid premiären av Melodifestivalen på Scandinavium. Vi har blivit bjudna hit på sponsor-VIP av Marabou (jomenvisst). 

Asså jag kan säga att live är alla låtar SÅ bra! Mycket bättre än i tv-soffan. Jag tyckte att alla artister var värda att gå vidare. Inklusive Anna Book.

Sen är det intressant att se hur det arbetas bakom kameran. Alla människor som finns på plats för att sändningen ska klaffa. Efter Victor och Samirs nummer var det säkert femton personer på scenen med var sin handduk och skrubbade vatten som om det gällde livet för nästa artist. Vilket det eventuellt även gjorde också. Vore ju synd om någon halkade och bröt något viktigt ben.









En väldigt trevlig kväll!

Nu: Hotellfrukost.




Spara och slösa

Vi har köpt fredagsgodis, det brukar vi göra i vår familj. På inrådan av mig, givetvis. 
 
6-åringen åt en liiiiiiten bit godis och deklarerade sedan att ha skulle "spara till imorgon". 3-åringen där emot har ätit godis för glatta livet och verkade inte för en sekund överväga tanken att han ska spara till senare. Och DÄR  mina vänner har vi den stora skillnaden mellan syskonen Spiderchick.
 
3-åringen är SÅ lika mig. Jag hatar också att spara godis.
 
Det tråkigaste jag visste som liten var att spara och det är fortfarande det tråkigaste jag vet. Jamenar först går man och köper en påse gottigheter men sen ska man tydligen inte mata sina smaklökar med det för nej då ska man på ett onaturligt vis separera sig från den lilla snaskbebisen och låta den ligga i något skåp alldeles ensam och invänta ovärda tider?? Ja ni hör ju. 

Ett beteende som strider mot alla naturlagar. 




 

Projekt skilsmässa

Vi hade projekt "skruva upp hyllor och lampor" häromkvällen. 
 
Eller "projekt skilsmässa" som man också kan kalla det. 
 
Det finns nästan inget mer påfrestande än att umgås tillsammans med sin partner, en borr och ett vattenpass. Det är minst en komponent för mycket för att alla (läs: jag) ska kunna hålla humöret intakt. 
 
Gah! 
 
A ja efter en del diskussion och dividerande blev det i alla fall raka hyllor på väggen och makarna Spiderchick är fortfarande gifta. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det börjar verkligen arta sig i vårt vardagsrum nu!
 
Min man kom även hem med en supernygg lampa i veckan, att ha över soffbordet.
 
 
 
 
 
 
 
Nu är det en del småfix kvar. Tavlor, mattor, gardiner och så där. 
 
Var brukar ni hitta snygga (och prisvärda) tavlor eller annat man kan ha på väggarna? Tips mottages gärna. Är ganska kalt här just nu. 

Ett självklart svar

Vår treåring är än så länge ganska omedveten om vad samhällets normer förväntar sig av honom i egenskap av pojke, vilket är skönt. Just nu önskar han sig till exempel ett par festliga glitterskor.
 
- Jaha? Vad ska du göra med dom? undrade en mindre nogräknad vuxen.
- Jag ska gå i dom, svarade 3-åringen.
 
Haha!
 
Vad annars liksom?
 
 
 
Förälder som också gillar glitterskor.
 
 

Att starta eget - tips

Jag fick det här mailet i veckan.
 
 
 
 
 
Åh vilket fint mail! Främst blir jag glad att bloggen upplevs som positiv? Jag ÄR en positiv människa men tänker ibland att det kanske inte framgår? Kul hur som :-)))))))))
 
Här är mina bästa tips. Och nu skriver jag med erfarenhet av att starta ett småföretag som säljer en tjänst. Tipsen kan ju variera beroende på typ av företag och storlek på företaget. 
 
Mina starta-eget-tips:
 
1. Läs inte på för mycket
"LÄS PÅÅÅÅÅÅ DU SKA KUNNA ALLT GÅ ALLA KURSER DU KAN HITTA!" skanderar de lärda. Det är självklart bra att ha koll, men läs inte på för mycket. Ibland är det bra att vara naiv för när du är naiv - ja då vågar du mer. Jag och Matilda gick en starta-eget-kurs och den var säkert jättebra rent informationsmässigt men tyvärr stapplade vi där ifrån helt vettskrämda. Vi tyckte att företagande lät jättesvårt! Där och då bestämde vi oss för att inte "läsa på" mer utan bara köra. "Learning by doing" är min melodi. 
 
2. Ta betalt 
En av de läskigare sakerna i början är att våga ta betalt. Ett tips vi fick från en erfaren person är att sätta en prislapp som nääääästan känns pinsam, för då är du på rätt väg. Lämna luft för förhandling och tänk på att det är lätt att sänka priset - men enormt svårt att höja.
 
3. Snåla med utgifterna
Kanske måste du inte ha eget kontor, assistent, tjänstebil och kaffemaskin i guld redan första månaden? Med låga utgifter har du inte lika mycket att förlora. 
 
4. ...men inse vad du behöver lägga pengar på
Jag och Matilda insåg till exempel tidigt att vi ville ha hjälp med redovisningen. Många småföretagare sköter bokföringen själva men vi tycker att det är värt att betala en slant för all den tid vi sparar. Istället lägger vi vår energi på att utveckla företaget. Tid är också pengar. 
 
5. Ha en mentor 
Att ha stöttning av en erfaren företagare är smart. Av den här personen kan du få massa smarta och bra tips. Vi har haft turen att få stöttning av en väldigt kompetent företagare som trott och hejat på oss. Det stödet har varit helt avgörande i vissa sammanhang. 
 
6. Du kan mer än vad du tror
I början är allt superläskigt och stort och svindlande men snart kommer du inse att du kan mycket mer än vad du tror. Du kommer inse att det här med kontaktnät och kundstock och säljmöten och jobbresor och fakturering och bankgiron och så vidare inte är så svårt som det kan te sig på pappret. Du kan mer än vad du tror! 
 
7. Överträffa din kunds förväntningar 
Det här tipset fick vi från vår mentor, att göra det lilla extra och överträffa din kunds förväntningar. Det går självklart inte alltid, men försök sträva mot det. För visst är det härligt att få en upplevelse som är mer än vad man hade förväntat sig!
 
8. Det börjar med ett mail
Vad du än drömmer om att göra eller vem du än drömmer om att jobba med - maila! 90% av alla min och Matildas samarbeten har börjat med ett mail, en första kontakt. Att skriva några rader till rätt person kostar ingenting men kan vara början på något stort. Lycka till! Kör hårt!
 
Slut på tips.
 

Det börjar likna något

Oj oj oj vad vi fejjade och kämpade igår med vårt vardagsrum, jag och Spider von papa.
 
Vi höll på tills det var natt och vi stupade i säng (dvs kl 22). 
 
Resultat:
 
 
 
 

Vi är inte klara ännu men det börjar likna något. ÄLSKAR vårt nya bord och stolarna! Dom gör sig SÅ bra i vårt vardagsrum. En miljard gånger bättre än det gamla. 

Baksidan med nya möbler:
 
 
 
 
 
 Barnen har testa hur många smulor man kan göra av två bitar frigolit. 
 
 


 
Rätt svar: MÅNGA smulor! 
Källa: Vår dammsugare. Den fick en chock och drog ner sin sughastighet till cirka 0000000,1km i timman. Oklart om man mäter dammsugarsug i kilometer, men ni fattar.