Bus eller godis

Ikväll fick barnen gå Bus eller godis med några kompisar. Jopp. Det fick bli idag, 31 oktober. Det har ju varit en del tveksamheter kring när det egentligen är läge att köra Bus eller godis. Ingen vet riktigt vad som gäller kring den här importerade traditionen. Jag har läst alla möjliga bud. Några busade i helgen, en annan har sagt att det är 4/11 som gäller och en tredje tänkte vänta till påsk (obs skämt). Det enda jag vet är att man absolut inte få gå bus eller godis på Alla Helgons dag, för det är en helt annan grej. 
 
Vi bestämde alltså att idag fick bli dagen och rekade i förväg med några hus i grannskapet. Vi ville ju gärna inte att någon skulle öppna och ba näe vi har inget godis vi tar bus och så hade vi fått ägga hela det huset. Det hade blivit så slafsigt. 
 
 
 
 
Barnen traskade runt till några valda dörrar och var väldigt glada för allt godis dom håvade in. Ena kompisen hade en 10-liters hink med sig och den optimismen måste man bara älska. 
 
- Jag gillar inte lakrits, meddelade det minsta skelettet hjälpsamt vid varje dörr. 
 
Han tog även av sig masken för att tacka och även provsmaka det som just hade dykt ner i hinken. Trevligt skelett ändå, kan jag tycka. 

Hallllloooooowwwweeeeeen

Igår hade vi Halloweenfest. ÄNTLIGEN tyckte barnen som hade längtat i flera veckor. 
 
Jag var som sagt ett skelett. Alltså, hur gött att bara mojsa massa svart kring ögonen? Jag skulle kunna tänka mig att sminka mig så dagligen. Mojs mojs KLAR! *går till jobbet*
 
 
 
 
 
 
Vi hade spärrat av trädgården och man fick äntra på eget ansvar.  
 
 
 
 
 
Gästerna dök upp i form av häxor, spindlar, pumpor, vampyrer, rymden och dööööööden... Hu! 
 
 
 
 
Faktum är att hela upplägget skrämde slag på 2-åringen och bebisen i sällskapet. Vilket man kan förstå. Vi fick lov att skala av oss delar av utklädnaderna och skapade på så vis en behagligare stämning för alla. 
 
Till mat käkade vi taco-paj vilket kanske inte är så läskigt, men det funkar bra att laga och servera när man är många. 
 
Sen hade vi en Halloweenjakt där gästerna fick gå ut och leta efter läskiga saker så som avhuggna fötter och händer. Vi lekte bus eller godis där barnen fick dra lappar som det stod antingen bus eller godis på. Drog man bus fick man göra något tokigt, drog man godis fick man plocka godis ur en påse. 
 
Sen fick alla dela upp sig i två lag och pyssla ihop ett monster. 
 
 
 
 
 
 
 Resultat nummer 1: Monstret Bengt-Anders. 
 
 
 
 
 
Resultat nummer 2: Monstret Hot Chipotle 
 
 
 
Imponerande!
 
Sen åt vi läskig efterrätt. 
 
 
 
 
En lyckad kväll!
 

Halloweenfest

Vi håller som bäst på att preppa inför en Halloweenfest som vi ska ha ikväll.
 
Barnen ville klä på sig sina outfits redan klockan 08 imorse vilket vi vänligt men bestämt avstyrde.
 
Men nu så.
 
Nu ska jag bara sminka min man till Two Face från Batman sen kan gästerna komma. 
 
 
 
 
 

Bada nakna och märkliga normer

Idag har jag vobbat med halvkrasslig fyraåring. Det har blivit en hel del Youtubande med klipp på Samir och Viktor och Bada nakna.
 
 
 
 
 
- Samir och Viktor tar av sig tröjorna, konstaterade fyraåringen.
- Ja, sa jag. 
- Varför gör inte tjejerna det? undrade fyraåringen fundersamt. Dom kanske också vill det. Vad fuskigt! 
- Du förstår tjejers bröst är sexualiserade så till den milda grad att det inte finns på världskartan att dom skulle få vara toppless på scenen. Det skulle bli total moralpanik. Vuxna människor skulle svimma och antagligen aldrig hämta sig igen. När kvinnor ger sina barn mat från bröstet offentligt kan det hända att folk "tar illa upp". Män där emot får gärna visa sina tuttar, förklarade jag. 
 
INTE! 
 
Istället svarade jag något i stil med att det hade varit coolt om dom också hade tagit av sig tröjorna. 
 
Ja. Jisses. 
 
Det finns så många märkliga normer barnen ska bli varse om. Tids nog. 
 
 
 
 
 

Äntligen!

Japp.
 
Så kom den.
 
ÄNTLIGEN!
 
Min mens.
 
Jag brukar aldrig sitta och vänta på min mens eller längta efter den, men den här veckan har jag faktiskt gjort det. Den har nämligen låtit meddela sin ankomst på olika sätt. Om man säger så. 
 
1) Jag har varit SÅ irriterad.
Verkligen superirriterad. När stackars tandläkaren ringde igår och meddelade att jag hade missat min tid ville jag skrika till henne VEM FAN TROR DU ATT DU ÄR??? VA?? RINGA OCH HOTA FOLK SÅ HÄR??
 
Så märkligt. Hon var inte ens otrevlig. 
 
2) Jag har varit SÅ skör.
Efter att jag lagt på luren med tandläkaren ville jag även lägga mig ner i fosterställning och gråta och tycka synd om mig själv. Brrrrööööööl. Staaaaaackars miiiiiiig...
 
Medan andra gråter över brustet hjärta gråter jag över brusten kommunikation med folktandvården. Tydligen.
 
Palla!
 
Så ja. Välkommen kära mens. Jag tänker fira dig ikväll.
 
 
 

Kul! Not.

Idag satt jag i godan ro på kontoret och inväntade att strax gå till tandläkaren när tandläkaren i fråga plötsligt ringde och undrade var jag hade tagit vägen. 
 
- Jag skulle väl komma 12:20? undrade jag.
- Du skulle vara här 11:40, svarade tandis. 
 
A men vaaaaa....
 
Jag hade planerat och strukturerat om i hela min jobbdag bara för att kunna gå på den där tandläkartiden. Och så MISSAR jag den?!
 
Tänk om jag klockan 11:55 hade vetat att min scrollning på Facebook just då kostade mig 360 kronor. För det blev avgiften för att jag hade missuppfattat tiden. Hade jag vetat om det hade jag åtminstone kunnat njuta lite av surfen.
 
A ja. 
 
Det är väl bara att se glad ut. Och borsta tänderna lite extra ikväll. 
 
 
 

Jag frågar, barnen svarar

Jag har sett den här "föräldern frågar - barnen svarar" listan cirkulera på Facebook och passade på att fråga mina barn. 

 

1. Vad brukar mamma alltid säga till dig?
Fyraåring: Att du älskar mig. 
Sjuåring: Att jag måste snyta mig. 

Min kommentar: Det bästa som finns är att tala om för mina barn att jag älskar dom! Och jo. Det är även förkylningstider just nu. 

 

2. Vad gör mamma lycklig?

Fyraåring: Att städa fint. 
Sjuåring: När du får en kram av mig. 

Min kommentar: Gör genast en mental notering att jag akut måste städa MINDRE. Om det uppfattas som ett lyckopiller. I övrigt gör kramar mig lycklig, ja. 

 

 

Minstebarnets sovstyle 2013.
 

 

3. Vad gör mamma ledsen?
Fyraåring: Att någon skadar dig
Sjuåring: När någon fiser äckligt. 

Min kommentar: Blir ganska ledsen av äckliga fisar ja (såvida dom inte har producerats i min egen tarm) och det är även korrekt att jag antagligen skulle bli ledsen om någon skadade mig. I alla fall om det skedde med flit. 

 

4. Hur var mamma som barn?
Fyraåring: Gillade leksaker. 
Sjuåring: Som oss. 

Min kommentar: Tja. Det stämmer. 

 

5. Hur gammal är mamma?
Fyraåring: 34 år
Sjuåring: 33 år

Min kommentar: Sjuåringen svarade först och helt korrekt. Han är intresserad av ålder just nu och frågar ofta hur gamla olika personer är. 

 

6. Hur lång är mamma?
Fyraåring: En, två, tre, fyra, fem... ÅTTA!
Sjuåring: Tre meter. 

Min kommentar: Jag är 161,5 centimeter. Inte så himla lätt att hålla reda på decimaler hit eller dit. 

 

7. Vad är mammas favoritsysselsättning?
Fyraåring: Oss. Dina barn. 
Sjuåring: Göra filmer? Eller nej jag säger skriva.

Min kommentar: Mina barn är en väldigt kär sysselsättning. Filmer gör jag ofta i jobbet och skriva gör jag dagligen. 

 

 

Brollorna Spider sommaren 2014.
 

 

8. Vad är mamma jättebra på att göra?
Fyraåring: Du är jättebra på att skriva och sånt. 
Sjuåring: Duscha. 

Min kommentar: Jag är EXTREMT bra på att ta långa morgonduschar. Ju tidigare klockan har ringt i ottan desto bättre är jag på det. 

 

9. Vad jobbar mamma med?
Fyraåring: Du jobbar och skriver på din dator. 
Sjuåring: På kontoret. 

Min kommentar: Försök förklara för ett barn vad en sociala medie-konsult / bloggare är för något. När jag frågade en annan gång blev svaret "du åker till Kalmar ibland, med Matilda". Låter som ett ytterst vettigt jobb. 

 

10. Varför är du stolt över mamma?
Fyraåring: Därför att jag pussar på dig *pussar på sin mamma*
Sjuåring: För att du är bra på att kramas. 

Min kommentar: Tackarrrr. 

 

11. Vad gör du och mamma tillsammans?
Fyraåring: Spelar. 
Sjuåring: När jag är sjuk brukar du vara hemma med mig. Då är vi tillsammans. 

Min kommentar: Vi är ju tack och lov tillsammans vid fler tillfällen än vid VAB och iPad-spel. Men visst. Båda stämmer. 

 

12. Hur vet du att mamma älskar dig?
Fyraåring: Du pussar och kramar mig och ger mat till mig. 
Sjuåring: För att du har fött mig och för att jag finns och skapades till världen. 

Min kommentar: Åh. Blev ju riktigt existentiellt här. 

 

Jag ÄLSKAR mina barn!

 

Jag och äldstebarnet 2011. 
 
 

Humorhimlen avsnitt 2

I lördags sändes vårt avsnitt nummer 2 av Humorhimlen på P3. 
 
Här kan ni lyssna: 
 
 
 
 
 
Det är alltså vi som är MoMa. Vårt nya artistnamn. 
 
Avsnittet finns även i podcastapparna om ni söker på Humorhimlen. 
 
I veckans avsnitt får vi bland annat möta hudTERRORpeuten Marianne vars "råd" möjligen gör mer skada än nytta. Vi får möta en triggervarnare ur PK-elitens absolut toppskikt, dagens tveksamma middagstips levereras och så får vi ta del av Klädret, väderleksrapporten som rapporterar det enda vi behöver veta - vad vi ska ha för kläder. Naturligtvis serveras även rrrrreklam! Japp. Vi säljer in prylarna ni inte visste att ni behövde. Vad sägs om rosa glittermens (vem vill inte ha det?) eller en underlivsroll-on som ger ditt underliv doften av mjölkchoklad eller nybakad kanelbulle. Hur najs??? (eh). 
 
Hoppas ni gillar! 

Träningstyperna

Tillåt mig lista fem stycken träningstyper (själv är jag troligen en variant av nummer 5): 
 
1. Brölaren
Brölaren hittas ofta i ett moln av vitt magnesiumpulver och anser att ett lyft inte är ett lyft om det inte ackompanjeras av ett stadigt brööööööl tätt följt av ett stånk och antagligen en smygare i brallan. Den här träningstypen tycker att ju djupare han (jo för det är i de flesta av fallen en hane) penetrerar trumhinnan hos andra gymmare desto bättre har träningen gått. 
Bästa accessoar: Midjebälte i läder. 
 
 
 
 
2. Tv-gluttaren
Den här personen befinner sig alltid på löpbandet eller i en maskin nära tv-skärmarna. Målet för tv-gluttaren är inte att svettas. Målet är att gå till gymmet för att få se några extra avsnitt av Doktor Phil eller Mannen som kan tala med hundar.
Bästa accessoar: Telefonen. Tv-gluttaren förevigare gärna sitt tv-tittande gymmande på sociala medier.  
 
3. Smygar´n
Den här personen har antagligen övervunnit både en och två hinder för att våga ta sig till gymmet och är med andra ord Brölarens raka motsats. Hen smyger runt bland maskinerna och försöker märkas så lite som det bara går. Skräcken är att bli upptäckt av en omtänksam gym-medarbetare. Hade Smygar´n kunnat maskerat sig med brölarens magnesiumpulver hade hen mer än gärna gjort det. 
Bästa accessoar: Kepsen. 
 
4. Slappar´n
En väldigt fascinerande träningstyp att iaktta. Slapparen släntrar runt bland maskinerna, chit-chattar ledigt med bekanta gymmare, blir ibland (kanske mest av misstag) sittande en stund mellan spakarna på en maskin för att sedan torka av pannan med någon av gymmets alla lånehanddukar. Den senare rörelsen är även det närmaste hen kommer att spänna musklerna. 
Bästa accessoar: Vattenflaskan. Att fylla på vatten är också att röra på sig. 
 
 
 
 
5. Periodaren
Periodaren går in stenhåååårt för sitt gymmande! Hen står alltid först i kön till alla klasser, sitter längst fram på spinningen och samlar åt sig flest vikter på body pumpen. I tre veckor. För att sedan aldrig synas till mer. 
Bästa accessoar: De sprillans nya och ganska dyra gymkläderna (som snart kommer ligga orörda).  
 
Några andra typer? 

Aldrig slarva bort

Fyraåringen är inne i en kärleksfull period just nu. Han vill kramas, pussas och gosa mycket. Vilket är veeeeeldigt mysigt! Och han sparar inte på de fina orden. 
 
Fyraåring: Mamma jag älskar dig!
Jag: Jag älskar dig!
Fyraåring: Jag vill ALDRIG slarva bort dig! 
 
Skönt att höra. 
 
Ordning ska det vara på familjemedlemmarna. 
 
 
 
 
 

After work och råbiff

Det var en ypperligt rolig after work igår! Vi gick till Stora Teatern, en mysig lokal med trevlig stämning. 
 
 
 
 
 
Vi beställde in flera små rätter som vi delade på. Jag ville dock inte vara med och dela på råbiffen. Hu! 
 
 
 
 
Jag vet många som älskar råbiff men jag vill inte smaka. Vetskapen om att det är rått kött... Alltså nej tack. Jag kan heller inte äta den råa fisken i sushi, sill, gravad lax, rött kött, löskokt ägg eller något som helst som inte är ordentligt tillagat. Ordentligt enligt mig då. Där emot äter jag mer än gärna allt som är knaperstekt, pullat (pulled meat alltså) eller friterat. Det finns inte utrymme för något halvlagat där. Vilket känns tryggt. 
 
 
Tre råbiffare och en motståndare.
 
 

Radio och Göteborg

Idag har jag och Matilda medverkat i Radio Skaraborg P4. Vi har snackat Humorhimlen (vårt avsnitt nummer 2 sänds imorgon på P3) och våra tankar kring humor. Tackarrr för inbjudan får vi säga. Alltid lika trevligt. 

 

 
 

Nu är vi på väg till Göteborg för nätverksträff med kollegor. Kan man säga. Man kan även kalla det för after work med inspirerande och coola kvinnor. Man kan även kalla det för vin med polare. Beroende på hur man väljer att vinkla det. Mjehe. Trevliga människor ska vi hur som helst träffa och bubbel planerar jag att dricka. 

 

 
 
 
Trevlig fredagkväll hörrni! 
 

Min hårinspiration

Många har nog Jennifer Aniston, Scarlett Johansson eller Beyonce som inspiration till snygga frisyrer. 
 
Min hårinspiration: Lus-Mia. 
 
Ja. Mia från Madicken alltså. 
 
 
 
 
 
 
Ursäkta men hur snygg i håret är hon inte?? Perfekt lugg, perfekt rufs och perfekt hårfärg. 
 
- Mia tack! kommer jag säga nästa gång jag går till frisören. 
- Mia vem? kommer frisören antagligen svara.
- LUS-MIA SÅKLART, säger jag och langar fram en bild. 
 
När jag blir äldre kan jag be om frisyren på en mer mogen Astrid Lindgren-karaktär:
 
 
 
 
 
För att slutligen hamna här:
 
 
 
 
 Känns bra. 

Halloweenpumpa

I eftermiddag har vi tillverkat vår första Halloweenpumpa. Jajjimen! Förra året missade vi Halloween helt och hållet, något som jag har haft moderligt dåligt samvete för ända sedan dessa. I år ska vi därför vara familjen Halloween med extra stort H. 
 
- Jaha hur gör man en Halloweenpumpa då? funderade jag.
- GOOGLA MAMMA GOOOOOOGLA, skanderade 4-åringen och 7-åringen i kör. 
 
Mina barn är barn av sin tid. Svar ja. 
 
Sagt och gjort. Efter några googlingar hade vi fått ett hum om skapandet. 
 
Först skar vi av ett lock på pumpan och gröpte ur allt gojs. 
 
 
 
 
 
Så där ja. Nu började det likna något. 
 
 
 
 
 
Sedan målade vi ögon, näsa och mun på pumpan. Här uppstod det viss osämja det måste jag medge men efter några smällar i dörrar, några fällda tårar och någon som muttrade herregud att man aldrig ska kunna göra något... enades vi till slut om att storebarnet fick måla ögonen, minstebarnet näsan och mamman munnen. 
 
 
  
 
 
Sedan skar vi ut allt och stoppade slutligen i en ljusslinga i pumpan. Nu lyser den så grant såååå grant. Snart ska den få stoltsera på vår trappa. 
 
 
 
 
 
Samtliga medverkande i skapandet är nu nöjda. 
 
 

I lööööve ljudböcker!

I samarbete med BookBeat
 
Okej jag har hittat en ny favoritgrej - LJUDBÖCKER! 
 
Jag har testat BookBeat i två månader och kan konstatera att ljudböcker är det bästa som finns! Jag som citat  "aldrig har tid att läsa" har nu avverkat typ 15 böcker på åtta veckor. Jag lyssnar när jag går till jobbet, när jag åker och handlar, när jag tränar, när jag lagar mat... Förstår ni hur mycket roligare allt det där blir med en bok i örat? Häromveckan när vi städade hemma var jag så inne i en bok att jag till och med började torka ur kylskåpet. Det händer inte varje dag om man säger så. Fortsätter det så här vet jag inte vart städningen kan ta oss. Kanske har vi nyputsade fönster varje vecka!?
 
 
 
 
 
 
Hur som helst är jag inbiten på biografier just nu. Jag har lyssnat på Sanna Brådings bok För mycket av allt, Kakan Hermanssons Hela Kakan, Alex Schulmans Glöm mig, Medan han lever av Elaine Eksvärd, Sluta aldrig gå av Christina Rickardsson (om en uppväxt som gatubarn i Brasilien) och en Vacker dag lämnar jag honom av Maria Blomqvist (om att leva i en våldsam relation). 
 
Jag har även lyssnat på romanen Kvinnan på tåget som är sååå spännande (det var till den boken som jag började torka ur kylen, om ni ville veta). Sofie Sarenbrants Tiggaren är också bra! Just nu lyssnar jag på 7 dagar kvar att leva av Carina Bergfeldt, den handlar om dödsstraff i USA. 
 
 
 
 
 
Det finns även barnböcker och kidsen lyssnar gärna på en bok innan dom ska somna. Kaninen som så gärna ville sova söver kidsen på mindre än 10 minuter. Det är sant! Värt att testa ett konto bara därför kanske?? Hehe. Här kan ni se några av alla titlar. 
 
 
 
 
Jag kan varmt rekommendera BookBeat! Just nu får ni en månads fri lyssning om ni anger koden spiderchick. Ni fyller i rabattkoden i första registreringssteget och i steg två uppdateras då registreringserbjudandet från 14 fria dagar till 1 månad. Ett konto hos BookBeat är helt utan bidningstid. 
 
Häpp! 
 
 

Fyraåringar är inte att lita på

Idag försökte jag smygäta choklad. Det gick så där. 
 
Fyraåring (med luktsinne som en välutbildad knarkhund): Vad luktar du i munnen?
Jag (gällt): Va? Vaddå? Inget?
Fyraåringen: Jo du luktar!
Jag: Eh... Vad luktar jag?
Fyraåringen: Choklad!
 
A men va fasen...
 
Jag gick med på att fyraåringen kunde få en bit bara han inte berättade det för sin pappa och storebror. Han lovade. 
 
30 sekunder efter att löfte avgetts: JAG HAR FÅTT CHOKLAD!!!!
 
Lärdom: Lita aldrig på en fyraåring med chokladrutor i näven.
 
 
 
 
 

Icke matchande strumpor

Varje morgon står jag eller min man med huvudet i barnens strumplådor och försöker hitta strumpor som matchar varandra någorlunda. Imorse hittade jag fem randiga strumpor i 7-åringens låda varav INGEN hade samma färg?? 
 
 
 
 
 
Strumporna - jag 
 
1- 0
 
Nu överväger jag en rejäl rensning. Att ta en eftermiddag och verkligen o r g a n i s e r a i barnens strumplådor.  Det kommer spara oss SÅ mycket tid varje morgon. 
 
Å andra sidan.
 
Den förnöjda känslan när man hittar två strumpor som faktiskt matchar varandra är ganska oslagbar. Det kan vara värt att behålla o-ordningen bara därför...
 
Jag får fundera på saken. 

Humorhimlen och en laddning med helg

Igår var vi på kalas hos min mormor som fyllde 88 år. Mycket trevligt! Jag gillar att träffa min släkt. 
 
 
 
 
 
Igår sändes även mitt och Matildas program i Humorhimlen på P3. Här kan ni lyssna i efterhand på det. MoMa vet jag inte om vi kallar oss officiellt men... Det kanske ska bli vårt nya duonamn? Vill ni bara lyssna på ett provsmak hittar ni det här
 
Idag inledde jag dagen med brunch tillsammans med goa vänner. I tre timmar brunchade vi. Vi hade kunnat sitta minst två timmar till om det inte vore för att stället stängde. 
 
 
 
 
 
 
När jag kom hem från brunchen var vi bjudna över på äppelpaj hos våra grannar. Här hade man ju kunnat tro att jag skulle vara mätt efter tre timmars ätande men icke. Pajen gick ner den med. 
 
Som avrundning på söndagen hade 7-åringen fotbollsavslutning. Fantastiskt att se alla barn och ungdomar tåga in under applåder för att mottaga medalj. Det blir så uppenbart hur många personer som en fotbollsförening skapar gemenskap åt. Jag känner tacksamhet till alla vuxna som tar av sin tid helt gratis för att på olika sätt bidra till att föreningen går runt. Jag är även stolt över min man som är hjälptränare i vår sons lag. Vem vet, den här första terminen av fotboll kanske blir till år och tänk då vilken möjlighet min man, och alla andra engagerade vuxna, har att göra skillnad i barns liv.  
 
 
 
 
 
Över och ut. 

Stingslig dag

Kan ni också vakna upp och känna att hela familjen liksom är... Ur balans? Någon är trött, någon är lite grinig en annan stingslig.
 
Ja. Idag var en sådan dag i vår familj. 
 
Tillåt mig punktera upp förmiddagen i punkter: 
 
 • Vi vaknar. Barnen hamnar genast i luven på varandra, mamman har PMS och pappan är trött. 
 
• Vi har tidigare under veckan, i ett svagt ögonblick, lovat 4-åringen en present för en bra grej han har gjort.  
 
JAG SKA FÅ EN LEKSAK NA NA NA sjunger 4-åringen väldigt nära sin storebrors öra.
 
• Lustigt. Det är nästan så man tror att han gör det för att provocera?  
 
Jag ska få en leksak jag ska få en leksak na na na na na...
 
• 7-åringen pallar inte sin lillebrors indirekta psykning och bryter ihop. 
 
JAG VILL OCKSÅ HA EN LEEEEEKSAAAAAK!
 
• Familjeråd. Vi bestämmer tillsammans att båda barnen ska få var sitt paket Pokémonkort. 
 
• Alla nöjda. 
 
• Vi åker ner till stan för att lösa Pokémon-gate och samtidig besöka en "street food market". 
 
• Vi parkerar bilen och inser att vi har glömt 4-åringens vagn hemma. 
 
• 4-åringen är "trött i benen" redan innan vi har hunnit lämna parkeringen. 
 
• Jag får peppa honom så att vi kommer de 50 metrarna in till citykärnan. 
 
• Pjuh. 
 
• Vi äntrar leksaksaffären och får veta att alla Pokémonkort är tillfälligt slut. 
 
•  O-munter stämning uppstår. 
 
• Vi går till matmarknaden (jag är trött i beeeeneeeen) och barnen får lov att köpa var sin belgisk våffla med Nutella och glass för 70 (!) kronor styck. 
 
• Jag ber pedagogiskt och vänligt barnen att hålla våfflorna på tallriken för att på så vis undvika kladda ner sina nya jackor. 
 
• 4-åringens nya jacka går snabbt från härligt grön till mindre härligt vaniljglassvit med inslag av Nutellagegg.
 
• Det faktum att barn kan ta 2 matskedar materia och omvandla till TRETTON LITER materia är för mig helt obegripligt. Och ganska imponerande. 
 
• 7-åringen tycker inte om sin 70-kronors våffla. 
 
• Pappan köper någon slags gratinerad baguette som han inte heller tycker om. 
 
• Jag profylaxandas genom en PMS-våg. 
 
• Faktum är att jag aldrig har förstått varför det är sådant fokus på profylax innan förlossningen? Det är ju efter förlossningen som man verkligen har använding för god andningsteknik. 
 
• Vi köper i ett sista försök till mättnad en kycklig och potatisrätt som får betyg mjää... 
 
A ja.
 
Några hundra kronor fattigare, väldigt mycket kladdigare, hungriga och Pokémon-lösa tog vi bilen hem igen samtidigt som vi stilla undrade varför vi ens åkte ner? 
 
Nu leker barnen vänskapligt med varandra och snart ska vi iväg på kalas.
 
Känns redan bättre. 
 
 
 
 

Moa och Matilda i P3

Jag har en spännande grej att berätta!
 
Imorgon lördag kl 21-22 kan ni höra mig och Matilda i ett avsnitt av Humorhimlen på P3. Jajjimen! Vi har spelat in ett gäng sketcher som vi nu får äran att sända i statlig radio. Det kommer nog ut på nätet i podversion också, skulle jag tro. 
 
Som lyssnare får du stifta bekantskap med Youtubern Sissibus som serverar mer eller mindre värda life hacks och DIY-tips. Du får möta en osympatisk hudTERRORpeut, en hypokondrisk sken-allergiker, en nybliven och mansbeskyddande mamma samt en klassisk Bakåtsträvare. Jajjimen! 
 
Gaaaah vad pirrigt!
 
Oavsett om någon finner det roligt eller ej (vilket jag självklart hoppas) (att ni tycker det är roligt alltså) så är det här en dröm som går i uppfyllelse för mig. Sådana här uppdrag är det roligaste jag vet! Tänk att få jobba med radio (eller tv), kläcka idéer och skriva manus... Maj gadd vad roligt det skulle vara! 
 
Hur som helst.
 
Nu har vi fått göra ett avsnitt och det har vi gjort med glädje.
 
Hoppas ni vill lyssna! Och var snälla! Hehe. Men det vet jag att ni är för ni är alltid så goa mot mig. 
 
 
 
Humorhimlar´n. 
 
 

Galakväll

Befinner mig på Näringslivsgala ikväll. Bubbel, trerätters och förhoppningsvis kollegor som vinner pris!

Vi hörs imorgon hörrni.

 
 
 

Att ha tunt hår

Jag har inte direkt det tjockaste hårsvallet i Skaraborg. Om man säger så. Och med anledning av det har jag knåpat ihop en lista. 
 
12 saker som du med tunt hår kan känna igen: 
 
1. Efter en dusch kan du skippa borsten och kamma ur håret med enbart fingrarna. Oerhört praktiskt. 
 
2. Hårtork använder du när vi vill att håret ska torka på en halv minut istället för en minut
 
3. Att fläta håret är klurigt då det lätt blir ojämnt antal strå i var flätrad. 
 
4. Du har aldrig i hela ditt liv behövet nyttja det där som kallas för "balsamspray". 
 
5. Att somna med vått hår är inga konstigheter - du vaknar upp med torrt hår och en gnutta volym. Obs! Det senare bara om du har tur. 
 
6. Du köper alltid de tunnaste hårsnoddarna. 
 
7. Plattång i all ära. Din bästa vän stavas "volume master".  
 
 
 
 
8. Att tappa hår är INTE roligt och får dig att genast vilja börja bokföra ditt huvuds hårstrå-kapital. 
 
9. Att ha gått ute i regn utan paraply är att komma in och känna sig som Skallepärs lillasyster.
 
10. Du fascineras av det faktum att det finns människor som går till frisören för att "tunna ut" sitt hår. 
 
11. Att styla håret med olika produkter är superhärligt! I en minut. Sedan ligger stylingen som ett litet matlådelock över din hjässa.
 
12. Personer med tjockt hår klagar ibland på att det blir varmt under sommaren. Det har du aldrig upplevt. Att ha tunt hår är som att springa upp för en sommaräng utan att blir det minsta trött. Aaa...
 
 

Lurande försäkring

Idag blev jag liiiiiite irriterad när jag kikade igenom de senaste fakturorna för mitt mobilabonemang och insåg att jag tydligen har betalat någon slags extraförsäkring under två månader? Jag förstod inte ens vad det var för något men 99 riksdaler i månaden hade den kostat.  
 
Jag ringde upp till telefonbolaget och frågade vad det hela handlade om?
 
Tydligen var det en försäkring som betyder att om jag tappar bort min telefon så får jag en ny om jag anmäler förlusten inom 48 timmar. Det lät ju trevligt. Men jag antar även att en sådan deal bara gäller om man har ett grönt mobilskal och tappar bort telefonen öster om Herrljunga klockan 09:32 en tisdag samtidigt som man går baklänges och upprepar "hej självrisk" jättesnabbt på finska. Obs! Ej säker. Men det brukar vara så extraförsäkringar fungerar. 
 
Det var hur som helst inga problem att plocka bort försäkringen och det uppskattade jag. MEN jag känner mig ändå lurad. Jag kan nämligen inte minnas att jag någonsin har tackat ja till den. Så fort tilläggsförsäkringar kommer på tal utropar jag alltid ett vänligt men bestämt NEJ TACK fortare än försäljaren hinner säga gratis de första sju och en halv timmarna. 
 
Jag har redan en täckande och ganska komplicerad hemförsäkring med diverse tillägg. Det räcker så. Tack och hej. 
 
 
 
 

En anonym familj

Förra terminen missade vi både fotografering och föräldramöte på 4-åringens förskola. Eftersom det var första året för oss på den förskolan blev vi sålunda den mest anonyma familjen på hela avdelningen. Totalt utsuddade från all typ av gemenskap (nåja). Den här terminen har vi därför laddat extra mycket för i synnerhet föräldramötet. I år - I ÅR - ska vi minsann komma dit med stora leenden och mingelhatten på. Så har vi tänkt. 
 
- Jaha och så är det föräldramöte nästa vecka, sa jag till ena pedagogen idag bara för att visa hur planerande jag är som människa och förälder. 
 
- Föräldramötet var förra veckan, svarade pedagogen. 
 
- WHAT THE FUKK?? utbrast jag. 
 
Inte. 
 
Men nära på. 
 
Vi har alltså lyckats läsa fel på lappen och där med MISSA terminens ENDA datum att komma ihåg.
 
SERIÖST??
 
Min man vet jag inte hur han har tänkt.
 
Själv skyller jag på att jag fortfarande är kvar i föregående månad, rent mentalt. Ni förstår ju hur ologiskt det är att minnas massa datum i oktober när man lever i september.
 
Typiskt. 
 
Vår familj får helt enkelt fortsätta att leva i förskolans radioskugga. 
 
 
 
Va va va sa du? Var föräldramötet förra veckan?
 

Övernattning

Är det söndag jämt? Va? Det känns så. 
 
I helgen har sjuåringen sovit över hos en kompis för första gången. Det kändes stort. Kanske mest för mamman. 
 
Jag (till sjuåringen): Du vet att du ALLTID kan ringa efter mamma och pappa.
Sjuåring: Ja.
Jag: Även om det är sent på kvällen eller mitt i natten.
Sjuåring: Mm.
Jag: Bra. 
Sjuåring: Fast det vill jag nog inte.
Jag: Vaddå?
Sjuåring: Att ni hämtar mig mitt i natten. 
 
Nä nä. Okej då. 
 
Övernattningen gick jättebra. Både sjuåring och kompis hade sovit som stockar.
 
Fyraåringen som inte övernattar med kompisar ännu (men det säger väl bara swosh så är han där också) fick lov att vara uppe så länge han ville. Han höll tappert ut ända till klockan 19:20 innan han somnade bredvid mig i soffan. Mysssssigt.
 
 
 
 
 
 

Poliser i serier

Jag har börjat sköna ett visst mönster vad gäller poliser i tv-serier. Jag gjorde en videoblogg om det för ett tag sedan men tänkte att jag även kan publicera listan i textform. För sakens skull. 
 
Återkommande saker jag ser hos poliser i tv-serier:  
 
1. Dom tar alltid med sig jobbet hem
Poliser i serier tar alltid med sig jobbet hem. Och då menar jag inte tar med sig jobbet hem som i "kollar mailen en stund" eller "svarar på ett sms" utan jag menar tar med sig jobbet hem som i "tapetsera hela väggar med foton på misstänka, mördade, offer och brottsplatser". Det hela blir till en ganska eh... Barrock fondvägg. 
 
2. Chefen motarbetar
Huvudrolls-polisen kommer varje avsnitt med asbra ledtrådar men chefen är alltid totalt efter och har tydligt bestämt sig för att vara negativ till allt. Alla spår och pilar inklusive en blinkande neonskylt pekar mot en och samma mördare men chefen ba nääää nu lägger vi ner det här fallet vi kommer ingen vart.
 
3. Dom är otåliga 
Poliser i serier stavas OTÅLIGA. Väntar dom på uppbackning i de mest farliga situationer? Absolut inte. Nix pix. Istället för att invänta sina kollegor och på så vis säkerställa att dom kommer överleva till frukost morgonen efter störtar dom huvudstupa och helt på egen hand in hos vilken seriemördare som helst. Det slutar naturligtvis alltid med att någons puls slocknar. 
 
4. Dom blir alltid avtängda 
Punkt två och tre leder alltid till att huvudrolls-polisen på ett eller annat sätt blir avstängd från fallet. Men slutar hen utreda fallet för det? Sjävklart inte. Utan vare sig lön, arbetsplatsförsäkring eller kollektivavtal fortsätter huvudpersonen sitt vildsinta sökande efter mördaren, helt på egen hand. 
 
5. Dom hittar alltid parkering vid skuggning 
Varje gång poliser i serier skuggar någon per bil hittar dom ALLTID en parkeringslucka att glida in i när den skuggade personen i fråga stannar sin bil. Ursäkta? Själv får jag varva centrum minst fem gånger innan jag lyckas upptäckta en person vars rörelsemönster ser ut att hinta om att hen är på väg att köra iväg. Fast sen visar det sig  att personen bara skulle hämta något i bakluckan och så får jag lomma iväg med min bil och fortsätta varva city. Och då bor jag i Skövde. Inte i London eller New York. 
 
6. Dom blir aldrig upptäckta vid skuggning
Ibland skuggar tv-poliserna förstås per fot och dom kan skugga huuuur ihärdigt och närgånget som helst men blir ändå aldrig upptäckta. Dom skulle kunna stå och flåsa den skuggade personen i nacken för att sedan torka bort fukten med en bit sandpapper och skuggpersonen skulle fortfarande inte märka något. Lustigt. 
 
Lägg gärna till egna punkter. 
 
Över och ut. 
 
 
 
 
 

Mat som tar lång tid

Jag har noterat att det är populärt att äta mat som har tagit låååång tid att tillaga. Man ska koka grytor i flera timmar, stånka korv flera eftermiddagar i rad och baka bröd som ska jäsa över flera månförmörkelser. 
 
Japp.
 
Till alla er som gillar att äta långlagad mat har jag nu hittat den ultimata rätten - TJÄLKNÖL! Japp. Det här köttet är oftast älg och det ska tillagas från djupfryst tillstånd. Ni hör ju redan här hur lång tid det kommer ta. Att bara tina en liten kycklingfilé är ju ett evighetsjobb, tänk er då en genomfrusen ÄLG.
 
Faktum är att det (enligt olika receptsidor) tar upp till 17 timmar att ugnslaga en tjälknöl. Är den färdig att äta sen? Nej nej. Efter det ska den ligga i en lag i fem timmar. Vi snackar alltså om en maträtt som tar ett DYGN att tillaga.  
 
Ett tips alltså. 
 
Här gör vi tacos ikväll. Det funkar det med. 
 
 
 
Tacosmästarinnan. 
 

Namn på ett rockband

Fyraåringen har skapat ett rockband.
 
Just nu funderar han över bandets namn och velar mellan tre olika alternativ.
 
Alternativ 1: Kaviar
Min kommentar: Ett nytänkande och kreativt bandnamn! I framtiden kan fyraåringen dessutom ha effektiva och antagligen lukrativa varumärkes-kollabobrationer med Kalles. 
 
Alternativ 2: Bagitta
Min kommentar: Jag misstänker att det här namnet är inspirerat av farmor Birgitta. Trevligt att hedra sin familj! Dessutom kan fyraåringen hitta flera olika coola och rockiga stavningar på det bandnamnet. Typ Ba´ gitta eller Bah-Gitta.
 
Alternativ 3: Filjet
Min kommentar: Här tycker jag att betydelsen känns något oklar? Är det månne ett hybrid-ord mellan filé och flöjt?
 
Jag röstar hur som helst på alternativ två.
 
 
 
Bild på fyraåring med rockbandsambitioner, från i somras. 
 

En gammal lista

Jag hittade en gammal lista med frågor i mitt utkast som jag tänkte att jag skulle besvara *hör ljudet av intresseklubben som antecknar frenetiskt*

1. Är du alltid ärlig i din blogg?
Svar: JA! Fast möjligen med en gnutta överdrift. Jag lever ett så oflashigt liv att det inte blir speciellt roligt att läsa om jag inte kryddar med i alla fall en tesked piffi allkrydda. 

2. Om du fick tillbringa 4 veckor på en öde ö, skulle du ta med dig dina barn eller Johnny Depp?
Svar: Min familj såklart. Johnny Depp verkar så däääär härlig, eller? Syftar på senaste tidens skriverier. 

3. Nämn ett tillfälle när du var så arg på dina barn att du var redo att sätta ut en blocketannons.
Svar: Jag blir inte ofta arg-arg, där emot kan jag bli trött och frustrerad. Snacka om att jag har fått jobba upp mitt ickebefintliga tålamod sedan jag blev förälder...

4. Nämn tre bloggar du inte kan vara utan.
Svar: Bloggkommentatorerna, Evelinas blogg, Egoina och många fler!

5. Hur var din första kärlek? Snygg, rik, töntig? Berätta.
Svar: Han var en tönt. Kunde bara träffas om kompisarna var med och bodde fortfarande hemma hos sina föräldrar. Absolut inte rik. Hur gamla vi var? Eh... Tolv.
 
6. Hur kommer ditt liv se ut när du är 70 år?
Svar: Då ser jag tillbaka på ett liv där jag har varit snäll mot mig själv, infriat mina drömmar, följt mitt hjärta och vårdat mina relationer. 
 
 
 
Person som ska försöka vara snäll och vårda relationer. Jajjimen.
 
 

7. Var du busig eller lugn som barn?
Svar: Lugn. Fast busig via mina bröder. Dom gjorde hyssen. Jag var hjärnan bakom. Mjehe.
 
 
Jag som superliten. Här hade jag inga småbröder ännu. Men garanterat en skarp hjärna.
 

8. Nämn tre saker du inte kan leva utan om du inte ska svara familjen.
Svar: Dammsugare, frukt och tandborste. Om jag skämtar? Givetvis! Svaret är dator, iPhone och godis.

Rebellen

Idag är det kanelbullens dag och vi har bakat... ÄPPELPAJ! 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ni kan kalla mig rebellen. 
 
Yolo. Och så vidare. 
 
Faktum är att vi idag har plockat av alla äpplen från vårt äppelträd. Något vi har lärt oss att vi ska göra när första frosten kommer. Och den kom i natt. Frosten alltså. Nu har vi så mycket äpplen att jag inte vet vad vi ska göra med allt? Vi har gett bort massor till grannarna. Och jag inser att vi får baka en hel del paj och muffins den här månaden. Jag tänker även att vi ska lära oss göra äppelmust och eventuellt även testa på att bada i mos. Bara för att vi kan. 
 
Hur tar ni andra äppelträdsägare vara på all frukt? Har ni några förslag?
 
 

Ekorr´n satt... Inte i granen. Tyvärr.

Idag när jag lämnade fyraåringen på förskolan sprang han in till sin fröken. 
 
Fyraåring: Vet du! Vet du! Vi såg en EKORRE på vägen hit!
Pedagog: Vad roligt! Ekorrar som är så söta. Jag älskar att se ekorrar!
Fyraåringen: Den var påkörd.
*tystnad*
Pedagog: Oj.
 
Haha!
 
Ops. 
 
Här bekräftar pedagogen barnet i tron om att det var en söt ekorre han ville berätta om. Men så var det ett kadaver han hade sett. Jag klandrar henne inte. Hon hade omöjligt kunnat se det komma. 
 
 
 
 
 
 

Helg-rapport

Jaha. Dags för helg-rapporten. Den brukar ju komma så här på söndagkvällen. 
 
I fredags hade storebarnet en kompis över natt. Premiär för det. Det gick jättebra! Förutom att storebarnet vaknade vid 03-tiden och väckte sin kompis för att han trodde att det var morgon. Önsketänk naturligtvis. Jag fick tassa upp och meddela herrarna att det under inga omständigheter var dags att carpa dagen. Då somnade dom om fram till klockan sju. Tack och lov. 
 
Igår hade vi som sagt middagsbesök. Det hela förlöpte bra och var mycket trevligt!
 
Idag meddelade mamma och mina bröder att dom ämnade dyka upp med brunch. Det fick dom mer än gärna göra. Och vilken brunch sen! Det var så mycket mat att vi själva knappt inte fick plats vid bordet. 
 
 
 
 
 
 
Sen radade alla upp sig på balkongen. Det är ofta här folk hamnar hemma hos oss. 
 
 
 
 
 
När brunchen stillat sig i magen tog vi en söndagspromenad i de nybyggda områdena i vår stadsdel. Det är SÅ fina hus folk bygger! Vi hade velat se husen från insidan också och hade nästan turen att snubbla in i en hall här eller där några gånger, det blir ju lätt lite snubbligt när man går med nacken vriden ur led. Men tyvärr räckte det inte hela vägen fram idag. 
 
 
 
 
 
 
Kvarterets mest sociala katt sa självklart hej. Människo-alert! larmar han antagligen till sig själv när han ser en människa och så sätter han av i galopp för att hälsa.
 
Vi tycker honom. 
 
 
 
 
 
 
Jag rundade av dagen med promenad runt sjö tillsammans med en ljudbok. Najs. Promenad i kombination med ljudbok eller podcast är bland det bästa jag vet. 
 
 
 
 
Nu ska vi natta barn och sedan se en film. 
 
Över och ut. 
 
 
 

Förberedelser är A och O (skulle jag tror att det heter)

Ikväll ska vi ha gäster och inför detta har vi lagt upp en ny strategi. Nämligen - att förbereda i tid! 
 
Japp. Förberedelser är säkert en självklarhet för många. Inte för oss. Att förbereda är istället något vi med tiden har förstått att vi måste göra. Med Mr Bister Verklighet som läromästare. 
 
Dåtid: Allt ska ske inom loppet av några timmar. Vi ska komma på vad vi ska ha för middag, skriva handlingslista, åka till affären, inse att handlingslistan inte är komplett, glömma minst fem matvaror varav en är bärande för rätten, kompleteringshandla, dammsuga, knö in skrymmande grejer i förråd, inse att bordsduken har skrynklor djupare än Grand Canyon, hacka sallad, laga all mat, panikdiska vattenkaraffer, stryka barn, kamma duk. Eller om det var stryka duk och kamma barn? Strunt samma, det finns inte tid för eftertanke för nu måste vi duka! Hallå har vi inga rena bestick? Och VAR ÄR osthyveln??
 
Nutid: Vi börjar i tiiiiid. Jajjimen. Ikväll till exempel ska vi bjussa på pulled pork och redan igår började vi förbereda maten. Göra coleslaw. Blanda kryddor. Baka brödet. Lite i taget. Så ja. Lugn och fin. Aaaa... *delfinläten och vågskvalp*
 
Nu kanske det låter som att vi försöker vara perfekta familjen när vi ordnar middagar. Så är det inte. Vi har bara rent generellt insett att det behövs lite planering i vardagslivet för att undvika stress och irritation familjemedlemmar emellan.
 
Känns mycket bra.