Bloggminnen

För en tid sedan började jag visa barnen mitt bloggarkiv. Här är sjuåringens arkiv och här är fyraåringens arkiv. Det var lite nervöst att visa dom det såklart. Jag vet ju inte vad dom tycker om mitt bloggande? Dom kanske tycker att jag är superpinsam! Eller känner sig utelämnade? 
 
Men till min lättnad ÄLSKADE dom det!
 
Jag läste inläggen högt och vissa grejer skrattade barnen väldigt gott åt. Till exmpel det här inlägget om Mini och hans sug efter att få tugga iPad. Eller det här inlägget om legogubben Barfar.
 
 
iPad-sugen bebis. 
 
 
Sedan dess har barnen bett om blogg-högläsning var och varannan dag så jag är glad att jag har dokumenterat så flitigt. Att jag har antecknat de små vardagliga händelserna som man annars glömmer så lätt.
 
Jamenar att vi har varit på Legoland och Teneriffa, det minns vi ju. Men att stora barnet utfärdade Mopparedagen eller att lilla barnet redan vid 1,5-års ålder associerade sin pappa med snus, sådant glömmer man om man inte skriver ner det. Och när 7-åringen är äldre kommer han förmodligen tycka att även det han sa när han var 7 år är roligt. 
 
För min del känns det galet bara att titta på bilderna. Jag kan inte förstå att det är mina barn som har varit så små? Det känns som att det var huuuundra år sedan samtidigt som det känns som att det var igår.
 
Kluvet. 
 
 
Person som firade mopparedagen 2013.
 
 

Kommentera gärna!
Sabina

Vilken gåva egentligen med så många minnen och små historier :D När jag får barn hoppas jag också på att vara så flitig på att skriva ner saker de gör och säger någonstans.

Svar: ja det är härligt att minnas, och man måste ju inte skriva för alla att läsa i en blogg :)
spiderchick.nu

2017-03-08 ♥ 05:42:39 » URL: http://lesthi.blogspot.se

Innan du kommenterar: Tänk på att Spiderchicks inlägg alltid är några smulor ironiska och flera smulor överdrivna, ta inte allt på allvar. Tack och kram!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:



Kommentar:

Trackback