Att våga känna sig viktig

Som kvinna har jag under hela mitt jobbliv tampats med en osäkerhet kring att det jag gör är viktigt. Att det spelar roll. 
 
I början av min bloggkarriär vågade jag knappt inte berätta för folk att jag hade en blogg. Jag upplevde det jag gjorde som hemskt löjligt och tramsigt. Detta trots att min blogg var bland de största i Sverige och dessutom min källa till försörjning. Men så läste jag ju överallt om hur oviktig bloggvärlden var och jag såg hur bloggtjejer förminskades och förlöjligades. Det tog mig många år innan jag med stolthet kunde säga att jag var bloggare. 
 
För det är ju tyvärr så att det som kvinnor gör generellt sett anses vara tramsigt medan det som män gör är erkänt och viktigt.
 
- Prata inte om massa tjejgrejer, fick jag höra när jag skulle förbereda min stand up. 
- Humortjejer ska alltid skämta om mens och sånt, hörde jag en annan sucka. 
 
Det skeva är att båda dessa kommentarer kom från kvinnor. Vilket visar hur duperade vi är. Vi är så invanda vid att det tjejiga är dåligt och det manliga är bra att vi till och med ser ner på oss själva. Vilket ju är praktiskt för patriarkatets fortsatta överlevnad. 
 
Filmer med majoritet kvinnor i rollistan klassas som "chick flicks" och ses bara av andra kvinnor medan filmer med män anses vara "riktiga" filmer och ses av alla. 
 
Killar kan sitta som duo och prata i mun på varandra i 90 minuter och klassas som synnerligen begåvade och "sköna" medan två kvinnor i duo inte sällan avfärdas som tramsiga. 
 
- Jag trodde ni skulle prata om viktiga saker? fick jag en kommentar som sa efter min och Reginas första podavsnitt. 
 
Alltså, egentligen är ju ingenting viktigt. Förutom det som är viktigt. Om ni förstår tankegången där. Men när jag upplever hur tjejer ser ner på sig själva och sina yrkesroller (moi inkluderad) medan killar bygger upp sig själva och varandra med ett självförtroende som skulle kunna försörja ett helt land - DÅ skaver det i mig. DÅ är det något som börjar puttra inom mig. Och det är inte lunchen som just landade i min magsäck, om man säger så. 
 
Favoritcitat i repris:
 
 
 

Kommentera gärna!
Isabell

👌

2017-09-21 ♥ 14:03:40
Veronica

WORD! Bra skrivet!

2017-09-21 ♥ 17:00:40
Hannhanna

Exakt! Håller helt med!

2017-09-21 ♥ 18:46:41 » URL: http://nouw.com/hannhanna
Jule

Tack för inlägget, Moa!

2017-09-21 ♥ 18:58:57
Daniela

Så sant!

2017-09-21 ♥ 20:10:52
Frida

Heja!

Jag har en kollega som kan komma in i fikarummet när det sitter ett gäng tjejer där och säga:
'Jaha, här har vi fem hönor'
- ... och en idiot, svarar jag då.
Då blir han sådär härligt tyst som bara en medioker, vit man kan bli när argumenten tar slut.

Svar: Haha! Bästa kommentaren 😂💪🏻
Moa DeBruin

2017-09-21 ♥ 22:10:35
Lovisa glennfalk

Ja o jag ränker att det är därför som män dominerar på podcast toppen, för de har lyssnare av båda kön medan kvinnliga podcastare endast följs av andra kvinnor..
Återigen så är det för patriarkatets överlevnads skull, såklart inte män ska eller kan lyssna på kvinnogrejer.. många har ju set argumentet när jag frågar varför han inte följer någon pod av kvinnor att det kam vara svårt att förstå då de pratar ur det perspektivet. Men vi kvinnor ska minsann följa manliga poddare och lyssna in hur männen upplever världen. Nu skriver jag för fullt här i den lilla lilla rutan i mobilen så kan inte se eventuella felstavningar och syftningsfel med mera men vad gör det när KÄNSLORNA BUBBLAR!!!!

Svar: Kvinnor har alltid fått lära sig identifiera sig med män och deras förehavanden. Män där emot har aldrig fått lära sig det omvända.
Moa DeBruin

2017-09-21 ♥ 22:31:58
viskningen

Heja heja! Du är fantastisk!

Svar: 😘😘
Moa DeBruin

2017-09-23 ♥ 11:10:37 » URL: http://viskningen.blogg.se
Emma

Vilket underbart citat!

2017-09-23 ♥ 14:09:27
Hanna

Mycket bra inlägg! Vi måste sluta nedvärdera oss själva!

2017-09-24 ♥ 09:13:49 » URL: http://hannafialotta.blogg.se
Dominika Wojtaszewska

Såå sant!

2017-09-24 ♥ 11:04:08 » URL: http://dominikawojtaszewska.blogg.se/
MB

Så sant! För mig krävs det ständigt arbete för att inte låta osäkerheten ta över. Tyvärr blir jag ändå påverkad av nedlåtande kommentarer (som jag i princip alltid får av män). Låt mig ge ett exempel. Efter flera år av kontorsjobb inom design startade jag äntligen eget företag i Januari. Är väldigt glad över att jag vågade ta steget, och att jag fått verksamheten att rulla på rätt så bra genast från början. Knasigt nog har redan flera män under olika tillfällen ifrågasatt att jag kallar mig själv företagare eftersom att jag enligt dem "bara gör freelance jobb". Detta stämmer inte - jag har ett FÖRETAG som jag arbetar med på heltid. Jag vet ju själv hur det ligger till egentligen, men att få såna här kommentarer får mig att känna mig väldigt liten och som om vad jag gör aldrig riktigt räknas.

Svar: Åh vad sånt upprör mig!! Klart du är en företagare! Låt ingen ta ifrån dig din känsla av vad du är och att det du gör spelar roll! Men jag vet att det är svårt. Kan inte ens räkna alla gånger jag förminskats i min yrkesroll
Moa DeBruin

2017-09-24 ♥ 13:00:22

Innan du kommenterar: Tänk på att Spiderchicks inlägg alltid är några smulor ironiska och flera smulor överdrivna, ta inte allt på allvar. Tack och kram!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:



Kommentar:

Trackback