Julafton 2018

Det känns konstigt när julafton väl kommer tycker jag? En så mytomspunnen dag som alltid känns så långt borta men så hoppla där kom den?!
 
Japp.
 
Vi åkte hem till mina mamma enligt tradition och jag åt säsongens första julbord. Det smakade gött. 
 
 
 
 
 
 
Tomten kom, sågs och segrade.
 
 
 
 
 
Sen spelade vi självklart ett intensivt julklappsspel. 
 
 
 
 
 
 
Jag tycker verkligen att mamma lyckades med sin gran i år. 
 
 
 
 
 
 
Några som lyckades mindre bra var vi. Så här såg vår gran ut igår ikväll. 
 
 
 
 
Vi fick slänga ut den efter julklappsutdelningen. 
 
– Mamma jag TROR att det är en hockeyklubba i den här paketet. Men det kan även vara något annat, sa sexåringen diplomatiskt medan han sköt några skott med sin oöppnade julklapp. 
 
 
 
 
 
Sexåringen hade (förutom en radda ishockeyprylar) även önskat sig en Simpson-mask. Jag var ypperligt nöjd med mig själv när jag klickade hem en på rea från någon obskyr amerikansk sajt. 
 
 
 
 
 
Älskade mini-kusinen fick massor av paket. Nioåringen och sexåringen tävlade snudd på om vem som kunde slå in flest paket åt honom. Möjligt att det började gå till överdrift när sexåringen klippte ut en morot från en pysselbok och klistrade på ett papper och slog in. 
 
 
 
 
Vi avrundade julafton med en kortspelsturnering med ett antal trisslotter i potten. 
 
 
 
 
 
En mycket mysig julafton. 
 

Kommentera gärna!

Innan du kommenterar: Tänk på att Spiderchicks inlägg alltid är några smulor ironiska och flera smulor överdrivna, ta inte allt på allvar. Tack och kram!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:



Kommentar:

Trackback