Dammsugarpåsen

Vår dammsugare sög lite vääääl segt när vi städade i veckan. 
 
- Kolla dammsugarpåsen, föreslog jag till min man. 
- Men jag bytte den typ nyss? menade han. 
- Kolla ändå, tyckte jag. 
 
OH MY GOD säger jag bara. Tur att jag insisterade på en koll!
 
Ut ur dammsugaren kom ett monster i form av en extremt välgödd dammsugarpåse. Den vägde som en mindre spädgris och var antagligen cirka ett (1) sug ifrån att SJÄLVDETONERA.
 
Inte konstigt att dammsugaren mest bara har flyttat runt på smutsen de senaste två veckorna. Den har ju varit snudd på utbränd stackaren. Eller snarare - det är ett utmattningssyndrom som vi har bevittnat.
 
Stackars dammisen. 
 
Men nu har den en ny fräsch påse och ska nog pigga på sig. 
 
 
Någon gång ska väl vara första gången som ni upplever en "influencer" publicera en bild på en full dammsugarpåse??
 
 

Att tackla besvikelse

Förra året var jag med om en stor besvikelse. Jag blev så himla ledsen över en situation. Jag minns att jag bara gick till sängen och la mig den eftermiddagen. Godnatt klockan 15 liksom, nu orkar jag inte med den här dagen mer. Samtidigt var jag så frustrerad att jag efter en stund var tvungen att gå upp och sätta mig vid datorn och fylla en hel sida i Word med svärord. Haha! På riktigt! 
 
Andra personer: Skriker fula ord. Slår näven i en vägg. 
Jag: Skriver svärord i Word. 
 
Inatt drömde jag om den den där situationen igen. Så knepigt att det ploppade upp nu? Vaknade och kände mig lättad att det bara var en dröm. Pjuh!
 
Men. När jag ändå har tema besvikelse på tråden. 
 
Åtta saker man kan göra när man känner sig besviken:
 
1. Ringa en kompis. 
2. Skriva massor av svärord på ett papper och sedan sätta punkt. 
3. Lista saker man inte är ett dugg besviken över och inse att dom (garanterat) är många fler.
4. Träna. Gärna något jobbigt så man inte hinner tänka på något annat än hur jobbigt det är. 
5. Be ens partner (eller någon annan man är nära) pilla en på ryggen och säga massa fina ord till en.
6. Vara med sina (eller andras) barn (alltså helst barn man känner) (lite creepy annars) på deras villkor. Barn är SÅ proffsiga på att vara i nuet. 
7. Sätta en tajmer och sedan tycka massivt, snudd på överdrivet, synd om sig själv under en begränsad tid.
8. Gosa med ett lugnande och pälsigt djur, typ en katt. 
 
 
 
 
 

Snälla svara på veckans fråga i min blogg

Veckans fråga är... 
 
Vilket ägg är du? 
 
LösaLena 
LösaLena vill stoppa skeden i ägget och sedan mötas av ett vattenfall av okokt gula. Sluuuuurp... Med andra ord - ägg ska ätas med en gula som rinner! 
 
MellanMalin
Lagom är bäst tycker MellanMalin som varken vill ha lös eller hård gula utan snarare härligt mojsig i mitten. Som en klick handkräm, så ska en gula vara. 
 
HårdaHedda 
Vad är meningen med att koka ett ägg om man inte kokar det med stort K? Det undrar HårdaHedda som vill att ägget ska vara en spänstig studsboll av koagulerad gula. 
 
KaviarKenny
Hallå, det spelar faktiskt ingen roll om ägget är löst eller hårt så länge det finns kaviar! Att äta ägg utan kaviar är ungefär som att bada utan vatten. Tomt och torrt. 
 
ChokladCharlotte 
ChokladCharlottes favoritägg är det som kommer med kakao och socker och kanske en leksak i mitten. 
 
Jag är HårdaHedda. Vilket ägg är ni?
 
 
En typ av ägg. 
 

Ett paket mjölk och...

Igår eftermiddag ringde jag min man och bad honom köpa med sig ett paket mjölk hem. 
 
Jag: Kan du stanna till och handla mjölk snabbt? 
Min man: Ja visst. Bara det?
Jag: Ja. Bara det. Och fil. 
Min man: Okej. Inget mer?
Jag: Nej inget mer. Bara banan också.
Min man: Banan? 
Jag: Ja. Och havrepuffar. Och majskakor. Kaffe! Kaffe kan vara bra. Och jordgubbssylt ville barnen ha. Köp lite mer potatis också. Sen är toalettpappret slut. 
Min man: Okej.
Jag: Japp. Men annars bara det.
 
Lustigt vilken våg av grejer ett paket mjölk kan dra med sig??
 
 
 
 

Tre serier som ni måste se

Det är januari. Det är mörkt. Vi längtar till våren.
 
Vad gör vi?
 
Jo vi kollar på serier såklart!
 
Här kommer mina tips på tre riktigt bra serier: 
 
1. Dark (Netflix)
Den här serien är på tyska och först var jag lite tveksam till detta för palla slungas tillbaka till tyskalektionerna i högstadiet?? Men das deutche glömde jag snabbt bort till förmån för en otruuuuligt spännande handling! Det börjar med att ett barn försvinner och snart inser man att försvinnandet är liiiite mer komplicerat än man först trott. Jag matade hela säsongen på en vecka. Baaam ba´. 
 
 
 
 
2. Stranger things (Netflix)
Jag har vanligen svårt för sci-fi men Stranger Things tycker jag balanserar bra mellan det verkliga och ja, det mindre verkliga. Dessutom nytillskottet (i säsong 2) Billy - HUR het får man lov att vara? I en hockeyfrilla dessutom? In i snyggfinkan med honom. Bums!
 
 
 
 
 
 
3. Handmaid´s Tale (HBO) 
USA har tagits över av religiösa fanatiker och kvinnor har förlorat alla sina rättigheter (mys). Huvudpersonen Offred är tjänarinna och hennes uppgift är att handla mat och alstra barn åt sina "ägare" (mys igen). Otroligt spännande serie! Om än smått obehaglig ibland. Jag längtar till säsong 2 som släpps i april. 
 
 
 
 

Putsade fasader och skeva ideal

I samarbete med Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän.

 

Putsade fasader och obekymrade sociala medieliv är en anledning till att många unga mår dåligt. Undersökningar visar bland annat att 1 av 5 ungdomar får sämre självförtroende av sociala medier och att en tredjedel av tjejerna upplever att de känner sig misslyckade när de jämför sina sociala medieflöden med andras.

 

Eftersom sociala medier är en så enormt stor del av barn och ungas liv idag känns det SÅ viktigt att vi vuxna pratar med barnen om vad dom upplever online. Jag tror inte på att förbjuda eller sucka över hur dåligt det är - jag tror på att sätta sig in och prata med sina barn. Inget barn ska behöva ta emot kränkningar eller taskiga kommentarer och sker det ändå ska barnet inte behöva hantera det ensam. Då måste vuxenvärlden finnas där och agera. Likadelar viktigt är det att prata om hur man själv uppför sig. Hur tolkar mottagaren det jag skriver?

  

Jag tror också att det är viktigt att förklara för barnen att sociala medier bara är en liten, liten del av människors liv. Det behöver många vuxna också påminna sig själva om ibland. Jag med. Sen tror jag att vi vuxna måste intressera oss, kanske spana in den där populära Youtubekanalen tillsammans med våra barn och prata om det vi ser.

 

 

 

Det är inga lätta frågor det här. Men vill man som vuxen ha lite hjälp på traven har Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän tagit fram en webbserie som ska utbilda unga kring sociala medier och självkänsla. Webbserien kommer även att användas som undervisningsmaterial i skolor.  Här kan ni se den. Dessutom har designern Ida Klamborn tillsammans med Icona Pop tagit fram en t-shirt för att ifrågasätta samhällets perfektionshets. Med den vill de uppmana alla att våga ”alter the norm". Bra initiativ tycker jag! 

 

Så här kan du stötta initiativet:


→ Köp t-shirten (75 kronor av priset går till Friends) och var med och stötta initiativet på www.misslyckad.se
→ Sprid budskapet, var en del av initiativet och visa på vilket sätt du är unik med hashtagen #MissLyckad i dina sociala kanaler

Semlesöndag

Idag kände jag plötsligt för att baka semlor. Jag kan få sådana där riktiga baksug ibland!
 
Baksug?
 
Det lät som något helt annat? Jag menar alltså sug efter att baka. Så. Jag brukar tjoffa in en dokumentär-pod i öronen och så bakar jag några timmar. Vilsamt på något vis. Idag blev jag heller inte så där rysligt trött så jag tvingades ta en bullkvart, vilket var tacksamt. 
 
Hur som helst. Först bakade jag semlebullarna. Kardemumma ska det vara i degen! 
 
 
 
 
Sen mojsade jag ut innankråmet, blandade med mandelmassa och mjölk och fyllde buken på bullen. Oklart om bagare använder ordet "buk" för bulle..? Men ändå. 
 
 
 
 
När bukfyllan var gjord spritsade jag på grädde.
 
 
 
 
På med locken. 
 
 
 
 
 
Och så ett puder av florsocker. 
 
 
 
 
Ta-da! 
 
 
 
 
Jag tog med de nybakade semlorna till mormor och gjorde mig till favoritbarnbarn för en stund. Något jag i och för sig alltid är....... (SÄG INTE EMOT!! STJÄRNSTOPP!! SMURF!!) (föregående parentes är riktad till mina kusiner). 
 
 
 
 
 
Jösses vad dom blev goda och fluffiga! Som att få ett gräddigt, litet moln i munnen.
 
En smarrig söndag som ni kanske förstår. 

Inte vilken duk som helst

- Jahapp. En random duk? tänker ni.
 
 
 
 
 
Nej nej.
 
Det här är INTE vilken duk som helst. Det här är THE duk. Den här duken har nämligen en femårig människa sytt och tråcklat och jobbat och svettats med på förskolan under många veckor och vi har fått lägesrapporter varje dag. Faktum är den här syprocessen mycket väl kan vara det ENDA (förutom Pokémon) som vi har pratat om sedan årsskiftet. 
 
Igår kom denna omtalade duk så ÄNTLIGEN hem från förskolan, levererad i ett paket med mamma (AOM) och pappas (Mikael) namn på. 
 
 
 
 
 
Skaparen själv var så stolt att han nästan sprack.
 
Med så mycket omsorg och tid bakom är det helt klart topp tre finaste presenter jag fått i livet!

18. Riktiga kvinnor

Och DÄR gjorde Regina sitt inträde på bostadsmarknaden! Vilken grej! I senaste avsnittet av Veckans Smash får ni höra allt om Reginas nya lägenhet och den stundande flytten. 

 

Vidare diskuterar vi sminkets varande eller inte varande. Regina gillar smink medans jag gärna hade sluppit. Vad är förresten en "riktig kvinna"? Vad är en "stark kvinna"? Och hur får man egentligen en "strandkropp"? Många begrepp att fundera över... 

 

Vidare berättar jag om seansen som jag var på i veckan. Blev det någon kontakt med andra sidan? Jag avslöjar även att ett medium sedan tidigt siat om mitt podsamarbete med Regina... 

 

Förresten - vem är den där Lord Sandwich? 

 

Det och mycket mer i Veckans Smash! Gilla oss gärna på Fejjan där vi brukar posta länkar till relaterade till avsnittet. 

 

Häpp! 

 

Skolbänken igen

Idag har jag varit med åttaåringen i skolan.
 
Det har han velat sååååå länge och idag blev det äntligen en lämplig lucka. Jag tog på mig mitt imaginära bälte av kunskap och traskade med till skolan. Vi har cirka fem minuters gångväg dit vilket är lyxigt. 
 
Jag fick presentera mig för alla barn i klassen och berätta vad jag jobbar med. Den här gången nöjde jag mig med att sammanfatta det som att jag jobbar med sociala medier. 
 
- Vet ni vad sociala medier är? undrade jag.
- Näääää, svarade barnen. 
- Vet ni vad Instagram, Youtube och Snapchat är?
- JAAAAA! tjoade barnen. 
- Då så. 
 
Sen var det mattelektion. Jag är SÅ imponerad över en lärares pedagogiska tålamod vad gäller att hjälpa barnen. Själv har jag som bekant noll tålamod och basunerade glatt ut de rätta svaren efter barnets cirka 0,001 sekunds betänketid. Om jag vore lärare skulle mina elever lära sig noll. Men å andra sidan skulle dom vara sjukt långt fram i läroplanen?!
 
 
 
 
 
Sen var det rast och Sverige visar sig verkligen från sin vackraste sida just nu! Is, slask, vattenpölar och så lervälling på det. Mys. 
 
 
 
 
Jag var möjligen inte klädd för ändamålet men agerade ändå tapper och o-huliganisk fotbollssupporter när åttaåringen och hans kompisar spelade match. 
 
 
 
 
Efter rasten var det dags för träslöjd. 
 
 
 
 
Barnen övade på att spika och jag joinade. Ursäkta, men varför har ingen berättat för mig hur kul det är att slå in spik i en bräda? Jag hamnade i något slags meditativt tillstånd och ett tag var det bara jag, min spik och min bräda... Mm... 
 
 
 
 
Efter träslöjden var det lunch. Den fotade jag inte på grund av att jag lunchade vid samma bord som sju nyfikna åttaåringar och jag ville helst inte dra åt mig mer uppmärksamhet än den som redan var. Men ni får tro mig när jag säger att det serverades en stor salladsbuffé, kyckling och nudelwook. Kanske det godaste jag har ätit på hela veckan! True story. 
 
Sen var det rast igen och då stannade jag kvar inomhus och betade av några mail. Åttaåringen hade ändå fullt upp och jag är så glad att han har så många fina kompisar!
 
 
 
 
Efter lunchrasten var det fredagsfilm följt av en veckosammanfattning. 
 
Sen sa vi hej då. 
 
En mycket trevlig skoldag! 
 

Osten som blev mindre

I veckan dukade jag och Spiderpapp´s fram brieost och kex som vi tänkte att vi kunde njuta av till en bra serie. 
 
Tillåt mig punktera upp förloppet:
 
• Jag plockar upp tv-kontrollen för att scrolla Netflix.
 
• Spiderpapa hugger in på osten.
 
• Jag bläddrar och bläddrar bland alla serier.
 
• Spiderpapa fortsätter äta av osten.
 
• Scroll scroll... 
 
• I ögonvrån ser jag hur Spiderpapas käkar rör sig upp och ner upp och ner upp och ner...
 
• Jag börjar känna mig lite stressad när jag bläddrar bland alla streamingtjänster.
 
• Osten blir mindre och mindre... 
 
• Scroll scroll... 
 
• Hittar jag inte något inom en minut kan jag mycket väl bli helt utan ost!
 
• Scroll scroll... 
 
• Jag hör Gunde Svans röst i huvudet skynda skynda nu är det bråttom...
 
• Alltså, osten är VERKLIGEN i Spiderpapas våld! 
 
• Scroll scroll... 
 
• Min stress har övergått i ett nästan febrigt letande. VARFÖR FINNS DET INGET ATT TITTA PÅ??
 
• Jag inser det oundvikliga. Jag kommer inte hitta någon serie och osten håller på att försvinna mitt framför ögonen på mig.
 
• Eller i alla fall mitt framför ögonvrån på mig. Jag måste göra något!
 
• STOP WITH THE EATING RIGHT NOW MOTHERFUCKER! utropar jag. PUT THE CHEESE DOWN AND LET ME SEE YOUR HANDS! 
 
• Spiderpapa fryser förvånat mitt i en ätrörelse
 
Ha! 
 
Här ansvarar jag för vårt gemensamma tv-tittande och tacken jag håller på att få är skarven av en vitmögelost??
 
Nä vet ni vad! 
 
Nu har vi infört en regel om en gemensam start på ätandet. Den som sköter tv-kontrollen ska inte behöva lida bara för att den andra inte kan hålla sitt sug i schakt. 
 
Rättvist så. 
 
Mvh // i-landsparet
 
 
 
 
 

Min bästa igenkänning

Igenkänning:
 
1. 
 
 
 
Tanken att jag någon gång har blivit betraktad och möjligen begrundad i smyg, precis så där som jag själv har suttit och betraktat och begrundat människor i smyg, är svindlande. 
 
 
 
 
2. 
 
 
Ha! Så sant! Det går även att applicera på kompisar som taggar varandra heeeela tiden men så plötsligt blir det tyst och dom verkar inte vara vänner längre och jag måste börja detektiva mig runt för att begripa vad som i hela friden har hänt??
 
 
 
 
 
3. 
 
Lätt att jag ska börja bli mer marinerad! Jag säger som Mia Skäringer - det kanske inte är jag som är överkänslig det kanske är du som är underkänslig?
 
 
 
 
 
4. 
 
Men exakt! Ett av mina ledmotiv i livet. 
 
 
 
 
 
5.
 
 
 
Relaterar. Jag har fortfarande skamkänslor för när jag missade heja på en bekant som just hade fått barn och det var två år sedan nu. Den typen av ångest pratar förresten jag och Regina om i avsnitt 10 av Veckans Smash, finns här för er som vill lyssna. 
 
 
 
 
 
6. 
 
 
 
Det här är helt klart värt att tänka på när samhället vill ge oss dåligt samvete för att vi inte dricker 14 liter vatten, förväller oss i gurkmeja och mediterar ihop med delfiner VARJE DAG.
 
 
 
 
7.
 
 
Jag och min man brukar på riktigt skylla på inbrottstjuvar när vi inte kan hitta saker här hemma. Tanken att det skulle kunna vara vi som är stökiga och ostrukturerade har inte slagit oss. Nej. 
 
 
 
 
8. 
 
 
 
Min bästa sport är att dela ut straff som i slutänden bara straffar mig själv. Som den gången då jag "straffade" min tandläkare, som jag var irriterad på, genom att avböja ett besök och sen gick det ytterligare två år utan att jag gick dit. Status just nu: Har ett stort hål som måste lagas. Mm. Men straffandet kändes FÖRJEDRA bra just då!
 
Japp. Det var den igenkänningen för nu. 
 

En dryckesdag

Idag har varit en dag i vätskans tecken. 
 
Först fotograferade jag och Matilda fyra olika drycker till en grej på jobbet. Efter fotograferingen fick vi provsmaka alla drycker vilket vi gärna gjorde. Alla fyra faktiskt. Botten upp faktiskt. Ner mä´t bara. 
 
 
  
 
Sen åt jag soppa till lunch.
 
 
 
 
 
I höjd med sopplunchen levererades det en ny kaffemaskin. 
 
 
 
 
 
Och då var vi tvugna att provsmaka alla nya kaffesorter. 
 
 
 
 
Så man kan lugnt säga att jag har PT:at min kissblåsa idag. Jisses vad den har fått tänja på sig. Jag kan riktigt känna hur den har flåsat och svettats. Det kan den gott ha. Träning är bara nyttigt! 
 
Jajustdetja sen fick min kollega en bordsskiva på näsan också så ett tag var det Skövde blodbad deluxe på jobbet = ännu mera vätska! Dock inget jag drack (det hade möjligen varit creepy). 
 
Kollegan mår bra, kan jag tillägga. Men det var bra synd om henne där ett tag. 
 
Nu ska jag och min utmattade kissblåsa lägga oss i soffan och slappa. 
 
Note to self: Googla kissblåsa + träningsvärk + möjligt?
 
 

Seans

Jaha ja, vad hade då jag för mig igår kväll undrar ni med största säkerhet (visst?).
 
Jo jag och en kompis var på seans. Japp. Jag är ju, som ni vet sedan innan, väldigt andlig av mig och lockas mycket av hela den där grejen. Just en seans är en träff med flera människor där ett certifierat medium (jopp det finns certifikat för detta) förmedlar kärleksfulla budskap från andra sidan. Jag förstår att det låter suuuperknasigt för någon som tycker att hela andegrejen är humbug men för mig känns det väldigt naturligt. Och det får man acceptera precis som jag accepterar andras tro eller icketro om livet. 
 
Igår var vi omkring 30 personer i olika åldrar som hade samlats. Flera fick "besök" av bortgångna föräldrar eller partners vilket såklart var känslomässigt. 
 
Jag hade en dam som var där för att "snacka" med mig. Trrrrrevligt. Det tråkiga är att jag typ inte kommer ihåg vad budskapet var? Det var något med barn. Sen om det var att jag skulle få fler egna barn eller något annat, det minns jag tyvärr inte. Det var även något med att jag är en pedagogisk person och damen menade att jag ska jobba med barn på ett pedagogiskt sätt. Något sånt? 
 
Mm.
 
Jättebra att gå på seans och sedan kliva ut därifrån och vara helt blank. Men jag är alltid blank när jag har minglat med andar (och HÄR kan jag mycket väl ha omvänt alla skeptiska personer). När jag träffar mitt andra medium måste jag alltid anteckna allt som sägs för annars åker jag därifrån och minns absolut inget. Det är så mycket energier i omlopp när man väl är "igång" att när jag går därifrån pyser liksom luften ur mig och ut med det åker minnet. 
 
Det var hur som helst fint att ta del av dom som fick fina budskap från närstående. Plus alltid trevligt att hänga med min kära vän. 
 
Japp. Det var allt för det här anderapporten. 
 
 
 
 

En ordlista

Mitt svåraste ord: Fåtölj. Blir osäker prick varje gång jag ska skriva det. Fotölj? Fåttölj? Fottölj? Jag vet inte. Innan en googling.

Mitt värsta ord: Gofika. Hu! Vad ÄR ens en ”gofika”? Är motsvarigheten en fyfika? Bläfika? Uschfika? Har även märkt att det spridit sig till middag och frukost i form av "gomiddag" och "gofrulle". 
 
 
 
 
Mina guilty pleasure-ord: Mammis, pappis, föris... Är överlag förtjust i att sätta is på ord. 

Mitt bästa ord: Rimligt.

Varför? För att det är rimligt. På så många plan.

Mitt lustigaste ord: Bitti. Som i ”morgon bitti”. Så märkligt ord! Som en dold kaksmula bland alla andra ord.

Ord som väcker språkpolisen i mig: Dem. Eller alltså, folk som konsekvent skriver ”dem” för att verka kunniga (?) men istället använder det helt fel. Typ dem skulle gå och hämta dem andra för att dem också skulle vara med dem. Skriv ”dom” istället, är mitt tips för alla oss osäkra. I övrigt bor det väldigt lite språkpolis i mig då jag inte är speciellt litteratur nobel-prisig själv. 

Mitt mest använda ord: Toppen! Jag säger det på jobbet. Hela tiden. Och mina kollegor är medberoende. Toppen toppen! utropar vi till varandra mest hela tiden. Lite tärande ibland men samtidigt... Toppen! 
 
Mitt bästa ord: Tjing. Jag fick ett mail en gång som avslutades med just tjing! Istället för hejdå. Jag blev kär direkt och har älskat tjingen sedan dess. 
 
Coppa gärna listan!
 

Knapp gymtid

Idag skulle Spiderpapa komma hem en viss tid från jobbet så att jag skulle hinna med ett gruppträningspass på gymmet. Jag har nämligen vabbat idag och behövde verkligen komma ut. 
 
Vad händer? Jo karln blir sen! Han var INTE populär hos mig under de cirka 30 minuter jag trodde att jag inte skulle hinna till träningen. Jag har PMS också så ni kan ju tänka er. Jag var väldigt nära att bli den första människan någonsin att med ren viljekraft framtvinga rök ur öronen. 
 
Med lite marginal sladdade spiderpapa i alla fall in utanför huset och då stod jag redan i startgroparna. Jag körde till gymmet och kastade mig in genom dörrarna bara för att se hur person framför mig tar den sista biljetten till passet.
 
Va faaaaan... 
 
Vad göra? Jo jag klev fram till instruktören och frågade om hon inte kunde göra rum för en person till? Snääääälla! Det kunde hon. 
 
Jag tiggde mig alltså in på ett träningspass?
 
Did not see that coming... 
 
Jag körde hur som helst Cross cage fitness-nånting vilket i praktiken är ett helt vanligt cirkelpass. Men så är det ju nya tidens trend att kalla saker för megasupreme building bicep bitch eller six pack proteinbar duo challenge fast det handlar om att göra knäböj och sit ups. Typ. 
 
Kul pass hur som helst!
 
Nu ska jag lägga mig i soffan och titta på tv och äta choklad. Och ja, jag bildsätter alltså ett inlägg som i huvudsak handlar om träning - med choklad. 
 
 
 
 
 
Balans kära vänner. Balans. 

En elefantöronfråga

Hallå Moa, elefantöremodern, proffset på dessa krukväxter!! 

 

Jag har en liten bebis som jag fått av min mormor. I början när hon flyttade hit så var hon glad och ljus och växte så det knakade men plötsligt tappade hon massor av blad och blev jättemörk! Vad gör jag för fel?? Jag har testat att byta plats på henne och även att vattna mindre och att vattna mera men tycker inte att något verkar funka. Har du några knep? Har du en manual liggande? Får jag lämna min bebis på sjukhus hos dig några veckor? // Matilda 

 

Hej Matilda!

 

Tack för din fråga. Jag beklagar att din lilla bebis verkar trött, hen kommer nog snart pigga på sig igen ska du se.

 

Jag kan märka på mina bebisar att dom under vissa perioder slokar, tappar blad och stannar lite i växten. Men jag tänker att dom, liksom vi, är trötta så här i vintertid. Vem blir inte slokig av ett konstant mörker? Här har ni en! *räcker upp handen*

 

Annars är mitt tips att fortsätta testa olika platser i hemmet för att se var bebisen känner sig trygg och villig att skapa en anknytning. Mina trivs tillsammans, en bit in i rummet. 

 

 

 
 

Andra saker jag märkt med mina Elefantöron:

 

• Dom vill inte stå i direkt solljus

 

• Dom vill ha vatten cirka var tredje dag

 

• Dom tycker till en början inte om att skiljas från sina stickling-bebisar. Men när dom ser att barnet mår bra och klara sig själv i sitt eget krukhem, ja då blir dom glada igen. 

 

• Dom tycker inte om julgranar. Mina elefantisar blev hemskt upprörda över att behöva konkurrera om uppmärksamheten med ett barrträd. Nästa december får vi ha ett "snack" om det innan. 

 

Lycka till med din uppfödning Matilda! 

Party!

Igår var jag och Matilda projektledare, partyplanners och prisutdelare vid en fest för 150 personer. En slags personalfest kan vi kalla det. 
 
 
 
 
Det var SÅÅÅÅ roligt! Roligaste kvällen i år vilket kanske inte är så svårslaget så här tre veckor in på året, men jag tror att det kommer hålla i sig en bra bit in i 2018. Jag har insett att det här med att projektleda passar mig väldigt bra. Jag gillar att ha "många bollar i luften" om jag får lov att slänga mig med en klysha. Faktum är att min svårighet är att bara hålla en boll i luften? Det gör mig rastlös. Mitt jobb ska innehåll många bollar. 
 
Huuuuuur som helst. Nog om bollar. Jag hade min favoritklänning på mig samt chockade min öron med örhängen. Jag har hål i öronen men har inte pyntat dom på säkert tio år. Men nu så.
 
- Pass opp snibbar för nu kommer det ett pynt! sa jag och tjoffade in örhängen med toffsar som hade gjort Maria Montazami stolt. 
 
 
 
 
Roligast med kvällen var att få uppmärksamma massa grymma medarbetare. Vi delade ut pris för Årets Engagemang, Årets Stil, Årets Kollega, Årets Veteran och så vidare. Att se någon bli genuint glad är härligt. Sen är faktiskt alla vinnare. Och där kom det här inläggets andra klysha, men så äré. 
 
 
 
 
Jag och Matilda fick massa blommor under kvällen vilket jag absolut inte hade väntat mig. Kände mig som drottning Silvia allra minst. 
 
 
 
 
 
Jag kom hem vid 01:30, somnade som en liten partyplaneringsgris och väcktes strax där efter av barn med feber. Japp. Nu har jag druckit en hel kanna kaffe. På riktigt en HEL kanna kaffe. Själv. Överväger att brygga en kanna till alternativt försöka skapa någon slags intravenös lösning?? 
 
Innehar, tröttheten till trots, känslan av att jag har världens bästa jobb med universums roligaste kollegor. 
 
Över und ut. 
 

Svartsjuka och värsta grannen

I veckans avsnitt står Regina inför ett stort beslut. Hur vet man skillnaden på om man är feg eller om det är magkänslan som säger nej? Svår nöt att knäcka. 

 

Jag listar svenskens tre värsta grannar och inser att jag dels eventuellt är en av dom... Varför brukade förresten Reginas granne gräva i hennes sopor och vad var det för självutnämnd ”nattpatrull” som kom hem till min familj?

 

Slutligen pratar vi om svartsjuka. Är det enklare att vara otrogen i dagens samhälle? Regina berättar om den gången hon gjorde ett övertramp mot en dåvarande pojkvän och jag reflekterar kring en annan slags svartsjuka - nämligen den gentemot kompisar. 

 

Det och mycket mer i Veckans Smash! 

 

Hoppas ni gillar! Lyssna här nedan eller i appar där poddar finns. Följ oss gärna på Fejjan

 

Vad händer?

I fjärran höras salut! Någon hurrar! En ros slår ut i full blom! Delfiner hoppar av glädje i vattenbrynet! En vuxen man gråter stilla av lycka! 
 
Varför?
 
FÖRÄLDRARNA DE BRUIN HAR LÄMNAT IN SPORTLOVSTIDERNA TILL FRITIDS. 
 
REDAN NU!
 
Det vill säga flera veckor innan själva lovet. I vanliga fall brukar vi lämna in åttaåringens närvarotider i ren förskräckelse, under upprepad påminnelse. 
 
Men nu så.
 
HA!
 
Jag tar inte ansvar för eventullt avsvimmade fritidspedagoger. 
 
 
 
Nöjd päschon. 
 

Spider pluggtipsar

Är ni många som är igång och pluggar efter jul?
 
Min bror är i slutspurten på sin polisutbildning och därför tycker jag det känns högst relevant att jag delar med mig av mina bästa plugga-inför-tenta tips.
 
Mina bästa plugga inför tenta tips:

1. Börja i god tid!
På så vis måste du inte kötta in hela kursboken på en gång utan kan läsa ett kort stycke var dag.
Antal studenter det här tipset har fungerat för: Många!

2. Om du börjar i så där god tid.
Försök att sortera ut det viktigaste ur boken. Finns det en sammanfattning i slutet av varje kapitel? Vad har ni pratat om på föreläsningarna? Fokusera!
Antal studenter det här tipset har fungerat för: En hel del.

3. Om du inte börjar i tid.
Skit i boken och läs endast dina anteckningar. Nöt in.
Antal studenter det här tipset har fungerat för: Ett antal.

4. Om du VERKLIGEN inte börjar i tid.
Skaffa ett fotografiskt minne. Fort! Bläddra i boken och fota av sidorna med blicken.
Antal studenter det här tipset har fungerat för: Noll. Men någon ska väl vara den första?
 
 
 
 

Dags för...

Nu har vårt lilla, lilla minstebarn fått papper om att börja... Ja vaddå? Babysim? Miniskutt? Bebisrytmik? Bygga-kloss-träning? Dricka-välling-teknik-utbildning? 
 
Nej nej. Inget av det. 
 
Han har fått papper om att börja ... SKOLAN!
 
Jo. För han är tydligen så stor?
 
Jag har officiellt blivit den där föräldern som utbrister näääämen vart tog tiden vägen? Det trodde jag inte när jag harvade runt i min föräldraledighet med sömnbrist upp till knäna och en uppfattning om att tiden mellan klockan 06 och 09 var en hel dag. Inte visste jag då att bara en ynka grisblink senare skulle jag vara mamma till en snart 6-åring och en snart 9-åring. C to the R to the A to the Z to the Y. 
 
Men nu är det alltså skoldags och även om det känns galet att minstebarnet har blivit så stor så känner jag mig redo. För jag känner att HAN är redo. Jag vet att han kommer trivas i skolan. Han har redan många kompisar som går där, han känner till lokalerna och kommer ha samma lärare som sin storebror. Dessutom ska det bli skönt att ha alla mina två bebisar samlade på ett och samma ställe, på något vis. 
 
 
 
 

Träningsklyshan

Jag har åter-signat mitt träningskort!
 
Jag kände mig som klyshan numero uno när jag stegade in på gymmet strax efter nyår.
 
- JAG HAR TRÄNAT HÄR FÖRUT, påpekade jag högt eftersom jag antog att alla runtomkring mig trodde att jag var där för att infria något slags nyårslöfte. 
 
- JAG SPRINGER ÄVEN TJEJMILEN, ville jag tillägga så att folk verkligen skulle förstå att det inte var vem som helst som stod där. 
 
Dock onödigt att tillägga att det var 2013 jag sprang tjejmilen och att jag inte har sprungit en meter sedan dess. En del saker ska man väl ändå få hålla privat???
 
Hur som helst ser jag fram emot att börja stärka min rygg och min hållning igen. Ingen av dom två sakerna mår bra av allt mitt datorjobb.  
 
 
 
 
 

Helad

Titta!
 
Min lilla elefantis har kryat på sig! Ni kanske minns att det var riktigt illa ute med henne ett tag
 
 
 
 
Jag stöttade upp henne mot väggen så rätade hon tappert ut sig, min lilla kämpe. Jag känner mig SÅ lättad att vi inte behövde dra igång någon mer komplicerad läkningsprocess. 
 
Alternativa läkningsprocesser:
 
• Plåster (som någon av er faktiskt hade testat på en blomma och kunde intyga att det funkar) (briljant!)
• En liten liten krycka 
• Ett litet, litet smalt, gips 
• Stympning (hu!)
• En liten liten naturtrogen protes (naturlig följd av föregående)
• Blomstamstransplantation 
 

Ni kan kalla mig festfixar´n

Jag och Matilda har blivit festfixare. Jajjimen.
 
På lördag är vi med och ordnar en fest för 150 personer. Idag har jag packat godispåsar till exakt så många människor. Plus några till. 
 
 
 
 
 
 
Jag var helt vimmelkantig efteråt och kommer antagligen drömma om detta inatt. Neeej neeeej mosa mig inte kommer jag mumla i sömnen och drömmer då antagligen om en gigantisk chokladkula i guldfärg som rullar emot mig i alldeles för hög fart.
 
Sen fick vi leverans av 120 liter popcorn och HÄR mina vänner, om inte innan, testades min motståndskraft. Det var nämligen samma typ av popcorn som serveras på bio och det vet vi ju alla att biopopcorn är en liten bit av paradiset i poppad form. Hade jag blivit lämnad ensam med dessa kan jag inte lova att 120 liter inte blivit av med en nolla. Och det hade ju möjligen känts megabra idag men snöpligt på lördag. 
 
 
 
 
Huuuuur som helst.
 
Jag känner mig väldigt lugn inför detta evenemang. Borde det i sig göra mig stressad? 

Missfall

 
Hej Anna! 
 
Vad ledsamt och tråkigt med ett missfall ♥ Jag har personligen själv aldrig råkat ut för det, där emot har jag flera vänner som har haft missfall. Alla har barn idag.
 
Innan jag själv blev gravid visste jag inte hur pass vanligt det ändå är med tidiga missfall, man pratar ju inte så mycket om det. Icke desto mindre är det naturligtvis både jobbigt och ledsamt när det händer. 
 
Jag har även en kompis som tyvärr fick ett sent missfall. Så här några år senare har hon tre (!) (hehe) barn så efter en tuff tid fick hon sina efterlängtade skatter. Trippelt upp dessutom. Även om ett barn naturligtvis aldrig kan ersätta ett annat barn. 
 
Eftersom jag själv inte har några personliga erfarenheter tänkte jag kolla om det är någon av er som läser här som vill dela med er? Hur går man vidare efter ett missfall? Vad gör man när allt känns hopplöst? 
 
Stor kram, massa pepp och kärlek till dig Anna! 
 
 

Lugn och fin...

- Lugn och fin mandarin! sa jag till barnen igår.
 
Jag brukar säga så när jag tycker att dom ska lugna ner sig en smula. 
 
- Varför säger du inte "lugn och fin barnen"? undrade femåringen. 
- Det rimmar inte, förklarade jag. 
- Men då kan du ju säga "lugn och fin deBruin", föreslog femåringen.
 
!!
 
Så nu har jag lagt bort allt vad citrusreferenser heter och rimmar istället med vårt efternamn när jag tycker att barnen kan lugna ner sig. 
 
G e n i a l i s k t. 
 
Ibland ser man inte skogen för alla träd. 
 
 
Person som leker med Turtles och samtidigt är genialisk. 
 

Freaks of nature

Okej. På tal om det här med tänder.
 
Är inte tänder några slags freaks of nature? Här har vi en del av människan som kan växa precis hur som helst. Mjölktänderna är ju okej, dom ploppar ut ur tandköttet och fortsätter den givna filen rakt nedåt men tänderna som kommer därefter?! Det är ju ett rent potpurri av slumpmässig placering. Dom kan växa snett, växa inåt, utåt, brett isär, tätt ihop, på varandra, huller om buller, dom kan vara små, stora, runda, spetsiga... VAD HÄNDER?? Jag vågar inte ens tänka på hur jag själv hade sett ut i munnen om det inte vore för tandställningar, påbyggnader, implantat, lagningar och diverse annat underhåll. Det hade inte varit ett rätt i min mun.
 
Och när man i tonåren äntligen har fått ut alla vuxentänder och möjligen betat av en tandställning eller fem och där med haft lugn och ro i munnen under några år -  ja då kommer visdomständerna och förstör stämningen. 
 
Själv hade jag en visdomstand som växte rätt ut i kinden. Jomen tack jag vill absolut tugga mat med KINDVÄGGEN!
 
Tänk om fingrar betedde sig likadant i sin utväxt? Eller tår? 
 
Mina tår växer all over the place så jag måste ha en metallställning som rätar ut dom. 
 
Någonting gick väldigt fel när universum kom på idén om tänder. Jag misstänker nästan någon slags praktikant-inblandning?
 
Japp.
 
Det var dagens rant om tänder.
 
 
Person som har rimliga funderingar kring tänder. 
 
 

En helg i januari

Vi har haft en finfin helg.
 
Igår åkte vi hem till min pappa. Pappa själv var inte hemma där emot min bror och Hanna. Dom bor nämligen där eftersom dom är hundvakt. Pappa är i Mexico och glassar men det behöver vi inte prata om.
 
Min bror och Hanna passar Safira.
 
 
 
 
Safira har tydligen väckt sina hundvakter flera gånger varje natt plus tycker att det är morgon vid 05-snåret. Hu! Jag tror att det är Safiras sätt att träna bror och Hanna som snart är bebisföräldrar. Omtänksamt av henne ändå. 
 
Vi dukade upp till tacomiddag.  
 
 
 
 
Och sedan var det dags för spelkväll. 
 
 
 
 
Vi spelade Ticket to ride. Har ni spelat det? Jag förlorade med gigantiska marginaler. Men det var ett roligt spel fram tills jag insåg det.
 
 
 
 
Sen åt vi glass. 
 
 
 
 
Vid 21-snåret åkte vi hem och barnen somnade som små minigrisar i sina sängar. 
 
Idag söndag hade vi bestämt träff med några kompisar på ett friluftsområde här i stan. Rent klädmässigt lämnade vi inget åt slumpen. Spiderpapa tog på sig dubbla underställ och jag hade multipla tjocktröjor under jackan. Våga vägra frysa!
 
 
 
 Notera gärna att jag har trollat bort min ena hand.
 
 
Det var SÅ mycket folk i omlopp på detta friluftsområde! Det kändes som att varenda Skövdebo var ute på tur i snön. Rena rama Norgefasonerna. 
 
- Det måste vara någon slags happening som händer? funderade jag och tänkte att det var goodiebags eller chans till storvinst någonstans som fick människor att florera så till den milda grad.
 
Men det var det inte. Tydligen är folk gärna i skogen på helgen?? 
 
Nåväl.
 
Syftet med vår skogsliga närvaro var att hitta en mysig plats att grilla korv på och mina önskan var att grädda PINNBRÖD! Jag har inte ätit pinnbröd sedan min barndom så det var hög tid att återuppleva detta. Efter många om och men, ett antal sidor tidningspapper, fyra tändsticksaskar och prat om "McDonalds istället" fick vi igång något som liknade en eld. 
 
Några hann äta rå korv. 
 
 
 
 
Men titt´ här! Glöd. 
 
 
 
Pinnbrödsgrillandet avancerade snart upp till hela brödflätor. 
 
 
 
 
Barnen grillade Nobless. 
 
 
 
Efter maten lekte vi kurragömma bland träden. 
 
 
 
 
 
Sen blev vi sugna på kaffe.
 
Men ödet ville annat. 
 
 
 
 
Ville man ha koffein fick man ställa sig i pölen på marken och hoppas att något togs upp genom fotsulorna. Jag säger inte att det var dåligt, jag säger bara att det tar lite längre tid att dricka kaffe på det sättet. 
 
Well.
 
Man kanske inte kan ge oss pris för bästa friluftsmänniskor direkt, men fria var vi och många timmar luft fick vi. Roligt hade vi också. Som alltid med våra kompisar. 
 
En fin helg. 

16. Welcome ladies and all remaining gentlemen

Det är lördag och Veckans Smash är tillbaka! YEY!
 
Vi har haft två veckors paus men nu är vi igång igen. Känns fab! I veckans avsnitt "bettar" vi på vad som komma skall under 2018. Jag lyckas avslöja en tydligen okänd (??) graviditet och Regina gissar betydelsen av nya svenska ord. Hur bra koll har hon egentligen på vårt språk??
 
Sen snackar vi Golden Globe och oundvikligen därför även Oprah. Vi pratar feminism, egoistiska bloggnamn, hostattacker och mycket mer! Lyssna här nedan eller där poddar finns. 
 
Häng gärna med oss på fejjan också vettja. 
 
Över och ut. 
 
 

Mat är gott!

Jag blev inspirerad av Lisa att lista mat som gör mig glad. Som en liten motvikt till alla "så får du plattare mage" eller "du duger inte om du inte har sällskap av en diet" - budskap som vi översköljs med så här i januari. Orka liksom! Nä mat är gott och mat gör mig glad. Jag tar gärna en mage som inte är platt på det.
 
En massa mat som gör mig glad:
 
1. Mormors köttbullar (smälter i munnen)
2. Potatisgratäng 
3. Kvällsfika framför en bra serie
4. Haricots verts i ugn med olja och havssalt (kan på riktigt äta en hel plåt själv)
5. Restaurang Glädjes bearnaisesås
6. Egentligen all typ av sås?
7. Tapas. Så otroligt trevligt att plocka i tillsammans med trevligt folk. 
8. Min pappas grillmiddagar. Han sparar liksom inte på krutet. Eller ska jag säga kolen? 
9. En matig sallad med massa gojsigt gojs
10. Grillad korv i skog (faktiskt extra gott i en skog)
11. Halloumie
12. Nybakade kanelbullar med kall mjölk
13. Min kompis Åsas mat! Alltid perfektion!
14. Crepes med smarrig fyllning 
15. Mat med banan i
16. Jo ni läste rätt. Jag gillar mat med banan i. Vad som helst egentligen. 
17. Vegetarisk sushi med mycket färsk ingefära
18. Kanske inte sushi med banan? Kom jag på nu. 
19. Att bli bjuden på middag som man vet att någon lagt tid och omsorg på
19. Är överlag förtjust i att äta mat som andra har lagat
20. Julmat efter ett år utan
21. Marängsviss
22. En perfekt clementin 
23. Fetaost, oliver och rödlök i kombo
24. Baguette med tomat och brieost 
25. Och smör! För jössenamn. Jag äter inte brieost på kex eller macka utan smör emellan
26. Och det ska vara riktigt smör. Inget hittepåjox. 
27. Smörgåstårta
28. Smörgåstårta MED champagne. Fick det på en fest i Kalmar 2016. Det här är nog det trevligaste jag har upplevt i matväg någonsin. Ska bjussa på det när jag fyller 35. 
29. Avokadomacka 
30. Egentligen allt med avokado
31. Guacemole också! Med nachos... Mmm... 
32. Omöjligt att få med allt gott här känner jag
33. En del nämnda och många klämda tyvärr 
34. Blev hungrig nu
35. Avrundar 
36. Hej 
 
Vad älskar ni för mat? Lista gärna! 
 
 
 
Godaste måltiden ever. 
 

Föräldrar och barn med tveksam ålderskillnad

Jag såg det här hos Regina - att VeckoRevyn satt ihop en lista med föräldrar och barn i tv-världen vars ålderskillnad är tveksam. 
 
 
 
 
Tycker ni att 15 år låter ungt? Well, det är rena pensionsåldern om vi jämför med nästa. 
 
 
 
Tycker ni 4 år låter ungt? Well det är rena myndighetsyran om vi jämför med nästa. 
 
 
 
 
ETT ÅRS skillnad på mor och son. 
 
Hej jag heter Olympius och jag är en jordsnurr. Jag blev gravid när jag låg i min egen mammas mage.
 
Typ.
 
Sedan jag själv blev förälder och alltså fick en uppfattning om när folk i regel får barn är det här något jag har tänkt på SÅ många gånger! Det är liksom helt orimligt att tillsynes unga människor har typ fem tonårsbarn. Jag fattar att äldre personer kan spela yngre och vice versa MEN ÄNDÅ!
 
Eller när familjer gör aktiviteter ihop på film som jag i egenskap av förälder vet aldrig hade funkat IRL. Eller när en familj är tillsammans i en scen men så i nästa scen sitter föräldrarna själva på en restaurang. 
 
- VEM HAR BARNEN?? vill jag kliva in i tv-rutan och fråga. 
 
Jag vill reda ut och reda upp. Få all fakta. Korten på bordet för fäsen. 
 

Stympförsök

Vad ser ni här då?
 
 
 
 
En elefantöraväxt tänker ni.
 
Nej nej. Det ni ser är ett STYMPFÖRSÖK!! 
 
Igår hade Spiderpapa och femåringen en fotbollsmatch på nedervåningen (med en mjuk boll bör tilläggas, vi är inte helt galna). 
 
- Mamma! Pappa sköt bollen på en blomma! hörde jag femåringen ropa.
 
Jag tog inte så mycket notis om det just då men sen kom jag ner och såg att min älskade lilla elefantis var helt SNED. Snudd på avbruten! Så här ska hon se ut egentligen:
 
 
 
 
 
Stackare.
 
Denna fina moderplanta som burit, fött och närt alla de andra öronen. Helt osjälviskt har hon gett av sig själv och skapat hela den elefantörakennel som nu stoltserar i vårt vardagsrum. Hon har till och med små bebisar att ta hand om i sin kruka i DETTA NU! Hon ska inte behöva vara rädd för att bli avbruten (bokstavligen) en onsdag i januari. 
 
Nu har jag i alla fall ställt henne vid väggen så att hennes blad kan ta lite stöd. Förhoppningsvis rätar hon snart upp sig och vi kan lägga den här traumatiska händelsen bakom oss. 
 
Jag förstår att det här skakar om er lika mycket som det har skakat om mig så jag håller er uppdaterade om hur rehabiliteringen går. 
 

Triumfresan fortsätter

Min triumfresa genom realand fortsätter. 
 
Jag har varit på jakt efter en vinterjacka som passar att ha på promenader, på lekplatsen, i pulkabacken och så där. Jag har ju min marinblå kappa men hur mycket jag än älskar den kappan så är den inte passande för alla tillfällen. Så idag sprang jag på DEN vinterjackan på H&M:s rea.
 
Kolla!
 
 
 
 
I love it!
 
Snygg färg, perfekt luftig, stora fickor, stor luva och sen är den LÅNG så jag slipper hot om urinvägsinfektion varje gång jag kliver utanför dörren i minusgrader. Det känns som att jag har dragit på mig en fluffig sovsäck vilket helt är känslan jag vill åt. Jag kan liksom dra på mig min jacka och rulla ut i trädgården och lägga mig där. Om jag skulle vilja? Och det vet man aldrig när det infallet trillar över en.
 
Enda nackdelen är att nederdelen av jackan har två långa snören som jag inte riktigt förstår poängen med?
 
 
 
 
 
 
Å andra sidan förstärker snörena känslan av att jag har på mig en sovsäck så dom får antagligen vara kvar. 

Sjuhundramiljarder val

Jag ringde mitt försäkringsbolag igår. Innan jag kom fram till kundtjänst erbjöds jag en hel all inclusive-buffé av olika alternativ.
 
Vill du teckna ny försäkring tryck ett. Gäller det befintlig försäkring tryck två. Would you like to hear this in english please press three.
 
Jag trycker 2.
 
Gäller det egendom tryck ett. Gäller det personskador tryck två.
 
Jag trycker 1.
 
Gäller det privatperson tryck ett. Gäller det företag tryck två.
 
Jag trycker 1.
 
Vill du höra alla val igen tryck ett. Vill du gå vidare till en miljard fler olika helt ovärda val som frestar ditt i-ländska tålamod innan du får prata med en riktig människa tryck två. Would you like to hear this in eng...
 
Här är det möjligt att jag tappade mitt tålamod.
 
- I DONT WANT TO SPEAK ENGLISH! Jag vill bara få kontakt med en HUMAN BEING. HELST THIS YEAR!
 
Du är på plats nummer ett.
 
Hundra.
 
Femtiotvå.
 
I kö.
 
Jag:
 
 
 
 

Snälla svara på veckans teori i min blogg!

Okej, jag har en teori. 
 
Antingen är man en tandstensperson eller så är man en hålperson, vilket är en teori som jag har tagit fram tillsammans med Matilda. Jag är nämligen en hålperson som har haft flera hål i mina tänder, där emot har jag aldrig någon tandsten. Matilda där emot har tandsten så det räcker till flera personer, men hon har aldrig haft ett hål. Vi tror alltså att man är antingen eller. 
 
Nu testar jag den här teorin på er. 
 
Vem är ni? 
 
1) TandstensMatilda 
När du ligger där i stolen hos tandis vet du att det första du kommer få träffa är den lille räfsen. Sen räfsas det sten som fanns det ingen morgondag. Det är byggmaterial till en kinesisk mur i miniatyr som kommer ut ur din mun. Men hål. Det har du minsann inga. 
 
2) HålMoa 
Du vet precis hur det känns att ligga med munnen full av bomull och borrar. Men så räcker det även med att du tittar på en bit choklad så börjar kariesen röra sig i tandköttsfickorna på dig. Eller nja, riktigt så illa är det kanske inte, men du har lagat hål. Det har du. Flera stycken. Det har du. 
 
Sen finns det säkert en tredje part också som varken har tandsten eller hål utan bara seglar genom livet med intakta tänder på alla vis. Men dom behöver vi inte prata om.
 
 
 
 

Tandläkarbesök med bra odds

Jag startade den här morgonen med att gå till tandläkaren. Yey! Jag har nämligen misstänkt att jag har ett hål, vilket jag även hade. 
 
- Du var senast här 2014, konstaterade tandis. Det var ganska länge sen.
 
Jo tack. Jag skulle gått förra året men då blev det avbokningar/ombokningar/missförstånd med tiden och jag blev debiterade för ett uteblivet besök. Det gjorde mig så sur att jag vägrade boka in en ny tid när tandläkaren erbjöd detta. 
 
- Jag vill inte ha en ny tid! Mina tänder ska få ruttna i evighet! HA! ville jag fräsa åt dom. 
 
För det kunde tandläkaren gott ha!!
 
Eh. Ja.
 
Hur som helst var tandläkaren jag träffade idag väldigt trevlig. 
 
- Det förvånar mig att du har ett hål. Du som har så fina tänder, tyckte hon. 
 
- Va?? Har du tittat i rätt journal? undrade jag. 
 
Jo det hade hon.
 
Möjligt att hon ville smeka mitt tandego en smula så att jag ska gå dit oftare. 
 
Sen kollade hon upp vart jag hamnar på skalan i en försäkring och jag hamnade på nummer 4 av totalt 10 och ska i så fall betala 113 kronor i månaden. Det är ju mindre än Netflix? Jag trodde att jag skulle hamna på plats 11 av 10 med tanke på hur många hål jag har haft plus att jag har massa implantat, låtsaständer, biter snett, jobbar som olegetimerade snasktestare och så vidare och så vidare. Jag har inga bra odds liksom. Men tydligen inte så dåligt som jag trodde. 
 
En ganska bra start på morgonen ändå. 
 
 
 
I hissen mot tandis. 
 
 

Slut på julledigheten

Jahapp då var vår jul och nyårs-ledigheten över för den här gången. 
 

Vi har hunnit med en hel del under vår ledighet. Åkt skridsskor, besökt Balthazar, bowlat, träffat kompisar, haft fikabesök, varit fikabesök, gått på bio, varit hemma och varit borta. Sen har jag även haft besök av mina barndomsvänner. Vi ses inte så ofta för vi bor i olika länder men när vi träffas är det som att träffa sin ryggrad på något vis. Vi växte ju upp tillsammans och har upplevt så mycket ihop. Vi är varandras barndom. Så även om vi inte umgås frekvent längre känns det fint att ha kvar kontakten och jag vet att jag skulle kunna ringa när som helst om vad som helst. 

 

I övrigt har jag och familjen under den här ledigheten skrattat, tjafsat, myst, lagat god mat, haft noll matinspiration, varit pigga, varit trötta, velat samma sak, inte velat samma sak, njutit av inga rutiner, längtat efter rutiner, längtat bort, längtat hem, haft roligt, gått varandra på nerverna och så vidare och så vidare om vartannat huller om buller.

 

Ungefär så där som det är att vara lediga tillsammans i en familj. 

 

Julledigheten 2017/18 - you´ve been a blast! 

 

Solnedgång över casa Spiderchickus igår. 
 

Födelsedagsfirande i paradiset

Igår var vi bjudna till min kusin utanför Jönköping. Mycket trevligt. Det var kalasdukat då mitt kusinbarn fyllde år den 30 december och min kusin fyller år 15 januari. Så nära men ändå med ett helt årsskifte emellan. 
 
 
 
 
Till lunch fick vi tomatsoppa med fetaostkräm, bröd, kex och goda ostar. En lunch helt i min smak. 
 
- Det här var faktiskt gott, sa min moster och hintade där med att hon möjligen hade förväntat sig något annat. 
 
 
 
 
Alltså, det VAR väldigt gott! Jag noterade mental att jag ska koka denna soppa hemma någon gång. 
 
Sen spelade vi kort och chillaxade. Mycket roligt att nuförtiden kunna spela spel utan att behöva fejka vinst för de minsta. Det förhöjer helt klart upplevelsen för alla inblandade. 
 
 
 
 
 
Jag hade prickig klänning och gjorde v-tecken. För det är jag bra på!
 
 
 
Efterrätten bestod av glass, grädde, choklad och massor av färsk frukt. Aaaah så gott! 
 
- Är ni i paradiset? frågade någon på Instagram och ja, det var vi.
 
Igår eftermiddag låg paradiset 1 mil öster om Jönköping. 
 
 
 
 
 
Ursäkta men hur sött är inte detta då??
 
 
 
 
 
Vår åttaåring är en riktig bebismagnet. Jag vet inte varför, men mindre barn är alltid väldigt förtjusta i honom. Jag tror att han har någon slags snäll-aura going on. Igår ville lillysslingen vääääldigt gärna vara nära sin äldre släkting, mest hela tiden. 
 
Syns ej i bild: Fem vuxna som i korus utbrister naaaaaaaaw.
 
 

Oj vilken mage!

Många i min närhet är gravida just nu, bland annat min svägerska vilket betyder att jag ska bli faster i april. Yey! 
 
Vet ni hur många gånger jag har sagt till dessa gravida kvinnor "är du säker på att det inte är två?" eller utbrustit "OJ vilken stor mage du har!". 
 
Kan ni gissa? 
 
Hur många gånger?
 
NOLL!! 
 
Noll gånger har jag sagt det till någon av dom. 
 
Tro mig. Jag har verkligen gått in i mig själv för att känna efter om det inte finns en liten, liten antydan i mig som på något sätt vill recensera någons kropp eller storleken på en mage, men nej. Inget. Nada. Zero. Det finns inte där. Storleken på gravida kvinnors magar bekommer mig inte.
 
Därför blir jag ännu mer efterhands-fascinerad av alla de människor som recenserade min kropp under min graviditet. Vissa hade aldrig sett en gravid kvinna förr i sina liv, om jag fick tro deras reaktioner. 
 
- OJ VILKEN STOR MAGE DU HAR! DET DÄR KAN AAAAALDRIG GÅ HELA VÄGEN!
 
Ungefär som att jag gick runt med en graviditet som egentligen borde vara fysisk omöjlig?? Jag var en ailien med grav förstoppning som uppenbarade mig framför dom. 
 
ELLER så kan det ha varit så att min mage var en vanlig, normal och helt rimlig gravidmage och folk borde istället lära sig att knipa den lille trut. KAN DET VARA SÅ KANSKE??
 
Jo. Precis. 
 
Hur som helst. Nu har jag svaret. Det ÄR alltså svinlätt att inte kommentera andras kroppar. Vilket jag har känt på mig hela tiden. 
 
 
Spajdan gravid med nr 1. 
 
 
Läs förresten gärna min gravidlista på vad att säga och inte säga. Tycker att den känns fortsatt aktuell. 
 

Äntligen!!

Jag försöker att framkalla bilder på barnen med hyfsad regelbundenhet eftersom det annars är så lätt att det bara blir en bild i en telefon som sedan blir en bild som tar upp plats och som sedan blir en bild som raderas. Vips har vi inga bilder kvar från barnens barndom. 
 
Ända sedan skolan började 17 augusti har jag tänkt att jag ska göra en fotobok över sommaren 2017. Varje dag har jag tänkt den tanken. Sedan har tiden gått. Och gått. Och gått. Igår insåg jag att nu är det ett nytt år och om jag inte gör det nu, ja då är det snart sommar igen. Med den alarmerande insikten klickade jag mig in på en fotosida och skräckframkallade ett antal bilder. 
 
ÄNTLIGEN!!!
 
Både jag och min telefon känner oss ett antal gigabyte lättare. Vi riktigt svävar fram. 
 
 
Tidigare framkallade minne. 
 
 
* Skräckframkalla är när en i-länning framkallar gravt eftersläpande bilder vilka under en längre tid tyngt utrymmet i en telefon (el dyl teknik) samt gett upphov till en eller flera månaders dåligt samvete. 

Random things

Här kommer några Stranger random things.
 
1. Senast jag var på återvinningscentralen var det någon som höll på att återvinna en hel busskur. Det ska jag tänka på nästa gång jag klagar över att hur jobbigt det är att återvinna några bitar papp. 
 
 
 
 
2. Innan jul fyndade jag en tröja på H&M. Jo det var ett tag sedan nu men jag tycker fortfarande att det är värt att nämna. Jag hade nämligen spanat på tröjan innan den hamnade på rea och när sådant händer, ja då minns man det. Ursprungspris 499 kr. Mitt pris 200 pix. Ha! Jag log i mjugg hela vägen ut från affären. 
 
 
 
 
 
3. Slutligen vill jag visa er den här nyheten som jag snubblade över för ett tag sedan. Jag har aldrig varit med om så många turer i en och samma ingress? Och tänk er förvirringen som måste uppstå när man tror att det brinner i ett lager för fisar?? Gasexplosionsrisk! Någon?
 
 
 
 
 
Slut på random things. 
 

Extreme make over

Jag vet att utseendet inte spelar någon roll. Det är insidan som räknas och allt det där. 
 
Men jäklar vad SNYGG vår perkulator blev med den nya ploppen
 
Före:
 
 
 
 
 
 
Efter: 
 
 
 
Snacka om lyft! 
 
Perkulatorn ser tio år yngre ut. MINST. 
 
Med det sagt tycker jag fortfarande att vårt hushållspapperstrick är THE life hack of THE decennium. Viktigt att inte det hamnar i skymundan. 

Mål 2018

Mål för 2018: 

 

• Fortsatt mycket tid med min familj och vänner

2017 har jag haft massor av tid för socialisering och det vill jag fortsätta ha även 2018. Att planera in roliga saker och lägga tid och pengar på att uppleva saker med di nära och di kära, det är grejer det. 

 

• Tid för träning

Min rygg säger åt mig att jag borde viga en stund per vecka åt styrka och möjligen yoga.

 

• Göra om köket

Det här har vi ju pratat om ett tag nu och jag tänker att 2018 är året då vårt gamla kök blir ett nytt kök. Yes! Med reservation för att vi drar ut på det ytterligare några år... Jag lovar er inget. Det finns inga garantier. Antingen händer det eller så händer det inte. SLUTA TJATA OM DEN DÄR RENOVERINGEN! Ja det kanske är jag som ideligen tar upp ämnet men jag tycker ändå att det är ni som ska sluta tjata. Okej?

 

• Utröna min karriärväg 

I´m just saying. 

 

 

 

 

 

• Ett större hus

Ett långsiktigt mål förvisso men jag lägger ändå in det. Ett större hus med stora umgängesytor och där vi kan ha julgran OCH gäster samtidigt är en dröm. 

 

• Vara lugn. Vara i nuet.

Lättare sagt än gjort för någon vars namn på latin är Ångesto Stressolato. Men 2018 då jäklar ska jag inte ligga en minut före i tanken. Näpp. Jag ska vara så luuuugn att jag till och med ligger efter i tanken. Ha! När mina kollegor på måndag morgon ringer och frågar om jag inte ska komma till jobbet så kommer jag vara superförvånad och ba va är det inte söndag fortfarande? Ha! Briljant eller vad? Obs! Planerar att ligga i synk i tanken på fredagar. 

 

 

 

Ledighet och jobb

Igår var jag, Matilda och barnen på Balthazar siencecenter. 
 
Barnen lekte, vi åt lunch och såg en vetenskapsshow. 
 
 
 
 
 
 
 
 
- Finns det någon som vill hjälpa mig på scenen? undrade tjejen som höll i showen vart på ALLA barn i publiken viftade ivrigt med händerna. 
 
Femåringen var nästan uppe på scenen så ivrigt viftade han. 
 
Man bara måste älska barns totala ickerädsla för att stå inför folk. 
 
Sen blev jag serverad på ett fat. 
 
 
 
 
Idag (just nu) är jag på jobbet.
 
Jag jobbar förvisso en del hemma under detta jullov men idag är jag på plats på kontoret och försöker reda ut vart jag det är jag egentligen gör?? Öööh... Jag blir så enormt dagvill och förvirrad av all ledighet och alla sovmorgnar. Vad är det för dag idag? Vad har jag för arbetsuppgifter? Vilka är min kollegor? Hur får man igång kaffemaskinen? VAD HETER JAG ENS? 
 
 
 
 

Jag slår dig!

Bröderna Spiderchick hamnade i någon slags konflikt igår. 
 
Lillebror: Jag ska slå dig! 
Storebror: Neeeeeeej! 
Lillebror: Jo nu slår jag dig!! 
Storebror: Neeeeeeej! 
Lillebror: JO! 
Storebror: Vänta jag måste bara gå på toaletten först. 
Lillebror: Okej. 
 
Haha... 
 
Att låta brorsan få uträtta behov mitt i konflikthärden måste väl ändå tyda på någon slags syskonkärlek?
 
 
Spiderkidsen på julafton (inget slagsmål då). 
 

Sovmorgonstider

Igår gjorde jag och Matilda upp planer med barnen, för idag. När valet kom till att ses klockan 10 eller klockan 12 så valde vi klockan 12 - för att slippa ställa klockan!
 
 
 
 
 
 
Förstår ni till vilken punkt vi har kommit i våra föräldraskap?? Barnen tar liksom sovmorgon så här på jullovet! Det är en galen och helt underbar känsla. 
 
Min värsta sömnbristperiod hade jag när minstebarnet var bebis och storebarnet 3 år. Då ammade jag bebis till och från hela natten (han sov förvisso och jag liggammade och sov typ också men detta kan knappast kallas för kvalitetssömn) och sen blev jag väckt 05:30 av treåringen varje morgon. Ingen bra match. 
 
Nu kan jag vakna klockan 08 och upptäcka att det ligger två barn inknôdda mellan mig och Spiderpapa och jag har inte ens märkt att dom smugit över. Jag har liksom borrat ner mig i en djupsömn som länge var helt förlorad. 
 
Förr hann vi med frukost, mellis, tio blöjbyten, en bajschock, två lekplatsbesök, en mathandling, sjutton spillolyckor, fyra klädbyten och två svenska högtider innan klockan ens var nio. Nu går en förmiddag på ett kick med barn som inte har några problem att sysselsätta sig själva.
 
Mmm. Fina tider. 
 

Nyårsafton 2017

Vilket fabulöst avslut vi hade på 2017 igår! 
 
Vid kl 17 kom ett helt gäng med gäster hem till oss. Vi började med tilltugg och bubbel. 
 
 
 
 
 
Sen gick vi ut på en snöig promenad. Att ta sig utomhus är ett hett tips när man firar nyår tillsammans med barn. Kidsen får springa av sig sin pirriga energi och de vuxna får andas frisk luft med löften om en kväll med mycket ork. 
 
 
 
 
 
Vi grillade marshmallows. Enkelt och ack så älskat av alla åldrar. Vissa gav mer färg till marshmallowsen än andra. Men det där är en smaksak. 
 
 
 
 
 
Sen gick vi in igen och det var dags för förrätt. Halloumiburgare på mini-vis. Mycket delikat! Vi hade knytkalas och som värd måste man bara älska när gästerna har med sig det ätbara. Stressnivåerna sjunker markant. 
 
 
 
 
 
Sen dukades huvudrätten fram. Potatisgratäng och kött (som jag nu helt har glömt av vad det var för sort) och massa annat smarr (om jag hade startat restaurang är det alltså så här menybeskrivningen hade sett ut "potatisgratäng med kött som jag inte minns vad det är och annat smarr) (kommunikativt, verkligen).
 
 
 
 
 
Jag stod för efterrätten. Frozen cheesecake med citron. Det är min go to-efterrätt som alltid gör succé. Jag googlar alltid mitt eget recept.  Mvh // ödmjuk tjäj
 
 
 
 
 
När vi var klara med alla rätter var klockan 23:00 och vi plockade fram ett spel - Tre snabba svar. Sjukt kul! Det går ut på att man, som namnet antyder, ska ge tre snabba svar på bara några sekunder. Frågan kan till exempel vara "säg tre tjejnamn på tre bokstäver" eller "säg tre saker man inte kan göra i en hiss". Det låter enkelt men på kort tid och under press blir det plötsligt extremt svårt. Vid frågan "säg tre ord med hål i" svarade jag "hålfot" och "håååål of fame". Rätt smart ändå om jag får säga det själv. 
 
 
 
 
 
Sen slog klockan 12. Vi skålade, tände tomtebloss och tittade på grannarnas fyrverkerier. 
 
 
 
 
 
 
Igår: Stod värd för nyår.
Idag: Kan öppna en blomsterbutik. 
Eller nej nej, idag: Kan öppna en blomsterBOUTIQUE!
 
 
 
 
 
 
Titt så fint! 
 
Nu ska vi snart åka till min pappa och käka nyårsdagsmiddag. Graden av lyx att inte behöva laga mat idag går ej att beskriva i ord. 
 
Över och ut.