27. Livskris

Veckans avsnitt har tema livskris. Jag funderar på hur jag ska uppnå mina mål och Regina avslöjar en helt ny karriärdröm... Ska hon våga satsa? 

 

Sedan pratar vi om dåliga och bra aprilskämt. Jag berättar om mitt årliga go-to skämt och Regina delar med sig av pranket som möjligen spårade ur… Reginas kusin blev inte så glad. Om man säger så.

 

Avsnittet avslutas med att jag försvinner (på riktigt faktiskt) och en tredje person gör entré. En oväntad twist om jag får säga det själv.

 

Lyssna här nedan eller via podapparna. Hoppas ni gillar! 

 

Stort test! Hur Instagramberoende är du?

Här kommer ett ovetenskapligt test som ni kan roa er med så här på långfredagen. 
 
Hur Instagramberoende är du? Svara ärligt! 

Hur ofta kollar du din Instagram?
A. Några gånger om dagen.
B. En gång varje halvår.
C. Var femte minut. Med undantag för en stund mitt på natten.

Hur många följer du på Instagram?

A. Cirka hundra.
B. Tretton.
C. Ettusensjuhundraelva.
 
Om någon säger Juno och Ludvig så säger du: 
A. Fina namn! 
B. Va?
C. Bästa filtren på Instagram! 

Hur hanterar du ett stökigt hem? 
A. Du städar. 
B. Du funderar på att städa. 
C. Du byter vinkel och jobbar extra hårt i redigeringsfunktionen. 
 
Du slösar gärna med:
A. Kärlek. 
B. Pengar. 
C. Hahstags. Med fördel innehållande ordet "interior". 

Hur ofta uppdaterar du?
A. Några gånger i veckan. 
B. Typ aldrig.
C. Så fort det händer något Instagramvänligt, vilket brukar bli ungefär var femte minut.
 
Om någon säger "tagga" svarar du...
A. Pepp!
B. Va?
C. Snabel a!
 
På vilket sätt dukar du upp din frukost?
A. Som folk gör mest. 
B. Slumpmässigt. 
C. I ett kvadratiskt stilleben.
 
Dagsljus är för dig:
A. Härligt!
B. Ett tecken på att det inte är natt. 
C. Motorn till dina instagramuppdateringar! Inget dagsljus = inget foto = ingen uppdatering = potentiell kris. 
 
Ditt mantra i livet är:
A. Dream Big!
B. Carpe Diem. Eller nåt. 
C. Live in the perfect Instamoment! 
 
Om någon säger rabatt säger du:
A. Blommor. 
B. Tråkigt att rensa. 
C. Kod!

Ett hjärta är?
A. Symbol för kärlek. 
B. Något som pumpar i din kropp. 
C. En viktig knapp. 

Senast du blev upprörd var:
A. När du läste en hemsk nyhet i tidningen.
B. När du fick höra om en orättvisa på jobbet.
C. När Instagram ändrade sin algoritm. 
 
 
 
 
Spajdans instagram följer ni här
 
 
 
 
Flest A
Du är inte så värst beroende.

Flest B
Du är extremt oberoende.

Flest C
Du har aldrig funderat på att söka hjälp?

Life hack: Snabbaste påskpyntet

Årets påskpyntande var kanske mitt enklaste någonsin! Det tog mig knappt en minut och kostade noll kronor. 
 
- VA? Hur, var, varför?? undrar ni och vill genast delges detta life hack. 
 
Så här.
 
Spiderchicks life hack till snabbaste och billigaste påskpyntet: 
 
1. Spara årets påskris (för mig, riset 2017)
 
2. Ställ in hela tjottabaletten i förrådet. Inklusive vas och fjädrar. 
 
 
 
 
3. Låt det gå ett år.
 
4. Hoppla nu blev det visst påsk igen!
 
5. Plocka ut vasen från förrådet.
 
 
 
 
 
6. Ställ på valfritt bord. 
 
 
 
 
 
7. Klart!
 
Effektiv påskpyntartid: 30 sekunder. 
Kostnad: 0 kr 
Njut: 100%
 
 

Sol och städ och påsk

Med parentes i form av litet snöbakslag har det ändå var UNDERBART väder i Skövde den senaste tiden! Helt fantastiskt.
 
Det enda negativa med att solen plötsligt visar sig igen det är att man ser hur skitigt det är hemma.
 
Seriöst? 
 
Vi tror att vi har städat under vintern. Men det har vi inte. I själva verket har vi tydligen bara bytt plats på smutsen.
 
Hej lilla dammhög nu ska vi flytta på dig så du kan ligga här istället... Och sen kan du ligga här... Hej lilla fläck på dörrkarmen då tar vi och flyttar upp dig några centimeter såååååå där. Perfekt. 
 
Dags att vårskrubba hemmet någon dag med andra ord. Någon dag. Märk väl. Inget är bestämt. 
 
I övrigt har vi gått på efterlängtad påskledighet-ish. Idag är barnen med mormor. Imorgon jobbar Spiderpapp´s halvdag och jag ska till radion på förmiddagen, men det får barnen hänga med på. Sedan är vi helt lediga i FYRA DAGAR. Jag har ju kommit att älska ledighet mer än livet självt. Vilket jag tror handlar om att kidsen är större och att ledighet faktiskt är ledighet. FöräldraLEDIGHET är ju som bekant ett missvisande begrepp för jag har nog aldrig jobbat så mycket som jag gjorde när barnen var små. 
 
Aaaa... Jag planerar att dippa mig själv djuuuuuuupt ner i denna minipåsksemester. 
 
 
 
På bilden syns inget damm och inga fläckar ♥
 

Göttiga dofter

Tre göttiga dofter: 

 

Bensin

Vem älskar inte att kliva ur bilen på en bensinstation och dra in en lååååååååång sniff rätt in i borrarna? Va? Jag bara undrar. 

 

Kaffepulver 

Aaaa... Kaffepulver doftar så mjukt och tryggt. Ett löfte om att bättre livsminuter strax kommer.

 

Källare 

Vad är det med gamla källare som luktar så gott? Jag vet inte? Jag vet bara att som barn brukade jag gå ner i källaren i vårt hus och lukta en stund bara för att det var gött. Jag kan erinra mig EXAKT hur det doftade bara nu när jag skriver om det. Mmm... 

 

 

Päschon som eventuellt kommer utveckla en parfym med toner av bensin, kaffepulver och gammal källare. 
 

Intervjuad (igen)

Idag har jag blivit intervjuad av en tidning. IGEN. Jomenvisst (förra gången ---> här).
 
Nu står di på kö tinningarna, för å intervjööööva den dära Spiderchickskan! 
 
*sitter prick stilla i intervjuad-av-tidning-färden medan den håller i sig*
 
Idag träffade jag Elin från tidningen Länsförsäkringar Skaraborg Företag. En tidning som går ut till alla företag i Skaraborg. Vi pratade om hur jag startade bloggen, hur bloggvärlden förändrats under de 10 (!) år jag hållt igång, klimatet på nätet, hur en vanlig arbetsdag kan se ut och så vidare. Jättekul! Det är även roligt att märka hur kunskapen och attityden gentemot bloggandet har ändrats under dessa år. Från att i början fått höra jaha vad handlar din lilla blogg om då´ra? Till frågor som hur tänker du kring varumärke och innehållskapande?
 
Najs. 
 
Jag låter er veta när numret är ute!
 
 
 
 
För övrigt tänker jag att jag borde fira mitt 10-årsjubileum på något vis? 

Parkeringsförvirring

Universum har velat förvirra mig och mitt lån av bilar den senaste tiden! Inom loppet av en vecka har jag blivit lurad att försöka öppna fel bil två gånger. 
 
Första gången var när jag lånade min brors bil för ett besök på sjukhuset. Det är en stor parkering där, som brukligt vid sjukhus. Därför var jag noggrann med att lägga på minnet var jag parkerade bilen. Nästan allra längst bort, andra rutan från vänster. Nästan allra längst bort, andra rutan från vänster... 
 
När jag sedan skulle tillbaka till bilen var jag såååå nöjd med att jag mindes var jag hade ställt den. Nästan allra längst bort, andra rutan från vänster.. Och mycket riktigt, där stod bilen. HA! Jag började vrida om låset och... Det fungerade inte? Vad i hela... Jag fick inte upp dörren? Efter en stunds lirkande vred jag huvudet lätt till höger och insåg då att jag hade råkat gå en parkeringsrad för långt, för på raden bakom stod min lånade bil. 
 
 
 
Bilen jag försökte låsa upp. 
 
 
 
Min bil.
 
 
 
Ursäkta men vad är oddsen att två likadana bilar har parkerat på andra rutan från vänster med ynka en rads mellanrum? 
 
Jag bara undrar?? 
 
A ja. 
 
Andra gången (samma vecka) som bilförvirring uppstod var när jag och Matilda åkte till UF-mässan i Lidköping, i lånad bil. Jag rullade in på en ruta och insåg när jag klev ur bilen att jag hade parkerat lite snett men strunt samma, bilen stod ändå inom strecken. 
 
Efter att vi var klara med det vi skulle göra på UF-mässan gick vi ut mot den plats där vi hade ställt bilen.
 
- Här är den! utropade jag till Matilda och pekade på en vit bil som stod parkerad snett.
- Njaaaa... svarade Matilda tveksam till om det verkligen var rätt bil.
 
Jag försökte låsa upp dörren men... Det gick inte? Plötsligt insåg jag att jag även den här gången hade gått en parkeringsrad för långt, för på raden bakom stod vår bil. 
 
 
 
Bilen jag trodde var vår. 
 
 
 
Vår bil.
 
 
Alltså, vad är oddsen att två vita bilar står parkerade snett på motsvarande ruta, fast med en rads mellanrum? 
 
Kanske jättehöga odds på det, vad vet jag. MEN ÄNDÅ! 
 
Ni är nu välkomna att resten av dagen häpna och fascineras över denna slump. 
 
 

Frågvisa barn

- Mammaaa, sa femåringen igår. Hur mycket älskar du mig?
- Jag älskar dig upp till månen, över till planeten Pluto se...
- Men mamma? avbröt femåringen. Pluto är ju med i Bamse.
- Är han?
- Ja.
- Är inte Pluto med i Musse Pigg?
- Nääää.
- Inte?
Har en naggande känsla av att Pluto är Musse Piggs hund... Men kan ha fel?
- Nej mamma, Pluto är med i Bamse.
- Okej. I alla fall över till planeten Pluto se...
- Mammaaaa... avbröt femåringen igen.
- Ja? 
- Vad är en planet?
Typiskt barn att testa sin förälders allmänbildning när man minst anar det.
- Eh... Planeter finns ute i rymden. Jorden är en planet. I vilket fall jag älskar dig fr...
- Mamma?
- Ja?
- Bor vi på jorden?
 
Osv osv osv.
 
Haha!
 
Efter att ha avhandlat Pluto, Bamse, Musse Pigg, rymden, jorden och en rad andra saker fick jag så äntligen sagt till mitt barn hur mycket jag älskar honom.
 
Pjuh. 
 
 
 
 

Snoozig snömorgon

Jag älskar att läsa om era snoozevanor! Själv är jag en SnoozigaSanna. Jag snoozar en gång och den gången är förberedd. Sedan får det vara bra. 
 
Den här morgonen var jag dock ExtremeSnoozandeElla eftersom jag tydligen är helt jetlaggad av tidsomställningen!? För det första somnade jag inte förrän 00:30 igår (eller ska jag säga idag?). När klockan sedan ringde 06:20 (det vill säga 05:20 vintertid) var jag såååå trött! Jag snoozade... Och snoozade... Och snoozade... Till slut började även Spiderpapas alarm att ringa och snart stämde hans snooze in i min snooze. 
 
Pippipipipipipipipipi pupupupupupupupupu pippipipipipipipipipi pupupupupupupupupu... Det var som ett enda långt potpurri av pipande. Och mellan denna potpurri låg jag, Spiderpapa och femåringen och sov som tre sommartidsklubbade sälar.
 
När vi snoozat i närmare en timma var jag den första som slutligen masade mig ur sängen. Motvilligt. Bara för att blicka ut genom fönstret och upptäcka att snön VRÄKER ner över Skövde. 
 
Seriöst? 
 
 
 
 
 
Det enda positiva med vädret är att jag redan nu vet att jag kommer ha medvind hem från jobbet och slipper komma hem och se ut så här
 
En kopp kaffe eller fem på det? Japp. 

Våffeldag med extra allt

Våffeldagen idag. Och vilken våffeldag sen! WOW!
 
Vi åkte hem till några kompisar som har den mest solsäkra och vindtäta altanen i hela stan. Sen bar vi ut två stycken dubbla våffeljärn och så började den Stora Gräddningen.
 
 
 
 
 
 
Våffla på våffla levererades till tonerna av sol, jordgubbar, grädde, Nutella och glada barn. 
 
 
 
 
 
 
Varför är våfflor så himla gott?? Jag förstår inte? Det är liksom bara så... Trösterikt. På något vis. Nackdelen är att jag sällan får någon förvarning innan jag går in i den berömda våffelväggen. Jag äter och äter och njuter och njuter sen ba BAAM blir jag extremt mätt och får inte ner ett endast hjärta till hur gärna jag än vill. 
 
 
 
 
 
Det finns för övrigt inga som är mer generösa och omtänksamma än bebisar! Dom matar och erbjuder och matar och erbjuder. Förvisso oftast begagnad mat, men ändå. Så snällt. 
 
 
 
 
 
Jag älskar våra kompisars altan. Här har vi haft grillkvällar, kräftskivor, födelsedagar, kaffestunder, våffeldagar... Jag har bara trevliga minnen från denna trall.  
 
 
 
 
 
Nu är hela familjen Spider slut efter dagens sol och våffelchock. 
 
Tack och bock för denna fantastiska dag. 
 

Det starkaste jag ätit!

Åttaåringen bad att få köpa en suspekt burk med godis när vi var och handlade i helgen.
 
- Mamma ALLA på Youtube har testat det här!
 
Klassisk motivering från en person född 2009. Och jag lät honom köpa det. 
 
Karamellerna var enligt förpackningen så starka att de "bränner upp hjärnan". 
 
 
 
 
Ni ser ju. 
 
Därför ställde jag mig högst undrande till att tillverkaren hade satt startålder 3 år (!) på denna produkt?
 
 
 
 
 
Känns det rimligt att en person på 36 månader ska äta något som är "flaming hot"?
 
Eh?
 
Men vad vet jag. Suget att anskaffa sig en "brain burner" och ögon som expandera i sina glober kanske har sjunkit i åldrarna. 
 
Hela familjen Spiderchick var hur som helst tvugna att testa denna utlovade styrkebomb. 
 
 
 
 
 
Alltså karamellen må se oskyldig ut. Men...
 
VILKEN LITEN JÄDRA MOTHERFUKKER! 
 
SÅÅÅÅÅÅ STARK!
 
Efter två sekunders sugande kändes det som att jag hade fått första gradens brännskada i hela munnen. AJ AJ AJ AJ VAD DET SVED! Det kändes som den gången när jag fick kokande kaffe över handen, fast nu över tungan. Jag låg vikt över handfatet i badrummet och sprutade vatten direkt in i svalget för att sedan gå över till att klunka i mig ett halvt paket mjölk. 
 
Det kan vara det starkaste jag någonsin har ätit både i godis och matväg, faktiskt.
 
Hemskt! 
 
Min man där emot satt i soffan och mufflade på karamellen som om vore det en Ahlgrens bil.
 
VEM ÄR HAN ENS?? 
 
Jag rekommenderar inte det här godiset till NÅGON. Och då är jag ändå 417 månader gammal. 
 

26. Som vackrast med rakade ben

I avsnitt 26 av Veckans Smash pratar vi om att rodna. Ni vet när man blir så där ofrivilligt blossande röd om kinderna, vilket jag blev senast nu i veckan. Regina kontrar med den genans hon kände under en baby shower alldeles nyligen något som får mig att skratta både högt och länge... Förlåt Regina! Men det var faktiskt väldigt roligt. 
 
Sen har Regina tydligen varit i ett mindre blåsväder under veckan vilket jag helt har missat? Har Regina agerat rätt eller fel i frågan? Vi diskuterar. 
 
Vi pratar även om rakade ben, spoilers och vår crush på Josh i Younger. Det och mycket mer i veckans avsnitt! Hoppas ni gillar. Lyssna här nedan eller via podapparna. 
 
 
 
 
 

Ett nytt nyår

Vi har bland annat det västerländska nyåret, vi har det kinesiska nyåret, vi har det astrologiska nyåret och så har vi det som infaller just precis nu - det Ytterklädiska Nyåret!
 
Det vill säga, tiden då vinter så smått övergår i vår och varje förälder måste se över sina barns garderober. Främst ytterkläder. 
 
Det Ytterklädiska Nyåret är inte alltid enkelt att planera och som förälder vet man inte på förhand huruvida man ska fira, stressa eller bara ta det chill. Nix. Detta vet man först efter Den Stora Inventeringen ®
 
Den Stora Inventeringen ® innebär att föräldern tvingas dyka djupt ner i diverse förråd och garderober. Vilka plagg finns? Vilka plagg finns inte? Vad behövs? Vad behövs inte? Vad kan ärvas? Vad kan slängas? Men hallå var har vi egentligen alla grejer? Hade vi inte fodrad galon förra året? Var är den? Jag vet inte? Men jag vet inte HELLER? Men DU borde väl veta? Nä jag har ingen aning. Och så vidare. 
 
Sen ska allt som upphittas i inventeringen provas och utvärderas på personer som inte har lust, vilket möjligen komplicerar genomförandet. Dessutom ska lådor på förskola och skola, som inte har inventerats sedan Gustav Vasas tid, ses över. Helst ända ner till botten. Skor och gummistövlar ska testas och har man tur passar dom men mest troligt inser man att inte ens Askungens styvsyrrors avhuggna fötter hade få plats. 
 
Japp. 
 
Efter inventering, rensning och provning vet man vad som behöver inhandlas och det är... Allt. Oftast. Så är det dags att bege sig ut i butikerna och hålla tummarna för att inte varenda grej i rätt storlek redan har blivit uppköpt av någon förälder som tjuvstartat det Ytterklädiska Nyåret. Dessutom gäller det att hitta sådant som matchar barnens smakpreferenser. Gärna till rimligt pris.
 
Men räcker detta? Nej nej. I kombination med storlekar och smakpreferenser ska även de kommande vårmånadernas VÄDER sias. Jomenvisst. Här gäller det att sätta fingret i luften och gissa vart åt det blåser. Kommer det bli en kylig vår? Eller mild? Kommer det blåsa mycket? Bli 22 grader den 14 april? Regna varje dag? Ska vi satsa mest på foder och hårdnackad fleece eller sneakers och luftiga jackor? Ingen vet. Alla tvingas gissa. 
 
Efter provning, gissning, överläggning och mer provning är inköpen avklarade och det Ytterklädiska Nyåret färdigfirat för den här gången. 
 
På återseende om 12 månader. 
 
 
 
Här pågår en Spiderchicks inventering. 
 

Årets digitala kommunikation

Idag har jag och Matilda, tillsammans med ett gäng andra kommunikatörer, suttit i juryn för Årets Digitala Kommunikation, UF-mässan Skaraborg. 
 
Förra året satt vi i juryn för Årets UF företag så vi börjar bli lite varma i kläderna vad gäller det här med juryarbete.
 
Moa de Bruin - juryproffs! Kan jag snart titulera mig. 
 
Jo det tycker jag. 
 
I år var det extra roligt att få bedömma det vi själva jobbar med hela dagarna - nämligen digital kommunikation. Vinnaren blev ett företag som imponerade på oss med både innehåll och strategiskt tänk. 
 
 
 
 
 
En mycket angenäm dag på alla sätt. 
 
Nu måste jag slänga mig raklång i soffan. 

På tal om gubbmejl

På tal om att gubbmejla... 
 
Själv har jag månne gett upphov till benämningen PMS-mejla. 
 
Kommer ni ihåg när jag råkade skickade mejl till fel person? Jag skickade en utförlig beskrivning över mitt mående och min menscykel till en samarbetspartner -----> HÄR. Det är bland det värsta jag har varit med om i misstags-väg! Känslan när jag insåg att mejlet hade swishat ut i cyberspace och var på väg att landa i en katastrofalt felaktig inkorg... Den känslan går inte att beskriva! Eller jo det gör den. Först blev jag ISKALL i hela kroppen. En märklig känsla i augusti. Sedan drabbades jag av overklighetskänslor. Hände just detta? För att sedan toppa det hela med en stunds tunnelseende.
 
Hemskt! 
 
Just där och då tänkte jag att det här kommer jag aldrig över! Jag kommer bada i skamsköljningar och kvida mig till söms varje natt vid tanken på detta horribla misstag. Och jag mådde bra dåligt ett tag.
 
Samarbetspartnern svarade aldrig, hon förstod ju att jag hade mejlat fel och ville väl inte genera mig ännu mer. Själv höll jag jäkligt låg profil, det kan jag tala om. Jag trampade runt i min menscykel utan att säga så mycket som ett knyst. 
 
Men så går veckorna, månaderna och åren och tiden har som bekant en förmåga att läka de flesta skamkänslor. Nu har jag inte tänkt på det där mejlet på jättelänge. Jag minns faktiskt inte senast tanken slog mig? Förutom igår då när jag trillade över gubbmejla-definitionen. 
 
Summering: Vi kan alla göra misstag och vara piniga! 
 
Eller i alla fall jag och han som gubbmejlade mig. 
 
 
 
 

Gubbmejla

Alltså, förlåt mig alla gubbar men beskrivningen av det här ordet kändes så himla... Välbekant. 
 
 
 
 
 
 
 
Det fick mig att tänka på ett mail som jag fick från en gubbe en gång (det är flera år sedan nu så det är preskriberat). 
 
Nämligen följande: 
 
 
 
 
 
 
Detta var alltså mailet. Varken mer eller mindre. 
 
Jag har sparat det som en liten skatt eftersom det är roligt på så många nivåer. 
 
• Mailet inleds av oklar anledning i versaler. Det vill säga JAG UPPLEVER DET SOM ATT PERSONEN SKRIIIIIIKER TILL MIG. 
 
• I punkt två vill personen återigen att jag ska förstå att "det är fredag som gäller". 
 
• Efter upprepningen "det är fredag som gäller" måste ett ord ha fallit bort eftersom meningen börjar totalt ologiskt och dessutom med liten bokstav?
 
• Fast sedan fortsätter även nästa mening med liten bokstav?
 
• Mailet avslutas mitt i... Något? Inget hej då eller med vänlig hälsning. 
 
• Vad det "egentligen handlar om" fick jag aldrig veta. 
 
Haha! 
 
Mailet är så absurt att jag älskar ALLT med det! 
 
Gubbmejla hette det visst. 
 

Snälla svara på veckans fråga i min blogg

En ny vecka! En ny fråga! 
 
Jag undrar - vilken typ av morgonmänniska är du? Tänker då främst vardag. 
 
PiggaPia
PiggaPia vaknar varje morgon innan klockan ringer. Pigg och allert. Pia behöver egentligen inte ställa något alarm. Snarare ser hon klockan som en bekräftelse på det hon redan.
 
UppochhoppaHanna
När alarmet ringer stiger Hanna omedelbart upp. Det finns ingen mening med att ligga och dra sig. Faktum är att Hanna mycket väl kan vara en av de som har citatet "you snooze you lose" i flödet på sitt Instagramkonto. För det är ju sant, tycker Hanna. 
 
 
 
 
 
SnoozigaSanna
Sanna har medvetet ställt alarmet med utrymme för snooze vilket gör att hon alltid snoozar i 5 minuter. Med möjlig stretch till 10 minuter. Sedan får det vara slut på det roliga. SnoozigaSanna älskar förvisso sin snooze, men hon vill inte bli sen.
 
ExtremSnoozandeElla
Utomstående skulle möjligen kalla Ellas snoozande för överdrivet. Faktum är hon möjligen missbrukar möjligheten att stanna kvar i sängen liiiite längre. Joooo. Bara liiiite till. Till slut kliver Ella ändå upp och då blir det brottom! Men det är ändå värt tycker hon, för några minuter extra i sängen. 
 
SenaSelma
SenaSelma har förutom multipla snoozeinställningar även ställt själva alarmet flera gånger. Det piper och ringer, piper och ringer i säkert en timma från Selmas sovrum. Det är helt enkelt mycket, mycket svårt för henne att komma upp på morgonen. Inte helt sällan rycker en tredje part in som väckarklocka.  
 

En kostnadsfråga

Jag älskar att umgås med min lilla släkt. Jag älskar när min mamma, mormor och moster berättar saker om oss barn(ish) från när vi var små eller när dom berättar om våra släktingar och ja, vår historia liksom. 
 
Senast berättade min moster om hur västgötar (hela vår släkt är suuuupervästgötsk) säger när dom vill veta priset på något. 
 
En vanlig fråga är: Vad kostar det? 
En västgöte frågar: Kôstar dä nôt´? (läses på västgötska)
 
En västgöte tar alltså i beaktning att det kan vara gratis. 
 
Ha! 
 
Jo jag vet. Jag generaliserar. 
 
Icke desto mindre ska kôstar dä nôt´ bli min nya inställning.
 
 
 
 Ett gäng västgötar varav några levande i småländsk/skånsk exil. 

Träningsträngsel

Jag tränar som bekant en del på gym. Oftast kör jag grupp-pass eftersom jag tenderar att förkorta och förenkla mina pass med uppskattningsvis 200% om det är jag själv som ska leda mig. 
 
Huuur som helst. För ett tag sedan kom jag till ett pass och hade möjlighet att ställa mig längst bak. En förmån man får när man anländer i god tid. 
 
- Yes! tänkte jag. Nu står jag här längst bak och kommer inte synas! 
 
Jo jag fattar att instruktören och alla ser en ändå, men det känns bra. Jag hade väl ungefär en meter mellan mig och väggen bakom men döm då till min förvåning när en person dräller in i salen en halv minut innan passet startar och ställer sig mellan mig och väggen? Alltså?? Hon ville så desperat gärna stå längst bak att hon medvetet tog risken att klämskadas vid benböj? Vi hade en hel sal till förfogande med massor av utrymme, men jag och den här personen stod alltså och trängdes i ett av hörnen.
 
Vad göra? 
 
Ja jag fick ju motvilligt flytta fram en bit. Jag har inte lust att punktera någons lunga med min rumpa. 
 
Men jag har nu noterat detta tjuvknep mentalt och kommer vara MER än beredd nästa gång. 
 
 
 
 

Namnet på vår bil

Jag fick en rimlig fråga förra veckan. 
 
Vad fick bilen för namn? Det har jag funderat på i några dagar nu.. Eller har jag missat när det beslutades klart? // Jessica 
 
Nix. Ni har inte missat beslutet. Jag har medvetet dragit ut på namngivningen eftersom jag vet att det har lutat åt mitt värsta alternativ - Lyxfällan. Men efter att åttaåringen kidnappat min telefon och aktivt räknat alla röster här på bloggen och mitt Instagramkonto kunde han konstatera att... 
 
Ja.
 
Nu åker vi runt i en Lyxfälla. 
 
Fasen också. 
 
Och vår andra nya familjemedlem heter Krullo????
 
Ni hör.
 
Det går utför. 
 
Jag har dock INTE gett upp mitt eget namnförslag till bilen utan kallar den för Lyxi Bam Bam i smyg. 
 
- Du och jag Bam Bam, viskar jag förtroligt och stryker den kärleksfullt över huven. Du och jag...
 
 
 
Lyxfällan för vissa. Lyxi Bam Bam för mig. 
 

Handboll med hejarklack

Igår hade åttaåringen handbolls-sammandrag. Vilket betyder att lag från olika städer i vårt närområde träffas och spelar match mot varandra under några timmar. Det handlar mycket om lek fortfarande, såklart. 
 
Den här gången var vi förutseende och packade med oss fika! HA! Vi är annars alltid den oplanerande, fikalösa familjen som får stå i svinlång kö till någon temporär kafeteria för att sedan swisha en halv dagslön för en ljummen kokkorv. Men inte igår inte! Nä nä. Nu hade vi förberett mackor och kaffe och festis och annat göttigt. 
 
Femåringen firade genom att äta upp merparten av all fika redan på vägen dit. 
 
 
 
 
 
 
Sen kollade vi på matcher hela eftermiddagen. Femåringen tycker alltid att det är väldigt spännande att vara med och heja på storebror och han sitter gärna med på tränarbänken. 
 
Vi vuxna ser ett gäng barn som spelar. Femåringen ser ett A-lag i elitserien som spelar. Han har stenkoll på vilka som som leder och vilka som har gjort mål (och då räknar man inte ens mål på den här nivån).
 
Mmm.
 
Jag har sagt det förr och jag säger det igen - att ha ett småsyskon är att ha en livslång hejarklack
 
 
 
 

Dejt

I fredags var jag och min kära man på DEJT!
 
 
 
 
 
Biodejt. 
 
Det var inte igår. Inte i förrgår heller för den delen. Vi är liiiiite dåliga på att göra saker ihop bara vi två. Det beror på flera saker.
 
Dels tycker vi om att göra saker tillsammans med våra barn (simple as that). Sen har alla våra vänner barn i samma ålder så när vi ses känns det självklart att kidsen också är med. Dom har ju lika roligt av vårt umgänge som vi vuxna har. Sen har våra föräldrar och syskon, a.k.a de potentiella barnvakterna, för det mesta fullt upp på helgerna (vilket jag unnar alla parter) så vill vi ha barnvakt får vi boka det med lite varsel. 
 
Med det sagt är det självklart värdefullt att göra saker som par på tumanhand. Man SKA såklart göra saker tillsammans om möjlighet finns. Det är viktigt. Men jag tror även att det är olika viktigt för olika par. 
 
 
 
 
 
 
Vi såg hur som helst filmen Game Night. Den var rolig!
 
Liten passus bara - flera av rollerna tillhör namngivna kvinnor men tyvärr fick dessa kvinnor nästan inte utbyta någon dialog med varandra? Ser man filmen utan Bechdelglasögon kan man säkert få uppfattningen att filmen är jämställd. Men har man glasögonen på sig noterar man snart att kvinnorna nästan bara pratar med männen, medan männen pratar generöst både med andra män och kvinnor. Så filmen klarade, en rollista med många kvinnor till trots, endast med nöd och näppe Bechdeltestet. Synd på en kul plot och allt. 
 
Men den var ändå rolig och jag skrattade högt flera gånger, det får jag ge den. 
 
En fin dejt med en fin man ♥
 
 

Semester 2018

Jag är förvånad över mig själv men vi har alltså redan planerat klart vår semester??
 
Vi är annars familjen som i slutet av maj varje år kommer på att oj då vi kanske ska styra upp något inför ledigheten? Och så googlar vi oss kusten runt och det enda som finns kvar att boka är en trekvarts fiskebod tjugo mil utanför Varberg för 8000 kr. Per natt. Exklusive städning och el. Eller en sista minuten till Bulgarien för 55000. Ospecad. 
 
Ungefär så. I-landsproblem deluxe, jag vet. Men nu har vi varit ute i mer god tid! 
 
Familjen Spiderchicks semesterplaner 2018:
 
1) Cypern
Vi åker till Fig tree bay hela lille familjen, i maj förvisso så vi tjuvstartar sommarlovet lite. Blue star Althea beach bor vi på. Någon som har varit där? Min främsta förhoppning är att hotellet inte tillåter paxning av solstolar. Om dom gör det får jag helt enkelt bli någon slags aktivist i kampen om fria solstolar. Jag kan ta på mig den rollen. 
 
 
 
Foto från Tui
 
 
2) Island
Jag åker dit med några kompisar, som ni ju redan vet. Det ska bli sjukt roligt! Jag måste boka Islandshäst-rutten kom jag på nu... 
 
3) Danmark 
Vi har bokat en vecka i Limfjorden Danmark med några kompisar i juli, via Air bnb. Jag har inte bokat via den siten tidigare men det var ju supersmidigt? Mycket charmigare och billigare än boende i någon stugby. Fem minuter efter bokningen fick vi dessutom sms av värdparet som hälsade oss meget velkommen. Tackar. Eller säger man tæg? Takk? Tækk?
 
4) Norge 
Förra årets Norgeresa med våra Oslo-vänner var onekligen en succé som vi gärna vill upprepa. Vi har inte spikat alla detaljer ännu men det lutar åt någon slags vistelse i norsk natur. Det vet jag att våra barn skulle älska. 
 
 
 
 
 
 

25. Flingpaketets hemlighet

Avsnitt 25 av Veckans Smash är här - Flingpaketets hemlighet. Kanske en av våra bästa rubriker på ett avsnitt? Om jag får säga det själv... Hehe. 

 

Den här veckan fantiserar Regina om superkrafter. Vilken är den bästa superkraften man kan ha och vilken är den sämsta? Jag vet med säkerhet en superkraft som jag ALDRIG skulle vilja ha. 

 

Sen har jag hittat en sida som rankar alla möjliga saker och en viss lista ger (tydligen) utlopp för en del ogillande...

 

Slutligen bjuds det på onödigt vetande och en hel rad myter krossas. Vad är det egentligen för hemlig strategi som döljer sig på flingpaketen? 

 

Lyssna här eller via podapparna. Följ oss gärna på Fejjan

 

Hoppas ni gillar!   

 

Giiiiiivakt!

Vem är det som skanderar GIIIIIIIVAKT undrar ni nu?
 
Det är bara jag, eder snasktestarinna, som just har inställt mig i tjänstgöringsposition. Japp. Det kom nämligen till min kännedom att Häagen-dazs har släppt en ny glassort - nämligen Peanut Butter crunch. Aaaaa! Den måste ju ett proffs testa. 
 
 
 
 
 
 
Till saken hör att JAG ÄLSKAR ALLT MED JORDNÖTSSMÖR. 
 
Allt.
 
Med det sagt kanske ni förstår att jag redan på förhand hade bestämt mig för att den här nyheten var universums mästerverk näst efter skapelsen av liv. 
 
Och jag blev inte besviken.
 
Häagen-dazs peanut butter crunch (pjuh, långt namn och snårig stavning) innehåller både peanut butter swirl (mmmm) och hela jordnötter. Göttigheterna är inte snålt tilltagna utan det dyker upp mer och mer crunch, swirl och nötter ju djupare man gräver. Keeeep the good stuff coming... mumlade jag för mig sjäv när jag intog ett helt (!) paket. Jo jag blev ganska mätt. 
 
 
 
 
 
 
Häagen-dazs peanut butter crunch får betyget 5 crunchiga jordnötter av 5 möjliga.
 
Jag kommer återvända till denna. Om man säger så. Den återvändningen blir inte en svår NÖT att knäcka. Om man säger så. Hehehehehehehe... Eh. Ja.
 

Kompetenshöjning

Jag planerar att kompetensförsörja mig med en kurs i höst och scrollar nu igenom olika alternativ. 
 
Man måste bara älska alla utbildningar som finns! Vilken skatt! 
 
Några kurser jag tycker låter extra spännande: 
 
 
1. Diskret matematik. 
 
 
 
 
2. Vikingarnas språk 
 
 
 
 
3. Vampyrfiktion
 
 
 
 
 
 4. Industriell trätorkning
 
 
 
 
 
5. Amning och bröstmjölk 
 
 
 
 
6. Brukspiano 
 
 
 
 
 
 
Jag överväger att slå till på allihopa! Vilken bredd! Snacka om hur attraktiv jag antagligen kommer bli på arbetsmarknaden med en sådan mix.
 
Jag: Hej jag har pluggat diskret matematik, vikingarnas språk, vampyrfiktion, insdustriell trätorkning, brukspiano och amni... 
Arbetsgivare: SAY NO MORE!
Jag: Baam!
 

Ny familjemedlem

Åttaåringen har gjort en hund i slöjden. Han frågade mig och Spiderpapa vad vi tyckte att den skulle heta. Vi gillar ju som bekant att namnge saker i vår familj. 
 
- Dogmar, föreslog jag. 
 
Istället för Dagmar. DOGmar. Hänger ni med?
 
Briljant om jag får säga det själv. 
 
- Vad tycker du pappa? undrade åttaåringen. 
 
Spiderpapa funderade en stund innan han svarade.
 
- Tja... Den har ju tjusig päls så... Krullo. 
 
Ursäkta?
 
Vänta lite här... 
 
KRULLO!?
 
Men snälla rara det är ju som upplagt för att den stackars hunden ska bli rimmad på för resten av livet! Jag vet att man ska kunna heta vad som helst utan att för den sakens skull bli retad men man kan ju ändå ge djuret en rättvis chans??? 
 
A ja.
 
Nu heter den i alla fall Krullo. 
 
 
 
Krullo i profil. 
 
 
 
Krullo framifrån. 
 
 

Föredrag i ryggraden

Idag skulle jag och Matilda hålla föredrag om sociala medier inför ett studiebesök på jobbet. 
 
- Jag skyndar mig men blir kanske lite sen! messade jag till Matilda på morgonen i tron om att jag inte skulle hinna exakt i tid. 
 
Sen tog jag mig stressat till jobbet bara för att inse att... Jag var en timma tidig. 
 
Klockan 9 kom studiebesöket. Och klockan var 8. Ingen dator hade jag med mig eftersom jag inte trodde att jag skulle hinna med något jobb framför skärmen. 
 
Ja-happ. Plötsligt hade jag 60 minuter håltimma. 
 
Tur för mig att jag är en ----->
 
 
 
 
 
 
Fun fact: Efter att ha hållt så många föredrag de senaste åren behöver jag inte förbereda mig nämnvärt innan jag kliver upp framför folk. Mer än att samla mig och notera målgruppen som lyssnar, såklart. Jag har pratat om sociala medier så många gånger nu att det sitter i ryggraden på mig vilket gör att jag kan vara mer spontan och mer i nuet. Kota, social media, kota, social media... Så ser det ut i min ryggrad. Nu känns det lustigt att tänka att det här med att stå inför folk tidigare var min stora, stora skräck. Vilket är ett tecken på att vågar du bara gå utanför din comfort zone några gånger så känns det till slut inte läskigt.
 
Dock vettesjuttsingen om jag vågar dra den teorin i samma mening som stand up..? 
 

Mat, mat och mat

Jag läste det här inlägget på Instagram. Signerat Kobran hugger till (följtips!).
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag relaterar! 
 
Saker jag där emot inte kan relatera till är när folk säger... 
 
... jag har ingen matlust!
Själv har jag ALLTID matlust. Okej, jag är lite seg i smaklökarna innan 09 på morgonen. Men i övrigt - alltid öppen för mat. Oavsett mående eller tid på dygnet. Och jag kan festa loss på en rigorös fika och ändå ha lust för middag en kvart senare. 
 
... jag glömde bort att äta. 
Jag blir darrig, illamående och yr med ett humör som charmar ingen om jag inte äter inom vissa tidsramar. Vilka alla är gaaaaaanska tydliga påminelser om att jag borde tanka mig själv. Med andra ord kan jag inte glömma att äta hur mycket jag än skulle vilja. 
 
... oj hade vi hela skafferiet fullt med godis och kakor, det hade jag glömt. 
GLÖMT?? Själv har jag stenkoll på minsta gottebit i vårt skafferi. Men så är jag även där och sticker in näsan med en regelbundenhet som skulle göra vilken menscykel som helst avundsjuk. Så hur skulle jag kunna glömma?? 
 

Jag har hjälpt moder natur på traven

Det har ju helt klart varit en snöig vinter i år. Men som vanligt ser det ut som att det inte har snöat alls hos våra grannar. Det är barmark i deras trädgårdar och har så varit sedan december. Möjligen med någon enstaka snödriva som medvetet har lämnats som dekor.
 
Jag är SÅ imponerad!
 
I vår trädgård har vintern där emot fått ha sin gilla gång. Här får man ta sig fram över en puckelpist innan man når trappan och när man väl har gjort det kommer nästa utmaning. Då tronar nämligen ett stort isblock upp sig över hela andra trappsteget vilket man måste ta sig över innan man kan greppa dörrhandtaget. 
 
Det spelar ingen roll att vi skottar - är vi iväg en dag när det snöar så är det kört. Då kommer vi aldrig ikapp. Jag vet inte hur andra gör för att komma runt detta? Sitta i fönstret och lurpassa på snön i vit kamouflering och kikare med förstorande effekt?
 
- PASS OPP NU SÅG JAG EN FLINGA! 
 
Och så springer man ut och skyfflar undan i realtid. Plus använder sådant där tösalt. 
 
?
 
Jag har hur som helst förlikat mig med att familjen Spider von Chick aldrig kommer vinna kampen mot puckelpisten. Men den här morgonen kände jag mig ändå HELIGT trött på isberget på trappan.
 
- Nu ska du BORT... väste jag och högg mot isen med ett trädgårdsverktyg. Im gonna help you on the trav mother nature!
 
Japp.
 
Nu ser man en bit av trappsteget och jag har hjälpt moder natur med framskyndandet av våren.
 
Känns bra. 
 
 
 
 
 
 

Extreme Home Makeover och dess trovärdighet

Kommer ni ihåg programmet Extreme Home Makeover? Finns det kvar? Jag vet inte. Men så här i efterhand har jag funderat en del på dess eh... Trovärdighet. 
 
Varför? 
 
Jo: 
 
1) Ska man verkligen riva ett hus och sedan bygga ett helt nytt på EN VECKA?! Jösses, jag följer Husdrömmar på SVT och där tar det minst ett år för familjerna att få färdigt sina hus. Oftast längre. Men på Extreme Home makeover svängde man alltså ihop en hel villa på sju dagar, oavsett väder. Jag är inte arkitekt men jag är ganska säker på att stressat takbygge i spöregn kan innebära att du isolerar en fuktskada? MEN VAD VET JAG?
 
2) I varje avsnitt fick någon i familjen önska sitt "drömrum". Oftast något av barnen. Denna önskan skulle en av programledarna göra till sitt hjärteprojekt vilket innebar att hen skulle lära känna barnet via ett förtroligt samtal á 30 sekunder.  
 
Programledare: Vad tycker du är roligt VAVAVAVA???
Barn: Jag tycker det är lö...
Programledare: LÖV! Du gillar LÖV! Vi bygger ett skogsrum.
 
Eller:
 
Programledare: Vad vill du bli när du blir stor VAVAVAVA???
Barn: Jag vet inte. Kanske d...
Programledare: DOKTOR! Såklart. Vi bygger en gynmottagning. 
 
Ungefär så. 
 
Ingen vuxen med långsiktstänk konsulterades. 
 
Om Extreme Home makeover kom hem till mig är jag hyfsat säker på att jag INTE skulle vilja ha något "specialrum" baserat på något av mina barns tillfälliga nycker. Men det kanske är jag som är tråkig??
 
 
 
 
 

Familjens morgonvanor

Här nedan följer familjen Spiderchicks morgonvanor:
 
Första uppstigare: Åttaåringen. Han är själva defenitionen av morgonpigg. När han var mindre var det inte alltid jättehärligt att kliva upp klockan 05:30 och kicka igång dagen. Men nu när han är äldre och kan gå upp själva uppskattar jag verkligen hans energi på morgonen. Jag har aldrig behövt väcka honom en skoldag utan han hoppar upp självmant vid 06:30-snåret, alltid på gott humör. 
 
Andra uppstigare: Jag. Jag förstår ju att åttaåringen har fått sina morgonpigga gener från mig. Jag är helt klart en morgonmänniska mer än en kvällsmänniska. Jag sover sällan längre än till klockan 08 på helgerna och har hyfsat lätt att ta mig upp på veckorna också, även om jag gärna snoozar några minuter plus måste ha kaffe för att få igång någon slags carpe diem-känsla. 
 
Tredje uppstigare: Femåringen. Han är både kvällstrött och morgontrött och kan gärna sova till närmare 09 på helgerna. På veckodagarna får jag alltid väcka honom och då har han en viss startsträcka innan han kan ta sig ann dagen. Sen kan han sova sig igenom precis allt. Tända lampor, musik, förflyttning mellan platser... Rekordet måste vara när han somnade för natten under en handling på Mio och Ica Maxi. Eller när han somnade på en flygplats på Mallorca och vaknade upp tio timmar senare på ett hotellrum i Göteborg. 
 
Fjärde uppstigare: Spiderpapa. Familjens mest morgontrötta person. Han skulle lätt kunna sova till lunch om det inte vore för att livet väntar. Dessutom sover han sig, likt femåringen, igenom precis vad som helst. Barnen kan se på tv i vårt sovrum PLUS använda sängen som avancerad studsmatta och Spiderpapa sover fortfarande utan att så mycket som fladdra på ögonlocken. 
 
Japp. Vi har två läger i vår familj, kan man säga. 
 
 
 
Morgonbild i casa Spiderchick. 
 

Inte bara lek

- När man blir äldre blir allt så avancerat. På förskolan får man bara leka... suckade åttaåringen idag.
 
- NÄ-HÄÄÄÄ! protesterade femåringen.
 
- Inte? Ni leker väl på förskolan? undrade jag. 
 
- Inte bara! svarade femåringen stött. 
 
- Nähä?
 
- Jag äter frukost. Och så måste jag faktiskt städa! Och sen äter jag lunch också. Så det är inte BARA leka! 
 
Nä nä.
 
Fair enough.
 
Rätt ska vara rätt! 
 
 
 
Person som inte bara leker. 
 

Om hela världen lyssnade på mig

Vad gör du just nu?

Jag sitter framför datorn, uppenbarligen.

 

Ditt senast skickade sms?

Yes!

 

Alltså det stod bara "yes!". Vilket säger er noll. Men det var ett svar på en fråga från en kompis som undrade om vi skulle ses på gymmet innan jobbet imorgon. Jag svarade jakande. Ska försöka att ta med mig rätt skor den här gången. 

 

Favoritfärg på kläder?

Ingen speciell färg egentligen, men när jag tittar på bilder på mig själv inser jag att jag tydligen trivs bra i mönster. 
 
 
 
 
 
 
 

 

Beroende just nu?

Jag ÄLSKAR Pauluns superkex! Så svajnigt dyra. Så svajnigt goda. Särskilt ihop med ett tjockt lager Bregott havssalt. 

 

Vad lägger du märke till först med en ny person?

Energin. Om vi är på samma våglängd och kan skoja med varandra. Jag gillar omedelbart människor som är lättsamma. 

 

En frukt som är underskattad?

Jag tycker att all typ av frukt är ÖVERSKATTAD. 

 

Slösar du pengar eller sparar du dem?

SPARAR! Defenitivt. Jag har till och med fått rådet av ett medium en gång att vara mer spontan med mina pengar. Om till och med andevärlden reagerar på att man snålar kanske man borde loosen up a bit?? Jag vet inte. 

 

Om hela världen lyssnade på dig, vad skulle du säga?

Då skulle jag förklara hur feminism funkar och hur hela världen skulle må bättre av att ge kvinnor utbildning, mer inflytande och mer makt. Alla skulle givetvis lyssna, förstå och hålla med och så skulle världen blir en trevligare och mjukare plats. Tack och bock. 

 

Kan du röra näsan med tungan?

Nej. Jag är inte ens nära. Min tunga är kort och näsan stel. Alltså på riktigt har jag massor av ben och väldigt lite mjukdelar i min näsa. Spidersnoken sitter där den sitter.

En fundersam helg

Igår var vi på handbollscup större delen av dagen, åttaåringen spelar. Han tycker att det är SÅ roligt och ger verkligen järnet på planen. Det är härligt att se! 
 
 
 
 
 
 
På kvällen var vi bjudna på tacomiddag till svärmor. Barnen och kusinerna målade duken, om ni undrar över dess utformning. 
 
 
 
 
 
Sen tittade vi på melodifestivalen. Femåringen vill gärna mysa och ta hand om sin minsta kusin. Trevligt att inte vara minst som omväxling, tycker han nog. 
 
 
 
 
 
 
 
Idag har det varit kalas. Sju stycken svintaggade femåringar röjde runt och gav ordet "hög ljudvolym" en helt ny innebörd. Jag och födelsedagsbarnets mamma drack kaffe och hann avhandla livet mellan fiskedamm och hela havet stormar.
 
 
 
 
 
Sen har vi mest grejat här hemma och jag har lyssnat ikapp Framgångspodden. Jag tog paus från den ett tag, något jag förr eller senare gör med alla poddar jag lyssnar på. Jag blir liksom mätt. Men så vips får jag ett sug igen och lyssnar ikapp. Bland annat trillade jag över avsnittet med komikern Robin Paulsson som var extra inspirerande.
 
 
 
 
 
 
Jag har, som en del av er kanske hann läsa, känt mig lite deppig i veckan. Jag skrev ett inlägg om det i fredags som jag sedan raderade. Att sätta det i print gav mig ännu mer ångest. Vem är jag att gnälla liksom? Lägg ner! Med det sagt är det väl allas rätt att känna sig vilsna i sig själva ibland.
 
Jag har tänkt massor den här helgen, drömt märkliga drömmar, vaknat upp på morgonen och liksom fortsatt där jag pausade i tanken kvällen innan. Tänkt, tänkt, tänkt. En av mina expertiser. Jädrar vad jag kan hålla igång hjärnan ibland! På gott och ont. 
 
Jag börjar hur som helst komma fram till en action plan i tiotusenkronorsfrågan "vart ska jag?". Jag gillar action plans. Min person mår bra av det. Men vi får se. Jag håller er uppdaterade. 
 

Tankar om Melodifestivalen

Här kommer ett gäng tankar om årets Melodifestival:
 
- Fab Freddie har helt klart lagt ordet HOOOODELADIE i allas vokabulär.
 
- Fab Freddie har även under årets Melodifestival besvarat sina egna frågor i hög grad. Haaaar ni det bra? Jaaaa det har ni! 
 
- Jag älskar Fab Freddie! Mer glitter åt folket. 
 
 
 
 
 
 
 
- Husdansarna! Jag har tänkt så mycket på dessa i år. Vilket jobb de har! Ena minuten utklädda till olika maträtter bakom Edward Blom och nästa minut gungiga personer bakom Mendez. 
 
- Renaida var SVINMODIG som mitt under brinnande uppträdande meddelade publiken, och kanske mest de som höll i tekniken, att hon inte kunde höra sig själv.
 
- Ungefär som när jag körde stand up och talade om för publiken att jag hade kommit av mig. 
 
- Mitt hjärnsläpp kunde dock ingen tekniker råda bot på. 
 
- Renaida tre miljoner tittare SVT. Jag 70 personer liten lokal i Lund. Det är en rimlig publikjämförelse. Det tycker jag. 
 
 
 
 
 
 
 
- David Lindgren är så älskvärd. Han har verkligen kämpat på i år. Skräcken (min alltså) när han under finalen plötsligt var tvungen att gå runt i green room och freestyla intervjuer med artisterna samtidigt som kontrollrummet tydligen rafflade massa saker i örat på honom. STOPPVänta här nu EN PERSON I TAGET hade jag med största sannolikhet utbrustit. Van att ställa mina barns förfrågningar på kö. 
 
- Nästa år vill jag se mogna, roliga kvinnor i programledar-rollen! Förslagsvis Lotta Tejle och Sissele Kyle som är briljanta tillsammans i Enkelstöten. 
 
- Benjamin är en SÅ värdig vinnare! Men så har jag ett gott öga till den lelle gossen efter att han hälsade så fint till mitt barn. 
 
 
 
 
 
 
- Jag tycker inte att det är helt långsökt att säga att vi känner varandra, jag och Benjamin. 
 
Japp. 
 
Det var tankar om Mello för nu. 
 
Hoooodeladie!

24. Gilla mig, snälla!

I avsnitt 24 av Veckans Smash berättar Regina om ett märklig eventinbjudan som hon fick på självaste Internationella kvinnodagen medan jag betackade mig alla "gratulationer".

 

Vidare funderar Regina kring sitt behov av bekräftelse från vänner och bekanta. Varför betyder deras gillande så mycket? Jag har som bekant insett att jag är en "röd" person. Kontrollbehov har jag också och mår därför bra av att kategorisera mig själv. Regina å andra sidan är en "grön" person redo att ta exakt den roll som behövs i en grupp. Kring detta diskuterar vi. 

 

Vidare funderar jag på hur många som har betraktat mig i smyg utan att jag märker det för själv är jag upptagen med att betrakta någon annan i smyg som aldrig kommer märka mig..? Mind blowing. 

 

Det och mycket mer i avsnitt 24 av Veckans Smash. Lyssna nedan eller via podapparna. 

 

 

Snasktestaren till eder tjänst

Det är fredag kväll och ni ligger som bäst i soffan och slappar. Vad gör jag? Ligger jag på sofflocket och göttar mig? Nej nej. Jag står istället i GIVAKT. Redo att recensera nya Polly Zoo bara för Eder. "Licensierad snasktestare - alltid redo, alltid sugen" står det broderat på ett emblem som jag har sytt till mig själv. 
 
Huuuur som haver.
 
Häromdagen trillade jag alltså över Polly Zoo och var såklart tvungen att haffa denna (hyfsade) nyet. Inte för att jag är så förtjust i just Zoo direkt men allt som kommer med något slags chokladöverdrag är ändå värt att stoppa i munnen. Förutom Zoo (vad ÄR Zoo ens för smak?) innehåller påsen även choklad och banan-polly. 
 
Choklad och banan var goda! Speciellt tillsammans. Blandade i munnen på samma gång påminde dom om min gamla favoritglass Banana Joe (kan den glassen SNÄLLA komma tillbaka in i sortimentet?) och det måste jag älska.
 
 
 
 
 
En sak tänkte jag på under provsmaket. Varför ser papegojan på påsen så ilsk ut? 
 
 
 
 
 
 
Apan och giraffen verkar tillfreds men papegojan har helt klart sålt något slags fågelfrö och tappat pengarna. Eller så är hen bara hjärtligt trött på att vara till lags? Det kan jag i så fall relatera till.  
 
Japp. Utfall och betyg? Mjaaaa... Mjööö...* Förutom att jag började minnas Banana Joes ljuva dagar var Polly Zoo ingen smaksensation direkt. 
 
Den får betyget två Papegojor Som Inte Orkar Vara Till Lags av fem möjliga.
 
Köp eller stå över. Mig kvittar det. 
 
* När recensenten börjar mjaaa:a och mjöööö:a vet man att betyget möjligen barkar nedåt.
 

Internationella kvinnodagen

Idag är det internationella kvinnodagen. En dag att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över världen.
 
En hel del mindre genomtänkt brukar dyka upp kring den här dagen. 
 
Här är några:
 
1. Någon säger: Grattis på kvinnodagen! Woohoooo!
Jag svarar: Kvinnodagen är ingen högtidsdag att "fira". Möjligen "firar" vi att vi har klarat av ännu ett år i patriarkatet. Men i övrigt är det en dag att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation världen över. 
 
2. Någon säger: Lokala skoaffären nere på stan firar kvinnodagen med rabatt på klackskor, ska vi gå dit? 
Jag svarar: En butik "firar" alltså kvinnodagen med att profitera på just kvinnor och locka oss att konsumera något som i slutet av dagen är förtryckande? Är det verkligen att hjälpa jämställdheten på traven? ELLER är det att vara ute och cykla hundra mil fel? Hm.........
 
3. Någon säger: VARFÖR FINNS DET INGEN MANSDAG DÅÅÅÅÅRRRRAA???
Jag svarar: Luuuugn bara luuuugn. Det finns. Google is your friend. 
 
4. Någon säger: Det pratas så mycket om kvinnor hela, hela tiden men varför pratar ni inte om männen som hamnar i kläm? Va va va??
Jag svarar: Mansnormen är ett stort problem som får många män att må dåligt. Det är hemskt. Vad härligt att du verkar bry dig om det! Prata om det. Skriv, uppmärksamma, debattera, tyck till, skapa opinion, demonstrera, starta en organisation. Precis så som kvinnor har gjort för kvinnor i alla tider. Vi backar. Jämställdhet gynnar ALLA.
 
5. Någon säger: Kvinnor i Sverige är så gnälliga! Klagar på minsta lilla när det finns större problem. 
Jag svarar: Tänk vad bra att det går ha fler än en tanke i huvudet samtidigt! Och det "lilla" problemet är i regel en del av det stora problemet. Pusselbitar kallas det. Helhetstänk kallas det. 
 
 
 
 
 
 
 
Fotnot: Punkt nummer 2 har alltså hänt på riktigt. Det är sant! Alltså, man får självklart ha på sig klackskor så mycket man vill, det finns ingen skam i det. Men jag vill inte ha "rabatt" på det i "present" på Internationella kvinnodagen. Jag vill ha lika lön för lika arbete, jag vill ha en säker förlossningsvård, jag vill ha respekt för min kompetens, jag vill känna mig trygg i offentliga rum, jag vill ha ett rättssystem som inte sviker kvinnor och jag vill att alla människor ska behandlas lika. Det och MYCKET mer vill jag ha i present. Rabatten på klackskorna kan ni behålla för er själva så länge. Tack och bock. 
 
Så här skrev jag den 8 mars förra året. 
 

Det gick bra tack!

Intervjun gick bra, tackar som frågar! 
 
Det var en supertrevlig reporter och fotograf som jag tillbringade några timmar tillsammans med. Först drack vi kaffe och "tjötade" och jag fick berätta om mitt företagande. Det kändes bra. Jag visar gärna att man kan vara företagare även om man inte kommer med flashiga hemsidor och tusen affärsplaner.
 
Sen hade vi fotosession på en rad olika ställen i stan för att slutligen avrunda hemma hos moi. 
 
 
 
 
 
 
Jag ska vara på omslaget också. Jomenvisst. Mitt första COVER!
 
He he. 
 
Alltså, det här med tidningsomslag händer ju inte varje dag så jag får helt enkelt slänga mig med ordet "cover" när jag har chansen.
 
Summasummarum: Kul dag!
 

Intervju

Den här morgonen inväntar jag en fotograf och reporter från en affärstidning. Dom ska hänga med mig några timmar och intervjua mig angående mitt företagande. Blogg, pod, konsultande, föreläsande och allt det där ni vet. Så nu ska jag försöka säga sammanhängande, gärna lite affärsmässiga grejer och helst se RIMLIG UT PÅ BILDERNA! 
 
Typ så här. Lite nonchalant ba jag driver företag va pysslar ni mä?
 
 
 
 
 
Eller jag driver företag hur så??
 
 
 
 
Nä, den var lite väl nonchig kanske. 
 
Jag ska nog försöka se mer glad ut. 
 
 
 
 
 
Fast inte så stelt glad utan mer... Stillsamt glad. 
 
 
 
 
Nåt sånt? 
 
Pjuh. Vi får väl se hur detta går. Jag uppdaterar er sen. 
 

Konsten att byta batteri i en leksak

Min absolut värsta kategori av barnleksaker det är leksaker med BATTERI!
 
Ni som tror att det bara är att på några sekunder byta batteri i dessa leksaker när så behövs - ni tror fel. Det här är en uppgift i många, många, många steg. 
 
Konsten att byta batteri i en leksak: 
 
Steg 1: Hitta en skruvmejsel
Det är inte bara att öppna en lucka på leksaken. Nej nej nej. Batteriluckan är i regel stängd med en till 141 stycken små, små, små skruvar. För att ens kunna påbörja din uppgift måste du därför hitta en liten, liten, liten skruvmejsel. 
 
Steg 2: Skruva
När du väl har hittat en liten, liten, liten skruvmejsel är det dags att börja möckla upp alla skruvar. Du opererar likt en hjärnkirurg och får slutligen upp... FEL LUCKA! Japp. Det finns alltså flera olika gömmor på leksaken och alla innehåller inte batterier. Näpp. Här är det bara att skruva tillbaka alla små, små, små pytteskruvar för att sedan påbörja nästa lucka. 
 
 
 
 
 
Steg 3: Hitta batterier 
Rätt lucka är uppskruvad, du ser vad som behövs och nu är det dags att dammsuga hemmet på batterier med någon slags multipel A-förtäckning. Denna dammsugning innebär allt som oftast att du måste dyka ner i lådor så djupa och vilda att du egentligen hade behövt både syrgas och certifikat för att klara av det. 
 
Steg 4: Testa batteriet
YEY! Du har gjort fynd i botten av någon obskyr plastlåda längst in i ett förråd. Tyvärr finns det absolut inget som säger att ett sparat batteri är ett fungerande batteri. Du måste utföra en testauktion. 
 
Steg 5: Köpa batterier 
Naturligtvis var det inget batteri som fungerade. Snälla? Vem tror du att du är? Drottningen av ordning?? HAHA! Bitch please. Där med är du nu framme vid det svåraste steget i utmaningen nämligen att komma ihåg att köpa nya batterier, en snudd på omöjlig uppgift. Din hjärnan är nämligen som Instagrams omtalade algoritm, kom-ihåg-saker dyker inte upp kronologiskt utan visar sig lite som de känner för. Ibland får du upp flera dagar gamla to do:s i minnesbanken? Störigt. Men det är bara so much you can do. 
 
Steg 6: Hantera leksugna personer 
Under några dagar kämpar och kämpar du med din icke kronologiska algoritm i hjärnan och barnen undrar och undrar HÖGST kronologiskt när batterierna ska handlas hem. När kan jag leka med min leksak när kan jag leka med min leksak när kan jag leka med min leksak?? undras det. 
 
Steg 7: Sätta i batterier 
Så kom då ÄNTLIGEN dagen då du kom i att handla hem batterier!! Under imaginära tutor och fanfarer opererar du in dessa under rätt lucka. Leksaken är laddad och klar! meddelar du stolt. Vilken leksak? undrar barnen. 
 
*syrsor spelar*
 
Ridå.
 
 

Expeditionsutmaning

Idag drog jag femåringen till förskolan på snowracer. 
 
Det skulle jag aldrig ha gjort. HERRE MIN GE VAD JOBBIGT DET VAR! Snön var inte på min sida om man säger så. 
 
Det var liksom blötsnö OCH halkig nysnö samtidigt idag. Hur nu det ens är möjligt?
 
Blötsnön gjorde det extremt tungt och trögt att dra snowracern och nysnön gjorde att för varje steg jag tog åkte jag två steg tillbaka. Jag fick antagligen uppleva en liten bit av det som Andrée-expeditionen fick uppleva när dom vandrade framåt fast ändå bakåt på polarisen i slutet av 1800-talet. Det är helt otroligt att vi ens kom fram till förskolan?
 
 
 
 
 
 
- Äsch att dra en snowracer är väl ingen utmaning? säger ni som brukar styrketräna. 
 
Nä nä. Men addera då 15 kilo till denna snowracer. 15 kilo som ropar FORTARE MAMMA FORTARE DET GÅR SÅ LÅNGSAMT VI MÅSTE SLÅ VÄRLDSREKORD!
 
Hur skulle ni känna om era kettlebells ropade så till er? Va? Just precis. Utmaning. STOR utmaning. 
 

Vem är du?

Har ni läst boken Omgiven av idioter? Jag har inte läst den men jag hört mycket om den och nu senast i veckan bloggade Regina om boken. 
 
Den behandlar tydligen det faktum att vi alla är olika personlighetstyper (vilket möjligen inte kommer som någon nyhet) och då framför allt fyra olika typer.
 
När jag först läste egenskaperna för dessa typer tänkte jag spontant att jag är en gul person. En gul person är bland annat kreativ, öppen och uttåtriktad vilket jag upplever mig själv vara. Men när jag sedan läste mer noggrant insåg jag att jag är en solklar röd person. 
 
 
 
 
 
 
 
Drivande - japp. Det är nog svårt att vara frilans eller egenföretagare om man inte tycker om att driva saker framåt. 
 
Nyfiken - oh ja. Jag är nyfiken på det mesta och gör gärna korta nedslag lite över allt, varför inte på samma gång? Hej hej här kommer ja... Nämen oj nu drog jag vidare igen. Över till nästa grej!
 
Målmedveten - skyldig! Så. Stäm mig. 
 
Initiativtagare - mycket. Merparten av de jobb jag har åtagit mig de senaste åren har jag själv varit initiativtagare till. 
 
Otålig - mitt andranamn.
 
Handlingskraftig - säger jag att jag ska göra något då gör jag det. Helst igår. Förutom möjligen när det gäller att renovera omodernt kök i litet radhus... Då är jag helkroppsligt handlingsförlamad. Men man kan inte få allt. 
 
Och så vidare och så vidare. 
 
Kolla in den här då:
 
 
 
 
 
 
 
Även här är jag röd. Haaaaar jag inte tjatat om min magkänsla förr? Vavava? 
 
Och i nästa bild känner jag igen känslan av att som röd person vilja ha kontroll. 
 
 
 
 
 
 
 
Aaah! Jag älskar att stoppa mig själv i fack! Känns tryggt // Mvh person med kontrollbehov. 
 
Vilken färg är ni? Känner ni igen er klockrent i någon eller svävar ni mellan flera? 
 
 

Den förlorade stickan

Vi spelade kort igår hos pappa. 
 
31 - har ni spelat det någon gång? Varje spelare spelar med tre kort var och med dessa tre kort gäller det att komma så nära nummer 31 som möjligt. Om ni är nyfikna kan jag ge er fullständiga regler. 
 
Det är hur som helst väldigt roligt och passar både vuxna och barn, även om femåringen är lite för liten och får lov att teama upp sig med någon äldre. Vi brukar använda tändstickor som ett slags poängsystem. Man börjar med tre stycken och varje gång man förlorar en omgång (vilket man gör om man är den som är längst ifrån 31) förlorar man en tändsticka. Har man förlorat alla tre tändstickor åker man ut fo evva! På så vis blir det som en turnering. 
 
 
 
 
 
 
Plötsligt insåg Spiderpapa att han hade blivit av med en tändsticka? Detta utan att ha förlora en omgång?? Efter viss förvirring upptäckte vi att pappas hund Safira stod under bordet och mumsade på något på något misstänkt likt en tändsticka...
 
 
 
 
 
- Jag måste få en nya sticka! tyckte Spiderpapa.
- NÄÄÄÄÄÄÄ! rungade vi andra. 
 
Har man så dålig koll på sina stickor får man skylla sig själv!
 
Efter denna incident står det numera inskrivet i våra spelregler:
 
Sticka äten av hund och/eller annan betandad varelse räknas som en förlorad sådan och skall ICKE ersättas. 
 
Japp. Man kan säga att den här regeln har gett våra spelomgånger ytterligare en "nerv". 

30-bastaren

I helgen har min lellebrölla fyllt 30 år.
 
Vi överraskade honom med födelsedagsmiddag på restaurang. 
 
 
 
 
 
Jag käkade haloumieburgare med sötpotatispommes. 
 
 
 
 
 
Femåringen roade sig med iPad och satt i mitt knä ända till båda mina skinkor hade somnat. Eller snarare, skinkorna gick ner i koma. Djup sådan. Då var det dags att åka hem tyckte jag. 
 
 
 
 
 
När vi närmade oss vår bil som vi hade parkerat i närheten av restaurangen såg vi en stor bärgningsbil. Jag blev genast SUPERSVETTIG. Var det vår bil som höll på att bli bortbärgad?? Vi har nyligen fått en parkeringsbot så jag är extra i-landsskör kring allt med parkeringar just nu. Turligt nog var det inte vår bil som blev bortbärgad. Där emot fick vi snällt invänta en annan (trasig) bils bortbärgning innan vi kunde åka hem. 
 
 
 
 
 
I lördags fortsatte firandet av min bror, nu med tårta och blommor. 
 
 
 
 
 
På kvällen hade vi MAJOR tacokväll och såg på Mello. 
 
 
 
 
 
Den här söndagsmorgonen käkade vi macka och sörplade smoothie och såg reprisen av Talang.
 
Saker som får mig att lyckogrina:
 
1) Kärlek
2) DJUR SOM GÖR KONSTER!
 
 
 
 
 
Japp.
 
Om en stund ska vi till pappa på söndagsmiddag. Lyx. 

Det bortglömda avsnittet

De eminenta medlemmarna av Veckans Smash (det vill säga jag och Regina) giver eder - Det Bortglömda Avsnittet! Är man ivrig på att podda kan man tydligen hoppa över avsnitt nummer 22 av bara farten? Tur att det finns uppmärksamma lyssnare!

 

I veckans avsnitt spår jag poddens framtid med hjälp av tarotkort och Regina minns tillbaka till tiden då Buffaloskor var THE thing. Jag berättar om den gången jag stal från en vän och Regina delar med sig av en snatteri-plan som inte riktigt gick som tänkt...

 

Vad är det för mode idag förresten? Har sociala medier och influenser från hela världen gjort att modet inte är lika strömlinjeformat, eller bestäms rådande garderob fortfarande från klassrum till klassrum?

 

Slutligen lyfter Regina ett ämne som hon har funderat på länge - är det någonsin försvarbart att köpa en dyr märkesväska?

 

Det och mycket mer! Hoppas ni gillar! Ge oss gärna recensioner i podapparna så blir vi glada. Och följ oss på Fejjan för relevanta och länkar och så där. 

 

Tjopp!

 

 

Tio saker barn aldrig säger

Jag blev inspirerad av Jessicas lista om "saker barn aldrig säger" och tänkte att jag skulle göra en egen variant. 
 
Tio saker barn aldrig (eller i alla fall sällan) säger: 
 
1. Nä, om jag skulle ta och schamponera mig grundligt när jag ändå står här i duschen? Jag vet ju att risken för att få schampoo i ögat är näst intill obefintlig om jag bara lutar huvudet bakåt. 
 
2. Jag är så himla sugen på att borsta mina tänder ordentligt! Riktigt gnida med borsten både uppe och nere och på alla tuggytor. Vem doppar bara tandborsten i munnen snabbt och sedan ropar KLAR?? HAHA! Jösses det finns folk till allt... 
 
3. Självklart går jag på toaletten innan läggdags. Its the natural thing to do. Vem FEJKAR ens att den gjort en sådan sak? Haha... Återigen - det finns folk till allt! 
 
4. Ta på mig kläderna? Va? Men snälla jag har redan tagit på mig. Jag är klar sedan länge. Tja blixten!
 
5. Synlig lök i köttfärsås gör verkligen det lilla extra för smaken! Man äter ju trots allt med ögat också. 
 
6. Nog för att det finns mycket roligt man kan göra på en iPad men nu är det allt dags att runda av. Sen tänker jag att hela familjen kanske kan spela ett analogt brädspel tillsammans? 
 
7. Jahapp nu vann mitt syskon visst det analoga brädspelet men det tänker jag inte ställa till en scen för. Den bästa glädjen är den man känner för andra som just har vunnit Fia med knuff.
 
8. Jag funderade precis på vart min favoritleksak var och vet ni vad? Jag testade att leta efter den OCH hittade den. Helt själv! 
 
9. Nu såg jag att mitt syskon fick 0,05% större bit bulle men vad är väl det att orda om? Det mesta jämnar ut sig över en tioårsperiod. 
 
10. Repris av Gladiatorerna? Neeej vi tittar väl på Ladies of London? 
 
Gotta love kids ♥
 
Fyll gärna på om ni känner er inspirerade. 
 
 
 
Bild från när vi befann oss i familjeHÖGtid. 
 
 

Komma på en låt

Häromveckan när vi lämnade Skövde för att åka ner till Lund började jag fundera på en låt som jag ville Spotifajja. Problemet var bara att jag inte kunde komma på vilken låt det var! Gah! Jag hade den liksom spelande i bakhuvdet men den ville inte förlösas ut i mitt medvetande. 
 
- Familjen lyssna! bad jag. Vilken låt är det som jag nynnar på na na ni NI NU nu nu NA na.
 
Alltså, jag nynnade det absolut bästa jag kunde av de svaga fragment jag mindes av låten men ändå såg familjen ut som tre frågetecken?? Dåligt. 
 
Sen funderade jag hela Skåneresan på vilken låt det var jag vill höra och på vägen hem till Skövde igen kom jag äntligen på vilken det var. 
 
- ISSUES! utbrast jag så högt att övriga familjen hoppade till i sina säten. 
- Vem har issues? undrade Spiderpapa. 
- Låten! Låten heter ISSUES! 
 
Aaaaaaa känslan av att äntligen förlösa den tanke som grott en hel helg är i klass med båda mina förlossningar! Det är inte roligt att gå över tiden med en låt som inte vill komma ut. Det vet alla ni som har testat. 
 
Japp. Sen lyssnade vi intensivt på Issues i 30 sekunder innan vi rullade in utanför vårt lilla radhus i Skövde. 
 
 
 

Snälla svara på veckans fråga i min blogg

Nu undrar jag - vilken middagsreceptperson är ni?
 
1. StriktaStina
Självklart läser man ett recept från A till B till C, det tycker StriktaStina. Varför annars plocka fram ett recept alls? Anges det till exempel ett halvt kryddmått salt ja då mäter man noggrant upp ett halvt kryddmått salt. Måtten och ingredienserna är ju angivna av anledning?? Inget frifräsande här inte. Det blir godast så. 
 
2. HöftigaHulda 
HöftigaHulda lagar mat så som namnet antyder - hon höftar. Ett recept är en slags inspiration tycker Hulda, sen gör man ungefäääääär så som det anger. Huldas tålamod har aldrig tillåtit henne mäta upp några kryddor i mått någonsin och står det till exempel olivolja kan man väl lika gärna ha rapsolja? Vad spelar det för roll? Det blir alltid gott ätbart. 
 
3. ReceptlösaRebecka 
Recept?? HAHA! Tillåt ReceptlösaRebecka att skratta en smula. Rebecka har nämligen aldrig använt ett matrecept i hela sitt liv och planerar inte att börja med det heller. Istället går Rebecka på känsla i kombination med många avsmakningar. Det blir middag varje dag ändå. 
 
Min man är StriktaStina. Själv är jag en solklar Hulda. 
 
Vem är ni?
 
 
Liten person med mat som jag inte har lagat.