En bit av mig själv

Okej, för att återgå till mina dagböcker.
 
Jag är så glad att jag har plockat fram dem. 
 
Det är som att ha hittat en pusselbit av mig själv. Jag HAR varit 16 år gammal. Jag minns inte fel. Och tydligen har jag haft en vardag som kretsar kring kompisar och killar. Det är ju annars lätt att tro att så som mitt liv är NU - så har det alltid varit. Jag har alltid haft två barn och ordet "måtta" som främsta ledord. Fast nä. Så är det ju inte.
 
Det som chockar mig mest är att jag tydligen kunde festa till klockan SJU (07:00) på morgonen (!!). Det nämner jag flera gånger. 
 
Roligast är att läsa om min tid i London. Jag är så glad för den tiden (och samtidigt paniskt lättad att det inte fanns några sociala medier då). Det var en tid av NOLL ansvar och plikter. Jag jobbade såklart och betalade någon slags hyra men i övrigt var det bara fun and games. 
 
27/2 2005 var jag glad att jag inte var bakis och dagen innan hade jag "bara" druckit ett glas vin och blivit störd av jobbiga killar. Tjoho! Man gladdes verkligen åt det lilla i sin ungdom. 
 
 
 
 
 
Det hände så många sjuka och roliga saker i London!
 
Alla knepiga flatmates, alla roliga kollegor, gangstergrannar, fester, cocco-pops till middag, min flatmate Alex och hennes albanske pojkvän och hans sju brorsor (en story för sig), jobbet på TopShop, jobbet på Urban Outfitters, mina vänner som var som min familj, Roxette-maraton med Aussie-kompisar, mitt och Bex hemliga språk... Jag måste verkligen åka tillbaka till London SNART och gå i mina egna fotspår.

Kommentera gärna!
farmor

Ett passande citat från Nina Björk:
"Det som jag trodde var jag visade sig bara vara en period i mitt liv"

Svar: ah! Mycket passande :) Och väldigt sant
Moa DeBruin

2018-10-29 ♥ 22:29:31
Anneli

Ännu värre - man fick tydligen ut och festade efter jobbet en fredagskväll!! Numera orkar man knappt sträcka sig efter fjärrkontrollen en fredagkväll..

Svar: men jag vet!! galet vad man orkade ;)
Moa DeBruin

2018-10-30 ♥ 16:23:47

Innan du kommenterar: Tänk på att Spiderchicks inlägg alltid är några smulor ironiska och flera smulor överdrivna, ta inte allt på allvar. Tack och kram!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:



Kommentar:

Trackback