Angående glasögon

Jag fick en kommentar under det här inlägget.
 
Själv ville jag både ha tandställning och bryta benet som liten - det var ju så coolt att ha en avtagbar tandställning i flashiga färger och glitter, bilder på disneyfigurer och gud vet vad. Och gips - alltså... en suktade ju efter att få autografer av alla samt gå med kryckor och åka hiss. 

Jag bröt aldrig något ben, och fick ingen tandställning - dock bände jag ut en hårnål och stoppade i munnen så det gick en räls över framtänderna. Den var på från husdörren till skolgården. Bara för känslan skulle liksom. //Alexandra
 
Verkligen spot on. Så lustigt att man drömde om allt det där som barn?
 
Jag hade faktiskt tandställning. Två stycken till och med (obs i olika omgångar, ej samtidigt). Den första var en sådan där variant som jag tryckte upp i gommen och som gick att plocka ut och in. Jag var väl 8-9 år när jag fick den och läspade som en TOK när den satt på plats. Jag minns att jag sprang över till mina grannar och ville inget hellre än att de skulle fråga varför jag läspade som en dåre så jag kunde få berätta om den lilla kuldklimpen i munnen. Men ingen frågade?? Och jag kunde tydligen inte berätta ändå?? 
 
Fick läspa hem i oförättat ärende. 
 
När nyhetens behag var över missbrukade jag naturligtvis möjligheten att plocka ut tandställningen och kunde snart räkna på ena handens fingrar hur många minuter jag totalt hade använt den. Lustigt nog blev det inga raka tänder av det?? En böjd hårnål hade nog gett samma effekt. 
 
 
Platsen där många tandställningar hittat sin ägare.
 
 
 
Efter det fick jag min andra tandställning som var en sådan där stålavariant som satt fast. Den satt där den satt. 

Kommentera gärna!

Innan du kommenterar: Tänk på att Spiderchicks inlägg alltid är några smulor ironiska och flera smulor överdrivna, ta inte allt på allvar. Tack och kram!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:



Kommentar:

Trackback