Hansa park

Igår var vi i Hansa Park, en nöjespark. Vi kollade upp parken innan vi åkte och tänkte att den kanske låg en timma från vårt boende men det visade sig vara 10 minuter? Perfekt! 
 
Vi betalade ett inträde (strax över 400 för vuxna och 300 kr för barn) och väl i parken ingick allting. Vi behövde inget åkband eller så med andra ord. 
 
Det fanns massor av bergochdalbanor, lekplatser och karuseller och något för alla åldrar.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Äldsta barnet åker prick alla attraktioner. Han är totalt orädd vilket jag alltid har tyckt är lite otippat med tanke på hans lugna personlighet. Sjuåringen är mer försiktig av sig vilket också är lite otippat med tanke på hans betydligt med utåtgående och energiska person.
 
Men så plötsligt skulle sjuåringen prompt upp i den här:
 
 
 
 
 
Herregud jag kunde inte ens se på!
 
Jag var så rädd att han skulle bli rädd. Men åtta turer senare klubbade sjuåringen den här till parkens roligaste. De flesta attraktioner kunde barnen åka om och om igen utan att köa. Perfekt.
 
 
 
  
 
 
 
 
En anna bra grej med Hansa Park tyckte jag var att de knappt inte fanns några chokladhjul, leksaksaffärer eller godisbutiker. Eller det fanns, men diskret.
 
 
 
 
 
 
Jag slogs av hur skönt det var att slippa chokladhjul, sockervadd, glass och godisstånd som konkurrerar om barnens uppmärksamhet. 
 
Vi slogs också av att prick alla som jobbade som värdar vid attraktionerna var äldre herrar? Först tänkte vi att de måste ha skett någon slags tysk övervintring men sedan gissade vi att parken tagit in pensionärer som extrajobbare. 
 
Efter flera timmars åkande och lekande fotade vi oss avslutningsvis i der grösste strandkorb der welt im. 
 
 
 
 
 
 
En strandkorg alltså. Den största i världen.
 
Strandkorgar är ju grejen här har vi konstaterat. 
 
Hansa Park får fem strandkorgar av fem möjliga. Jag rekommenderar! Tips är att åka vid den här tiden, innan den tunga tysksemestern når vägarna. 
 
Idag ska vi se Lübeck. 
 
Häpp!
 

Kommentera gärna!
Ina

Jag var där tillsammans med min pojkvän när vi var 15. Han vågade inte åka mycket men jag ville veeeeeerkligen så hans ppp var snäll och ställde upp och följde med mig i bergochdalbanan på din bild. Vi fick plats längst bak och he rre g u d vad hans familj skrattade åt honom när vi var klara, för att det var första gången som de sett någon som på riktigt var grön i ansiktet.... Så snällt av honom att åka den med mig!

Och förstår känslan av att vara rädd för att barnet ska vara rädd, jag åkte Wildfire på Kolmården med systerdottern som var 12 då, jag frågade henne hela tiden om det kändes bra och om hon andades 😂 Nu är min egen dotter 8 och vill åka, och jag har sagt att hon får om hon vill 😬

Svar: 😄👌🏻 får vi se om det blir wildfire då, modigt av er båda!
Moa DeBruin

2019-06-28 ♥ 09:41:23
Anonym

Vad ovanligt att läsa "sjuåringen"! Jag hade blivit van med att han var 6 ;) Ni verkar ha det väldigt mysigt, kul!

Svar: hehe ja jag håller med!
Moa DeBruin

2019-06-28 ♥ 12:49:34
Anonym

Så klart jobbigt om ens barn blir rädd. Men det är ju som tid är inte farligt att bli rädd och känna känslor. :)

Svar: nä självklart inte :) Men en moders hjärta brister ju när ens barn känner jobbiga känslor, även om det såklart är helt normalt
Moa DeBruin

2019-06-28 ♥ 16:53:36
Anonym

Karusellåkar’n hade väl sin ”lillemorbror” med sig? Han åkte ju också allt som barn 😁

Svar: japp :)
Moa DeBruin

2019-06-28 ♥ 20:32:45
Sandra R

Hansa Park var jag på för 30 (!) år sedan. Fasen alltså, det känns inte så bra nu. Då var jag 13 år och en av de tuffaste i världen. Fast inte den tuffaste, min pappa fick följa med min bästis i berg-och-dalbanan...

2019-06-29 ♥ 18:13:25
Anonym

vilken härlig dag! =)

2019-06-30 ♥ 10:24:48 » URL: http://motplus.blogg.se
Karin

Jag var på Hansa Park när jag var liten och semester med föräldrarna. Kommer ihåg att det läskigaste var ett litet pariserhjul, som inte var högt men gammalt. När vi satt oss i hjulet så insåg vi att de lastade varannan korg och att det var mycket rost. Vi drog självklart våra egna slutsatser om varför man inte lastade den full och en åktur har aldrig känts så lång. Men vi överlevde 😊

Svar: haha PUH! Blir svettig bara jag läser
Moa DeBruin

2019-06-30 ♥ 11:06:31

Innan du kommenterar: Tänk på att Spiderchicks inlägg alltid är några smulor ironiska och flera smulor överdrivna, ta inte allt på allvar. Tack och kram!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:



Kommentar:

Trackback