Ett liv i tetris

Igår monterade vi en del av alla köksskåp. Det ser inte mycket ut men det tog en halv dag. 
 
 
 
 
 
 
Sen har vi målat den delen av väggen i köket som kommer synas (resten är ju täckt av skåp) samt taket.
 
– Varför måste vi måla taket? frågade jag. 
– För att det ska bli samma vita över allt, sa min pappa. När man ändå renoverar kan man lika gärna göra det ordentligt. 
 
Men snälla...
 
Tänkte jag. 
 
A ja. Tydligen ska vi vara ordentliga.
 

 
 
 
 
Nya kylskåpet är på plats. Vilket vi kommer behöva flytta på en aning när vi lägger golvet men vi behövde verkligen få ut det gamla kylskåpet för att alls få plats att röra oss i vårt lilla hem. Vi måste liksom teris:a oss fram i livet just nu. För att komma åt en grej måste tio andra justera plats. 
 
Förresten - vad glad jag blev att ni gillade golvet! Vi hade kunnat lägga det i helgen men tyvärr är jag och min man inte det mest förutseende paret i världen. När vi, dagen innan köket levererades, skulle köpa golvet blev vi varse om att det tydligen är en beställningsvara?!
 
Förlåt men jag hade ändå någon slags tanke om att en stor butik hyser ett mindre lager av golv? Annars kan man väl lika gärna handla online? 
 
Japp. Frånsäger mig ALLT ansvar i frågan som ni märker. 
 
Tur för oss att vi har en jäkla massa lådor att montera så länge. Vi är så att säga inte direkt sysslolösa. 
 

Tysklandplaner

Vi ska ju som bekant åka till Tyskland med min bror och Hanna plus min andra bror i sommar. Det ska bli kul! 
 
I veckan satt vi och planerade vad vi kan tänkas behöva ta med oss.
 
– Tvättmedel kan vara bra att ta med, sa jag.
 
Vi ska ju ändå stanna i Tyskland i nästan två veckor. 
 
– Man kan ju lägga lite tvättmedel i en plastpåse, tillade jag. Så slipper vi ta med ett helt paket. 
 
– En plastpåse med zipfunktion kanske? föreslog min bror.
 
För vitt pulver i en genomskinlig plastpåse är ju inte alls konstigt att ha med sig över en landsgräns. Näääärrråååå. Jag kanske ska stoppa påsen i ett dolt innerfack i resväskan också?? BARA FÖR ATT DET ÄR SMIDIGT??
 
 
 
 

Köksgolv

Vi funderar som sagt på att lägga ett rutigt golv i köket. 
 
Först tänkte vi vita och ljusgrå rutor men sedan tipsade en kompis att det vita kan se smutsigt ut. Eller "tobaksgult" som hon själv uttrykte det. 
 
Varken jag eller min man har någonsin haft tobaksgult som favoritfärg så vi tog till oss tipset och har nu lånat hem en ljusgrå golvruta och en mörkare grå.
 
Så här:
 
 
 
 
Anledningen till varför det står en pall och en stol på rutorna är för att pallen illustrerar färgen på den nya bänkskivan och den vita stolen illustrerar köksluckorna. 
 
Tror ändå det kan bli en fin färgkombo?
 
 
 
 
 
 
Eller jag vet inte. Jag är så blind för sådant här men nu har jag fått välsignelse från min estetiska vän Elin så nu kör vi på det. 
 
Om inte annat får Elin betala ett nytt golv så jag bekymrar mig inte så mycket*
 
* Obs skämt.
* Eller???

Chokladnjut

Alltså, asken med Anton Berg-choklad som jag fick på mors dag är sååå god!
 
Det är så många goda praliner! Jag har njutit deluxe.
 
 
 
 
 
I natt drömde jag att vi hade gäster över på middag. Men vi hade glömt göra efterrätt så vi tvingades bjuda choklad ur min Anton Berg-ask.
 
Gästerna ba: Mmmm vad gott...
 
Och jag ville bara ställa mig upp och skrika: SLUTA ÄT UPP MIN CHOKLAD!
 
Men det gjorde jag inte för jag är tydligen uppfostrad. Även i sömnen.
 
På riktigt drömde jag alltså detta. 
 
Ni förstår.

Köksrenoveringen

Köksrenoveringen går framåt tackar som frågar. 
 
Nu har vi rivit ut nästan allt. 
 
 
 
 
 
 
Vi har behållt vatten och kylskåp in i det sista, som ni ser. Men idag kommer min svärfar och river bort även den delen. Imorgon kommer min pappa och målar och spacklar de väggar som inte kommer vara täckta av skåp. Snacka om LYX att ha så hjälpsam familj <3
 
 
 
 
 
Det mesta av livet finns just nu i vårt vardagsrum.
 
 
 
 
 
I matplatsdelen i köket ska vi få plats med 90 (!!) kollin innehållande ett nytt kök. Det ska levereras idag. Herregud... Hur ska det gå?
 
 
 
 
 
Vi har varit utan spis i tre dagar och det har ändå funkat. Framledes får vi laga mat hos min bror vilket dom inte vet om ännu men lär väl snart BLI VARSE.
 
Mitt största bekymmer för veckan är kylskåp för det måste vi ha ett, annars kan vi inte ens äta frukost? Vi får typ koppla in en kyl i vårt sovrum?? Jag vet inte??
 
Bra övning för när/om/antagligen när krisen kommer.
 
 

Min smarta lilla unge

Jag orkar inte vad barn är smarta!! Det slår mig hela tiden.

 

 

 

 

 

– Vet du vad hen betyder? frågade jag vår sexåring igår.

 

Apropå att storebror just hade använt det ordet. Lite fjantig fråga kanske, men a ja.

 

Jag tänkte att sexåringen skulle svara nja eller möjligen ”det är om man inte vet ifall det är en kille eller tjej”. Men nä, istället svarar ungen:

 

– Hen är en människa!

 

Ursäkta men HUR fint och smart svar??

  

Alla är vi människor, först och främst.

En lista om mig

Vad heter du?
Moa De Bruin. Eller De Bröööööjn som många säger. Jag själv brukar dock säga precis så som det stavas. Innan jag gifte mig hette jag Allansson. Trivs dock ypperligt med De Bruin och hade noll inkörningsperiod kring det. Det appellerade till mig direkt. 

 

Vad stod det i ditt senaste sms?

HAHAHAHHahahhahahHHAHHAHAHhhahhaha! Från Matilda.

 

Vad gillar du mest med dig själv?
Att jag är försigkommen och har ett driv.

 

 

 

 

Vad gillar du minst med dig själv?
Att jag har ångest ofta. Typ varje dag. Det är fett jobbigt. 

 

Har du söndagsångest?
Nej, det har jag där emot sällan. Jag jobbar hemma på måndagar vilket är livets bästa beslut. Måndagar innebär noll stress för mig.

 

Vilka städer har du bott i?
Göteborg, London och liiiite Stockholm. Jag gjorde praktik i Stockholm under några veckor och hyrde ett studentrum i en korridor tillsammans med en klasskompis. Hon blev kvar. Ja i Stockholm alltså, inte i studentrummet. Själv har jag aldrig känt något sug efter att bosätta mig permanent i huvudstaden.

 

 

 
 
 

Låt på huvudet just nu?

Vår sexåring går runt och sjunger prick hela tiden så det är mest de låtarna han levererar som jag får på huvudet. Det kan vara allt från Molly Sandén och JLC till John Lundgren eller Färjestads lag-låt.

 

Är du en ringare eller smsare?
Jag har alltid varit en sms:are men jag måste säga att jag har utvecklat en ring-ådra med tiden. Ofta kan jag tycka att det är segt att sms:a och sedan gå och vänta i hundra år på att få svar. Ringer man har man saken ur världen på någon minut. Men sen beror det mycket på sammanhang förstås.

 

När går du och lägger dig?

Någon gång mellan kl 22-00 beroende på hur trött jag är. 

 

Hur många kuddar sover du med?
Två stycken i perfekt symertri. 

 

Äter du några vitaminer/kosttillskott?

D-vitamin och magnesium under vinterhalvåret. Annars inget.  

 

Go to-mat som alltid är gott?
Sötpotatis i ugn med citronkräm, solrosfrön, chiafrön och persilja. SÅÅÅ gott! Alltid. Recept här.

 

 

 

 

Vad läste du för språk i gymnasiet? 
Tyska. Önskar såååå jag hade läst danska istället. 100% roligare språk.

 

Vad har du för ringsignal på telefonen?

Den där vanliga som alla har. Kan inte ens erinra mig den? Den är så intetsägande. Som vaniljglassens ointressanta tremänning alla glömmer bjuda på släktkalasen. Så. 

  

Hur uppvaktar man dig?
Genom att göra något kul där vi kan skratta scheisse mycket (där hade väl jag användning för tyskan helt plötsligt??).

 

 

 

 

Vad gör du ikväll?

Ser på Robinsonfinalen!!

Statusmarkör

Just nu har vi vår gamla spis stående i trädgården.
 
– Ska ni bli sådana där "white trash" nu som har vitvaror med mossa på stående i trädgården, skämtade min bror.
 
 
 
 
 
 
Ursäkta? White trash??
 
Om något är det väl ändå en statusmarkör att ha vitvaror stående på grästmattan till allmän beskådan? Här visar ju vi tydligt för alla grannar att hemma hos, där behöver vi minsann ingen spis. Nä nä nä. Vi köper bara färdigmat. Vi kastar pengar på thai, sushi, micromat och... Ja pizza. 
 
Det är inte varje dag man ser något som kan vara en vaskad spis så jag antar att alla som går förbi oss blir otroligt imponerade. 
 

Klassfotboll och mors dag

Idag har det varit klassfotboll. Det vill säga skolklasser i Skövde kommun spelar fotboll mot varandra. 
 
 
 
 
 
 
Jag har alltid tyckt att klassfotbollen har varit en jätterolig grej men i år spelade båda barnen och vi sprang skytteltrafik mellan planerna. Det var tyvärr mest stressigt. Jag hade dessutom volonterat som tränare för 6-åringens klass (tillsammans med ett gäng andra föräldrar, som tur var).
 
 
 
 
 
 
Barnen hade roligt (viktigast) men jag var glad när det var över. 
 
Sen har jag blivit uppvaktad på mors dag! Jag fick blommor, en tidning, min favoritchoklad (!!) och två teckningar. En teckning föreställde en pussemoji med lillkusinens tänder (två tänder där uppe och två tänder där nere). Den andra teckningen föreställde Mona-Lisa och hennes kluriga leende. Det är aldrig fel att pilla in Mona Lisa på ett hörn. Kan jag tycka.
 
 
 
 
 
 
Jag blev mycket glad för uppvaktningen <3
 

Om ni undrar...

... vad vi håller på med idag så kan jag meddela att vi river ett kök. 
 
 
 
 
 
 
Alla glas, bestick, köksgrejsimojs och torrvaror har vi just nu i vardagsrummet. Yey! 
 
Men det kommer bli SÅ bra när det är klart.
 
Barnen har varit ute och möckelurat halva förmiddagen.
 
– Vad gör ni? undrade jag.
– Vi gör knark, svarade barnen som om det är något man alltid gör en lördag förmiddag.
 
 
 
 
 
 
Knark tillverkat av vatten, innehållet i en tepåse, maskrosor och grus.
 
Så ja.
 
Köksrivning och knarktillverkning är vad som just nu pågår det Spiderchickska palatset.

Praktikant på jobbet

Idag har jag med mig en liten praktikant på jobbet.
 
 
 
 
 
 
 
Praktikanten har innan klockan 11 hunnit med att:
 
1. Fika
2. Måla 22 teckningar 
3. Köpa en leksak (för egna pengar)
4. Dricka varm choklad 
5. Prova en utklädningsdräkt
6. Titta på sin iPad
7. Testa den elektriska häftapparaten 
8. Titta på när mamman testar den elektriska häftapparaten (oväntat kul!)
9. Få en gigantisk Babblar-figur (av en kollega)
10. Skriva en bok (ihophäftad med elektrisk apparat)
 
Bra praktikant-dag ändå? Så här långt.
 
Praktikantens handledare:
 
 
 
 
Jag är som ni förstår innerligt tacksam för att barnen alltid är så välkomna på mitt jobb. 

Tandläkare och cykeltur

I veckan upplevde jag en häftig känsla när jag och barnen cyklade in till stan (3 kilometer) och sedan tillbaka och alla orkade! Ingen lackade ur på halva vägen. Ingen gnällde ens? Coolt.
 
Att stanna på vägen och plaska i olika fontäner ingår förstås fortfarande.
 
 
 
 
 
 
 
Vi var i stan för att sexåringen skulle till tandläkaren. Han var så duktig! Tandis plastade fyra av hans tänder på grund av djupa gropar. I en timma låg han prick stilla. 
 
Efteråt sa tandläkaren att sexåringen fick välja en leksak men det ville han inte. Istället frågade han om han fick ett par vita plasthandskar? Det fick han. Storebror fick också ett par.
 
 
 
 
 
 
Sen gick vi till torget käkade och glass och funderade över livet. Sexåringen kom på att han vill bli frisör OCH ishockeyspelare när han blir stor. Bra kombo ändå. Sen köpte han en enhörning på rea som fick heta Polka. 
 
 
 
 
 
 
Mycket mysig eftermiddag.

Hektisk jobbdag

Igår hade jag en minst sagt hektisk dag.
 
 
 
 
 
Ni ser ju. 1,5 mil gick jag.
 
Då ingår förvisso min högst frivilliga promenad till jobbet på typ fem kilometer. Men ändå. ¨
 
Jag kan tänka mig att vårdpersonal och förskolelärare alltid går så här långt under en jobbdag. Men jag har liksom ett jobb där jag endast rör fingertoppar mot tangenter så när stegmätningen stegrar vet man att det har varit bussy. 
 
Så här:
 
1. Gick till jobbet
2. Kom fram som en våt fläck pga 23 grader varmt redan 07 på morgonen. 
3. Gjorde en intervju 
4. Möte
5. Flängde runt i stan för fotografering 
6. Lunch 
7. Var med på invigning av solceller
8. Stod en timma på ett vitt (!) tak i gassande solsken och kände hur mitt inre DNA började smälta bort ungefär som när draken får spel på järntronen i Game of Thrones 
 
 
 
 
9. Missade bussen hem och fick gå 2 kilometer för att fånga ny buss
10. Kom hem svettigare än... Ja.
11. Döpte om mig själv till Svettlana Svettsson.
 
 

Pekträning

Jag har hårdträning med ettåringen!
 
Hårdträning i att kunna peka på faster, och faster är ju jag då.
 
Ettåringen kan på uppmaning peka på en flagga, han kan peka på en dammsugare, lampa och klocka. Men han kan INTE peka ut sin faster. Här har vi ett problem, som ni hör. Jamenar hur kom det sig att vi prioriterade DAMMSUGARE före mig?? Well. Jag tar på mig den missen, det gör jag. Men nu gäller det att träna i kapp!
 
– Vaaaaart är faster? frågar jag.
 
Eller allra helst ber jag någon annan fråga för bättre effekt. 
 
Flera gånger har ettåringen pekat på sin kusin när vi frågar efter faster vilket jag kan förstå då jag vi ofta dyker upp i par. Han har lite svårt att särskilja släkten än så länge.
 
Men vi övar och övar och snart hoppas jag att det sitter. 
 
 
 
Min städande älskling. 
 
 
 
Den dagen han pekar på mig kommer mitt hjärta smälta och slå tusen volter och känna alla känslor på en och samma gång. 

Parfym för mig

Jag ogillar parfym.
 
Alltså, jag gillar inte att använda massa dofter för det ger mig ont i huvudet. 
 
Men så hittade jag häromdagen en parfymserie som jag tror kan passa mig och min känsliga näsa. 
 
Vad sägs om "shower fresh"? Det låter som en lätt doft.
 
 
 
 
 
 
Eller "varm bomull"? Det kan knappast ge huvudvärk. 
 
 
 
 
 
 
Eller rätt och slätt "skin".
 
 
 
 
 
 
Eller den här (som nog lockar mig mest) - luft. 
 
 
 
 
 
 
Svårt att välja bland dessa tycker jag.

Köksgolv

Vi ska ju byta golv i köket också. 
 
Den som valde vårt nuvarande golv måste ha varit påverkad av något (hotad?) för ingen kan väl med vilje lägga in ett sådant fruktansvärt fult golv (jo jag kan måhända ha byggt upp ett stort förakt mot vårt kök).
 
 
 
 
 
 
Hur som helst. Min inredningskreativa vän Elin kom med förslaget att lägga in ett vit/grå-rutigt golv. 
 
Ursäkta men HUR bra förslag för HUR fint??
 
 
 
 
 
 
Vi kommer ju, likt bilden, också ha vita luckor och bänkskiva i ljust trä (eller det är ju laminat, men ni fattar). Viktigt att de grå rutorna är just ljusgrå för skandinavisk känsla.
 
Nu blir jag helt pirrig i magen när jag tänker på hur fint det kommer bli.

Ännu en väska

Jag har investerat i flera bra väskor det här året.
 
Eller ja, två väskor. Två väldigt bra väskor. Den första var ju korvväskan vilket har tillfört mig och min familj så mycket lycka.
 
Förra veckan införskaffade jag även typ en magväska. Jag vågade inte riktigt köpa en renodlad magväska eftersom jag inte gärna vill se ut som en tant som försöker se ut som en 17-åring. Men jag har verkligen suktat avundsjukt på magväsketrenden. Man ska inte ha den runt magen nu utan korsad över bröstet. Ni har säkert sett det på en ungdom nära er.
 
Det ser så skönt och smidigt ut! Jag älskar liksom allt som är smidigt.
 
Så det blev en sådan här väska:
 
 
 
 
 
En kompromiss kan man säga. En hybrid mellan en magväska och en vanlig väska.
 
 
 
 
 
Mycket bekväm och skön.
 
Jag ser redan framför mig hur hybriden kommer förenkla livet för mig i sommar.
 

Köksrenovering

Vi har inlett renoveringen av vårt kök! 
 
Plus att vi håller på att rengöra och olja in två altaner och en balkong (ett projekt som dragit ut på tiden på grund av regn) plus fönsterbytet som inte riktigt är färdigställt ännu. Man kan lugnt säga att det är kaos hemma hos oss just nu.
 
Jobbigt?
 
Nej nej!
 
Rätt skönt faktiskt. Ingen extra städning är nödvändig just nu om man säger så. 
 
 
 
 
 
Jag tyckte att köket blev en miljard gånger finare bara vi fick bort det vedervärdiga kaklet. 
 
Jag: Men wow vad fint det har blivit!
Min man: Det är inte klart än. 
Jag: *fotar och lägger ut på Pinterest*
 
 
 
 
 
Man förstår att ett kök har varit fult när man tycker att det har fått sig ett "lyft" bara genom att blotta gammal kakelbeläggning och spackel.
 
Till helgen ska vi riva alla skåp.
 
Nästa vecka kommer det nya köket.
 
Yey!

Springlopp och göttigheter

I helgen har jag sprungit (nåja) ett lopp i Örebro. 
 
Jag la upp den här bilden på Instagram och alla ba: Lycka till! Kör hårt! Rätt in i kaklet!
Jag ba: Vi har redan sprungit!?
 
 
 
 
 
 
Tydligen syntes inte det.
 
Jag började med att springa men sen kände både jag och min kompis Mari att vi ville tänka på vår hälsa så vi började gå istället. Vi resonerade som så att det inte kan vara nyttigt för en kropp som inte har sprungit sedan tjejmilen 2013 att plötsligt fläska på med 5 kilometer. Så vi gick. Av hälsoskäl så att säga.
 
Men bara för att man går ett lopp måste man inte smyga in i mål.
 
 
 
 
 
 
Nöjda.
 
 
 
 
 
Efter loppet checkade vi in på hotell. Vi gick en sväng på stan med pitch stop på en uteservering där vi drack bubbel och snacksade. 
 
 
 
 
 
 
Efter bubblet gick vi till hotellet igen innan vi hade bord på Fartellis (?) kl 19:30. 
 
Mycket mysigt ställe. 
 
 
 
 
 
 
Tjejerna köpte drinkar som jag ville fota men det fick jag inte.
 
– Köp ditt eget content! sa de och fotade sedan till sina egna Instagramkonton?
 
 
 
 
 
 
Hmpf! 
 
Nå väl. Min pizza var rätt bra content den med.
 
 
 
 
 
 
Sen rullade vi hem till hotellet och tittade på Eurovision och hejade på Lundvik och förfärades över Madonnas falsksång (vad hände??).
 
 
 
 
 
Mycket, mycket trevlig helg!
 

Barnvakt med billig drift

I veckan var jag barnvakt åt ettåringen. Vilket jag älskar! 
 
Små barn är så lättroade, vilket jag har glömt bort lite. Nu har ju jag stora barn som vill bli roade av egna mobiltelefoner, bio och Liseberg. 
 
Men en ettåring! SÅ billig i drift! 
 
Först stod vi och tittade på en bit isolering i minst en kvart. 
 
 
 
 
 
 
Ettåring: Titta!
Jag: Ja titta! Vaaad kan det vara?
Ettåring: Titta! 
Jag: Ja titta! Vaaad kan det vara?
 
Och så vidare.
 
Sen spelade vi fotboll. Eller ja, vi gick efter bollen och liksom såg hur den rullade iväg pyttelite varje gång ettåringen råkade nudda den med foten. Mycket spännande. 
 
 
 
 
 
 
Sen beundrade vi grannens flagga. LÄNGE. Och helt gratis. Det var både tjusigt och spännande när den fladdrade i vinden. 
 
 
 
 
 
Efter det kom föräldrarna och jag förmodar att ettåringen åkte hem och kände att hos faster gör man ROLIGA saker.

En hyllningskonsert för Josefin Nilsson

Vi var som bekant många som berördes av dokumentären om Josefin Nilsson. En del så pass mycket att man kände att man ville göra något konkret. Som Linda.
 
 
 
 
 
Linda har tagit initiativet att ordna en hyllnigskonsert för Josefin Nilsson som kommer  gå av stapeln på Skövde Kulturhus den 29 majAlla intäkter som kommer in under kvällen går oavkortat till kvinnohuset Tranan i Skövde. Tranan jobbar dagligen med att hjälpa kvinnor och barn som utsätts eller riskerar att bli utsatta för våld. De gör med andra ord ett oumbärligt och livsviktigt jobb! Som jag önskar inte hade behövts. Men tyvärr gör det det. 
 
Jag vill tipsa alla er som bor i Skövde med omnejd att komma på konserten. Så visar vi tillsammans att vi står upp för alla kvinnor (och barns) rätt att få känna sig trygga och leva ett liv fritt från våld och rädsla <3 Ingen kvinna som utsätts för våld ska känna sig ensam!
 
Vi står här bakom dig. Vi brinner för dig!
 
Här är Facebookeventet. För dig som inte har Facebook går det fint att läsa mer här.
 
Vi ses där!
 
Har du inte möjlighet att komma på konserten går det givetvis fint att stötta kvinnohuset Tranan ändå. Det kan du läsa mer om här
 

Gullisar!

Ni är sådana himla gullisar, det ska ni veta! Den senaste veckan har jag fått så många tips om Bonnier Carlsens manustävling. 
 
 
 
 
Jag blir så himla glad att ni tänker mig! Att ni ba kolla vilken rolig tävling! Den borde Moa känna till. För ni vet ju om att jag kämpar med någon slags bokdröm. TACK! 
 
Jag läste att de söker nya Astrid Lindgren, Ulf Stark eller Maria Gripe. Så pressen känns inte alls hård. Nääärrråååå. Hehe. Men jag ska absolut skriva och skicka in ett manus! Det är alltid bra att ha en morot och en deadline. 
 
Det manus som jag har jobbat på i ett år nu ska jag skicka till olika förlag i månadsskiftet är tanken. Det har varit min interna lilla deadline. Det är förvisso svårt att veta när man är helt klar har jag märkt. Men nu har jag kommit till en punkt där jag gör ändringar i manuset bara för att sedan ändra om till det ursprungliga och då måste jag ha nått någon slags peak i redigeringen? 
 
Just nu håller jag på att finlira, läsa boken högt och så där. Att läsa sin text högt är tröttsamt men ovärderligt för jag märker direkt om det finns oklarheter. Sen är det upp till bevis att se om mitt manus håller. Tanken gör mig pirrig och nervös och lite skraj! Men jätteskönt att skicka in och sedan pausa det projektet en sväng. Inför tävlingen har jag en ny idé som jag är peppad att kicka igång med. Mjehe.
 
 
 

I vägen i mitt eget hem

Igår när jag kom hem från jobbet var det fortfarande fullt pådrag med byggare som bytte fönster och borrade och befann sig över allt i hela huset.
 
Jag tassade in i mitt eget hem och hoppades att jag inte störde. 
 
Jag satte mig en stund och bloggade bland de undanställda växterna på köksbordet. 
 
 
 
 
 
Skrämde snudd på slag på en av gubbarna eftersom jag hade den goda smaken att sätta mig bakom växterna inledningsvis.
 
 
 
 
 
 
Tillsut gick jag hemifrån så jag slapp känslan av att vara ivägen i kombination med att behöva hålla någon slags konversation med okända människor. Middag fick vi äta hos min bror så vi slapp förtära den bland växter och byggdamm. Det var ju snällt. 
 
Nu är alla fönster klara invändigt. Det är bara utvändigt det ska... Ja vad som nu ska fixas där. Jag för inte protokoll direkt. 

Rätt till min kropp

Ni är säkert många med mig som har läst, och chockats över, Alabamas nya extrema abortlag. Den förbjuder abort även vid våldtäkt och incest och gör att läkare som trotsar förbudet kan dömas till 99 års fängelse.
 

Det är så sjukt att jag inte vet vart jag ska börja någonstans. 

 

För det första så innebär sådana här lagar ALDRIG att aborterna minskar. Det som händer är att färre säkra aborter utförs. Istället utförs aborter med risk för kvinnans liv. 

 

Personer som aldrig någonsin har eller kommer utsättas för en oönskad graviditet har varit med och bestämt den nya lagen.

 

 
Det finns ingen logik i det här. Ingen alls. 
 

Men så handlar det här inte om att man vurmar för människoliv. Det handlar om makt över kvinnan. Makt och makt endast. Vi ska tala om för dig, kvinna, vad du ska göra med din kropp och inte. Kom inte och tro att du kan bestämma själv!

 
Hur kommer det sig annars att det är lättare att köpa ett vapen (som DÖDAR) än vad det är att göra abort? Om man nu vurmar så mycket för liv, menar jag. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vet ni.
 
Vi får aldrig ta våra rättigheter för givet!
 
Vi kvinnor här i Sverige måste komma ihåg att inga av våra rättigheter - så som rösträtt, aborträtt eller rätt att vara MYNDIG har kommit gratis. Många kvinnor innan oss har slagits och kämpat för det vi åtnjuter idag. Dessa kvinnor har på vägen hotats och hatats för sin kamp. Kallats för hysteriska, häxor, galna, omöjliga, gapiga, gnälliga, bittra... Allt för att tystas. 
 
 
Ibland när jag ser kvinnor (jo kvinnor, det gör liksom extra ont) ondgöra sig över andra kvinnors "gapighet", "bitterhet" och "gnällighet" över orättvisor i vårt samhälle (guuud måste feminister gnälla så!) så har jag lust att ge den personen en historielektion. För tror hon på riktigt att alla hennes nuvarande rättigheter kom till för att kvinnor i historien har suttit tysta och snälla och väntat?? 
 
Nej nej nej. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi måste komma ihåg vår historia! Vi måste vakta våra rättigheter och vara extremt vaksamma kring makthavare som vill nalla på det. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Förkrossande var ordet. 

Ett öga rött

Idag vaknade jag med ett knallrött öga.
 
Ni kanske inte ser det så tydligt på bilden och KANSKE ÄR DET MENINGEN OCKSÅ! KANSKE VILL JAG VARA OTYDLIG?? VA???
 
 
 
 
 
 
Det är liksom inte svinkul att gå runt och skylta med ett knallrött öga. Det ser ut som att jag har rökt hårda och hyfsat olagliga preparat i minst en vecka. 
 
I ett svagt ögonblick tänkte jag ringa in sjuk till jobbet men sen ringde det som bekant på min ytterdörr istället och tio byggjobbare dundrade in i hemmet och då kände jag att det nog ändå var bättre att gå runt rödsprängd på jobbet.
 
Självklart har jag känt mig nödgad att påpeka mitt ögonproblem inför alla jag mött. 
 
– Jag har ett rött öga! har jag skrikit på tre meters avstånd. 
 
Jamenar man måste ju påpeka elefanten i rummet. Annars är det ju det enda folk tänker på i samtal med mig. Vad har hon gjort med ögat?? Jag är imponerad av att Matilda har fått något gjort alls idag med tanke på att hon annars hade kunnat hänga upp all sin koncentration på mitt öga. Jag hade inte dömt henne. 
 
– Nä men det syns ingenting, har folk sagt. 
 
Nääää just det. 
 
Kan bara lysa upp en mörk gränd med mitt öga men tack ändå. 
 

Fönsterbyte

Idag kl 06:45 imorse stod ett gäng byggjobbare och frustade och skrapade otåligt med fötterna i marken utanför vår ytterdörr.
 
06:45 och en halv Hej på er välkomna in h...
 
06:46 rök första fönstret.
 
 
 
 
 
 
06:47 hade vi inte ett enda fönster kvar på hela övervåningen
 
06:48 borstade jag tänderna bredvid ett gigantiskt hål i äggen
 
06:49 undvek jag att göra nummer två bredvid ett gigantiskt hål i väggen
 
07:27 backade hela familjen Spiderchick ut genom ytterdörren 
 
Blir spännande att komma hem i eftermiddag. 
 
 
 
 

Rivjärn till min tjänst

Idag hade jag med mig parmesanost till jobbet. Dock insåg jag i samband med lunchen att det inte fanns något rivjärn att tillgå??
 
– Det är ingen som råkar ha ett rivjärn i väskan? skojade jag. 
 
– Jo jag har! sa Matilda.
 
Sen plockade hon upp ett rivjärn ur väskan. 
 
Vad är oddsen??
 
 
 
 
 
 
Jag rev en redig näve ost bara för att jag kunde.
 
 
 
 

Fönstertvätt

Imorgon ska vi byta alla våra fönster i huset. 
 
SOM jag har njutit av att se vårsolen skina in genom de fönster vi har just nu. SOM jag har njutit av att se smutsen de är täckta av - alla handavtryck, tjocka lager av pollen och spår från tidigare (misslyckade) tvättar. Ha!
 
Just det här fönstret bär spår av en intensiv balkong och altantvätt. 
 
 
 
 
 
 
 
– HAHAHAHA! har jag skrattat gott när jag har sett smutsränderna. 
 
Tryggt förvisad om att jag inte behöver tvätta eller putsa ett endaste dyft eftersom varenda fönster i hela huset ska väck. Och de nya fönstren ska tvättas av proffs. 
 
 
 
 
 
Jag skrev om det här på Instagram och fick den här kommentaren;
 
 
 
 
 
Mycket rimlig strategi! 
 
 

Käk och shuffle

Igår käkade vi på restaurang spelade shuffleboard. Det var en present som jag och mina bröder gav mamma på hennes födelsedag. 
 
I februari.
 
2018!! 
 
Jag tänkte i mitt stilla sinne att gåvan var preskriberad sedan åtminstone nio månader men tydligen finns det ingen preskriptionstid på födelsedagspresenter. Så igår, bara 1 år och tre månader senare, kom vi till skott på initiativ av min bror. 
 
Jag hamnade i shuffleboard-lag med sexåringen som visade sig vara en naturbegåvning på att shuffla, som så mycket annat.
 
 
 
 
 
Själv var jag helt ärligt supertrött efter en helg innehållande alla möjliga svängar, toppar och dalar. Det har varit på både jourcentral och akuten med en person i familjen som inte har mått så bra. NU är det bra, men helgen var intensiv. 
 
 
 
 
Jag somnade strax innan 22 igår och sov som en gris till klockan ringde vid 06.
 
 

Att jobba hemma

En vanlig fråga jag får när jag berättar att jag jobbar hemifrån 2-3 dagar i veckan är om det inte är svårt att få något gjort? Börjar du inte dammsuga istället eller plocka ut tvätten eller titta på en serie? 
 
Svaret är: Absolut inte. 
 
Jag har jobbat hemifrån i tio år nu och jag skulle snarare säga det omvända.
 
 
 
 
 
 
Jag glömmer äta frukost, jag sitter vid datorn och äter min lunch och jag borstar tänderna fem minuter innan jag ska hämta barnen (inte lämna, hämta barnen). Det finns med andra ord ingen tid till att börja dammsuga eller plocka ut en tvätt eller se en serie. Det skulle märkas ganska omgående om jag inte gjorde det jag skulle för jag har deadline på allt jag gör och människor förväntar sig saker av mig. 
 
Det var betydligt lättare att skjuta på arbetsuppgifter och göra lite annat (typ tjöta vid kaffemaskinen) när jag jobbade på kontor och ingick i ett team där vi hjälptes åt med allt.
 
Idag mailade jag Matilda en to do-lista vid 06:30-snåret (innan barnen vaknade) och nu har jag en hel del att bocka av. Jag ska sammanställa statistik, skicka fakturor, skriva texter, maila innehållsplaneringar för sommarveckorna unt so weiter. 
 
Över och ut hemmajobbs-njut
 

Tårta på tårta

Igår firade vi min moster som har fyllt 65 år. 
 
Vi åt smörgåstårta. 
 
 
 
 
Dåren som kom på att göra tårta på bröd och majonäs är ett... GENI! 
 
Sen åt vi mormors signaturtårta med mandariner och noblesse. 
 
 
 
 
 
Tårta på tårta är en rekommendation jag har. 
 
Sen mindes vi tillbaka på olika saker som min moster har sagt och gjort genom åren.
 
"Backa rakt fram!" är ett festligt citat. Eller "KÖR! Du har lämnat företräde!". Lite oklart hur man kan köra och lämna företräde samtidigt, men ja. 
 
Min kusin berättade om den gången då min moster hade med sig handdukar hem till henne som hon kunde få för "de är alldeles för tjocka, som att torka sig med en badrumsmatta". Med den lilla parentesen att min kusin var den som hade gett handdukarna till min moster. 
 
HAHA!
 
Jag har seriöst skrattat åt det i en vecka. 
 
 

Konsert med Lukas Graham

Igår var jag på konsert med danska bandet Lukas Graham. De har gjort låtar som Seven Years, Your not the only one (fiiiin!), Mama said och framför allt Love someone som är den FINASTE låten jag vet. 
 
Jag är inte en person som är speceillt intresserad av musik men när jag såg att Lukas Graham skulle komma till Göteborg så köpte jag biljetter på dirren. Sen frågade jag min man och några kompisar om dom ville haka på. Och det ville dom. 
 
Först käkade vi mat på Dubbel Dubbel. Inlagd gurka, dumplings, alger, friterad anka och annat. Vi konstaterade att våra barn inte hade ätit en enda grej. Inte ens riset eftersom det hade "svarta ploppar" på sig. Men vi tyckte att det var väldigt gott!
 
 
 
 
Peppad.
 
 
 
 
Sen var det konsert i Göteborg Filmstudios för "bara" 800 personer.
 
 
 
 
 
Det var så bra! Det var så bra. Det är det enda jag har att säga. Det var så bra! När hela publiken sjöng med till Love someone (jag kan också varenda ord) så var det helt klart gåshud. 
 
 
 
 
 
Älskade även att de pratade danska vilket gav konserten en extra dimension. Med tanke på min avancerade historia av att snäkke låtsas-dänsk så kan man tro att jag enkom bokade biljetter för bandets ursprung. 
 
Kanske var det så???
 

Slutinlämning och feedback

Vi har haft slutinlämning på ett stort skrivprojekt i skolan. 
 
Kursen (Skriva barnlitteratur vid Linnéuniversitetet) har varit så himla lärorik. Det har gett mig SÅ mycket. Förutom att jag har lärt mig perspektiv, berättarröst, dramaturgiska kurvor, hur min kreativitet fungerar och massa annat bra, har jag även lärt mig att både ge och ta emot konstruktiv kritik.
 
Första gången vi skulle få feedback på en text hade jag sådan ÅNGEST. Efteråt kände jag mig typ deppig eftersom jag absolut inte bara fick hejjarop utan också förslag på saker jag kunde förbättra. Men jag hade väl föreställt mig att få idel stjärnor i kanten och när jag inte fick det kände jag mig usel.
 
Så här några månader senare har jag utvecklat ett helt annat förhållningssätt till kritik. Kritik är det som utvecklar texten, blandat med att den som responderar trycker på alla styrkor såklart. Men inga texter är fulländade till en början. Även den mest erfarna författare måste skriva om, redigera, förändra, förbättra och skriva om igen. Och igen. Det är liksom det som är skrivprocessen och det är där den stora utmaningen ligger. Att orka harva med sin text fram och tillbaka. En av mina lärare har släppt närmare 20 böcker men hon får fortfarande refuseringar. 
 
 
 
 
 
 
I denna sista lämning har jag fått mycket beröm vilket såklart gör mig peppad. Jag har också fått till mig att jag har driv i min berättelse (det vill säga att historien hela tiden går framåt) men att jag nästan har för mycket driv och min berättelse kan tjäna på att sakta ner lite. Hehe. Jag tyckte att det var en rolig feedback för det beskriver mig som person, jag är liksom ingen sakta person. Men jag ska helt klart jobba på att ta ner drivet lite så att läsaren får hämta andan. 
 
Hur som helst rekommenderar jag alla ni som tycker om att skriva att gå en skrivkurs för det är otroligt utvecklande!

Min odling

Nä men här har väl jag en odling going on på balkongen. 
 
 
 
 
 
 
En kruka med tappra rädisor och en kruka med jordgubbar. Vette sjutton hur dom kommer klara sig men det är kul att testa. Jag har även fått tomater av min svärmor som jag ska plantera om i en större kruka. 
 
Hur gick det med min krasseodling då kanske ni undrar?
 
Har jag rullat ut tjugo meter hushållspapper och dragit igång en storskalig krasseproduktion med planer på att expandera utanför hushållet?
 
 
 
 
 
Nej.
 
Tyvärr gick det inget vidare med krassen. Det är lång historia! Eller nej det är en rätt kort historia när jag tänker efter. Jag hann inte skörda den innan den dog. Så.
 
Men det var roligt så länge det varade och krassen såg absolut både nyttig och god ut så länge den levde. 
 
 

Gulliga lappar

I mina barns skola ska man ha med sig frukt varje dag. Den här frukten har kaaaanske utvecklats till mer av ett mellanmål i vårt hushåll.
 
Jag brukar skicka med majskakor, frukt, bär, melon, yoghurt, macka och lite allt möjligt. Ja inte samtidigt alltså men jag brukar helt enkelt skicka med lite mer än bara en frukt eftersom mina barn 1) är rätt dåliga på att pilla i sig frukost och 2) är hungriga prick jämt (förutom direkt på morgonen då). 
 
I veckan, när jag har packat upp fruktlådan, har jag hitta små lappar i sexåringens ryggsäck. 
 
På första lappen stod det "got" alltså gott. Dagen efter fick jag en lapp med "tak", det vill säga tack.
 
 
 
 
 
Ursäkta men hur gulligt??
 
Jag frågade om det var fröken som hade inspirerat honom till lapparna men nej, det hade han kommit på själv. 
 
Helt klart spar på dessa <3
 

Två gånger vitt

1. Jag har köpa nya vita skor
Faktiskt så vita att jag helt har undvikit att gå ut i dem sedan jag köpte dem. Men sedan har jag tänkt att själva meningen med skor är att man ska bära dem ute som ett skydd mellan fot och mark och att det i så fall får vara värt risken att smutsa ner dem. Så idag tog jag mod till mig och tog med dem ut på jobb.
 
– You gotta work bitch, viskade jag till dem innan jag öppnade ytterdörren. 
 
 
 
 
 
 
 
2. Jag har köpt en vit bok
Nämligen manus nummer två av SKAM (har ju manus nummer ett sedan innan), som handlar om Noora. Dels gillar jag att läsa historien men sen tycker jag att det är SÅ intressant att studera hur ett manus skrivs. Jag kan tänka mig att de här böckerna kommer bli kurslitteratur på manusutbildningar. 
  
 
 
 
Det var två vita grejer det.

Turné med jobbet

Igår jobbade jag hela dagen. Det är eventuellt inte ovanligt att folk gör det? Jobbar heldag alltså.
 
Det jag menar är att jag jobbade med en grej hela dagen och sedan hann jag inte så mycket mer. 
 
Vad pysslade jag då med kanske ni undrar? Jo jag var ute på fotograferingsturné med jobbet. Och med turné menar jag fotografering på olika platser i Skaraborg. 
 
På bilden nedan ser jag möjligen glad och varm ut men skenet bedrar! Jag hade klätt mig alldeles för tunt! Jag måste få in i min hjärna att det är 4 grader ute. Inte 24. 
 
 
 
 
 
Efter en del jobbande i iskylan pausade vi i värmen på ett fik. Jag valde och valde och valde mellan olika bakelser. Till sist tog jag en hallonbakelse som jag... 
 
 
 
 
 
... ångrade i samma sekund som jag satte gaffeln i den.
 
Den var såklart god men mina kollegors val såg mycket godare ut. Alltså, jag är en ingen val-person! Jag gillar inte att få för många val. Det hämmar mig snarare än frigör. För mig räcker det med att välja mellan två eller möjligen en sak. 
 
Lunchen gick bättre!
 
Då valde jag samma som alla andra och kände mig oerhört nöjd under varje tugga. 
 
 
 
 
Seriöst, den här laxrätten var så god att jag SÖG upp det sista med mjukt bröd. 
 
 
 
 
Moppade rent hela tallriken gjorde jag. Mmm... 
 
Älskar för övrigt citykärnor i mindre städer.
 
 
 
 
Vem vill inte ha en butik som heter Strumpan i sin stad? <3 
 
Nu är det dags för fotograferingsturné dag två. 
 
Önska mig lycka till vad gäller kläd och matval. 
 
 

Att bli bjuden på mat

Igår blev vi bjudna på middag av min bror och Hanna. Mycket gott! Och lyxigt en vanlig måndag.
 
 
 
 
Att bli bjuden på middag i tio steg. Mina tips!
 
1. Anländ oinbjuden till din bror (eller annan valfri person) 
2. Se till att klockan är någon timma innan middagstid 
3. Fråga din bror vad han ska laga till middag
4. Hör honom svara "entrecote med klyftpotatis" (eller dylikt)
5. Låt det bli tyst
6. Obekvämt tyst
7. Se så
8. Lite till
9. Hör din bror säga "vill ni ha?"
10. Tacka ja. 
 
Svårare än så är det faktiskt inte.  
 
 
 
 
 

Sex år, inte fyra

Vårt yngsta barn har en tendens att ofta be om hjälp med olika saker.

 

Inte för att han inte kan utan för att han möjligen är lite... Bekväm? I veckan ville han för hundrafemtioelfte gången ha hjälp med tv-spelet. Spiderpapa tröttnade. 

 

– Du borde kunna det där tv-spelet. Det är från fyra år, sa han.

 

Vilket var en lögn. Men lögnen kom möjligen med någon slags förhoppning om att barnet skulle känna sig äldre och där med kvalificerad för uppgiften. 

 

– Men om spelet är från fyra år, varför har JAG det? Jag är ju SEX ÅR! svarade sexåringen och såg förnärmad ut.

 

Och så var vi tillbaka på ruta noll. 

 

 

Förnärmad sexåring.

Tända taklampor och öppna toalettdörrar

Blev lite förvånad över att så många av er relaterade till mina saker som jag inte tål? Men trevligt ju! Att vi är många. 
 
Någon nämnde det här med att släcka taklampor när man går ut från ett rum (och beräknas vara ute från det ett tag). Det tycker jag är självklart att man gör. Men det får mig att minnas när jag var inneboende hos en tjej i Göteborg. Jag kom hem en kväll och varenda lampa i hela lägenheten var tänd. Men det var ingen hemma? Jag blev rädd att det hade hänt något och ringde personen för att kolla så att hon var okej. Det var hon. Hon satt på after work i Linné och hade haft lite bråttom iväg bara. Jag kan fortfarande känna chocken över detta SLARV som for genom min kropp* 
 
Läsare Elin skrev att hon inte tål öppna toalettdörrar.
 
Även öppna (mer eller mindre vid gavel) toalettdörrar ger rysningar😩. Sitter i kontorslandskap och där händer det oftare än vad man kan tro.... /Elin
 
Jag är enig! 
 
Hur kan man inte per autoamatik stänga en toalettdörr efter sig? 
 
Först lär man sig fungera utan blöja, sedan lär man sig stänga en toalettdörr. Så tänker jag att utvecklingen fungerar?
 
 
 
 
 
 
 
* Ej överdrift, nej.
 
 

Fab lördag

Igår ägnade jag exakt noll sekunder åt internet och sociala medier. 
 
Så skönt! Det var inget aktivt val utan mest för att hela dagen bara gick i ett.
 
Så här: 
 
10:00 Fotbollsträning för yngsta barnet 
 
11:00 Tidig lunch i form av medhavd pastasallad. En sak ska ni veta om mina barn och det är att dom är hungriga JÄMT. Vi kan inte gå någonstans utan hungerstillande medel.
 
 
 
 
 
11:15 Skjutsade lilla barnet för lek hos kusinen.
 
11:30 Handlade.
 
12:00 Fotbollsmatch för stora barnet.  
 
 
 
 
 
 
12:20 Jag och alla andra föräldrar i publiken insåg att det var århundradets kallaste dag!! Efter att vi blivit bortskämda med 20 plusgrader i april var vi plötsligt helt chockade av maj månads 6 (!) grader.
 
12:30 "Vi måste starta något slags uppvärmningsförsök" sa en förälder. "Snarare ett UPPLIVNINGSFÖRSÖK" sa jag som såg läpparna bli blå på flera föräldrar. 
 
13:00 Match slut. Gick en promenad. 
 
14:00 Bakade en kladdkaka, dammsög, gick med återvinning, moppade badrummet, svarade på sms, torkade av fönsterbräden. 
 
14:01 Viktigt att ni får veta prick allt jag gjorde!
 
16:00 Yngsta barnet, kusinen och kusinens familj (min mans bror och co) äntrade hushållet för tacolördag. Sexåringen och femåriga kusinen är så fina med varandra. 100% respekt och ömhet vilket inte är givet mellan alla barn (eller vuxna). Älskar att se dem tillsammans. 
 
 
 
 
 
 
17:30 Vi fikade min kladdkaka.
 
 
 
 
 
 
18:00 Äldsta barnet åkte till en kompis för att sova över. 
 
18:30 Jag frågade retoriskt tvååriga kusinen vilka hon trodde hade rivit ut alla leksaker på 6-åringens rum. "Farmor?" svarade hon och tittade frågande på mig. Rimlig gissning ändå. Sötnos <3
 
 
 
 
 
 
20:00 Släkten sa tack och hej och jag slängde mig på soffan. 
 
21:00 Vi såg en film. 
 
Mycket fab lördag.

Muk bang och givande samtal

Igår ringde jag och sexåringen face time med mitt syskonbarn. Det gör vi alla dagar när vi inte ses för annars längtar vi ihjäl oss.
 
Igår satt han och åt när vi ringde. 
 
 
 
 
Man kan säga att vi hade ett muk bang-samtal.
 
Ni vet ju vad muk bang är? Det är en grej på Youtube när man äter inför sina tittare. Så ja, ett muk bang-samtal. 
 
 
 
 
 
 
Saker vi kan prata om med ettåringen:
 
1. Fråga "vaaaaart är lampan?"
Då pekar han direkt på lampan (som vi i telefonen inte ser men ändå)
 
2. Sjunga imse vimsel spindel
Då börjar han direkt göra alla rörelser till sången på ett mycket älskvärt sätt. 
 
3. Fråga hur dammsugaren låter
Då härmar han en dammsugare (väldigt likt faktiskt). 
 
4. Fråga var klockan är någonstans
Då pekar han på klockan och säger "ocka". Sedan härmar han oftast en dammsugare igen eftersom han inte tycker att vi har pratat klart om det. 
 
5. Fråga om han kan pussa
Då sätter han sina små nävar på munnen och gör en slängpuss (det här tar jag äran för eftersom jag har hårdtränat honom att lära sig slängpussar)
 
6. Fråga om han ser en flagga 
Då säger han "agga" och spanar järnet för att se om han kan upptäcka en flagga någonstans i lägenheten.
 
7. Fråga om han kan säga "gubbe" 
Och det kan han! GÖBBE säger han jättehögt. Lite oklart vad det betyder i hans värld. Men värt att nämna är att första gången vi hörde honom säga GÖBBE var i samband med att vi pratade om att Spiderpapa hade fyllt 38 år (???). 
  
Ni hör! Det vimlar av samtalsämnen.
 
Kom inte och säg att ett samtal med en ettåring på något sätt är torftigt. 
 

Tre saker jag inte tål

- Neddragna persienner dagtid
Det känns så oerhört deppigt? Ibland måste man ju dra ner persiennen dagtid för att solen gassar in eller så men då är jag snabb med att dra upp dem igen när det inte längre behövs. Jag har till och med dragit upp persienner hemma hos andra för att jag inte klarar av det mörka dunkel som blir. 
 
 
 
 
 
 
- Tänd taklampa istället för dagsljus 
Vi drar ju såklart ner våra persinner nattetid. Men då får jag panne på morgonen om någon tänder taklampan istället för att dra upp persiennen och släppa in dagsljus. Det är något med lampans gula sken i kontrast med dagsljuset som vill in som får mig att känna... Obehag. 
 
 
 
 
 
- Påslagen tv
Om man inte aktivt tittar på tv:n ska den inte vara påslagen. Det är min fasta åsikt. Det finns inget som stör mig så mycket som Dr Phils tjötande i bakgrunden när man försöker tänka eller föra ett samtal. Plus att det vilar något oerhört ocharmigt över att alla i rummet ideligen sugs mot det som händer på tv:n när man egentligen borde... Ja sugas mot varandra? Jag har stängt av tv-apparater när jag har varit hemma hos andra, ja. Är en charmant person på det sättet, ja. 
 
 

Golf och förskoleplacering

Äldsta barnet kom hem igår och tyckte att golfen hade varit jättekul.
 
Kul! Säger jag också då. Faktiskt. 
 
Tydligen behöver man inte köpa någon utrustning (så vida man inte går rundor själv då men det kommer nog dröja ett slag) (slag! ha! fattar ni?) utan kan låna inför varje träning. Det är ju bra. 
 
Grejen är den att det ligger en golfbana precis i vårt område så egentligen är det ju en smidig grej att hålla på med. Jamenar hur många råkar ha en golfbana runt knuten? 
 
 
 
 
 
 
I övrigt har vi just fått veta mitt sykonbarns förskoleplacering och det blev inte den förskolan som vi ville. Jo jag säger VI. Eller möjligen jag. Eftersom jag naturligtvis har räknat med att få hämta honom vissa dagar? Men nu kommer förskolan ligga på ett inte alls smidigt hämtningsavstånd för min del. Möjligen smidigt för min bror och Hannas del men inte för MIN del.
 
 
 
 
 
Jag har sagt till min bror att han måste överklaga beslutet och att han ska hälsa kommunen att de måste ta hänsyn till barnets faster. Herregud. Det måste finnas någon slags klausul som säger att om förskoleplatsen inte funkar för barnets bekväma släktingar så får man akut överflyttning??

1 maj

Första maj välkommen till vårt glada... Gäng?
 
Jag minns inte hur den där Valborgslåten går. Men ni fattar. 
 
Igår firade vi Valborg med fotbollsträning, pizza och Enkelstöten på tv. Bästa serien! Se den om ni inte redan har gjort det (Cmore is da place). 
 
Idag har vi och några kompisar varit i Hjo för att promenera utmed vattnet. Promenaden är naturligtvis ett simpelt svepskäl för att få gå till Moster Elins och käka glass. Världens bästa glasscafé! Det finns så mycket glass att välja på att jag alltid är farligt när att skrika EN KULA VANILJ I OBLEKT BÄGARE bara för att jag får sådan panik över alla val. 
 
Idag funderade jag på hjortronglass men valde sedan en variant med passionsfrukt, citron, grädde och vit chokladsås. DEN VAR SÅ GOD.
 
 
 
 
 
Barnen tog donut med mjukglass samt en unicornglass.  
 
 
 
 
Nöjd tjej hej. 
 
 
 
 
Nu är äldsta barnet iväg och testar golf. 
 
Japp. Golf??
 
Vi får väl se vad han tycker om det. Men annars är det väl absolut rimligt att ha ett ishockeybarn och ett golfbarn?! Eller hur? Det är ju ingen utrustning som krävs för det nääääråååå.
 
Nä men om barnen tycker det är roligt så är det okej med mig. 
 
Vi får väl hoppas att sportandet ger utdelning för mami och papi längre fram *skymtar hus på västkusten och en lägenhet i New York vid horisonten*.