Halloween på Liseberg

I helgen har vi varit på Halloween på Liseberg. 
 
Den här gången var gången då sjuåringen gick från att bara åka karuseller på kaninlandet till att åka de stora attraktionerna. Nu har jag med andra ord ingen åkpartner längre. 
 
Istället såg jag sjuåringen försvinna upp i Lisebergsbanan tillsammans med sin far och bror och jag visste att nu är det aldrig mer jag och han skrikandes i Nyckelpigan... Eller Rabalder eller vad den heter. 
 
A ja. Roligt för honom. Visst. 
 
Själv får jag en mild panikattack bara vid tanken på att åka något vildare än det som finns på kaninlandet. Jag har i och för sig upplevt större avundsjuka än när pappan i familjen fick följa med i Flume Ride. 19 oktober var det igår, jag bara påminner er. 
 
 
 
 
I Flume rides sista backe hade sjuåringen försvunnit??
 
 
 
 
Positivt med hans försvinnande var att han inte blev ett dugg våt.
 
Min mest frekventa tanke under Lisebergsbesöket var hur många som snor med sig lökar, och för all del pumpor, hem? 
 
 
 
 
 
Efter massa karusellåkande spelade vi på chokladhjul. När man är typ ensam vid ett hjul får jag enorma kval kring val av nummer. TÄNK om vi väljer brickan precis bredvid den bricka som vinner?? Vilket var exakt det som hände oss också. Vi var ensamma vid Ritter sport-hjulet och numret bredvid vårat vann stjärnvinst. Där dog en del av min själ, som ni kanske förstår.
 
Vi prövade lyckan vid Kram-hjulet också, men nej. Närmare än så kom vi inte en vinst. 
 
 
 
 
Jag avrundade besöket med att se ut som en vålnad fram ett gäng pumpor.
 
 
 
 
Sen checkade vi in på hotell hade en myyyysig kväll. 

Kommentera gärna!
Lisen

Förra gången vi va på Liseberg lovade jag och min man varandra att aldrig mera spela på deras godishjul eftersom vi inte ens vunnit ett tröstpris efter femton års kämpande :) Meeeen igår så satsade vi en tia ändå...vann! Gick till nästa ställe, samma sak! Gick till tredje och vann där med. Helt otroligt. Sen fick vi hybris men då försvann våran tur. Men den vände vid Tobleronehjulet där jag även såg dig. Hörde dig säga ”nej” och då vände sig maken om till mig med en lurig min. Stjärnvinsten! Helt plötsligt fick vi vara de där vi alltid blängt så avundsjukt på som kånkar runt med stjärnvinst efter stjärnvinst. Tänkte ju faktiskt säga hej till dig men kom helt av mig av lyckan av två kilo choklad.

Svar: haha... grattis!!! låter ju helt overkligt! plötsligt händer det :)
Moa DeBruin

2019-10-20 ♥ 21:03:39

Innan du kommenterar: Tänk på att Spiderchicks inlägg alltid är några smulor ironiska och flera smulor överdrivna, ta inte allt på allvar. Tack och kram!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:



Kommentar:

Trackback