Psykologbesök

Idag var jag på mitt första psykologbesök i livet. Jag har ju gått i KBT några gånger men aldrig till en psykolog. Eller jo, jag gick faktiskt på BUP i mina tonår när jag hade min ätstörning (jag är en så heeeeel och härlig människa hehe).
 
Jag hade lite ångest inför besöket (ironiskt nog) eftersom jag inte riktigt visste vad jag hade att förvänta mig. Jag såg framför mig en allvarlig session med en äldre, analyserande kvinna med glasögon på nästippen och att jag skulle sitta och gråta och snyta mig i vita näsdukar. Kaaan ha sett en del film, ja. 
 
Men det blev inte alls så, förutom att psykologen var en äldre kvinna då. Tvärt om tycker jag att vi hade en ganska munter träff? Det var skönt tycker jag. Skönt att det inte behövde vara så himla allvarligt. Psykologen sa att skratt är en superbra grej mot ångest. Skratt pulveriserar ångesten. POFF.
 
Hon sa också det som jag vet sedan innan - att ångest är rädsla och känsla av att vilja fly. Har jag ingen sabeltandad tiger stående i vardagsrummet som jag måste fäktas med, nä men då får jag väl hitta på en fara då. Jag hittar på att det där jag sa på jobbmötet är något jag måste vara rädd för och fly ifrån. Och så bygger jag ångesten kring det. Hjärnan är väldigt hjälpsam på det sättet. Så snällt.
 
Not. 
 
I andra kulturer (minns ej vilken kultur hon nämnde) kallas människans tankar för ap-tjatter. Haha! Det relaterar jag till. När jag är i mina ångest-sjok får jag tamejfan ingen ro från min egen hjärna. Det är ett JÄVLA TJATTER där uppe rent ut sagt. 
 
Sedan pratade vi om lycka och massa grejer som jag inte minns för just nu känner jag mig helt mör och har nästan lite huvudvärk. 
 
 
 
 
 
Jo! En grej till. 
 
Hon gav mig bra tips på en andningsövning.
 
Varje grej ska man göra i 4 sekunder. 
 
Så här:
 
4 sek Dra in luft genom näsan, ner i magen. Lägg handen på magen och känn hur den fylls med luft.
4 sek Hålla kvar andan 
4 sek Andas ut 
4 sek Slappna av i kroppen 
 
Hon tyckte att jag kunde göra det här övningen en gång i timman under dagen för att bli medveten om min stressnivå och i så fall försöka utröna vad det är som stressar mig. 
 
Sen frågade hon om jag ville komma dit igen och DET VILL JAG! Ska dit i oktober. Så skönt.
 

Kommentera gärna!
Marie

Du skriver så fint och enkelt om din ångest. Nu lider jag inte av det själv men jag tror att ditt sätt att skriva om det hjälper den som har det. För egen del blir jag på nåt sätt mindre rädd för det där med ångest och depression när jag läser dina texter. Kram

Svar: Vad skönt att höra, tack för fina ord :) <3
Moa DeBruin

2019-09-13 ♥ 12:39:44
Alice

Åh vad bra att du var nöjd! Jag har precis själv börjat gå till en psykolog och det är det bästa som hänt mig på länge, fast jag inte lider av nån svår ångest utan bara alla möjliga tankar om livet och mönster som jag vill bryta. Heja oss som tar hand om oss själva genom att gå och prata!! :)

Svar: Grymt 🤗
Moa DeBruin

2019-09-13 ♥ 14:44:40
Anonym

Tack för du delar av det med dig! Jag går i KBT regelbundet för att försöka förändra mitt tankesätt och beteende. Vi måste bryta tabun och visa att det är okej att gå hos psykolog eller ta emot annan hjälp.

Svar: Verkligen! Ingen skam ska ligga i det
Moa DeBruin

2019-09-13 ♥ 16:14:51
Johanna

Jag är själv väldigt medveten att jag hade behövt fara till en psykolog. Har konstant ångest och minsta lilla ger mig utbrott. Ilska eller gråtattacker. Men just att prata med någon känns int roligt och ger mer ångest

Svar: jag tycker ändå att du ska ge det en chans <3 Jag vet att det kan kännas övermäktigt att ens lyfta telefonluren och boka en tid men orkar du och vågar så tror jag att det kommer ge dig mycket! De professionella personer man pratar med har hört allt.
Moa DeBruin

2019-09-13 ♥ 19:18:14
IA

Tjatter ja..Om man hade en avstängningsknapp hade varit bra ibland. Det där med andningen låter bra. fokusera på magen istället för i huvvet liksom. Var det inte så att kvinnor andas med magen och män med bröstet, har jag för mig?

Svar: Vet inte? Men ja det är smart grej att fokusera på när tankarna far iväg
Moa DeBruin

2019-09-13 ♥ 23:33:14
Marie

Skönt att du slapp scenen ur filmer:) Jag tror att alla skulle behöva prata med en psykolog någon gång. Det är nog många som är rädda men min erfarenhet är också bra. Man känner sig lite lättare efter!
Hoppas du blir lättare du med!!!

Svar: Ja det hoppas jag :)
Moa DeBruin

2019-09-14 ♥ 00:13:44 » URL: http://mariekilegard.blogg.se
Lisa Karlberg

Jag har precis upptäckt att det är ångest jag har! Trodde att alla mådde såhär lite då och då innan, men efter att ha pratat med folk inser jag att det inte är helt igenom sunda tankar att älta ett möte (som gick bra) i flera dagar. Det skumma är att detta dykt upp för bara 3 år sedan. Och jag är 33! Tänker att jag kanske blir av med det självmant, nu när jag vet vad det är?

Svar: Nej så ska det ju inte behöva vara. Bra att du blir medveten om dina tankar
Moa DeBruin

2019-09-14 ♥ 15:02:05 » URL: http://lamadjur.blogg.se/
Frida

Jag brukar kalla min ångest för hjärnknas, för det är precis var det är. En massa knasigheter som hjärnan hittar på helt utan anledning. Det hjälper mig att bortse från den också. Jag kan tänka 'det är bara hjärnknas' och fortsätta med dagen liksom.

Svar: mycket smart. det ÄR ju verkligen hjärnknas. Knäppheter som hjärna hittar på. Tjatter man inte ska bry sig om
Moa DeBruin

2019-09-14 ♥ 21:06:45

Innan du kommenterar: Tänk på att Spiderchicks inlägg alltid är några smulor ironiska och flera smulor överdrivna, ta inte allt på allvar. Tack och kram!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:



Kommentar:

Trackback