Spiderchick

Min mormors barndom
Igår var jag med min mormor i Skattegården, där hennes bror Evert bor.
 
Mormor är 92 år i år och Evert fyller 90 i maj. Vi fikade och pratade om deras liv och uppväxt. Bilderna här i inlägget är från när jag var i Skattegården en sommar för några år sedan. 
 
 
 
 
 
Mormor och alla hennes syskon är födda och uppvuxna i Skattegården, där Evert alltså fortfarande bor.
 

Elly född 1926

Alice född 1927

Lilly (min mormor) född 1928

Evert född 1930

Bengt född 1944

 

Deras mamma hette Svea och hon föddes 1901 också på Skattegården. Deras pappa Oskar var född 1904. 

 

 

 

Sveas pappa Johan, alltså min gammelgammelmorfar (eller hur många gammel det nu blir) byggde det stora boningshuset på Skattegården 1899. Det kostade 700 kr. Det vill säga mindre än vad sjuåringens hockeyskydd går på idag.......

 

1927 byggde Johan ett mindre hus bredvid det stora som sedan blev ett generationsboende, vilket det fortarande är. 

 

Mormor och Evert minns hur morfar Johan hade brännvin hemma. Barnen fick smaka på det utspätt med vatten på ett fat, ihop med en sockerbit.

 

– Vi ville ju komma åt sockerbiten, sa mormor.

 

Sötsuget har ingen lag, eller procenthalt, som man brukar säga??

 

 

 

 

Alla barnen sov i samma rum. Min mormor Lilly, Elly och Alice sov i samma säng. Det fanns ingen ström de första åren i mormors barndom utan man värmde upp rummen med kakelugnar.

 

Leksaker fanns inte i drivor direkt. Mormor minns att de lekte med rötter som de låtsades var djur. Inne hos morfar Johan var det jordigt på golven och ibland tog barnen vatten och gjorde lerfigurer med jorden, inomhus alltså. Snacka om drömmen för mina barn som alltid har ogillat att gå ut... He. 

 

Som sju eller åttaåring (det var intagning vartannat år) fick mormor och syskonen börja skolan och där gick de i 6 år. Sen fick de hjälpa till med jordbruket på gården. Mjölka kor för hand, bära ved och vatten.

 

1938 fick de en telefon inkopplad på Skattegården. Sicken bekvämlighet! Problemet var bara att när den ringde de första gångerna vågade ingen svara. Haha!
 
 
 
 
 
 
Vi satt som sagt och pratade en lång stund jag, mormor och Evert. Om allt som hänt under dessa nästa hundra (!) år och andra världskriget som de ju också upplevt. Jag har antecknat. Ska skriva ihop och spara. 
 

– Vad ska du göra i ditt nästa liv? frågade Evert min mormor innan vi skulle åka hem. 

 

– Då ska jag dansa, sa mormor.

 

Mormor älskade att dansa när hon var ung!

 

– Och det ska du leva på? sa Evert. 

 

– Ja, sa mormor. 

 

– Jag ska bli bonde igen, sa Evert. Det har jag trivts med.

 

Avslutningsvis summerade mormor och Evert vår pratstund med att de har haft en fin uppväxt och de är extra nöjda över att ingen av dem blev kriminell. 

 

Humor har de också, som ni hör. 

Veronica

Wow, fantastiskt att få del av ens släkthistoria och hur de hade det. I vår släkt har vi en stuga som varit i släkten i flera generationer. Numera är det en sommarstuga. Min syster och jag har bokat en dag med vår morfar som växt upp i stugan en helg under våren där vi ska få möjlighet att höra hans berättelser och skriva ner det. Ovärdeligt sen när släkten inte finns kvar.
Evert och din mormor verkar vara härliga precis som din familj :)

Svar: Härligt :) ja dom är väldigt härliga både Evert och min mormor :)
Moa DeBruin

Hillevi Andersson

Hej
Vad roligt att läsa detta. Det är så fantastiskt att höra dem berätta om sin barndom. Det allra bästa är väl att de är så nöjda med sina liv och kan tänka sig göra samma yrkesval igen. Härliga bilder som får en att längta till sommaren! Tack för att du tog dig tid att komma till Skattegården och välkommen igen./ Hillevi

Svar: tack snälla Hillevi :)
Moa DeBruin

Anonym

Vad fint att läsa! Jag är uppvuxen på en gård där min släkt bott länge, och jag tycker det är så intressant att lära mig om dem.

Läste nyligen boken Där rinner en älv genom Saivomuotka by, som är en släktkrönika som börjar vid slutet av 1800-talet och fortsätter fram till nutiden. Helt, helt fantastisk!

Svar: Häftigt 😊👍 låter som en intressant bok!
Moa DeBruin

Sara

Åh vad fint! Din och min mormor är lika gamla, men min bor i Finland så vi ses typ varannat år... Nu har hon dock blivit så dement att hon nog inte skulle känna igen mig. Önskar att jag kunde ta mig för att få släkthistoria nerskriven.

Svar: Väldigt mycket respekt att vara född 1928! ☺️
Moa DeBruin

Mamma

Fint o bra skrivet💕 Jag tyckte mycket om att åka till Skattegården när jag var barn ( nu också förstås) Allra mest för att mina kusiner bodde där, grannar med mormor o morfar. Vad vi lekte, jag o mina tre flickkusiner💕 Vi sprang runt där, precis som mamma o hennes syskon gjort en gång i tiden, härliga minnen🙏 Sen tycker jag att mamma o hennes två systrar hade/har så fina namn, Elly, Alice o Lilly. De var så nära varandra i ålder, så de var som trillingar.

Svar: Ja väldigt fina namn ☺️
Moa DeBruin

Sanna

Så fint att få ta del av detta ❤️

Svar: ☺️❤️
Moa DeBruin

Ida

Vilken vacker skatt de gav dig, o vad du var smart att anteckna till vidare generationer❤️ Älskar såntdär!

Svar: ☺️❤️
Moa DeBruin

Kusin E

Hoppas på att få läsa det! Kanske blir en bok av det med.. 😃
Dansa ja, det var ju så de träffades unga, morfar och hon; Där mormor (enligt morfars egen historia) rykte honom rocken när de träffades första gången. Att de sedan fick dansa russindisco på äldre dar’ gör det så klart troligt att hon kommer dansa i nästa liv också 💕

Svar: ☺️👍
Moa DeBruin

Marias bokhylla

Min mamma köpte en sådan där intervjubok för att kunna intervju min mormor (född 1921) om livet hon har haft. Bland det häftigaste jag vet är att hon cyklade från den lilla byn i Jämtland hon bodde i, till Sundsvall, var där över helgen och cyklade hem igen. Bör ha varit ca 30 mil enkel resa. Mormor lever och ... skulle väl kanske inte säga frodas, men är helt klar i knoppen och min stora idol.

Svar: Coolt!
Moa DeBruin

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress