Fredagens skratt

Idag började jag och Matilda arbetsdagen med att se om ett gammalt guldkorn på Youtube från 2017. 
 
Ni har väl sett det? När en expert på Sydkorea (tror jag?) via videolänk intervjuas av BBC. Mitt i livesändningen traskar ungarna in på kontoret. 
 
 
 
 
 
Alltså det ÄÄÄÄÄR så roligt! Jag har på riktigt skrattat så att jag får ont i magen. Lilla tjejen som trallar in med sin kavat gångstil, lillebror som rullar efter i gåstolen. Pappan som försöker mota bort dottern lite diskret. Sedan mamman som SLADDAR in i panik och drar ut ungarna från rummet för att sedan, i liggande ställning, stänga dörren. 
 
HAHAHA! Oh my. 
 
Jag var tvungen att googla på familjen och tydligen upptäckte mamman att barnen var inne hos pappan när hon såg dem på tv, vilket gör det ännu roligare.
 
Ingen verkar hur som helst ha kommit till skada varken fysiskt eller karriärmässigt. 
 
Japp. Efter starten med denna video har jag varit fnissig hela dagen. Bra fredag so far. 
 

När är det februari??

Men snälla nån. 
 
Nu får det väl ändå ta och bli februari snart? Det känns som att januari har pågått i ett år! Minst! Idag var det i alla fall lite ljusare ute på morgonen när jag följde barnen till skolan. Vi slapp treva oss fram i nattamörker och såg faktiskt konturerna av andra människor. Alltid något. 
 
Idag har jag också, på begäran, köpt ett par badbyxor till mitt brorsbarn, ettåringen. Han ska nämligen besöka badhuset inom en snar framtid. Jag stod först och höll i ett par badbyxor storlek 110 och tyckte att de såg... Lite små ut?
 
Var tvungen att ringa pappan och fråga om ettåringen verkligen är så liten som 110? Fick till svar att han absolut inte kan ha 110. Han har strl 92.
 
!
 
Gick från affären med badbyxor stora som ett frimärke. 
 
 
 
 
Ville helst inte köpa Spiderman men utbudet på badkläder var inte så fett. Det är som sagt inte ens februari ännu. 

En förhållandevis kort intervju

Här kommer en liten intervju med mig själv om förhållande. 
 
Hur länge har du och din partner varit tillsammans?
19 år. Etta. Nia. Å. R. In på lodrätt rad.
 
 
 
 
Vad bråkar ni om? 
Bråkar vi så handlar det om hushållssysslor. Eller bråk och bråk, vi diskuterar. Kanske tjafsar. Men snälla, bor man med en annan människa är det ofrånkomligt att inte hamna i diskussioner eller att man blir irriterad på varandra. Jag har bott med bästa kompisar och det blev irriterad stämning där också, utan att det betydde slutet. Är man trygg med sin partner vågar man säga vad man tycker. 
 
Vad är det bästa med din partner?
Att jag kan berätta allt för honom. Att han har en passion precis som jag har. Jag har som bekant alltid haft ett stort intresse och driv kring mitt skrivande (hej bloggens begynnelse och flera timmar framför datorn per dag sju dagar i veckan året runt) (för att ta ett exempel) och min man har sin passion i musiken. Vi har en förståelse för varandra där. Sen måste jag säga att jag uppskattar att min man aldrig någonsin har ifrågasatt mitt frilansande jobb och hattande kring olika projekt. Han har aldrig bett mig ta ett "riktigt jobb" (jag har själv velat be mig växa upp och att ta ett riktigt jobb) (många gånger) utan låter mig göra allt det jag tycker är roligt. För det vill jag ge honom guld och gröna skogar. I slutet av dagen är vi varandras största fan. Jag vet ingen som är så stolt över mig som min man är (jo mamma kanske). Och jag är stolt över honom!
 
Har ni någon gång haft en kris?
Inte direkt. Men när jag ser tillbaka i bakspegeln var ju det här med att bli föräldrar helt klart en omställning. Jag hann inte tänka så mycket på det då (snälla nån jag hade knappt tid att gå på toaletten) men nu ser jag ju att vi kämpade på för att hitta våra roller i allt det nya. 
 
 
 
 
Vad är en idealisk partner över lag?
Någon som kokar kaffe till dig på morgonen! 
 
Hur får man förhållandet att hålla i längden?
Genom att ge varandra utrymme men samtidigt göra saker tillsammans. Men liksom - alla par är olika. Det gäller att hitta vad man själv mår bra av.
 
Vad är en varningsklocka?
När man börjar missunna varandra saker, det tror jag är ett tecken på obalans. Då får man inspektera tårtbitarna i förhållandet och fundera på vart man kan skära bort eller lägga till, kasta eller äta upp.
 
Hur vet man att man har hittat rätt?
Kaffekoppen. Jag säger bara kaffekoppen kl 06:13 på måndag morgon.
 
Finaste man kan göra för sin partner?
Något med tanke bakom. Typ: Jag vet att min partner älskar isbjörnar så jag åker till nordpolen och skjut... Nä men snälla? Stopp stopp. Stryk det. Nej, istället: Jag vet att min partner älskar frukost på sängen så det fixar jag lördag morgon. En fin grej är också att vara osjälvisk. Det är väl överlag en tjusig egenskap?
 
Vad är din största lärdom?
Att allting har sin tid. Att relationer går igenom olika faser. Att ingen har lösningen på vad som är det perfekta förhållandet. Allra minst jag.
 
Det var det.
 
Jag får tacka mig själv för frågorna.
 

Träning med krock

Okej. På tal om ishockey. Låt mig berätta om den gången då vi råkade backa in i en bil när 7-åringen skulle ha träning. 
 
Så här:
 
- Vi kommer till ishallens parkering. Det spöregnar och är kolmörkt ute. 
- Min man ska parkera och råkar... Backa in i en annan bil.
- Ops!
- Ljuslyktan på bilen bakom är intryckt. 
- Ingen människa syns till. 
- Jaha hur gör vi nu? 
- Vi kan knappast sätta en lapp på rutan eftersom det spöregnar. 
- Funderar en kort sekund på att låtsas som inget och parkera en bit bort.
- Va? Gud nej! Så kan man inte göra! 
- Vill jag behöva se mig om över axeln för resten av livet?
- Nej tack. 
- Jag har redan så mycket ångest inom mig att jag knappast behöver addera känslan av att vara en förrymd brottsling. 
- Vi måste lösa det här.
- Vi går in i hallen som är full av ishockey och konståkningsföräldrar. Vem här kan äga bilen vars lykta vi just designat om?
- Jag ringer till min pappa som hjälper oss att ta reda på vem som står som ägare till bilen. 
- Vi får fram ett namn. Vi kan kalla henne för Pia Andersson. 
- Jag söker på Pia Andersson och får fram ett telefonnummer. 
- Jag ringer. Inget svar.
- Jag ringer igen. Inget svar. 
- Jag skickar ett sms och ber Pia att ringa upp så fort hon kan. 
- Sjuåringens tränare kommer med en bunt lagfoton. Han ropar upp namnen på föräldrar som har beställt foto på sina barn. 
- Pia Andersson!
- I ögonvrån ser jag en kvinna resa på sig. 
- Min kropp fryser till is.
- Personen som jag har ringt och sms:at halva träningen har suttit en meter ifrån mig. 
- Jag springer fram till min man och väser i hans öra hon är här!
- Va? utbrister min man. Vem är här??
- Sschyyy hyschar jag. Pia Andersson är här! Vi måste prata med henne. 
- Med vi menar jag såklart att min man måste prata med henne. Jag knuffar bort honom till Pia Andersson. 
- På håll ser jag hur hon plockar upp sin telefon och upptäcker alla missade samtal och sms. 
- Eh. 
- Pia Andersson är inte arg. 
- Pjuh. 
 
Allt löste sig och sen var träningen slut och vi kunde åka hem. 
 
Tack och bock.
 
 
 
 
 

Isig söndag

Igår tillbringade vi 3 timmar i en ishall i Falköping. 
 
Alla hade pratat om att ishallen i Falköping tydligen är den kallaste hallen ever. Shorts i Sibirien är tydligen som en sommarbris i jämförelse. Vi tog på oss raggsockor och dunjackor. 
 
 
 
 
Mycket riktigt var hallen svinigt kall. Vi fick gå utomhus och värma oss några gånger.
 
 
 
 
Smarta personer hade tagit med sig filtar att lägga över benen. Jag tillhörde inte kategorin smarta personer. Tyvärr. Jag och 10-åringen kikade in i matbutiken som ligger precis bredvid hallen och övervägde att köpa med oss ett värmande babygym att lägga över benen??
 
 
 
 
I butiken hittade vi även en stor plasttunna med fluffiga kex? Jag är inte kräsen men det här såg ut som tvättsvampar snarare än något man kan äta. Jag var tvungen att fota för att det såg så osmakligt ut. Jag kunde riktigt se hur alla E-ämnen kröp runt i lådan. Utgångsdatum gissar jag är 1 februari 2035. 
 
 
 
 
Sen var det dags för matcher. Sjuåringen var superpeppad som vanligt. När han satt på avbytarbänken ropade han ANDRA SIDAN ÄR NI KLARA vilket alltså var riktat till oss föräldrar. På den nivån. 
 
På bilden nedan är det han i rött som tekar. Gullis. 
 
 
 
 
En isig och ändå trevlig söndag.

Fågelbingo

I fredags fick sjuåringen hem en fågelbingo från skolan.
 
Och här står det klart hur lik han är sin mor till sättet. Nämligen att tålamod inte direkt är en vara på lager samt att man hellre skarvar lite snarare än är 100% noggrann. 
 
 
 
 
– Mamma en skata kommer ALLA att se så den kan jag lika gärna kryssa på en gång, sa sjuåringen.  
 
Sedan satte han ett stort kryss över skatan redan innan vi hade hunnit utanför kapprummet i skolan.
 
Jag sa inget för jag hade gjort exakt samma. 
 
Lite senare satt han och tittade på Mamma Mu på Netflix och kryssade raskt för kaja som ju typ är en kråka.
 
Jag hade gjort exakt samma. 
 
Lite oklart när han sedan har sett en större hackspett, talgoxe och koltrast med tanke på att vi inte direkt har varit ute i naturen i helgen? Men oavsett hur kryssen har kommit dit hade jag garanterat gjort exakt samma. 
 
Snart bingo ju!

Mitt liv 2014

Då har vi kommit fram till år 2014 i min räsersnabba serie av tillbakablickar. Jag trodde att jag skulle hinna klart med samtliga år innan 2020? HAHAHAHAHAHA!
 
Ja.
 
Vart var vi?
 
Jo 2014 var väldigt mycket "småbarnsår" och "vardagskaos". Att ha en fyraåring och ettåring är inte direkt en dag på soffan. Det vet alla som har testat. Ettåringen levde rövare, eller snarare levde han utvecklingssprång, om natten och fyraåringen ville gå upp klockan halv sex på morgonen.
 
Jag minns helt ärligt inte så mycket från de här åren? TUR att jag har bloggat för annars hade jag snart börjat tro att mina barn föddes när de var 5 år. 
 
Aaaaaa ja. Småbarnsåren har sin charm och den gör människan ödmjuk <3
 
 
 
 
 
Jag och Matilda kickade igång vårt företag på allvar. 13 januari 2014 hade vi vår första officiella arbetsdag. 
 
 
 
 
 
Jag blev överraskad med en fruhippa. Jag hade inte förväntat mig det och blev så glad! Har sällan känt mig så uppskattad och omhuldad.
 
 
 
 
 
Jag blev kompis med Marabou och fick mitt första kärleksbrev från dem. Vi är inte vänner idag. 
 
 
 
 
 
Men snälla, min man var med i mello?? Minns ni?
 
 
 
 
 
 
 
Insåg just att jag har pratat med Christer Björkman? 
 
 
 
 
Det kom jag inte ens ihåg att jag har gjort? Han minns det säkert.
 
Jag sprang en mil!! Märkligt infall? Har inte sprungit sedan dess.
 
 
 
 
Jag och Matilda lanserade en en tvodd på SVT-play. Det var såååå roligt! Det var någonstans här som jag insåg att man kan skriva manus? Alltså att man kan ha den arbetsfunktionen. Vi fick ju skriva allt innehåll till avsnitten själva och det var så jevfla kul. 
 
 
 
 
2014 var även året då vi på allvar började titta på hus. Inte jag och Matilda alltså, utan jag och min man. 
 
 
 
 
I samband med husletandet insåg vi att vi behövde ha pengar till en kontantinsats. En liten parentes, kan tyckas.
 
He. He. Host.
 
Eftersom varken jag eller min man är särskilt framsynta av oss så var det dags att börja CHOCKSPARA. Helskotta vad vi sparade! Vi gjorde oss av med vår bil och drog in på typ allt utom vatten och syre för att spara pengar. Sen köttade vi varenda möjlig krona och öre in på sparkontotot. 
 
Det blev dock inget hus 2014 utan julen firades i lägenheten. 
 
 
 
 
Avrundade året genom att lajva julvärd i tvodden.
 
 
 
 
Lika bra att passa på medan man har tv-tid tänkte jag och Matilda när vi uttalade de bevingade orden "från oss alla till er alla...".
 
 
 

Bebis hemkommen

 
Vi passade 1,5-åringen på eftermiddagen och fick äran att vara med vi hemkomsten. 
 
Vi stod självklart i fönstret och väntade. 
 
 
 
 
Och väntade. Och väntade. 
 
Det kändes lite som att vi stod och väntade på tomten?
 
 
 
 
Till slut såg vi så äntligen konturerna av en bebis komma gående över gårdsplanen! Eller ja, vi såg väl mest föräldrarna och ett babyskydd, men ni fattar. 
 
En riktig liten gullis! Så nykläckt att vi absolut inte vågade röra honom. Bara titta. Ett ytterst försiktigt tittande! 
 
 
 
 
Efter titten backade jag, Spiderpapa och sjuåringen vördnadsfullt ut från lägenheten. 
 
Det kändes liksom läge att lämna den nyblivna familjen om fyra ifred. 

En liten lizta

En bild på dig som inte är så hemskt fördelaktig?
 
 
 
 
En bild på dig som är mer fördelaktig?
 
 
 
 
Vad har du ätit idag?
En baguette med ost, en bit fisk och en bit fläskkarré med potatis (hej lunchbuffé) samt en ipren. 
 
Vad har du för framtidsplaner:
Gå från jobbet om senast en kvart för att fånga lite sol och allmänt dagsljus.  
 
En bild från i somras:
Blir det mer svensk sommar än så här?
 
 
 
 
Vilken är din senaste googling:
"Hur säger man hej och hej då på italienska". Jag har och Matilda har nämligen mailat med en italienare och skojade om att vi skulle knacka ihop mailet på google-translate-italienska snarare än engelska. Tydligen inte 100% skämt om man får tro min googling.
 
Vad köpte du senast?
Ett lipsyl, idag. Hade AKUT torra läppar. 
 
Vilket var ditt bästa ämne i skolan?
Svenska. Inte så mycket alla regler och så (vet fortfarande knappt vad substantiv och adjektiv och allting är för något) men när det gällde att skriva fritt då fanns det inget stopp. Projektet "boken om mig" i nionde klass gick jag in för så pass att man till slut kunde kalla det för "bibeln om mig". 
 
Det grövsta brottet du har begått?
Höll på att begå ett hyfsat grovt brott när jag aldrig hittade Den magiska djuraffären. Eller Rädda Rut som boken tydligen hette?? Målsägande: Biblioteket. Vill inte ens tänka på summan på den faktura som antagligen var blott 24 timmar ifrån att förseglas och skickas hem till min adress. 
 

En bebis!

Det blev en bebis i natt! 
 
Hanna hade värkar igår så jag tog med 1,5-åringen till min mormor så att den blivande tvåbarnsmamman fick vila. 
 
 
 
 
När vi kom hem hade Hanna rätt täta värkar och det kändes som att vi lika gärna kunde ta med 1,5-åringen hem till oss med en gång. Istället för att jag skulle bli ditringd några timmar senare. 
 
 
 
 
Oj oj oj. Sen var det pirrigt. Speciellt sjuåringen var supernervös och kunde knappt somna vid nattningen. 1,5-åringen trodde nog mest att det var helg och att vi skulle äta chips så där som vi brukar göra när han sover hos oss.
 
Till slut somnade i alla fall både pirriga barn och en pirrig faster. 
 
Strax efter klockan 02 fick jag ett sms om att en lillebror kommit till världen. Så roligt!
 
 
 
 
Vad häftigt och snudd på overkligt det känns att vi ska få lära känna en ny liten person? Hur kommer han att vara? Vad kommer han att tycka om? 
 
Blivande storebror svarade tjoblomijatjomalimado när jag berättade om nedkomsten och sedan hade han tyvärr inte tid att begrunda den uttökade familjen mer för han hade mycket att stå i. Denna förmiddag har han diskat en stekpanna i 35 minuter, rört om vatten i ett deciliter mått i 15 minuter, noggrant torkat av diskbänken med en väldigt våt trasa i 20 minuter samt duschat sig själv under kranen (upprepat misstag). Han har med andra ord haft business as usual
 
 
 
 
Nu kommer snart pappan och hämtar den lilla diskaren. 
 
Japp.
 
Välkommen till världen lillebror och minstakusin ♥ 21/1-20 din födelsedag!

Veckan som kommer

Måndag idag kan jag meddela alla er utan kalender och allmän koll. 
 
Händer i veckan då? 
 
Måndag
Ska redigera mitt manus nr 2. Mina känslor inför det pendlar kan jag meddela. Ena stunden känner jag tjohooo fasen vad roligt och bra det här manuset är! Nästa stund känner jag mig som bluffarnas bluff och vill bara skicka alla 118 sidor rätt ner i papperskorgen utan att passera ett förlag. Vem är jag ens? Någon som tror att jag kan skriva? A ja. I eftermiddag ska vi till mormor och fika. 
 
Tisdag
Kontorsdag. Kommer vara socialt utsvulten och prata bort minst en timma med Matilda. Sedan ska vi försöka få saker gjorda.
 
 
 
 
Onsdag 
Ska till tandläkare med barn på morgonen och antagligen sitta 45 minuter i ett väntrum. Har aldrig fått komma in i tid till tandläkaren någonsin. Jo, jag är en bitter väntrums-sittare. Efter det ska jag jobba, fortsätta redigera manus samt lämna in skrivuppgifter i skolan. 
 
Torsdag
Vi har kommit till mitten av veckan! Har ni tänkt på det? Nä för ni tänkte säkert igår onsdag att DET var mitten på veckan men icke. Onsdag är lika mycket mitten på veckan som fredag. Jojomen. Nu blev ni mind blown va? Jag ska vara på kontoret. Vi ska ha telefonmöte och sätta några månders sociala medier-planering.
 
Fredag
Jobba halvdag på kontoret. Sedan ska vi ha utvecklingssamtal med minsta barnet. Är jag även vid det här laget faster för andra gången?? Jag tror och hoppas det! 
 
Lördag
Förutom sovmorgon är denna dag helt oplanerad än så länge. Så skönt! Kan inte minnas när vi senaste hade en lördag utan något bokat? Gissar att vi kommer åka minst en chock-vända till återvinningen. Det är vad vi brukar komma på att vi måste göra på lediga dagar. Kanske gosar jag med en nykläckt bebis?? 
 
Söndag
Yngsta barnet har poolspel i ishockey. Det blir en dag på stranden i ishallen. På med ullstrumporna och fyll kaffetermosen till bredden.
 
 

Handboll, pizzakväll och rolig film

Igår var det klasshandboll, det vill säga alla skolklasser i Skövde som vill får vara med och spela handbollsturnering under några timmar. Undertecknad var coach för 10-åringens klass tillsammans med en annan mamma. 
 
 
 
 
Eftersom 7 av 9 personer som var med spelar handboll (sex av dem i samma lag) kan jag inte påstå att det var speciellt svårt att coacha.
 
 
 
 
Vi såg mest till att alla fick spela lika mycket och passa på att ha roligt. Typ göra tricks man sett under handbolls-EM och så där. Vilket resulterade i både skott bakom ryggen och försök till japanare. 
 
Gullisar <3 
 
Efter handbollen var vi bjudna på hockeykväll hos min bror och Hanna. Vi gjorde egen pizza. Några garnerade pizzan medan en annan liten person åt bort garneringen. Man kan säga att vi gick två steg framåt och ett steg bakåt med färdigställandet. 
 
 
 
 
Till slut blev vi klara. 
 
 
 
 
Min bror och Hanna ska ha bebis vilken sekund som helst. Helst igår om man får tro Hanna. Spännande!
 
Efter hockey och pizza gick vi hem. Sjuåringen somnade som en stock eftersom han sov över hos kusinen natten innan och där med var lite... Sliten. Jag, Spiderpapps och 10-åringen tittade på en dansk komedi på Cmore. Selvhenter heter den. Så sjukt rolig! Den handlar om två bröder som ska hämta hem sin avlidna pappa från Spanien. 
 
 
 
 
Visst, inte helt trolig vid alla tillfällen (klarar ej heller Bechdel, tyvärr) men det blir sällan en komedi om man inte får överdriva lite. Tips tips! 
 

Semlepremiär

Igår var det premiär för årets första semlor!
 
Mmmm så gott! Jag såg en semlebild i tidningen och blev så rasandes sugen att jag bara var tvungen att baka. 
 
Jag använde som vanligt det här receptet. 
 
 
 
 
 
Skickade det här messet till min bror och Hanna:
 
 
Det tog inte lång tid innan de stod i hallen kan jag meddela. 
 
Personen som tyckte att det var godast:
 
 
 
 
Det var faktiskt livets första semla för ettåringen! 
 
Han doppade som synes hela ansiktet ner i grädd och mandelmassefluffet. Helt rätt taktik! Om inte semlan kommer till honom får han komma till semlan, som min moster skrev. 
 
Åh gud nu blev jag sugen igen... 

En dag i skolan

Idag har jag varit med sjuåringen i skolan. 
 
 
 
 
Så glad att båda mina barn har så bra klasser! Barnen är liksom snälla mot varandra vilket är skönt att observera. Det kan säkert uppstå konflikter men lärarna är så bra på att säga ifrån och reda ut och odla en fin värdegrund. 10 av 10 toast får det! 
 
Idag var jag först med på musiklektion. Fröken pratade om tinnitus och höga ljud vilket fick någon att berätta att det minsann finns högljudda grävskopor utanför hens hus vilket fick någon annan att berätta om ett vägarbete på hens gata vilket mynnade ut någonstans i att någon ville berätta att hens farfars granne en gång hade grävt en grop i sin trädgård. 
 
ÄLSKAR när barnen fortfarande är så där små att de vill berätta om allt och inget. "Vem bryr sig"-filtret finns ännu inte <3
 
Sen var det matte och vi jobbade 10-kompisar och nivån var helt i min smak. 
 
 
 
 
 
 
Klockan 11:30 var det lunch. 
 
Mina barn tycker inte om skolmaten vilket känns som en sliten klysha. Jag brukar påminna dem om vad tacksamma vi ska vara att vi har skolmat. Det är bland det finaste vår demokratiska välfärd erbjuder. Men idag... Det kallades Nasi goreng men jag vet ej sjutton vad det var? Mathavre med massa curry och... Det var helt oätligt faktiskt och då äter jag som vuxen person ändå typ allt? Tyvärr lagas inte maten på plats utan kommer från ett annat ställe så möjligheten att påverka menyn är begränsad. 
 
I övrigt en mycket mysig dag. 
 

Lite allt möjligt

Jag satt och skrev ute på lokal häromdagen. 
 
 
 
 
Jag ska försöka göra det mer från och med nu så att jag inte jobbar hemma för ofta och hinner spinna loss med hjärnan. Blir dyrt i längden om jag ska mata mig räkmackor varje gång bara...
 
Japp. Vidare till nästa.
 
– Mamma vart är sugrören? ville sjuåringen veta i veckan. 
– I en av lådorna i köket, svarade jag. 
 
En stund senare kom jag in i köket och förstod att han hade hittat rätt låda. 
 
 
 
 
Sjuåringen är för övrigt så söt när han ska göra mysigt och fint i soffan när vi ska ha fredagsmys. Då ställer han upp kuddarna på rad och lägger ut filtarna över soffdynorna. Det är liksom att göra "fint" för honom. Mitt hjärta smälter varje gång innan jag diskret lägger allt till rätta igen. 
 
 
 
 
Jag har läst en bok om att skriva. Tag och skriv heter den. Mitt favoritkapitel är det av Nina Wähä, om att gå skrivkurser. Nina menar att på skrivkurser lär du dig framför allt att läsa och jag är enig med henne där. Att gå en skrivkurs är att utveckla förmågan att läsa, förstå och analysera skönlitterär text. Nina menar också att man inte helt sällan känner sig sämre än någonsin på att skriva i inledningen av en kurs. Igenkänning deluxe! Jösses vilket dåligt självförtroende jag hade i början av mitt skrivkursande?? Nina menar att man måste inse hur dålig man är innan man kan utvecklas och bli bättre, hehe. 
 
 
 
 
OMG! Haaaaar ni sett senaste säsongen av Bachelorette USA? Här snackar vi action och twistar! Plus roliga gruppdejter! Killarna får verkligen bjuda på sig själva med typ talangshow, testa hur det känns att "föda barn", spela rugbymatcher och sådant. Där har svenska Bachelor en del att lära som i senaste säsongen på allvar placerade två deltagare på en stock i bushen och kallade det för dejt?
 
 
 
 
Det var det om det.

Mina boenden

Jag blev inspirerad av Sandra igen och gör en lista över de boenden jag har haft sedan jag flyttade hemmifrån vid 18-års ålder. Det är några stycken. 
 
1. Flyttade hem till min kille, numera min man. Vi bodde i en etta här i Skövde. Badrummet kryllade av silverfisk och väggarna var så tunna att vi kunde höra grannen kissa på toaletten. Killen som bodde under oss var komplett galen och spelade Victoria Silvstedt på högsta volym varanan natt. Mysiga tider <3
 
2. Flyttade till London. Bodde först i south Kensington, Warwick road, med ett gäng tjejer från NZ och AU. Vi bodde i en av lägenheterna ni ser med balkong, längst upp.
 
 
 
 
3. Efter knappt ett år i Kensington flyttade jag ihop med min vän Rebecka och ett gäng tjejer från Brasilien i en lägenhet på Hammersmith road. Vid ett tillfälle hade vi vägglöss och alla blev bitna utom jag?? 
 
4. Jag och Rebecka tog vårt pick och pack och flyttade till Sheperds Bush. Där bodde vi bland annat ihop med en australiensisk kille som unnade sig sannslöst långa morgonduschar på bekostnad av sina flatmates. Vi fick ställa klockan i ottan på morgnarna för att förekomma duschen om vi ville ha en rimlig chans att komma i tid till jobbet. I den här lägenheten hade vi ingen tv. På kvällarna läste Rebecka bibeln och jag skvallertidningar. Vi prioritertar alla olika. 
 
5. Flyttade hem till Sverige igen, närmare bestämt till Göteborg. Jag och min kille (nu man som sagt) bodde inneboende i Guldheden tillsammans med en tjej och hennes hund. I den lägenheten startade jag denna blogg! Trivdes väldigt bra i Guldheden. Kan nästan sakna det området lite? Vi bodde i ett av dessa runda lägenhetshus.
 
 
 
 
6. Efter att ha varit inneboende i typ två år flyttade vi till en rivningslägenhet i Härlanda (alltså en lägenhet som skulle totalrenoveras på sikt), ovanför butiken Bagaren och Kocken. Det luktade mögel i badrummet och en dag trillade en fönsterruta i vardagsrummet ut?? Men det var ett mysigt område! Vi hade balkongen längst ut till höger i bild. 
 
 
 
 
7. Vi flyttade till en andrahandslägenhet i Frölunda. Vantrivdes där. Det låg alldeles för avsides både från våra jobb och vänner. Vi bodde där i fem månader innan jag i affekt sa upp kontraktet utan att ha något annat boende. 
 
8. Innan vi hamnade på gatan hade vi turen att norpa ett förstahandskontrakt på en trea på Vindragaregatan. Utanför fönstret hade vi Göteborgs mest trafikerade motorled, tågtrafik OCH båttrafik. Det var inte jätteavslappnande att vädra om man säger så. Men vi trivdes. I den här lägenheten hade vi vår första tid som föräldrar <3 
 
 
 
 
 
9. När bebis var ett år flyttade vi hem till Skövde igen. Vi hade turen att få en lägenhet centralt. Den hade öppen spis, stora fönster och högt i tak. Helt klart finaste lägenheten som vi har bott i (minus att vi hade möss i lägenheten, he). 
 
10. Vi köpte radhus! Här bor vi nu och trivs mer än bra. Tjoho! 
 
11. I framtiden... Hoppas och önskar vi oss ett fristående hus. Det ska finnas en inglasad altan, en groventré, stor tvättstuga och utöver sovrum till alla minst ett extrarum. Jag vill gärna kunna ha kontor hemma? Barnen vill ha pool. He. Men fristående och något större vill vi gärna bo i framtiden. Obs! I samma område som nu. För här trivs vi ypperligt. 
 
Det var det. 
 
 

Handbollssöndag

Hello måndag! 
 
Söndagen gick i handbollens tecken. 
 
Igår skulle 10-åringen och hans handbollskompisar springa in på planen tillsammans med A-laget innan match. I halvlek skulle de spela en kort skoj-match mot varandra. Lite pirrigt såklart. Lillebror och kusinen var med till arenan för att titta.
 
 
 
 
Efter matchen följde kusinen med hem till oss. Snart hade hon och sjuåringen satt upp en pjäs som passande nog hette Handbollsligan.
 
 
 
 
Den handlade om två personer som tränade handboll där allt gick fel. En otrolig dramaturgisk kurva måste jag säga. 
 
 
 
 
Senare hittade jag massa bilder i min telefon på gullis och gullis som tagit selfies ihop och sedan avslutat med ett gemensamt hand-hjärta <3 Jo tack. De tycker om varandra.
 
 
 
 
 
På kvällen blev det handbolls-EM på tv, Sverige mötte Slovenien. Mycket spännande!
 
 
 
 
Sjuåringen målade upp en egen match på ritblock. Det hände MYCKET i ritblocks-matchen kan jag meddela. Ni ser ju. 
 
 
 
 
På tv:nu blev det tyvärr förlust. På ritblocket blev det storvinst. Så det jämnade ut sig. 
 

Buffélördag och skräckdörr

Idag blev vi bjudna på buffé på en restaurang mellan Skövde och Falköping. Det var en julklapp från min svärmor och svärfar till hela lilla släkten. Mycket mysigt. 
 
 
 
 
Maten var god men godast var... 
 
 
 
 
Efterrättsbuffén!
 
Herregud här behövde dubbla magar plockas fram.
 
 
 
 
Det fanns så mycket gott att min man slutade upp med hallongrotta. Bara?? Jag kan förstå honom. Ibland blir det så mycket att välja på att man till slut kör på ett säkert kort. 
 
Innan avfärd behövde jag kissa och fick uppleva skräckens skräck till toalettdörr. 
 
1. Ranglig trädörr
2. En trög hasp som man liksom fick gnida in, hårt, i gluggen i dörrkarmen (något jag inte vågade)
3. Inget handtag utan istället någon slags plopp man skulle trycka ner vilket ingen gäst förstått eftersom personalen hade varit tvungen att förklara det med text på dörren. 
 
 
 
 
Hu! 
 
Min man fick vakta utanför.
 
Jag har en skräck för att råka låsa in mig på offentliga toaletter. Jag beundrar folk som är så pass avslappnade att de kan gå in på en offentlig toalett och sedan köra en långbajsare. Jo, jag har köat efter några sådana i mina dagar. Obs! Inget ont om offentliga långbajsare egentligen. Det är bara att säga grattis. 

En lista om kläder

Jag norpade en lista från Sandras blogg.
 
Håll till godo.
 
Vad är kläder för dig?
Något jag värmer mig med. Eller som svalkar när det är varmt. Typ. Men vill gärna också känna mig "som mig själv" och kanske ha någon form av "stil". Men orkar eller har inte intresse att lägga allt för mycket tid på det.
 
 
Vad är din jag-vet-inte-vad-jag-ska-ha-på-mig-outfit? 
Just nu klänning. 
 
 
 
 
 
 
Vad sover du i?
Förutom hudkostymen? Trosor.
 

Vilken är din favoritbutik?

Monki pga har sköna, snälla kläder utan att det blir tråkigt. 

 

Vad har du helst på dig när du ska klä upp dig?

Klänning eller lösa brallor med skjorta.  

 

 

 

 

Vad är dina bästa life hacks när det kommer till kläder?
Att köpa kläder med snäll passform. Då känner jag mig bekväm. Jag vill inte behöva förhålla mig till min kropp på något sätt. Förr kunde jag ha en tight tröja och sedan behöva "tänka" hela dagen på att hålla in magen. Eller ett par jeans som stramade i midjan så att jag hade sjutton fjärtar på kö i tarmen lagom till lunchtid. Jag skulle aldrig utsätta mig för det igen. 

 

 

 

 

Vad känner du dig finast i?
En fladdrig, lång sommarklänning och stora solbrillor

 

Hur sorterar du din garderob?

De plagg jag använder sällan ligger på golvet. De plagg jag använder mycket hänger på galge.

  

Vad undviker du i klädväg?

Just nu alla typer av jeans. Jag får typ ont i magen av jeans? De är oftast för hårda. 

 

Vad har du på dig när du bara är hemma?

Mysbyxor eller pyjamasbyxor och en t-shirt. Men bäst är vad jag INTE har på mig. Nämligen BH. Älskar att gå utan BH! 

 

 

 

 

Hur jobbar du årstidsmässigt?

På sommaren har jag klänning, jeansjacka eller fuskskinnjacka. Tygskor eller ljusa sneakers. Hatt. På vintern har jag tjockare klänningar, strumpbyxor eller leggins. Mössa. Kappa. 

 

 

 

 

Vilka är de snyggaste plaggen du vet på killar?

Oj svårt... Kostym? Obs! Välsittande kostym. Syftar inte på någon business-snubbe nu utan mer gå-på-bröllop-grabben. 

 

Ditt mest crazy klädminne?

När jag gick all in försvinn som 18-åring och gick på krogen klädd i följande: Knäbyxor med dragsko, nedhasade stövlar med klack, BRYNJA (!), hatt, snedtofs och stora runda örhängen. HAHAHAHA!! Alltså?? Allt detta VAR modernt då i början på 2000-talet men man måste kanske inte blanda alla trender på en och samma gång? Det var som att Jennifer Lopez och Gwen Steffani hade fått ett oönskat barn. 

 

Något du vill avsluta med?

Det är inte din kropp det är fel på. Det är klädesplagget det är fel på. Köp något skönt. 

Två frågor om ångest

Tack för att du delar med dig av din ångest. Lider själv av mkt oro och en del ångest och tycker det är tröstande att höra att det finns fler. Skulle vara intressant att läsa nåt inlägg där du, om du är bekväm med det, delar lite mer om hur det tar sig uttryck, vad du har ångest över och hur du hanterar det. Önskar dig ett ångestfritt 2020.
 
Jag har insett att det varierar hur min ångest tar sig uttryck. 
 
Under den här hösten har min ångest gett mig tvångstankar. Alltså att jag vissa dagar får tankar som jag inte kan släppa. De loopar om och om igen. Jag får ingen ro från mig själv och har svårt att komma ner i varv, inombords liksom.  
 
Utmaningen är att försöka förstå i vilket samband ångesten uppkommer. Jag tror att det underlättar om jag försöker hålla vardagen lugn. Inte planera in för mycket på samma gång. Inte ha för stökigt eller rörigt hemma (läs: renovering). Det hjälper mig att omge mig med människor som jag mår bra av och som jag kan "gympa" hjärnan med. Göra mig själv upptagen liksom, fast på ett bra sätt (inte genom renovering eller för mycket flängande). 
 
Ibland vet jag inte om det är bra för mig att jobba hemma två dagar i veckan? Det är lyxigt men det ger också min hjärna större utrymme att loopa loss om den vill. 
 
Nu har jag i alla fall hämtat ut vid-behovs-medicin som jag ska prova. Ingen aning om det kommer hjälpa mig men vi får se
 
Fina Moa! Känner så igen mig i det du skriver om psykisk ohälsa. Är själv öppen för samtalskontakter och har provat en handfull varianter under mitt liv, men alla har känts fel? Hur hittade du rätt hjälp? 
 
Jag tror inte att jag har hittat helt rätt ännu. Pyskologer är trots allt bara människor och jag tror på personkemi. En av de finaste och varmaste människorna jag har pratat med är barnmorskan som jag hade med yngsta barnet. När jag uttalade olika orosgrejer med henne var hon så varm, förstående och icke dömmande. Det var som balsam på min själ. Ibland kanske allt man behöver är en medmänniska? Jag kommer pausa terapin ett slag men när jag tar upp den igen kommer jag testa en ny samtalskontakt. Det tror jag bara är nyttigt.  
 
Jag har också tittat på Landet Lyckopiller på SVT, med Nour El Refai. Jag kände igen mig SÅ mycket när hon berättade att hon redan som liten kände mycket oro. 
 
 
 
 
 
 
Exakt så kände jag också som liten. Jag var verkligen rädd för att råka såra någon. Jag har i efterhand tänkt på det som att jag kanske var... Ja extra empatisk som liten? På något vis. Men nu förstår jag ju att det inte var helt normalt att vara livrädd för att råka såra någon. Det var ångest jag kände. 
 
Nour berättar vidare att hon blir deprimerad i sin ångest. Det känner jag inte igen. Jag blir inte låg eller deppig när jag mår dåligt. Den insikten är också ett sätt att lära känna mig själv. 
 
Jag tycker, likt du som ställde första frågan, att det är skönt att höra att andra också har ångest. Ledsamt såklart, men det gör att det känns mindre ensamt och mindre tabubelagt. 

Mitt liv 2013

Det går sannerligen fort fram när jag ska summera ett årtioende! Oj oj här hinner vi knappt inte med. 
 
Not. 
 
Förlåt för seg summering men här kommer i alla fall 2013. 
 
Jag minns att jag startade året med att tänka att radio hade varit en rolig grej - det skulle jag vilja göra! Kort därefter trillade det in ett maila från Radio Skaraborg som frågade om jag ville vara med som sidekick i morgonshowen? Det ville jag såklart! Ibland levererar universum. 
 
 
 
 
Jag skrev det här inlägget och minns SOM IGÅR att Linda Skugge länkade till det på sin twitter för att hon tyckte att det var roligt. Stort för en som hade Skugge som idol under tonåren. 
 
Jag och min man ÄLSKADE Bron! Kan fortfarande bli nostalgisk när jag tänker på hur vi låg i soffan på kvällarna och såg på Bron samtidigt som jag ammade bebis. Mys!
 
 
 
 
Vi var på Teneriffa i februari. Jag blir inte nostalgisk när jag tänker på den resan. Två slitna småbarnsföräldrar hade sett fram emot värme och ljus men sedan blåste det STORM och regnade hela veckan! Fy. Fan. Det var komplett ISKALLT på hotellrummet. Dessutom började bebis odla tänder och sov NOLL hela veckan. Men visst någon timma här eller där var de solsken och gnällfritt. 
 
 
 
 
Kring påsk pyntade treåringen sin lillebror med paljetter och kallade honom för påskbebis. 
 
 
 
 
Jag fortsatte att vara förtjust i jobba-med-radio-tanken. Jag började lyssna på podcasts och kände direkt att det vill jag göra! Men vem skulle jag podda med? Ingen av mina vänner kändes så värst poddiga av sig. Så jag kontaktade jag Matilda. Jag kände henne inte men jag läste hennes blogg och tyckte mycket om den. På något vis trodde jag att vi två skulle komma bra överens.
 
Jag skrev ett Facebookmeddelande till henne och frågade om hon ville starta en podcast med mig? Det ville hon! Vi kom otroligt bra överens och sju år senare (!) är Matilda fortfarande en av mina närmaste vänner tillika kollega. 
 
Jag har genom åren fått frågan hur jag "vågade" höra av mig till en person som jag inte känner men för mig är det inte några konstigheter? Jag är aldrig rädd för att fråga, höra av mig eller ta initiativ. Det värsta som kan hända är att man får ett nej och jag är inte rädd för ett nej och känner heller ingen skam kring det. Även om det kan vara frustrerande. 
 
Jag och Matilda startade i alla fall Moa och Matildas podcast. Till hjälp hade vi min begagnade Mac-dator, min mans inspelningsgrejer (som han har till musiken) samt google. Vi kunde inget om inspelning eller ljudredigering men vi lärde oss utmed vägen.
 
 
 
 
Vi brukar skratta så att vi gråter åt den hemska pod-bilden vi använde oss av. Ingen av oss var egentligen nöjd med den men eftersom vi inte kände varandra så bra vågade ingen säga något...
 
 
 
 
 
På sommaren var vi på Öland. Vi panikhyrde den enda stugan som var ledig i hela Sverige (detta efter att har ringt runt till hela Österlen). Den kostade multum och var typ två gånger två kvadratmeter stor. Alltså... Det var mysigt och så men vi checkade ut två dagar tidigt. Det var efter det som jag bestämde mig för att aldrig mer sista sekunden-boka en semester.
 
 
 
 
Jag gick på Mammaträning och träffade två stycken fina vänner! Vilket vänskapens år 2013 var inser jag nu?
 
 
 
 
Jag och Matilda poddade på varje vecka samtidigt som vi båda var föräldralediga. Det var inte helt lätt att få till inspelning med två stycken ettåringar men vi fixade det! Dessutom framgångsrikt för vi hade måååånga lyssningar. 200 000 i månaden typ. Galet. 
 
 
 
 
Vi blev intervjuade av radio, tidningar och tv4.
 
 
 
 
 
2013 var året då jag funderade massor på vad jag ville göra med mitt jobbliv. Och när jag säger att jag funderade massor så menar jag MASSOR! Jag hade så många drömmar och så mycket vilja i mig. Jag började inse att jag kanske inte kunde sitta hemma och vänta på att få chansen. Jag kanske behövde gå ut och skapa chansen själv? En tanke om att starta eget företag började gro i mig... 
 
Sedan rundade jag av 2013 med att på annandag jul gifta mig med min älskade make.
 
 
 

Snabbrecept

Här kommer ett snabbrecept på världens godaste mellis. Eller lättare lunch (om man lägger till en macka kanske?) eller tillbehör till middagen. 
 
Okej. Håll i er. Det här receptet är nämligen så enkelt att det är över redan innan ni har hunnit reagera på att ni läser.
 
1. Hacka svartkål
2. Stek i en pannan med olja
3. Pressa ner en vitlök, salta, peppra
 
 
 
 
4. Addera tärnad fetaost.
 
 
 
 
5. Låt steka en liten stund så att fetaosten göttar sig med svartkålen. 
 
Klart!
 
Servera med chiafrön och/eller solrosfrön on da topp. 
 
 
 
 
Okej nu ser slutbilden inte så god ut och det har en förklaring. Samtidigt som jag ville fota resultatet lite snajdigt i köket ihop med strilande dagsljus hade mitt yngsta barn tagit min telefon till nedervåningen för att skapa Tiktok-videos. I-ländsk intressekonflikt uppstod. Barn inte jätteglad över att mamman ville avbryta tiktok:andet för att fota en tallrik med kål. Slutfotot fick sedermera tas under kompromiss stående i mörkret vår trappa. 
 
Då vet ni det. Men gott är det!
 
Blir läskad av att bara tänka på denna rätt.
 

Bokning av bilsemester

Igår planerade vi vår bilsemester till Kroatien. Det vill säga vi planerade alla stopp som vi ska göra på vägen dit och hem. Det är både roligt och rätt så energikrävande att planera en sådan grej. Vi började vid kl 16 och var klara vid midnatt. Med paus för mat och efterrätt. Efter det kan jag säga att vi hade googlat musten ur oss plus varit i varje hörn av google maps. 
 
 
 
 
Det vi fick ta hänsyn till i planeringen är hur långt det är mellan stoppen så att vi får ett jämt flöde i körningen (jo jag är medveten om att det är gubbvarning på hela den meningen). Vi vill heller inte göra allt för stora avvikningar från huvudrutten (nu går gubbo-metern i topp här, det hör jag). Det blir så många timmar i bilen ändå att vi gärna slipper omvägar. 
 
Vi insåg också att det finns HUUUUR mycket som helst att se och göra (tack snälla ni för alla tips!) och någonstans måste vi välja russinen i Europa så att säga, eftersom vi inte kan vara borta hela sommaren. Plus välja sådant som både fyra vuxna och fyra barn mellan 14 och 8 år kan ha behållning av. 
 
Ungefär så här kommer det se ut:
 
Dag 1: Vi tar nattbåten från Sverige över till Travemünde  
 
Dag 2: Vi gör vårt första stopp i Würzburg och checkar in på hotell med pool. Där kan barnen hoppa av sig energi efter rätt många timmar i bilen. Würzburg verkar heller inte vara ett direkt fult ställe.
 
 
 
 
Dag 3: Vi åker vidare mot Österrike och stannar en natt i Salzburg.
 
 
 
 
Dag 4: Vi åker ner mot Kroatien. På vägen stannar vi några timmar i Sloveniens huvudstad Ljubljana. På eftermiddagen/kvällen är vi framme i vårt hus i norra Kroatien. Där stannar vi i en vecka.
 
Hem 
 
Dag 1: Vi åker från Kroatien upp mot Hallstatt som ligger i alperna i Österrike. På vägen pausar vi vid Postojna-grottorna i Slovenien som inte ligger speciellt långt från där vi bor i Kroatien. På eftermiddagen är vi framme i Hallstatt.
 
Dag 2: Vi stannar en extra natt i Hallstatt som ska vara en världens vackraste byar. Bara att vara i alperna liksom? Tjena!
 
 
 
 
Dag 3: Vi åker mot Tyskland och stannar en natt i Nürnberg som ska vara en spännande stad. Där har vi också hotell med pool så att barnen kan lattja av sig energi. 
 
 
 
 
Dag 4: Vi åker upp mot Travemünde för att ta nattbåten över till Sverige igen. På vägen pausar vi eventuellt några timmar i Kassel. 
 
Känns fab det här!

Besök i Huskvarna

Igår var vi hos min kusin som bor utanför Huskvarna. Släkten brukar bli bjudna dit vid trettonhelgen. Mysig tradition.
 
 
 
 
Vi blev bjudna på världens godaste tomatsoppa med fetaostkräm. 
 
 
 
 
Till fika blev det massor av frukt. 
 
 
 
 
Och glass!
 
 
 
 
Herregud så gott det är med glass, grädde och frukt. Svepte två portioner. 
 
Ursäkta men hur snygg moccamaster??
 
 
 
 
Man blir ju pigg bara av att titta på den. 
 
Fun fact: Min man fick en moccamaster i present när han slutade ett jobb för länge sedan. Han var väl 24 bast och jag 22 år eller nåt sånt. Jag tyckte att kaffemaskinen var supermärklig och mest krånglig. Vi hade den ett tag men sedan tröttnade vi (mest jag) och skänkte bort den till second hand till förmån för en perkulator. Inte visste jag att en moccamaster kostar typ 2000 SPÄNN ELLER IBLAND MER??
 
Grattis till den som fyndade en röd moccamaster på Myrorna. Om den ens kom så långt som ut i butikshyllan. 
 
Min kusins bebis visade sina flask-hållar-skills. 
 
 
 
 
Han håller den med ett en-fingers-grepp! Wow. Vi var alla mycket imponerade.
 
Efter några timmar rullade vi ut till bilen och bilen rullade hos hem till Skövde. 

Listan om 2019

Gjorde du något 2019 som du aldrig gjort förut?
Skrev en bok. 
 
Vad var din största framgång 2019?
Att jag fick högsta betyg i min skrivkurs. Att jag fick ett manus antaget. 
 
Och på ett personligt plan?
Att jag insåg att jag inte måste gå runt och ha så fruktansvärt mycket ångest hela tiden. Det måste inte vara ett grundtillstånd. Sökte hjälp för det. Kommer antagligen att börja äta vid behovs-medicin. 
 
Vilka platser besökte du?
Stockholm, Lund, Malmö, en terapistol, Göteborg, Köpenhamn, Lübeck, Hamburg, västkusten och lite annat gött. Minns i synnerhet en fika på ett café i Lund där vårt äldsta barn lyckades försätta ställets enda toalett i baklås. Han stängde alltså dörren efter sig på så vis att dörren haspade sig själv. Det låter omöjligt - men det går! Uppenbarligen. Medan cafépersonalen förbryllat försökte ta reda på om det satt en långbajsare där inne backade vi baklänges ut från lokalen. 
 
 
 
 
 
Bästa köpet?
Kan jag säga vårt kök? Är ändå riktigt nöjd över resultatet.  
 
Gjorde någonting dig riktigt glad?
När renoveringen var över. Har aldrig varit så lättad!!
 
 
 
 
 
 
Och ledsen?
Att jag har insett att jag lider av psykisk ohälsa med drag åt OCD och tvångstankar. De dagar jag inte har ångest inser jag hur mycket energi det slukar när tankarna bara loopar. Det kan göra mig ledsen för min egen skull, på något vis. 
 
Något oväntat som hände?
Att jag mådde så dåligt över vår renovering? Jag hade inte väntat mig det. Det jag har lärt mig är att o-ordning (som inte är mitt eget stök, he) stressar mig något enormt. Men bra. Då vet jag att jag inte ska köpa mig ett renoveringsobjekt. 
 
Årets låtar?
Allt med Lukas Graham om du frågar mig. Men sen är det barnen som styr vad som hörs i våra högtalare och då blir det Grannen Måns. Jag var i alla fall och såg Lukas Graham live i Göteborg och det var fett. Grannen Måns såg vi som väl var inte live. 
 
 
 
 
 
Favoritserie?
Oj... Så många! Norska Exit var en höjdpunkt (SVT). Filip och Mona hade en underbar ton (SVT). Dips var SJUKT kul (SVT), You (Netflix), Stranger Things (Netflix) och vad mer... Så många bra serier så lite tid och så dåligt minne!
 
Bästa filmen?
En del av mitt hjärta. 
 
Bästa boken du läste i år?
Öhhh... Minns helt ärligt inga specifika titlar men tycker alltid om allt med Jenny Jägerfeld, David Walliams och Sophie Kinsella. 
 
Vad gjorde du på din födelsedag?
Blev firad med min favoritblomma.
 
 
 
 
 
Är det något du saknar år 2019 som du vill ha år 2020?
Mer lugn i mig själv. Mer lugn i min vardag. Mindre ångest. Vore så skönt att bara få känna ett lugn. Att fixa att vara i nuet. Tack. 
 
Nyårslöfte?
Skriva klart bok nr 2, skriva ett manus, våga kontakta och nätverka med människor som jag tror kan lära mig saker, tro på mig själv och min förmåga. 
 
Högsta önskan just nu?
Förutom allt det där självklara... Ett 2020 där jag får vara ångestfri och känna lugnet i mig. Att kidsen kommer gilla min bok. Att jag får fortsätta skriva både böcker och manus och att kreativiteten flödar som piskeflø under en elvisp. 
 
 

Friluftsliv

Friluftsliv. Så mysigt! Och samtidigt... Inte.
 
Ibland ser friluftsliv mest mysigt ut på Instagram.
 
In real life kan det se ut så här när en familj, exempelvis våran, åker till skogen för att grilla korv:
 
13:00 Familjen anländer till skogen
13:01 Nu ska det göras upp eld! Åh vad hurtigt och friluftigt allt känns!
13:02 Mamman tänker att barnen kommer minnas en barndom full av idylliskt skogsliv och frisk luft.
13:03 Aaaahhh...
13:08 Barnen avbryter mammans funderingar om idyller genom att undra när det är dags att åka hem igen?
13:09 Mamman påminner om att friluftslivet endast har pågått i 9 minuter 
13:10 En nia in på lodrätt rad.
13:11 Det blåser kallt
13:12 Lustigt att iskalla vindar aldrig syns på Instagram?
 
 
 
 
13:15 Barnen vill verkligen åka hem
13:21 Mamman börjar bli riktigt trött på gnället 
13:24 Mamman frågar barnen om de även har sagt till sin far att de vill åka hem?
13:25 Det brukar nämligen bara vara mamman som barnen gnäller till 
13:31 Gnällkompost in på vågrätt rad
13:32 Mamman sätter upp frilufts-regeln att barnen endast får gnälla hos henne om de först har gnällt hos pappan
13:33 Jämställdhet kallas det!
13:34 På uppmaning av mamma går barnen och gnäller hos sin far
13:35 Fy vad kallt det är! 
13:40 Det går nästan inte röra på sig för att det blåser så kallt 
13:41 Mammans fingrar börjar domna bort 
13:42 Mamman vill också åka hem 
13:44 Alltså jättegärna vill mamman åka hem! 
13:45 Men det kan hon inte säga så att barnen hör
13:50 Nu måste mamman hålla god friluftsmin 
13:55 Barnen blir mutade med grillad korv och varm choklad 
14:00 Familjen åker hem efter ganska exakt en timma i naturen. 
 

Nyår 2019

Nämen hej 2020! Trevligt att ses. 
 
Vi hade en trevlig nyårsafton igår på alla sätt. Först åkte vi skridskor i solen. 
 
 
 
 
Sen åkte vi hem. Sen åkte vi skridskor igen vid 17-tiden tillsammans med våra Norgevänner. Jo jag kallar dom för Norgevännerna. Efter skridskovända nummer 2 åkte vi alla hem till oss och började förbereda kvällens trerättersmiddag.
 
Jag gjorde lingonbellini till fördrink. 
 
 
 
 
Våra kompisar hade med sig champagne och det tackade jag inte nej till.
 
 
 
 
Skål!
 
 
 
 
Till förrätt blev det toast skagen.
 
 
 
 
Ursäkta men hur trevligt att ägna kvällen till att laga mat??
 
Jag hade förberett noll och alla hjälptes åt istället. Så ska vi göra mer tillsammans med gäster känner jag. Varför ska en person stressa som en gnu med matlagningen (jag är i alla fall alltid en gnu i köket innan vi ska ha gäster) när man kan göra det som en social grej tillsammans? Sen blev saken igår inte sämre av att min kompis Carolina är superduktig på matlagning. Hon har en matblogg för alla som vill ha inspiration. 
 
Igår lärde Carro mig att man kan skära hasselbackspotatis i en slev. Då kan man nämligen göra djupa fåror utan att råka skära igenom hela potatisen. 
 
 
 
 
Till hasselbackspotatisen åt vi oxfilé, rödvinssås och bearnaise. Sååååå gott!
 
 
 
 
Sjuåringen hade gjort bordsplacering. Carolina är inte svinlätt att stava alla gånger.
 
 
 
 
Till efterrätt blev det pannacotta med kolapopcorn. Gott!
 
 
 
 
Efter min årliga nyårsquiz var det vips tolvslag och vi hann inte ens få fram något att skåla i. Men ett nytt år blev det ändå.
 
Nu ska vi vara unika och beställa pizza.