Spiderchick

Bebis hemkommen
 
Vi passade 1,5-åringen på eftermiddagen och fick äran att vara med vi hemkomsten. 
 
Vi stod självklart i fönstret och väntade. 
 
 
 
 
Och väntade. Och väntade. 
 
Det kändes lite som att vi stod och väntade på tomten?
 
 
 
 
Till slut såg vi så äntligen konturerna av en bebis komma gående över gårdsplanen! Eller ja, vi såg väl mest föräldrarna och ett babyskydd, men ni fattar. 
 
En riktig liten gullis! Så nykläckt att vi absolut inte vågade röra honom. Bara titta. Ett ytterst försiktigt tittande! 
 
 
 
 
Efter titten backade jag, Spiderpapa och sjuåringen vördnadsfullt ut från lägenheten. 
 
Det kändes liksom läge att lämna den nyblivna familjen om fyra ifred. 
att slita sig loss

undebar känsla när bebis kommer hem

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress