Missfall

 
Hej Anna! 
 
Vad ledsamt och tråkigt med ett missfall ♥ Jag har personligen själv aldrig råkat ut för det, där emot har jag flera vänner som har haft missfall. Alla har barn idag.
 
Innan jag själv blev gravid visste jag inte hur pass vanligt det ändå är med tidiga missfall, man pratar ju inte så mycket om det. Icke desto mindre är det naturligtvis både jobbigt och ledsamt när det händer. 
 
Jag har även en kompis som tyvärr fick ett sent missfall. Så här några år senare har hon tre (!) (hehe) barn så efter en tuff tid fick hon sina efterlängtade skatter. Trippelt upp dessutom. Även om ett barn naturligtvis aldrig kan ersätta ett annat barn. 
 
Eftersom jag själv inte har några personliga erfarenheter tänkte jag kolla om det är någon av er som läser här som vill dela med er? Hur går man vidare efter ett missfall? Vad gör man när allt känns hopplöst? 
 
Stor kram, massa pepp och kärlek till dig Anna! 
 
 

Freaks of nature

Okej. På tal om det här med tänder.
 
Är inte tänder några slags freaks of nature? Här har vi en del av människan som kan växa precis hur som helst. Mjölktänderna är ju okej, dom ploppar ut ur tandköttet och fortsätter den givna filen rakt nedåt men tänderna som kommer därefter?! Det är ju ett rent potpurri av slumpmässig placering. Dom kan växa snett, växa inåt, utåt, brett isär, tätt ihop, på varandra, huller om buller, dom kan vara små, stora, runda, spetsiga... VAD HÄNDER?? Jag vågar inte ens tänka på hur jag själv hade sett ut i munnen om det inte vore för tandställningar, påbyggnader, implantat, lagningar och diverse annat underhåll. Det hade inte varit ett rätt i min mun.
 
Och när man i tonåren äntligen har fått ut alla vuxentänder och möjligen betat av en tandställning eller fem och där med haft lugn och ro i munnen under några år -  ja då kommer visdomständerna och förstör stämningen. 
 
Själv hade jag en visdomstand som växte rätt ut i kinden. Jomen tack jag vill absolut tugga mat med KINDVÄGGEN!
 
Tänk om fingrar betedde sig likadant i sin utväxt? Eller tår? 
 
Mina tår växer all over the place så jag måste ha en metallställning som rätar ut dom. 
 
Någonting gick väldigt fel när universum kom på idén om tänder. Jag misstänker nästan någon slags praktikant-inblandning?
 
Japp.
 
Det var dagens rant om tänder.
 
 
Person som har rimliga funderingar kring tänder. 
 
 

En helg i januari

Vi har haft en finfin helg.
 
Igår åkte vi hem till min pappa. Pappa själv var inte hemma där emot min bror och Hanna. Dom bor nämligen där eftersom dom är hundvakt. Pappa är i Mexico och glassar men det behöver vi inte prata om.
 
Min bror och Hanna passar Safira.
 
 
 
 
Safira har tydligen väckt sina hundvakter flera gånger varje natt plus tycker att det är morgon vid 05-snåret. Hu! Jag tror att det är Safiras sätt att träna bror och Hanna som snart är bebisföräldrar. Omtänksamt av henne ändå. 
 
Vi dukade upp till tacomiddag.  
 
 
 
 
Och sedan var det dags för spelkväll. 
 
 
 
 
Vi spelade Ticket to ride. Har ni spelat det? Jag förlorade med gigantiska marginaler. Men det var ett roligt spel fram tills jag insåg det.
 
 
 
 
Sen åt vi glass. 
 
 
 
 
Vid 21-snåret åkte vi hem och barnen somnade som små minigrisar i sina sängar. 
 
Idag söndag hade vi bestämt träff med några kompisar på ett friluftsområde här i stan. Rent klädmässigt lämnade vi inget åt slumpen. Spiderpapa tog på sig dubbla underställ och jag hade multipla tjocktröjor under jackan. Våga vägra frysa!
 
 
 
 Notera gärna att jag har trollat bort min ena hand.
 
 
Det var SÅ mycket folk i omlopp på detta friluftsområde! Det kändes som att varenda Skövdebo var ute på tur i snön. Rena rama Norgefasonerna. 
 
- Det måste vara någon slags happening som händer? funderade jag och tänkte att det var goodiebags eller chans till storvinst någonstans som fick människor att florera så till den milda grad.
 
Men det var det inte. Tydligen är folk gärna i skogen på helgen?? 
 
Nåväl.
 
Syftet med vår skogsliga närvaro var att hitta en mysig plats att grilla korv på och mina önskan var att grädda PINNBRÖD! Jag har inte ätit pinnbröd sedan min barndom så det var hög tid att återuppleva detta. Efter många om och men, ett antal sidor tidningspapper, fyra tändsticksaskar och prat om "McDonalds istället" fick vi igång något som liknade en eld. 
 
Några hann äta rå korv. 
 
 
 
 
Men titt´ här! Glöd. 
 
 
 
Pinnbrödsgrillandet avancerade snart upp till hela brödflätor. 
 
 
 
 
Barnen grillade Nobless. 
 
 
 
Efter maten lekte vi kurragömma bland träden. 
 
 
 
 
 
Sen blev vi sugna på kaffe.
 
Men ödet ville annat. 
 
 
 
 
Ville man ha koffein fick man ställa sig i pölen på marken och hoppas att något togs upp genom fotsulorna. Jag säger inte att det var dåligt, jag säger bara att det tar lite längre tid att dricka kaffe på det sättet. 
 
Well.
 
Man kanske inte kan ge oss pris för bästa friluftsmänniskor direkt, men fria var vi och många timmar luft fick vi. Roligt hade vi också. Som alltid med våra kompisar. 
 
En fin helg. 

16. Welcome ladies and all remaining gentlemen

Det är lördag och Veckans Smash är tillbaka! YEY!
 
Vi har haft två veckors paus men nu är vi igång igen. Känns fab! I veckans avsnitt "bettar" vi på vad som komma skall under 2018. Jag lyckas avslöja en tydligen okänd (??) graviditet och Regina gissar betydelsen av nya svenska ord. Hur bra koll har hon egentligen på vårt språk??
 
Sen snackar vi Golden Globe och oundvikligen därför även Oprah. Vi pratar feminism, egoistiska bloggnamn, hostattacker och mycket mer! Lyssna här nedan eller där poddar finns. 
 
Häng gärna med oss på fejjan också vettja. 
 
Över och ut. 
 
 

Föräldrar och barn med tveksam ålderskillnad

Jag såg det här hos Regina - att VeckoRevyn satt ihop en lista med föräldrar och barn i tv-världen vars ålderskillnad är tveksam. 
 
 
 
 
Tycker ni att 15 år låter ungt? Well, det är rena pensionsåldern om vi jämför med nästa. 
 
 
 
Tycker ni 4 år låter ungt? Well det är rena myndighetsyran om vi jämför med nästa. 
 
 
 
 
ETT ÅRS skillnad på mor och son. 
 
Hej jag heter Olympius och jag är en jordsnurr. Jag blev gravid när jag låg i min egen mammas mage.
 
Typ.
 
Sedan jag själv blev förälder och alltså fick en uppfattning om när folk i regel får barn är det här något jag har tänkt på SÅ många gånger! Det är liksom helt orimligt att tillsynes unga människor har typ fem tonårsbarn. Jag fattar att äldre personer kan spela yngre och vice versa MEN ÄNDÅ!
 
Eller när familjer gör aktiviteter ihop på film som jag i egenskap av förälder vet aldrig hade funkat IRL. Eller när en familj är tillsammans i en scen men så i nästa scen sitter föräldrarna själva på en restaurang. 
 
- VEM HAR BARNEN?? vill jag kliva in i tv-rutan och fråga. 
 
Jag vill reda ut och reda upp. Få all fakta. Korten på bordet för fäsen. 
 

Stympförsök

Vad ser ni här då?
 
 
 
 
En elefantöraväxt tänker ni.
 
Nej nej. Det ni ser är ett STYMPFÖRSÖK!! 
 
Igår hade Spiderpapa och femåringen en fotbollsmatch på nedervåningen (med en mjuk boll bör tilläggas, vi är inte helt galna). 
 
- Mamma! Pappa sköt bollen på en blomma! hörde jag femåringen ropa.
 
Jag tog inte så mycket notis om det just då men sen kom jag ner och såg att min älskade lilla elefantis var helt SNED. Snudd på avbruten! Så här ska hon se ut egentligen:
 
 
 
 
 
Stackare.
 
Denna fina moderplanta som burit, fött och närt alla de andra öronen. Helt osjälviskt har hon gett av sig själv och skapat hela den elefantörakennel som nu stoltserar i vårt vardagsrum. Hon har till och med små bebisar att ta hand om i sin kruka i DETTA NU! Hon ska inte behöva vara rädd för att bli avbruten (bokstavligen) en onsdag i januari. 
 
Nu har jag i alla fall ställt henne vid väggen så att hennes blad kan ta lite stöd. Förhoppningsvis rätar hon snart upp sig och vi kan lägga den här traumatiska händelsen bakom oss. 
 
Jag förstår att det här skakar om er lika mycket som det har skakat om mig så jag håller er uppdaterade om hur rehabiliteringen går. 
 

Triumfresan fortsätter

Min triumfresa genom realand fortsätter. 
 
Jag har varit på jakt efter en vinterjacka som passar att ha på promenader, på lekplatsen, i pulkabacken och så där. Jag har ju min marinblå kappa men hur mycket jag än älskar den kappan så är den inte passande för alla tillfällen. Så idag sprang jag på DEN vinterjackan på H&M:s rea.
 
Kolla!
 
 
 
 
I love it!
 
Snygg färg, perfekt luftig, stora fickor, stor luva och sen är den LÅNG så jag slipper hot om urinvägsinfektion varje gång jag kliver utanför dörren i minusgrader. Det känns som att jag har dragit på mig en fluffig sovsäck vilket helt är känslan jag vill åt. Jag kan liksom dra på mig min jacka och rulla ut i trädgården och lägga mig där. Om jag skulle vilja? Och det vet man aldrig när det infallet trillar över en.
 
Enda nackdelen är att nederdelen av jackan har två långa snören som jag inte riktigt förstår poängen med?
 
 
 
 
 
 
Å andra sidan förstärker snörena känslan av att jag har på mig en sovsäck så dom får antagligen vara kvar. 

Sjuhundramiljarder val

Jag ringde mitt försäkringsbolag igår. Innan jag kom fram till kundtjänst erbjöds jag en hel all inclusive-buffé av olika alternativ.
 
Vill du teckna ny försäkring tryck ett. Gäller det befintlig försäkring tryck två. Would you like to hear this in english please press three.
 
Jag trycker 2.
 
Gäller det egendom tryck ett. Gäller det personskador tryck två.
 
Jag trycker 1.
 
Gäller det privatperson tryck ett. Gäller det företag tryck två.
 
Jag trycker 1.
 
Vill du höra alla val igen tryck ett. Vill du gå vidare till en miljard fler olika helt ovärda val som frestar ditt i-ländska tålamod innan du får prata med en riktig människa tryck två. Would you like to hear this in eng...
 
Här är det möjligt att jag tappade mitt tålamod.
 
- I DONT WANT TO SPEAK ENGLISH! Jag vill bara få kontakt med en HUMAN BEING. HELST THIS YEAR!
 
Du är på plats nummer ett.
 
Hundra.
 
Femtiotvå.
 
I kö.
 
Jag:
 
 
 
 

Snälla svara på veckans teori i min blogg!

Okej, jag har en teori. 
 
Antingen är man en tandstensperson eller så är man en hålperson, vilket är en teori som jag har tagit fram tillsammans med Matilda. Jag är nämligen en hålperson som har haft flera hål i mina tänder, där emot har jag aldrig någon tandsten. Matilda där emot har tandsten så det räcker till flera personer, men hon har aldrig haft ett hål. Vi tror alltså att man är antingen eller. 
 
Nu testar jag den här teorin på er. 
 
Vem är ni? 
 
1) TandstensMatilda 
När du ligger där i stolen hos tandis vet du att det första du kommer få träffa är den lille räfsen. Sen räfsas det sten som fanns det ingen morgondag. Det är byggmaterial till en kinesisk mur i miniatyr som kommer ut ur din mun. Men hål. Det har du minsann inga. 
 
2) HålMoa 
Du vet precis hur det känns att ligga med munnen full av bomull och borrar. Men så räcker det även med att du tittar på en bit choklad så börjar kariesen röra sig i tandköttsfickorna på dig. Eller nja, riktigt så illa är det kanske inte, men du har lagat hål. Det har du. Flera stycken. Det har du. 
 
Sen finns det säkert en tredje part också som varken har tandsten eller hål utan bara seglar genom livet med intakta tänder på alla vis. Men dom behöver vi inte prata om.
 
 
 
 

Tandläkarbesök med bra odds

Jag startade den här morgonen med att gå till tandläkaren. Yey! Jag har nämligen misstänkt att jag har ett hål, vilket jag även hade. 
 
- Du var senast här 2014, konstaterade tandis. Det var ganska länge sen.
 
Jo tack. Jag skulle gått förra året men då blev det avbokningar/ombokningar/missförstånd med tiden och jag blev debiterade för ett uteblivet besök. Det gjorde mig så sur att jag vägrade boka in en ny tid när tandläkaren erbjöd detta. 
 
- Jag vill inte ha en ny tid! Mina tänder ska få ruttna i evighet! HA! ville jag fräsa åt dom. 
 
För det kunde tandläkaren gott ha!!
 
Eh. Ja.
 
Hur som helst var tandläkaren jag träffade idag väldigt trevlig. 
 
- Det förvånar mig att du har ett hål. Du som har så fina tänder, tyckte hon. 
 
- Va?? Har du tittat i rätt journal? undrade jag. 
 
Jo det hade hon.
 
Möjligt att hon ville smeka mitt tandego en smula så att jag ska gå dit oftare. 
 
Sen kollade hon upp vart jag hamnar på skalan i en försäkring och jag hamnade på nummer 4 av totalt 10 och ska i så fall betala 113 kronor i månaden. Det är ju mindre än Netflix? Jag trodde att jag skulle hamna på plats 11 av 10 med tanke på hur många hål jag har haft plus att jag har massa implantat, låtsaständer, biter snett, jobbar som olegetimerade snasktestare och så vidare och så vidare. Jag har inga bra odds liksom. Men tydligen inte så dåligt som jag trodde. 
 
En ganska bra start på morgonen ändå. 
 
 
 
I hissen mot tandis. 
 
 

Slut på julledigheten

Jahapp då var vår jul och nyårs-ledigheten över för den här gången. 
 

Vi har hunnit med en hel del under vår ledighet. Åkt skridsskor, besökt Balthazar, bowlat, träffat kompisar, haft fikabesök, varit fikabesök, gått på bio, varit hemma och varit borta. Sen har jag även haft besök av mina barndomsvänner. Vi ses inte så ofta för vi bor i olika länder men när vi träffas är det som att träffa sin ryggrad på något vis. Vi växte ju upp tillsammans och har upplevt så mycket ihop. Vi är varandras barndom. Så även om vi inte umgås frekvent längre känns det fint att ha kvar kontakten och jag vet att jag skulle kunna ringa när som helst om vad som helst. 

 

I övrigt har jag och familjen under den här ledigheten skrattat, tjafsat, myst, lagat god mat, haft noll matinspiration, varit pigga, varit trötta, velat samma sak, inte velat samma sak, njutit av inga rutiner, längtat efter rutiner, längtat bort, längtat hem, haft roligt, gått varandra på nerverna och så vidare och så vidare om vartannat huller om buller.

 

Ungefär så där som det är att vara lediga tillsammans i en familj. 

 

Julledigheten 2017/18 - you´ve been a blast! 

 

Solnedgång över casa Spiderchickus igår. 
 

Födelsedagsfirande i paradiset

Igår var vi bjudna till min kusin utanför Jönköping. Mycket trevligt. Det var kalasdukat då mitt kusinbarn fyllde år den 30 december och min kusin fyller år 15 januari. Så nära men ändå med ett helt årsskifte emellan. 
 
 
 
 
Till lunch fick vi tomatsoppa med fetaostkräm, bröd, kex och goda ostar. En lunch helt i min smak. 
 
- Det här var faktiskt gott, sa min moster och hintade där med att hon möjligen hade förväntat sig något annat. 
 
 
 
 
Alltså, det VAR väldigt gott! Jag noterade mental att jag ska koka denna soppa hemma någon gång. 
 
Sen spelade vi kort och chillaxade. Mycket roligt att nuförtiden kunna spela spel utan att behöva fejka vinst för de minsta. Det förhöjer helt klart upplevelsen för alla inblandade. 
 
 
 
 
 
Jag hade prickig klänning och gjorde v-tecken. För det är jag bra på!
 
 
 
Efterrätten bestod av glass, grädde, choklad och massor av färsk frukt. Aaaah så gott! 
 
- Är ni i paradiset? frågade någon på Instagram och ja, det var vi.
 
Igår eftermiddag låg paradiset 1 mil öster om Jönköping. 
 
 
 
 
 
Ursäkta men hur sött är inte detta då??
 
 
 
 
 
Vår åttaåring är en riktig bebismagnet. Jag vet inte varför, men mindre barn är alltid väldigt förtjusta i honom. Jag tror att han har någon slags snäll-aura going on. Igår ville lillysslingen vääääldigt gärna vara nära sin äldre släkting, mest hela tiden. 
 
Syns ej i bild: Fem vuxna som i korus utbrister naaaaaaaaw.
 
 

Random things

Här kommer några Stranger random things.
 
1. Senast jag var på återvinningscentralen var det någon som höll på att återvinna en hel busskur. Det ska jag tänka på nästa gång jag klagar över att hur jobbigt det är att återvinna några bitar papp. 
 
 
 
 
2. Innan jul fyndade jag en tröja på H&M. Jo det var ett tag sedan nu men jag tycker fortfarande att det är värt att nämna. Jag hade nämligen spanat på tröjan innan den hamnade på rea och när sådant händer, ja då minns man det. Ursprungspris 499 kr. Mitt pris 200 pix. Ha! Jag log i mjugg hela vägen ut från affären. 
 
 
 
 
 
3. Slutligen vill jag visa er den här nyheten som jag snubblade över för ett tag sedan. Jag har aldrig varit med om så många turer i en och samma ingress? Och tänk er förvirringen som måste uppstå när man tror att det brinner i ett lager för fisar?? Gasexplosionsrisk! Någon?
 
 
 
 
 
Slut på random things. 
 

Extreme make over

Jag vet att utseendet inte spelar någon roll. Det är insidan som räknas och allt det där. 
 
Men jäklar vad SNYGG vår perkulator blev med den nya ploppen
 
Före:
 
 
 
 
 
 
Efter: 
 
 
 
Snacka om lyft! 
 
Perkulatorn ser tio år yngre ut. MINST. 
 
Med det sagt tycker jag fortfarande att vårt hushållspapperstrick är THE life hack of THE decennium. Viktigt att inte det hamnar i skymundan. 

Ledighet och jobb

Igår var jag, Matilda och barnen på Balthazar siencecenter. 
 
Barnen lekte, vi åt lunch och såg en vetenskapsshow. 
 
 
 
 
 
 
 
 
- Finns det någon som vill hjälpa mig på scenen? undrade tjejen som höll i showen vart på ALLA barn i publiken viftade ivrigt med händerna. 
 
Femåringen var nästan uppe på scenen så ivrigt viftade han. 
 
Man bara måste älska barns totala ickerädsla för att stå inför folk. 
 
Sen blev jag serverad på ett fat. 
 
 
 
 
Idag (just nu) är jag på jobbet.
 
Jag jobbar förvisso en del hemma under detta jullov men idag är jag på plats på kontoret och försöker reda ut vart jag det är jag egentligen gör?? Öööh... Jag blir så enormt dagvill och förvirrad av all ledighet och alla sovmorgnar. Vad är det för dag idag? Vad har jag för arbetsuppgifter? Vilka är min kollegor? Hur får man igång kaffemaskinen? VAD HETER JAG ENS? 
 
 
 
 

Sovmorgonstider

Igår gjorde jag och Matilda upp planer med barnen, för idag. När valet kom till att ses klockan 10 eller klockan 12 så valde vi klockan 12 - för att slippa ställa klockan!
 
 
 
 
 
 
Förstår ni till vilken punkt vi har kommit i våra föräldraskap?? Barnen tar liksom sovmorgon så här på jullovet! Det är en galen och helt underbar känsla. 
 
Min värsta sömnbristperiod hade jag när minstebarnet var bebis och storebarnet 3 år. Då ammade jag bebis till och från hela natten (han sov förvisso och jag liggammade och sov typ också men detta kan knappast kallas för kvalitetssömn) och sen blev jag väckt 05:30 av treåringen varje morgon. Ingen bra match. 
 
Nu kan jag vakna klockan 08 och upptäcka att det ligger två barn inknôdda mellan mig och Spiderpapa och jag har inte ens märkt att dom smugit över. Jag har liksom borrat ner mig i en djupsömn som länge var helt förlorad. 
 
Förr hann vi med frukost, mellis, tio blöjbyten, en bajschock, två lekplatsbesök, en mathandling, sjutton spillolyckor, fyra klädbyten och två svenska högtider innan klockan ens var nio. Nu går en förmiddag på ett kick med barn som inte har några problem att sysselsätta sig själva.
 
Mmm. Fina tider. 
 

Nyårsafton 2017

Vilket fabulöst avslut vi hade på 2017 igår! 
 
Vid kl 17 kom ett helt gäng med gäster hem till oss. Vi började med tilltugg och bubbel. 
 
 
 
 
 
Sen gick vi ut på en snöig promenad. Att ta sig utomhus är ett hett tips när man firar nyår tillsammans med barn. Kidsen får springa av sig sin pirriga energi och de vuxna får andas frisk luft med löften om en kväll med mycket ork. 
 
 
 
 
 
Vi grillade marshmallows. Enkelt och ack så älskat av alla åldrar. Vissa gav mer färg till marshmallowsen än andra. Men det där är en smaksak. 
 
 
 
 
 
Sen gick vi in igen och det var dags för förrätt. Halloumiburgare på mini-vis. Mycket delikat! Vi hade knytkalas och som värd måste man bara älska när gästerna har med sig det ätbara. Stressnivåerna sjunker markant. 
 
 
 
 
 
Sen dukades huvudrätten fram. Potatisgratäng och kött (som jag nu helt har glömt av vad det var för sort) och massa annat smarr (om jag hade startat restaurang är det alltså så här menybeskrivningen hade sett ut "potatisgratäng med kött som jag inte minns vad det är och annat smarr) (kommunikativt, verkligen).
 
 
 
 
 
Jag stod för efterrätten. Frozen cheesecake med citron. Det är min go to-efterrätt som alltid gör succé. Jag googlar alltid mitt eget recept.  Mvh // ödmjuk tjäj
 
 
 
 
 
När vi var klara med alla rätter var klockan 23:00 och vi plockade fram ett spel - Tre snabba svar. Sjukt kul! Det går ut på att man, som namnet antyder, ska ge tre snabba svar på bara några sekunder. Frågan kan till exempel vara "säg tre tjejnamn på tre bokstäver" eller "säg tre saker man inte kan göra i en hiss". Det låter enkelt men på kort tid och under press blir det plötsligt extremt svårt. Vid frågan "säg tre ord med hål i" svarade jag "hålfot" och "håååål of fame". Rätt smart ändå om jag får säga det själv. 
 
 
 
 
 
Sen slog klockan 12. Vi skålade, tände tomtebloss och tittade på grannarnas fyrverkerier. 
 
 
 
 
 
 
Igår: Stod värd för nyår.
Idag: Kan öppna en blomsterbutik. 
Eller nej nej, idag: Kan öppna en blomsterBOUTIQUE!
 
 
 
 
 
 
Titt så fint! 
 
Nu ska vi snart åka till min pappa och käka nyårsdagsmiddag. Graden av lyx att inte behöva laga mat idag går ej att beskriva i ord. 
 
Över och ut. 
 

Sista dagen på året

Jahapp då har vi kommit till årets sista dag.
 
Ikväll blir det PAAAAAAAAAARTY!! UNTZ UNTZ UNTZ! YEAHHHHH! Klackarna i taket tjalalalala klackarna i taket tjaaaaaaaaalalalala...
 
 
 
 
 
... SKOJA! 
 
Herregud ett av mina största glädjeämnen i livet är att jag har passerat fest-strecket vad gäller nyår. Jag längtar inte tillbaka till ungdomens dagar alls vad gäller den aspekten. Hu! Mina bästa nyårsaftnar har jag upplevt sedan jag barnen kom. Det blir som det blir. Jag älskar föräldralivet på det sättet.
 
Ikväll ska vi ha gäster. Barn och vuxna huller om buller. Lekar, spel, kvällsvandring i skogen, marshmallowsgrillning över öppen eld och trerättersmiddag står på agendan. Samt naturligtvis min årliga nyårsquiz som absolut ingen efterfrågar men som jag gladeligen sätter ihop varje år. Är det traditon så är det!
 
 
 
 
Vi blir totalt 14 personer. Egentligen får vi inte plats allihopa men jag tänker att vårt hushåll är som en humla. En humla kan ju egentligen inte flyga men gör det ändå. Vi får egentligen inte plats men vi kör ändå. Finns det hjärterum då finns det sjärterum.
 
 
 
 
Mina tre hetaste tips för bästa nyårskänslan: Ballonger, blommor och servetter i glasen. Behövs inte så mycket mer. 
 
 
 
 
Gott Nytt År kära vänner! 
 
Vi hörs nästa år! Mjehehe... 

Så gick vikingachipsen i graven

Så kom då dagen då jag insåg denna chipssorts rätta namn:
 
 
 
 
 
Vickningschips.
 
Jag upprepar. VICKNINGS-chips.
 
Under hela den chipsmedvetna delen av mitt liv har jag trott att dom heter VIKING-chips. Förpackningen är ju blå och jag har någonstans dragit en parallell mellan Sveriges flagga och vikingar. Supernordiska chips liksom. Märkligare teman har väl upprättats i samband med snacks. 
 
Men neeeeeej då. Dessa friterade potatisar har alltså inget med skäggiga karlar och träbåtar att göra. Istället är det vickning som åsyftas??
 
A ja.
 
Om jag nu ändå ska omvärdera halva min existens så kan jag väl likväl göra det under årets näst sista dag. 
 
 

Horoskop 2018

Jag måste säga att mitt horoskop för 2018 ser lovande ut. Oooh ja. 
 
Ifall jag tror på horoskop?
 
Om dom är dåliga - nej.
 
Om dom är bra - ja.
 
För 2018 är mina karriärhoroskop bra så jag tror självklart att allt kommer slå in! 
 
 
 
 
Superhärligt år? Jo jag tackar på förhand. 
 
 
 
 
Okej, jag vet att det är lätt att applicera horoskop på sitt eget liv och ba det stämmer jööööh! Men det här med bromskloss tycker jag faktiskt stämmer. 2017 har inte varit mitt år rent jobbmässigt. Jag har fått massor av nej på förslag som jag har lämnat i olika projekt. Jag var aktuell för jobb som sedan inte alls kändes bra i magen. Jag har testat stand up och fick black out. Jag har blivit besviken på samarbetspartners med mera med mera. Sen har mycket i jobbet även varit bra, men överhängande många delar har varit segarbetade. Jag ser MYCKET fram emot mer vind i seglen. Det förtjänar jag. 
 
 
 
 
Det här med två spår tycker jag också stämmer. Jag vill förvisso alltid tusen olika grejer (är verkligen en typisk tvilling i den aspekten) men det senaste året har jag i tanken velat mellan två drömmar specifikt. Den ena är att satsa mer seriöst på humor. Den andra är att jobba med barn som målgrupp. Fråga mig inte hur eller på vilket sätt, det är bara en känsla jag har. 
 
Well. Välkommen 2018 säger jag. 
 
Jag har förresten hämtat min årsfakta (ni hör, nu kallar jag det för fakta) från Elle och Damernas. Hur ser era horoskop ut? Får ni en känsla av att dom kaaaan stämma eller är det ren humbug? 
 
Tidigare inlägg Nyare inlägg