Sju saker ni inte visste om mig

1. Jag ogillar att låta mat stå framme. Jag får svettningar bara jag tänker på folk som låter smör eller mjölkpaket stå framme på diskbänken en hel morgon och förmiddag. Hu! 
 
2. Jag har aldrig somnat vid en nattning av barnen. Det är imponerande ändå, snudd på superkraft, med tanke på hur trött jag har varit under vissa småbarnsperioder. 
 
3. Jag HATAR all typ av skval-ljud. Vi har till exempel skvalmusik i fikadelen på kontoret, något jag alltid går och stänger av. Sedan går någon och sätter på musiken igen. Och så stänger jag av. Och så sätts det på. Och så stänger jag av. Och på så vis får vi alla sträcka på benen om dagarna. 
 
4. Jag dricker en kopp te varje vardagkväll. Ente ena kväller utan ena kôpp är mitt mantra. På västgötska.
 
5. Jag är alltid i extremt god i tid. Jag måste snarare hejda mig själv att inte vara i föööör god tid. 
 
6. En dålig sida jag har är att jag ofta vill justera saker som är bestämda. Inte att jag avbokar, utan mer att jag vill toppa det som vi har bokat. Jag tänker att saker kan bli ÄNNU bättre och ÄNNU roligare om "vi gör så här istället". Jag vill optimera livet liksom. Men min man kan bli rääääätt trött på mig. 
 
7. Jag kan ta loss mitt eget huvud och balansera i näven. Det är sant! Kolla:
 
 
 
 
 
Slut på saker ni kanske ändå visste om mig?

Rosé, rökelser och tågförsening

I fredags var jag och Matilda på jobb i Göteborg. 
 
En del andra viktiga saker hann vi också med. Exempelvis mat och rosé.
 
 
 
 
 
 
 
 
Samt ett besök på Regnbågen i Haga. Matilda, som har lagt sig till med en andlig sida, kom ut från butiken med både rökelser, oljor och diverse stenar. Snart kan hon säkert börja spå mig *längtar*
 
 
 
 
 
Själv la jag mina slantar på Monki. Jag hittade två skjortklänningar samt glasögonen som jag har på mig på bilden. Nöjd tjäj häj. 
 
 
 
Sen tog vi tåget hem till Skövde igen. 
 
Tydligen tar SJ en avgift på 1200 kronor om du inte har betalat för resan innan du stiger ombord. Jag kunde inte låta bli att tänka att... Det är kostnaden av en helt vanlig biljett? Pardon me, men jag har betalat över 2000 kronor någon gång när jag har bokat jobbresa till Stockholm med kort varsel. Så BAAAM SJ. Man kan visst köpa "biljett" ombord.
 
 
 
 
Jo jag vet, nu kommer ni komma med massa förnuftig biljettåsikter och slå hål på min slå hål på SJ, men vi kan väl låtsas som att jag är smart okeeeeeej?
 
Jag ÄLSKAR för övrigt att konduktören på tåget meddelade att hon följer mig och Matilda på Instagram.
 
- Ni brukar nämna att tågen alltid är sena, skrattade hon.
 
Och så skrattade vi. Och skämdes lite.
 
Och sen blev tåget sent. 
 
Haha... Åh ♥ Jag hyser någon slags hatkärlek till den svenska infrastrukturen. Helt klart. Dock bara kärlek till konduktören i fråga. 
 

Ångest

Jag har varit så skör den här veckan. Det har hänt så mycket konstigt och ångesten har legat och puttrat under ytan.
 
Men så är jag en person som inte gillar att älta saker eller hänga mig kvar i det som är tråkigt. Jag går hellre vidare och fokuserar på det som är roligt och bra. Där med känner jag att jag även vill blogga om det som är roligt och bra för livet är fullt att braiga grejer, varje dag.
 
Jag vill ha en glad energi här på bloggen. Inte för er skull, utan för min skull. Men vad sänder jag då ut till er? En bild av mig som ständigt happy clappy? Det är inte rättvist för jag är inte alltid happy clappy. 
 
Därför vill jag nämna att jag har varit skör den här veckan. Och glad också! Och ångestfylld. Och tacksam. Och glad. Och ledsen. Och... Fasen vad mycket känslor man känner hela tiden? I alla fall jag. Och det är ju helt okej. 
 
Men skörheten och ångesten får gärna lämna till nästa vecka. Tack och bock. Ni hittar ut själva. 
 
 
 

30. Hämnden är ljuv

Avsnitt 30 av Veckans Smash osar hämnd.

 

Regina har nämligen googlat fram artiklar och intervjuer som jag har medverkat i genom åren vilket involverar både koalabjörnar, bil-tester och radiodokumentärer. I synnerhet radiodokumentären som jag medverkade i 2011 förvånade mig, det låter INTE som jag!

 

Vidare är jag, som ni vet, aktuell som "cover girl" och Regina har blivit intervjuad i Expressen där hon sätter ner foten gällande en skammande reklam. Väl rutet!

 

Vad är det förresten för nytt, användbart ord som jag har lärt mig? Det får den som lyssnar veta... Joråsatte.

 

Det och mycket mer i Veckans Smash! Hoppas ni gillar!

 

 

Cover girl

Kolla här! 
 
Nu har tidningen Bra Affärer kommit ut och titta vem som är på omslaget:
 
 
 
 
Ta-da!
 
Eders Bloggiga Höghet Spider von Chick. 
 
Idag har jag slängt mig med ordet "cover girl" liiiite för många gånger för att det ska vara charmigt. Men som sagt, jag får passa på.
 
Jag tänkte först att det här är mitt första tidningsomslag. Men sedan påminde min kompis Rebecka mig om att min tunga var med på omslaget av vår gymnasieskoltidning Pirri Pirri (jag duttar tungan på en chillifrukt) (fråga inte). Så det här är mitt andra tidningsomslag, för ordningens skull. 
 
 
 
 
 
Det var alltså Bra Affärer som jag blev intervjuad av för några veckor sedan. Jag länkar till intervjun när den ligger på webben. 

Viloposition

Igår körde jag ett body balance på gymmet. Det är stretching, styrka, avslappning, mindfullness och lite allt möjligt inbakat i det passet.
 
Det är så himla skönt att stretcha ut kroppen och mindfulla knoppen! En timma försvinner i ett nafs. 
 
Igår lärde jag mig att man gärna ska sitta så här 30 minuter om dagen. Det är en så kallad "viloposition" som är superbra för höfterna. 
 
 
 
 
 
 
Ja fast man ska ha hälarna i golvet förstås och möjligen sitta betydligt rakare i ryggen. Hur nu det någonsin ska bli möjligt för mig?? Hela jag måste bli cirka 450% vigare och smidigare. Men jag tänker att jag ska öva på detta en stund varje dag och vips kanske hälarna får kontakt med golvet? Just nu är det på intet sätt en "viloposition" för mig eftersom varje gång jag sätter mig ofrivilligt kvider något i stil med oooooöööööiiiiiiooo... Tjejen som håller i body balance-passet där emot kan vila med benen bakom huvudet. Typ. 
 
Japp. Nu vet ni vad jag kommer pyssla med framöver.  
 
 

Varm macka med...

Ursäkta bild på uppsliten varm toast men... 
 
 
 
 
 
 
Kan vi snacka om den röda lilla rackaren. Tomaten! 
 
Varför blir den alltid ÖRTTIO MILJARDER GRADER VARM?? Jag tror alltid att tomat är en god idé på varm macka men det är det inte! Den kommer ju ut ur ugnen som en rykande het kolbit och förhalar hela ät-upplevelsen eftersom jag måste vänta jättelänge på att den ska svalna. Till slut tröttnar jag på att vänta och så plockar jag helt sonika bort den så jag kan börja äta någon gång.  
 
Min man har en teori om att tomaten blir varm för att det är så mycket vatten i den. Den kokar liksom. Och det låter ju rimligt. Men sen tänker jag på gurka, som ju består av 96% vatten, skulle den bli lika varm? Jag vet inte. Jag vet bara att jag måste sluta tycka att tomat är en god idé att värma upp under ett lager ost. 
 

29. Hellre fel än långsamt

Avsnitt 29 av Veckans Smash går i racerfart! Ändå lyckas vi avhandla en hel del. Exempelvis Reginas okända Youtubekarriär, min barbariska metod för att sy upp gardiner och vad konsekvensen kan vara av att läsa för fort.

 

Jag och Regina finner också en gemensam nämnare: Vi har båda en tendens att vara ganska eh... Slarviga.

 

Jag har dessutom googlat runt och hittat flera år gamla intervjuer med Regina. Skulle hon svara samma sak på frågorna idag? 

 

Hoppas ni gillar avsnittet! Vi är glada och lite stolta över att lyssnarsiffrorna för podden bara ökar och fler hittar till oss. Kul! Tack för att ni lyssnar!

 

 

 

Glass och tacksamt toalettbesök

Tidigare idag när magsjuke-karantänen hade löpt ut åkte jag och kidsen ner till stan. Målet var att hitta sommarkläder inför vår Cypernresa. 
 
Kolla här vad vi hittade, alla glassar 10 kronor styck på Flying Tiger? Så prisvärt!
 
 
 
 
 
Skål sa jag och barnen för att vi fick glassen typ 60 kronor billigare än om vi köpt den i en annan butik. 
 
 
 
 
 
Nackdelen med att köpa glass på Flying Tiger var dock att det inte fanns några servetter att tillgå. Så jag fick "raka" bort glass från barnens munnar med min glasspinne. Det tyckte dom var väldigt roligt och eventuellt har jag ofrivlligt startat en ny trend inom familjen. 
 
 
 
 
 
Sen fastnade vi här. Klassiker.
 
 
 
 
Plötsligt blev femåringen kissnödig.
 
OH NO!
 
Alltså det är inte det att man som förälder nekar sina barn känslan av att känna ett behov. Det är bara det att man som förälder genast försöker tänka ut 1) var finns det en toalett? 2) hinner vi dit? 3) har jag mynt till den jäkla toaletten? Svaret på sista frågan är alltid NEJ där av OH NO! 
 
Jag chansade och frågade butiksbiträdet i leksaksaffären om vi kunde få låna någon slags personaltoalett? DET FICK VI! Åååå... Jag blev så tacksam att jag nästan höll på att köpa ett "comic puzzel" för 199 kr. Bara för att vara snäll. 
 
 
 
 
 
Fast sen såg jag den här sexistiska varianten och blev mindre sugen. 
 
 
 
 
 
Alltså, jag HAR humor. Det vet ni. Men en del humor behöver både uppdatering och mer finess. 
 
Nu är barn och pappa ute och spelar fotboll med grannarna och jag ska laga middag med en podcast i öronen. Bra fredag. 
 
Häpp!

Svettig parkering

Vid trottoaren utanför vårt hus finns det en brunn. Här brukar vi parkerar vår bil. När jag stiger ur bilen stiger jag därför inte helt sällan ut bredvid brunnen. Varje gång det händer blir jag alldeles svettig vid tanken på att jag skulle råka tappa telefonen mellan gliporna eller att mina nycklar på ett förtrollat sätt ska hoppa ur fickan och ner i avgrunden. HU!
 
Undrar om det faktiskt händer att folk tappar saker i dessa brunnar? Typ pengar, plånböcker, telefoner, nycklar..? 
 
Någon med erfarenhet? Tell me! Stig fram ur skuggorna eller tig för evigt. 
 
 
 
 

Jag tog tag i det

Häromdagen kände jag bara att nu - NU - är det dags! Det finns ingen anledning att vänta längre, det är hög tid att...
 
Lära mig spela banjo? 
Fånga mina drömmar?
Måla en tavla?
Köra ett spinningpass?
Plugga mandarin? 
 
Nej nej.
 
Det är hög tid att... 
 
KOKA UPP ALL SLATT-PASTA! 
 
Så kände jag. 
 
Jag vet inte hur det är med era skafferi men i vårt skafferi har vi otaliga paket och påsar fyllda med slatt-pasta. Det vill säga en mängd pasta som är för liten för att koka till en hel måltid men ändå för mycket för att det ska kännas legitimt att slänga. Med andra ord, man befinner sig i någon slags pastamässig rävsax. Men nu fick jag alltså det briljanta rycket att koka upp alla slattar som tillsammans fick bilda en hel måltid. 
 
 
 
 
 
 
Barnen tyckte att det var festligt att få välja på både makaroner, skruvar och andra pastaformationer. Själv känner jag nu en oerhörd lättnad över att ha avlägsnat detta slatteri från vårt skafferi. Bra gjort Moa! 
 
*klappar mig själv på axeln för om inte jag gör det vem ska då göra det*

En glad nyhet

Jag har ju helt glömt bort att berätta det absolut viktigaste som har hänt det senaste - JAG HAR BLIVIT FASTER ♥
 
Lördag den 7/4 omkring 02:30 vaknade jag av ett sms och tänkte vem i hela friden messar nu? 
 
Eller nej, i ärlighetens namn tänkte jag snarare VEM I HELSKÖTTA MÄSSAR NU??
 
Men så lyfte jag telefonen och insåg att det var ett högst relevant meddelande att skicka mitt i natten. 
 
 
 
 
 
 
Det blev en liten gosse.
 
Ändå flinkt av en sprillans nyfödd att genast höra av sig till sin faster och farbror för att meddela sin ankomst till världen. Det kommer bli något stort av detta barn ♥ Det känner jag redan nu. 
 

Ensamvecka

Den här veckan är Matilda iväg till Norge och åker skidor den lilla glidaren (i dubbel bemärkelse med andra ord) så jag är förhållandevis ensam på kontoret. Ja förutom våra andra kollegor då men dom sitter inte i samma rum som jag och vi jobbar inte lika tight. 
 
Det negativa med att Matilda är borta är att jag inte har någon att avhandla stort som smått med. 
 
Jag har alltid så mycket att säga till Matilda! Varje måndag morgon riktigt bubblar det i mig av allt som jag vill komma ihåg att nämna. Saker som hänt, grejer folk gjort, inlägg jag sett på sociala medier, debatter jag följt, artiklar jag läst, känslor jag känt... Har jag upplevt något RIKTIGT avhandlingsbart räcker det med att jag snurrar in på kontoret med lätt uppspärrade ögon så vet Matilda att nu - NU - är det bäst att trycka på kaffemaskinen en extra gång. Ja, och vice versa förstås. 
 
Men idag.
 
Tomt.
 
Jag har endast en beige vägg att samspråka med. 
 
Det positiva är att beiga väggar inte är speciellt sociala så jag kommer antagligen få mycket gjort. 
 
 
 
Spajdan funderar över beiga väggars sociala förmåga. 
 

Var inte rädda

Idag fyller kära, kära Spiderpapa år. Denna ööönderbara man och pappa.
 
Vi firade med frukost på sängen och åttaåringen hade slöjdat en smörkniv i present. Den har han längtat sååååå efter att få ge bort. 
 
- Jag längtar till söndag... har mumlat ända sedan i måndags och nog sett fram emot denna födelsedag mer än födelsedagsbarnet själv. 
 
Men så är det ju även en härlig känsla att få ge. 
 
Femåringen å sin sida har haft fullt sjå med att hålla tungan rätt i mun och INTE berätta om smörknivspresenten. Lite risky att vi delgav honom informationen från första början, kan jag tycka. Att berätta en hemlighet för en femåring är ju lite som att lämna ut sina uppgifter till Facebook - det läcker gärna. Men femåringen klarade att hålla på uppgifterna, som väl var. Vilket är mer än vad man kan säga om Facebook. 
 
 
 
Nyslöjdad smörkniv in action. 
 
 
 
Vidare fick Spiderpapa biljetter till Henrik Schyfferts show, så den var vi sett idag. "Var inte rädda" heter föreställningen. Spiderpapa var ironiskt nog rädd innan det började för vi satt farligt nära scenen och det vet vi ju alla hur lätt hänt det är att bli indragen i en stand up-show. Men det blev vi inte. Några andra på raden framför blev istället kvällens driftkuckun. Pjuh. 
 
 
 
 
 
 
 
Föreställningen var för övrigt SÅ BRA! Speciellt delen om jämställdhet och delen om hur lång tid det tar för en svensk att komma ut i arbetslivet. Sjukt kul. Ni som vet vet. 

Kläm kläm kläm

Jag har haft någon slags märklig plopp på min övre ögonlock som jag i helgen kände mig nödgad att klämma. Inget konstigt med det då jag har haft kläm-tourettes sedan barnsben. Kläm-tourettes betyder att man har väldigt lite / ingen impulskontroll när det kommer till att klämma saker så som finnar och andra "ploppar" som sticker ut från kroppen. Det spelar ingen roll om ploppen sitter på kanten av en ögonlock där skinnet är ungefär lika tjockt och härdat som ett nyfött grässtrå, det SKA klämmas. 
 
Japp, jag klämde alltså på ploppen med resultatet att min ögonlock snabbt svullnade upp till dubbel storlek. Jättetrevligt! Om man tycker om att se saker och ting ta nya proportioner. 
 
Efter någon timma insåg jag att den där "ploppen" med största sannolikhet var en vagel in da making. 
 
Grattis till mig! Jag har nog aldrig haft en vagel innan. Nu har jag googlat och rådet är tydligen INTE att klämma eller på något vis bruka våld på vageln. Rådet är att vänta ut och möjligen "massera" med varmt vatten. 
 
Alltså, ni förstår väl att en vagel som inte får röras + mig är som att släppa in ett barn i en godisbutik och säga att här får man inget äta. 
 
...
...
...
...
...
 
 
Det kommer bli några långa dagar framöver. 
 
 
 
Bild från en dag då jag inte hade en vagel. 
 

28. You raise me up

Avsnitt 28 av Veckans Smash ya´ll. 

 

Är det så att människor som alltid är sena lever längre? Vem av mig och Regina tror ni springer till bussen och vem är på hållplatsen i mycket, mycket, mycket god tid? 

 

Jag levererar det främsta skälet till varför jag ALDRIG skulle kunna vara med i Robinson och det handlar knappast om matbristen... Regina berättar om den gången då hon var med i Big Brother och inte blev utsläppt från huset trots att hon ville åka hem?!

 

Förresten, hur lätt är det inte att hamna i ett "you raise me up"-moment? Väldigt lätt! Alla har vi varit där, men bara en gång har det sänts på tv... He. 

 

Det och mycket mer i veckans avsnitt! Hoppas ni tycker om´et. Jag tycker VÄLDIGT mycket om att podda med Regina. Charmigare och smartare päschon får man leta efter. 

 

Häpp!

 
 

Matchande

Ursäkta men jag insåg just att min kappa har EXAKT (nåja) likadana färg som den naturliga färgen på mina läppar. Läpparna på MUNNEN alltså. Om ni nu hann tänka något annat, era snuskisar. 
 
Spana in:
 
 
 
 
Det var naturligtvis därför jag köpte kappan. 
 
- En läppfärgad kappa tack, sa jag i affären. 
- Say no more! svarade butiksbiträdet. 
 
Och nu sitter jag här och matchar. 
 
Läpparna?
 
 
 
 
Kappan?
 
 
 
Ingen vet. 
 

Min kuddpersona

Kuddar! Så viktigt.
 
När jag ska sova har jag en kudde nummer 1 under huvudet. Sedan har jag en kudde nummer 2 som stöd bakom kudde nummer 1 så att kudde nummer 1 inte blir för slapp och platt. Jag sover med andra ord indirekt på två kuddar. Det finns inget jag avskyr så mycket som slappa och platta kuddar!
 
Sen har jag en kudde nummer 3 under armen då jag alltid somnar på sidan. Vart ska stackars armisen annars ta vägen? Dingla ner i madrassen? Nej tack. En armkudde är superviktigt! Möjligen att jag i extremfall kan knöggla till täcket och lägga min arm(!)a kroppsdel på, men helst inte. När jag bodde i London och levde snålt ägde jag aldrig någon armkudde och täcket var ofluffigt och tunt så då somnade jag alltid med armen liggande parallelt över midjan och höften. Ett stelt insomningstillstånd möjligen, but you do what you gotta do med din arm. 
 
Men nu när jag lever ett mer stabilt vuxenliv lyxar jag alltså till det med minst tre kuddar. Ett av mina mål 2018 är att inhandla en sådan där extra lång kudde som många har när dom är gravida. Drömmen!
 
 
 
Triss i kuddar. 
 

Påsk 2018

Vilken ytterst fabulös påsk vi har haft! Den här ledigheten har känts som ett helt sommarlov. 
 
Tillåt mig sammanfatta. 
 
Skärtorsdag
 
Mina bröder och Hanna kom hem till oss på grillning. 
 
Man får ju ändå älska komponenterna i den här bilden:
 
 
 
 
Snö, julgran, sol och en tänd grill = påskhelgen sammanfattad. 
 
Långfredag
 
Vi fick besök av våra Norgevänner och det firade vi med korvgrillning i solen. Såååå häääärligt!! Jag hade kunnat somna där i stolen. Invaggad i ljumma UV-strålar. 
 
 
 
 
 
På kvällen var vi bortbjudna till våra kompisar som vi bodde granne med i vår förra lägenhet. Vi kallar dom av förekommen anledning fortfarande för "grannarna". Åsa är magisk på att ordna middagar - allt från dukning till förtugg och mat är alltid fantastiskt. Jag har föreslagit flera gånger att jag och hon borde flytta ihop, så kan våra män bo tillsammans? Än så länge är inget spikat.
 
 
 
 
 
 
 
Påskafton
 
Vi käkade påskmiddag hos min mormor och spelade Pie Face
 
 
 
 
Påskdagen
 
Vi var bortbjudna (igen ja, ni hör ju hur lyxigt vi har haft det) till några kompisar på tacokväll. Med oss till värden och värdinnan hade vi lutande tulpaner.
 
 
 
 
 
Annandag påsk
 
Vi vaknade och trodde att ledigheten var slut MEN DET VAR DEN INTE! HAHAHAHA! Oh my, jag älskar att bli prankad av röda dagar. 
 
Istället för att gå till jobbet firade vi påsk med Spiderpapas sida av familjen. God mat, kusinlek, äggjakt, kaffe och altanhäng i solen. Kan det bli bättre? Nä jag tror inte det. 
 
 
 
 
 
 
 
 
På kvällen åkte vi till min pappa och blev bjussade på grillat. 
 
 
 
 
Pappas hund Safira ville SÅ gärna spela fotboll. 
 
 
 
 
 
 
Faktum är att Safira hade sådant sug efter bollspring att när alla vuxna tröttnade på att kasta tyckte hon till och med att det var okej att låta femåringen kasta bollen en halv meter. Bättre att springa 50 centimeter än ingen centimeter alls resonerade hon antagligen. 
 
Tack och bock för en fantastisk påsk singerad 2018. 

April april!

Ja.
 
Som ni förstod var min nya livsstil ett aprilskämt. Men jag är ändå lite förvånad att vissa av er trodde på det fram till kaffet?? Haha. 
 
Jag tycker att nya tidens kosthållning är SÅ fascinerande! Jag läste någonstans att mat har blivit vår tids religion. Det är min kost jag förhåller mig till och som jag skapar en tro kring. Min kost säger något om mig och min person och är jag riktigt övertygad predikar jag den gärna till andra. Det ligger ju något i det. 
 
Med det sagt - aprilskämtet är skrivet med glimten i ögat. För min del får man äta precis hur man vill. Mår du bra av rawfood och glutenfritt - shoot! Vill du äta LCHF i ett ätfönster - do it! Känns det fint att undvika socker - good for you! 
 
Själv försöker jag eftersträva någon slags balans. Det är väl vad vi alla försöker göra i slutet av dagen. 
 
 
 
 
Tidigare inlägg Nyare inlägg