Namngivning

I helgen var vi på namngivning för min lilla snuffiluffituffisnuffisnuff!!! <3
 
Även kallad mitt brorsbarn. 
 
Väldigt roligt att träffa kusiner, mostrar och diverse. 
 
Vi åt smörgåstårta till mat och prinsesstårta till efterrätt. När alla rätter är tårta - då vet man att man har hamnat på ett ÄKTA svenskt kalas. Älskvärt förstås. Och GOTT.
 
 
 
 
En rolig grej är att jag fick tillbaka mina skor och min kusin fick tillbaka sin tandbortsladdare. Jag glömde mina skor när vi bodde hos henne i Lund under semestern och fick av misstag med mig hennes laddare till Skövde. Jag har med andra ord gått barfota och min kusin har inte borstat tänderna. På två veckor. Kan vi ju låtsas för dramatikens skull. 
 
 
 
 
 
Jag och min man matchade i grönt. 
 
 
 
 
 
Jag och min kusin matchade i hantering av bebisar. 
 
 
 
 
 
En mycket mysig namngivning! 
 
 

Långsamt och skonsamt

Idag var min första jobbdag efter semestern. 
 
Vad man behöver när man inte har varit på kontoret på sex veckor:
 
Kaffe.
 
 
 
 
 
Ett idel öra.
 
 
 
 
Först och främst måste man kicka igång kaffetarmen. Det vill säga den del av magsystemet som ska ta hand om  höstens all maskinkaffe. 
 
Sedan måste man gå igenom sin egen samt alla kollegors semestrar inklusive pratsamma omvägar kring det. Efter det ska man gå igenom nästa års semestrar vilket alla redan har skapat en nedräkning till. Sedan hoppla är det lunch. 
 
Efter lunchen avhandlas alla arbetsuppgifter som måste tas tag i tills man konstaterar att klockan sprungit iväg så allt det där får vi göra imorgon. Eller möjligen nästa vecka.  
 
Jamenar tjena, låt en semesterfirare starta långsamt och skonsamt liksom. 
 
Över och ut. 
 
 

Living the dream

Jag levde drömmen på Liseberg igår. 
 
 
 
 
 
Jag ser helt hysterisk ut i blicken men det blir väl så när man just har vunnit två stjärnvinster på fem minuter och dessutom av sitt FAVORITGODIS!?!
 
Jösses. Jag har så mycket att stå i framöver att jag eventuellt måste förlänga semestern med några veckor. Jag får sätta ett autosvar i mailen med texten "så mycket choklad, så lite tid - hoppas ni förstår". 
 
 

Törnrosa - en märklig story

Jag snubblade över sagan om Törnrosa.

 

Sagor från förr är SÅ märkliga! Vilket inte är så konstigt eftersom de har några år på nacken. 

 

 

 

 

 

Men ändå!

 

Tillåt mig saxa och dissekera sagan om Törnrosa (här kan ni läsa sagan i sin helhet): 

 

• Drottningen fick en dotter och kungen ställde till med en stor fest. Han bjöd inte bara sina släktingar, vänner och bekanta utan också feerna. Det fanns tretton feer i hans rike. Men han hade bara tolv guldtallrikar som de kunde äta på, därför fick den trettonde stanna hemma.

Min kommentar: Kungen bjöd alltså alla utom EN? På grund av en tallrik? Här hade man ju annars kunnat hoppas att den som styr ett helt rike skulle vara något mer lösningsorienterad. 

 

• När elva av feerna hade meddelat sina goda önskningar, kom plötsligt den trettonde in. Hon ville hämnas för att hon inte hade blivit bjuden och ropade:

- Kungadottern kommer att sticka sig på en slända, när hon blir femton år, och hon kommer att falla död ner. 

 

Min kommentar: Den trettonde fen är sur för utebliven inbjudan. Jag fattar. Men man hade kunnat tro att en avföljning på Instagram eller möjligen lite hederligt skitsnack hade räckt som "straff" men nej då, här krävs tydligen ett BARNAMORD? 

 

• Då trädde den tolfte fen fram. Eftersom hon inte kunde utplåna den onda spådomen utan bara mildra den, så sa hon:

- Prinsessan kommer inte att dö utan bara sova djupt i hundra år.

Min kommentar: Det var ju en "förmildrande" grej. Verkligen. Man får hoppas att hon la in en passus gällande liggsår också. 

 

• I samma ögonblick som 15-åriga Törnrosa stack sig på sländan föll hon i djup sömn. Hela slottet föll i sömn på samma gång som hon.

Min kommentar: Vänta lite... Föll hela slottet i djup sömn? Det ingick väl ändå inte i trolldommen? Ska hela hovet kollektivt straffas för att kungen var snål 15 år tidigare?

 

• Steken slutade fräsa och kocken som just skulle ge kökspojken en örfil, träffade honom inte utan båda somnade. 

Min kommentar: Inget ont som inte för något gott med sig. 

 

• Nu hade de hundra åren gått. Törnrosa skulle vakna upp igen. När prinsen kom såg han hela slottet ligga sovande och på tronen slumrade kungen och drottningen. Så snart prinsens mun hade rört vid Törnrosas mun, slog hon upp ögonen. 

Min kommentar: Törnrosa skulle väl vakna efter 100 år oavsett? Men så kommer någon random dude och tar åt sig äran för allas uppvaknande.

 

• Så firade prinsen och Törnrosa bröllop med prakt och ståt och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar.

Min kommentar: Här vill jag korrigera slutet på sagan och istället skriva "och sedan undrade Törnrosa vem fasen det var som hade kysst henne i medvetslöst tillstånd? När hon hade fått en ursäkt och prinsen (möjligen lite sent i livet) lärt sig vikten av samtycke sa Törnrosa hasta la vista baby och tog igen hundra borttappade år tillsammans med sina polare. Kanske gifte hon sig. Kanske inte. Kungen å sin sida lärde sig att aldrig mer vara dumsnål. The end" 

 

 

Kissnödig dröm

Jag var SÅÅÅ kissnödig i natt! Men jag orkade inte gå upp på toaletten. Jag försökte somna om och drömma ordentligt men hela tiden sökte sig kissnödigheten in i mitt medvetande. 
 
Ungefär så här (så att ni får en känsla): 
 
Det var en gång en prinsessa som var så kissnödig att halva kungariket... Eller nej nej. Ingen var kissnödig. Det var en gång en prinsessa som var så SMART att hela kungariket kissade på si... NEJ! Stopp stopp. Det var en gång en prinsessa som var så SMART att hela kungariket HURRADE med kissblåsorna fyllda till bre... Nej nej. Spola tillbaka. Det var en gång en prinsessa som var så SMART att hela kungariket HURRADE med VINGLASEN fyllda till bredden. Och sen kissade dom lyckligt på sig i alla sina da... STOPP! 
 
Ni hör ju. Omöjligt att drömma med en blåsa som pockar på uppmärksamhet.
 
Till slut fick jag ge upp och palla mig till toaletten. 
 
 
 
 

Mera bygge

Det byggs vidare utanför radhuset i Skövde.
 
Idag byggde vi en bänk av det virke som blev över efter altanen. Och med vi menar jag absolut inte jag. 
 
 
 
 
 
Titta det går att lyfta på locket också.
 
 
 
 
Det här är första bänken av totalt tre stycken.
 
Sen ska vi hitta goa kuddar och dynor också. Kommer bli FAB!
 
 
 
 
Barnen har byggt var sin liten fåtölj. 
 
 
 
 
Den större varianten är storebrors fåtölj och den lilla är lillebrors. Nu tänker jag att vi kan bygga en mellanstor till mig och en stor till Spiderpapa. 
 
Sen kan det komma en flicka som heter exempelvis Guldlock som kan provsitta fåtöljerna och så kan Spiderpapa säga "DET ÄR NÅGON SOM HAR SUTTIT I MIN FÅTÖLJ" och sen kan jag säga "det är någon som har suttit i min fåtölj också" och sen kan någon av barnen pipa "och det är någon som har suttit i min fåtölj och som sitter där än".
 
Eller vad vet jag? Bara ett exempel på hur vi skulle kunna utnyttja altanen. 

Altanen är klar!

Min man och kompis har sågat och borrat.
Ibland skrattat, stundom knorrat.
 
Nu är hela trallen på plats.
Det krävde sin insats.
 
Det fikades sockerkaka bakad på mjöl.
Och intogs möjligen en och annan öl. 
 
Först såg det ut så här.
Det var misär.
 
 
 
 
Sedan lades en stomme.
Att det behövs, förstår varenda tjomme. 
 
 
 
 
Efter hand stommen blev mer komplicerad,
jag tänkte, NÄÄÄE nu blir jag RUINERAD!
 
 
 
 
 
Efter två dagar var altanen klar. 
Den som byggde, kände sig som en superstar! 
 
 
 
 
 
Nu vi en bänk ska bygga.
Kanske blir den rak, som en brygga?
 
 
 
 
 
Eller så blir den i vinkel om vi får känsla.
Hur som helst, inget man kan gränsla.
 
 
 
 
 
Vi är så nöjda och glada! 
Snart sitter vi här och dricker Piña colada. 
 

Byggdags!

Igår sladdade (nåja) en lastbil in utanför vår trädgård och lassade av en massa virke. 
 
 
 
 
 
- Nu kommer det virke, sa gubben som levererade.
- Va kul! sa vi. 
- KUL? svarade gubben. I den här värmen??
 
Man måste ändå älska ärligheten i hans respons. 
 
Vad ska vi då bygga av detta? 
 
Jo vi ska bygga en altan på vår framsida! Mellan husväggen och förrådet har vi nämligen en plats som på vårkanten inhyser det bästa av sol och lä. Och på sommaren från kl 15 är det som allra skuggigast och svalast här. Kombinera det med stenplattor som pockar på rensning typ VARJE dag och idén om trall är inte långt borta. 
 
 
 
 
Fy tusan vad skönt det ska bli att slippa stenplattorna och allt jäkla OGRÄS! Gräs hatar gräsmattor men älskar att krysta sig upp i millimetermellanrummet mellan två stycken kvadrater av sten. Undvik därför denna typ av trädgårdslösning in i det sista, det är mitt råd till mänskligheten.
 
I övrigt råder fullt engagemang kring altanen bland både grannar, familj och kompisar så vi kommer antagligen att bedriva någon slags drop in och bygg then drop out-verksamhet de närmaste dagarna. Något vi i allra högsta grad bjuder in till. 
 
Jag håller er uppdaterade. 
 

En rolig nyhet!

Jag har en rolig nyhet som jag inte har berättat för er ännu!
 
Jag har kommit in på en ettårig utbildning. Nämligen Skriva litteratur för barn på Linnéuniversitetet, med start i höst. Distans förstås. Yey!
 
Jag är så peppad att jag redan har lånat och läst all kurslitteratur. 
 
 
 
 
Det är så typiskt mig. Tycker jag att något är roligt går jag all in HUNDRA PECENT (för att citera barnen när de kontrollerar procenthalten på sina iPads). Jag kan inte vänta på att kursen ska starta utan har redan börjat utbilda mig själv. 
 
Eh. Ja. 
 
Grädden på utbildningsmoset är att en kompis till mig också har ansökt och kommit in. Faktum är att min kompis sedan ett år är antagen hos ett förlag och ska ge ut en bilderbok för barn. Jag är så himla glad för hennes skull! I synnerhet eftersom hon skrev boken när hon låg på sjukhus med sitt mellanbarn som föddes redan i v.24. Fattar ni? JAG ÄR SÅ SANNSLÖST STOLT ÖVER MIN VÄN!! Jag längtar tills jag får visa hennes bok för er. Jag längtar tills jag får hjälpa henne att ordna en relesefest. Jag längtar tills jag får åka med henne till bokmässan och hjälpa henne sälja boken (vilket jag bara antar att jag får).
 
Jag kommer jobba samtidigt som jag pluggar så hösten kommer bli hektisk. Men ROLIG! 
 

Där grönskan trivs

Vår gräsmatta ser ut som en bit torr fnöske. Här har gräset sedan länge gett upp. Stråna är så torra och vassa att det nästan gör ont under fötterna. 
 
 
 
 
 
Men pass opp! Det finns fortfarande grönska i vår trädgård som orkar växa. Ni förstår MELLAN våra stenplattor, där frodas gräset som aldrig förr. Ooooooo ja! Här orkar grässtråna leva dag efter dag i stekande sol, 100 grader och noll regn. Mellan våra stenplattor ger INGET levande upp. Neeeeeej då. 
 
 
 
 
 
Nu tänker jag att vi kanske ska stenlägga hela vår trädgård för att på så vis odla fram en prunkande grön och totalt underhållsfri gräsmatta??

Bortlängtan

Vi är som sagt tillbaka i Skövde :-(
 
Jag skulle egentligen vilja fylla hela inlägget med ledsna smileys för jag ville inte åka hem. Jag hör inte till skaran som får hemlängtan när jag är borta. Jag kan alltid tänka mig att vara borta liiiiite till. Så länge jag är med min familj förstås. Annars får jag hemlängtan efter en kvart. 
 
Jag minns när jag och Spiderpapa (då var han inte en papa) backpackade i Australien tillsammans med kompisar typ 2003. När vi efter några månader skulle flyga hem till Sverige igen tyckte alla att det skulle bli sååå skönt. Utom jag som tyckte att vi kunde stanna kvar och söka jobb.
 
Jag trivs ypperligt i Skövde men drömmen är att ha boenden lite överallt och kunna bo där jag känner för det just då. Att ha ett jobb som möjliggör att jag kan jobba på olika ställen i perioder. Jag vill GÄRNA ha ett boende i Malmö eller Lund. Jag älskar Skåne! Jag trivs alltid så himla bra när jag är där. Att kunna låna min kusins lägenhet och i alla fall sniffa lite på möjligheten att bo där känns otroligt lyxigt. 
 
Jag har alltid haft någon slags bortlängtan inom mig.  
 
Vi får väl se. 
 
 
 
 
 

Fab semester och omatchat spill

Vi är tillbaka i Skövde.
 
Vilken fab semester vi har haft i Lund och Malmö med omnejd! Med rolig tajming att vi kunde möta upp flera kompisar som också har semestrat där nere. Det är också roligt att den här tjusiga strandbilden snabbt blev en av mina mest gillade någonsin på Instagram. 
 
 
 
 
 
 
 
Igår joinade vi gänget på en Sommarlovsinspelning och dukade upp frukost i gröngräset (gulgräset?). 
 
 
 
 
 
Jag såg en pappa som hade spillt kaffe över sina vita (!) linnebyxor. Alltså, förlåt kaffespillarpappan men det såg FÖR roligt ut. Hahahahahahaha...
 
Sekunden senare fick jag en stor, VIT FÅGELSKIT på min SVARTA klänning. Jag har inget bildbevis men ni får helt enkelt tro mig när jag säger att det RANN fågelbajs på baksidan av min klänning. 
 
 
 
 
Tackarrrrrr. 
 
Vi kunde väl i alla fall ha bytt kladdgrej, jag och kaffespillarpappan? För en bättre färgmatchning. 
 
 

Fascination

Okej kan vi prata om min kusins lakan. 
 
 
 
 
 
 
Det jag håller i på bilden är alltså ett ihopvikt underlakan från min kusins garderob. 
 
HUUUUUUUR kan man vika ett lakan så rakt och platt??? Det känns som att hålla i en slätare tegelsten. Jag frågade henne om hon hade manglat lakanet innan men det hade hon inte vilket ökar på min fascination med cirka 3000 procent. Mina lakan är i ihopvikt tillstånd betydligt mer... Fluffiga. Om man säger så.
 
Men vad vet jag, era lakan kanske också är så här platta och släta när ni har vikt dom? Det kanske bara är jag som är en vilde i sammanhanget?
 
Hur som helst tycker jag att min kusin borde säga upp sig från sitt nuvarande jobb med omedelbar verkan och istället resa land och rike runt som lakan-vikar-konsult. Allt annat är slöseri med resurs och kompetens. 

Minnenas allé 2009

Med anledning av mitt 10-årsjubileum fortsätter vi vandra vidare i minnenas allé.
 
2009 var ett stort år.
 
Min mamma gästbloggade.
 
Jag fick den här fina teckningen av mig själv. Jag älskade den då och jag älskar den än idag. 
 
 
 
 
Jag hade något som jag kallade för "comment of the week" och verkade överlag gilla att skriva på grov svengelska.
 
 
 
 
 
Men framför allt - jag blev befruktad och berättade för er att en liten Spiderbaby skulle komma till världen. 
 
 
 
 
I september kom han så äntligen, vårt första barn. 
 
 
 
 
Sjukt tacksamt att jag har barnens födelsevikt och längd nedprintat on ze internet. Det är bara att googla om minnet tryter. Här startade onekligen en omvälvande resa för mig. Inlägget i sig var omvälvande för jag fick så många gratulationer att jag blev helt golvad. 
 
När bebis var några veckor gammal visade det sig att han hade ljumskbråck (vanligt bland prematura pojkar) och behövde opereras. Min oro var TOTAL och jag mådde rätt kass. 
 
 
 
 
 
Något som chockade mig var även det faktum att så många tog sig rätten att lägga sig i mitt föräldraskap. Plötsligt var jag allmänt villebråd
 
Jag rundade av 2009 med att bli citerad i tidningen Solo.
 
 
 
 
 
"Antal sovtimmar i natt - fyra kanske? Nu ska jag bara klunka lite sprit så ska vi nog kunna kicka igång den här dagen också".
 
Med tanke på hur många som la sig i mitt föräldraskap måste jag ändå älska mitt ironiska mod.
 
 

Sommarlov i repris

Vi har landat i Skåne. Jag har ju en kusin i Lund som ni kanske vet vid det här laget. En mycket gästfri sådan för vi är alltid välkomna. Nu ska vi låna hennes lägenhet i några dagar medan hon själv är ute i Sverige och semestrar. 
 
Igår besökte vi inspelningen av Sommarlov igen. Förra året gjorde jag den här lilla guiden. Den funkar fortfarande. Vi anlände ca 1,5 tim innan start och då var det redan mycket folk där men vi lyckades ändå haffa bra platser. Vi hade med oss filt och frukost och kaffe som sexåringen råkade putta ut med foten *andas iiiiiiin* (jag säger ju att jag har mer anvädning av profylaxandning EFTER mina förlossningar). Tiden till inspelningsstart kl 09 gick ändå fort, kaffeförlust till trots. 
 
 
 
 
 
 
Förändringen för i år är dock att Sommarlov har bytt plats från Västra Hamnen till Beijers Park. Samt att det inte längre är direktsänt utan varje avsnitt spelas in en dag i förväg. För de som gästar i publiken är det bara bättre. Vi kan vara med och titta live OCH uppleva någon slags deja vu dagen efter. 
 
Ser ni barnen med kepsar och den glittrande kvinnan med fantastisk utstrålning och rosamönstrad klänning?? Där är vi! 
 
 
 
 
 
I år hade vi tur att alla tre programledare var närvarande vilket barnen tyckte var roligt. Plus att vi fick se vem som var Sommarskuggan. Mycket spännande. 
 
 
 
 
 
 
Nu drömmer jag om att få jobba med Sommarlov någon gång. Det verkar så sablans roligt!
 

Danmark smått och gott

Vi är i Sverige igen! 
 
Vi hyrde ett hus i Danmark via sidan Airbnb. Vi känner flera som har testat den tjänsten och det visade sig vara smidigt. 
 
 
 
 
 
 
Det visade sig även att sexåringen är en riktig bastukung. Han har suttit i husets bastu och fört djupa samtal med alla som velat lyssna. Ni ser ju på kroppsspråket vad mycket smart han med största sannolikhet delar med sig av. 
 
 
 
 
 
På tal om bastu. I stugan fanns det ett loft som man kunde sova på. Där gick Spiderpapa och våra barn och la sig en kväll. Detta visade sig vara ett misstag. Ett HETT misstag! Efter en timma fick vi evakuera både honom och sovande barn på grund av att värmen där uppe vid taket vida översteg bekväm sovtemperatur. Där emot hade vi säkert kunnat grädda en limpa eller två där uppe. 
 
 
 
 
 
Spiderpapa fick förresten håret klippt av Thea 12 år och kände sig som en citat "ny människa". Tänk vad lite toppning med en kökssax kan göra? Där och då glömde han förmodligen den traumatiska loft-incidenten. 
 
 
 
 
 
Solnedgången över stugområdet var inte kattpiss direkt. 
 
 
 
 
 
Tack Danmark och våra kompisar för en riktigt rolig resa! 
 

Vilse i en labyrint

Vi har varit på Labyrinthia. Ett ställe utanför Silkeborg i Danmark med massor av olika labyrinter. 
 
 
 
 
 
 
Här är en del av den största labyrinten. Obs! En del. Den var svinstor!
 
 
 
 
 
Vi fick var sina stämpelkort och sedan gällde det att hitta ut till alla hörn av labyrinten där det fanns en stämpel att hämta. Runt om i labyrinten fanns det ytterligare fyra stämplar, alltså totalt åtta stycken.
 
- Hur svårt kan det vara? sa jag. 
 
Det visade sig vara svårt. VÄLDIGT svårt! Herregud det var återvändsgränder överallt!
 
- Här var det stopp! sa mina lagmedlemmar.
- Stopp? Det är ju en jättestor glipa UNDER planket, påpekade jag. 
 
Men den vägen fick man tydligen inte ta??
 
Efter en timma och fem stämplar var min tålamodsgräns dock nådd och jag gjorde det enda rätta. 
 
 
 
 
 
 
För den med större tålamodskapital än jag rekommenderar jag absolut Labyrinthia!
 
 

Løkken

Vi har varit i Løkken.
 
 
 
 
Åttaåringen beskriver känslan av att vara på ett najs ställe. 
 
 
 
 
 
Det var inte "danger de mort" att bada här. Vad vi kunde se. Men å andra sidan är vi dokumenterat dåliga på att se
 
 
 
 
 
I Løkken är stränderna så breda att man kan köra ut med bil på dom. 
 
 
 
 
Det blåste väldigt mycket så vi fick skapa lä med bilarna. När vi åkte ifrån Løkken hade vi sand överallt, inklusive hörselgångarna. Det kallar jag helkroppspeeling. 
 
Sen åkte vi in till Blokhus och käkade glass. Sommarens nyhet är tydligen lakridsvaffel.
 
 
 
 
 
Jag och vår kompis Thea.
 
 
 
 
Thea är 12 år och har lär mig allt jag behöver veta om Musically. Typiskt 12-åringar att vara naturliga experter på sociala medier. Jag känner mig som en dinousarie när jag kommer släpandes med min blogg. 
 
- Och den här fossilen, kära barn, kallas för blogg. 
 
Hur som helst.
 
Vill ni ha najs strand, skönt bad och peeling på alla delar/öppningar av kroppen så rekommenderar jag Løkken!
 

Påläggens pålägg

Vi har hittat påläggens pålägg här i Danmark! 
 
Inte ost. Inte skinka. Inte någon krånglig salami. Nej nej. Håll i er nu. Vi har hittat påläggsCHOKLAD!
 
- Två skivor chokoläääääde tack! säger vi vid frukostbordet här. 
 
 
 
 
 
Lägges med fördel på en varm smörgås så att pålägget smälter. 
 
 
 
 
Danskarna ändå. Ett briljant folk. 
 

Danger de mort i Skagen

Eftersom vi tog tidiga båten från Sverige var vi i Skagen redan klockan 09:00 (med facit i hand var det smart för köerna in i Skagen när vi åkte ut var inte nådiga). 
 
Längst ut på strandgrenen i Skagen möts två hav - Kattegatt och Skagerrak. 
 
 
 
 
 
 
Några av oss bestämde sig för att ta ett dopp. Hur ofta badar man i två hav samtidigt liksom? 
 
 
 
 
Vi som satt kvar på stranden började snart fundera över varför så få andra besökare badade? Typ... Ingen? Förutom vårt sällskap. Ville folk inte passa på att doppa sig på denna häftiga plats?
 
Sekunden senare knackade en dam oss på axeln och meddelade att vi nog skulle be våra vänner kom in till land igen. Det är inte rekommenderat att bada längst ut på grenen på grund av undervattensströmmar. 
 
Vi började genast kommunicera vinkandes till badarna. Badarna vinkade glatt tillbaka i tron om att vi signalerade uppmuntrande gester. 
 
Vår vink: SLUTA BADA! 
Deras vink: YÄÄÄ KOLLA PÅ OSS!
Vår vink: KOM IN TILL LAND! 
Deras vink: DET ÄR JÄTTEKUL HÄR UTE! 
Vår vink: FOLK TROR ATT VI ÄR GALNA! 
Deras vink: JA VI ÄR GLADA!
 
Till slut kom de i alla fall in till land. 
 
När vi gick tillbaka såg vi den här skylten:
 
 
 
 
 
 
Danger de mort har nu blivit ett frekvent upprepat uttryck i vårt sällskap. 
 
Tidigare inlägg Nyare inlägg