En fabulös vecka

Vilken mysig och allmänt bra vecka jag har haft! Det måste jag tillstå. 
 
I tisdags träffade jag en barndomsvän som bor i Norrköping men som har varit på besök hemma i Skövde. Vi har upplevt så mycket tillsammans jag och hon! Allt ifrån att bo i London och dela lägenhet med fyra tjejer från Brasilien (hej lärorikt) (och roligt!) till att leva på snabbnudlar och skorpor ända till skörbjuggen nafsade oss i hälarna. 
 
 
 
 
I fredags var jag ledig med 4-åringen eftersom förskolan var stängd. Vi mötte upp ett gäng kompisar och besökte öppnaförskola. Det var verkligen en tripp ner för minnenas allé. Jag kände mig som värsta veteranen där jag kryssade runt bland alla bebisar och förstagångsföräldrar. 
 
- Pass opp! Senior-förälder coming through! tjoade jag.
 
Inte.
 
Sen satt jag och drack kaffe i godan ro eftersom min fyraåring varken krävde blöjbyte eller att jag tog allmän rygg på honom. Najs kalajs. 
 
 
 
 
 
I fredags kväll kom en annan kär vän hem till mig. Vi drack Cava och diskuterade vikten av att leva livet till fullo ända tills klockan blev 21:30 och vi kom på att det var en dag imorgon också. 
 
 
 
 
I lördags gick jag på stan med storebarnet som fick shoppa nya kläder. Den senaste tiden har han fått ett intresse kring just kläder och eftersom många plagg blivit för små kändes det läge att han fick följa med och själv välja garderoben. 
 
Jag fick agera påsbärarinna. 
 
 
 
 
 
Efter shoppingen åt vi lunch på ett ställe vars inredning påminner om en bättre begagnad Finlandsfärja men som serverar godaste maten! 
 
 
 
 
 
Idag mötte vi upp ett gäng kompisar på Billingens fritidsområde. Regnet duggade och vinden ven i temperatur iskall men vi sprang oss varma med hjälp av en fotbollsmatch. Barnen bytte lag hejvillt vilket var väldigt förvirrande samtidigt som det höll spänningen uppe. Jag sköt mål ungefär lika bra som frukt skjuter upp ett sockersug (det vill säga inte alls)  FÖRUTOM när det väl gällde. Då satte jag bollen mitt i krysset och avgjorde hela matchen.
 
KA-BÄNG MODDAFUKKERS! 
 
 
 
 
 
Efter det var det gött med körv och kaffe. Och hallongrottor som ej förevigades på bild. 
 
 
 
 
Nu: Film i soffan. 
 
En bra vecka som tankat mig full med energi *gasar iväg till tv-soffan*.

Bråk med bihålorna

Sedan jag köpte en nässkölj och sköljde ur mina bihålor har inte känt av dom på ett bra tag. Bihålorna alltså. Vilket har varit väääääldigt skönt! Innan kände jag av dom så fort jag fick minsta snuva. Med konstant huvud och tandvärk som följd. Inte alls roligt. 
 
Att ta till nässköljen revolutionerade mitt liv. 
 
- I CAN´T FEEL YOU BAJWHOLES! har jag skriat så fort jag blivit snuvig. 
 
På engelska. Ja. 
 
Fram tills igår då jag plötsligt kände jag av den välbekanta känslan av begynnande huvud och tandvärk.
 
NEEEEEEEEEJ!
 
Jag sprang genast och rotade fram min nässköljare. 
 
- Nu jävlar ska ni få smaka på SALT! fräste jag åt bihålorna. 
 
Sedan skölde jag näsan som om det inte fanns någon morgondag. Jag riktigt skendränkte bihålorna i saltlösning. 
 
Nu känns det genast mycket bättre. Vill INTE hamna i huvud och tandvärksfällan igen. 
 
 
 
Andas in. 
 
 
 
Andas uuuuut. 
 
 

Träff med ett medium

Igår var jag och en vän hos ett medium. Jag har träffat henne förr, mediumet alltså, och det var som vanligt äj mäj. Amazing alltså. Jag tycker mycket om att gå till mitt medium för hon bekräftar mig, hur jag känner och att det är okej. För mig är det väldigt terra... terapeff... tärrapäff... terapeutiskt. Så.   
 
Vi brukar inleda med att kallprata lite och sedan vips, utan att jag märker det nästan, glider hon över i att prata om mig och beskriver precis hur jag är och hur jag känner. Det känns som att hon omsluter mig i en trygg och varm bubbla. Som att hon ser rätt in i min själ. Vilket hon säkert gör också. Obs! Inte på ett otäckt sätt. Bara tryggt.
 
Igår började hon med att beskriva att jag har känt mig less det senaste för att saker inte har gått riktigt så som jag har önskat. Det stämmer. Jag har fått chans att göra så mycket roligt i jobbet men det har liksom aldrig blivit något långvarigt av det. Det har känts så snuttifierat allt jag har gjort. Som att jag har hoppat hit och dit på nivå ett och aldrig tagit mig vidare till nivå två. Vilket i längden har gjort mig less.
 
Mitt medium sa att det finns en meningen med detta. Det jag har gjort hittills har varit pusselbitar som snart ska läggas till ett tydligare pussel. Och det känns ju skönt att få höra (bara det var terapeutiskt). För jag är rätt trött på att bara få en snutt här och där. Jag önskar mig en tydligare och mer långvarig jobbväg att gå. 
 
Sedan sa hon att jag är sedd. Någon ser mig. Eh okeeeeej kanske ni tycker om den informationen. Men det roliga är att den senaste tiden har jag tänkt mycket på att jag skulle vilja bo i en större stad. För tänk vad jag hade kunnat vara social med spännande människor i min bransch! Vilket nätverk jag hade kunnat bygga upp. Vilken chanser jag kanske hade kunnat få i jobbväg! Men nu sa mitt medium alltså att jag är sedd. Ändå. Jag vet inte exakt vad det betyder men jag tolkar det som att jag kanske inte måste flytta till Stockholm och bli kompis med Amanda Schulman för att ha ett härligt jobbliv. Det kan gå bra ändå. 
 
Mitt medium sa även att jag kommer ha mycket fokus på mig själv i år och att det är helt okej att tänka på bara sig själva ibland. Hon pratade mycket om att det kommande året kommer kräva mod av mig och att jag ska våga tro på mina förslag och vad jag har att komma med. Det är intressant för allt jag gör i mitt jobb handlar om att komma på och genomföra olika kreativa idéer. Vilket även är det roligaste jag vet! 
 
- Du ska inte dra några raka linjer Moa, menade hon lite metaforiskt. 
 
Och det har jag väl egentligen aldrig gjort. Dragit några raka linjer alltså. 
 
Vad gäller hemmet såg mitt medium lugn och ro efter en tids turbulens. Och det stämmer också. Efter flytt och viss renovering och förra årets megajobbande och massa jobbresande är det helt klart mycket lugnare på hemmaplan. Vi har kommit in i en skön lunk som jag tror att hela familjen njuter av. 
 
Sen nämnde mediumet många specifika saker om det kommande året men det känns lite privat att skriva om än så länge. I alla fall innan det har inträffat. 
 
Hur som helst känner jag mig mycket gladare efter vårt samtal. Jag har som sagt varit lite less det senaste och i behov av ny energi vilket jag ju också har nämnt här i bloggen några gånger. Men under det här året verkar det klarna upp även om det tydligen kommer kräva mycket mod och en tro på mig själv. 
 
Fortsättning följer...
 
 
 
Medium-träffarinnan. 
 

Samma samma

Min kära man har börjat spela tennis. 
 
Jag: Nu kommer du bli som han den där tennisspelaren... Vad heter han nu... MacGayvenRoy!
Min man: Vem?
Jag: Nej jag menar... MacIvanhoe! 
Min man: McEnroe menar du? John McEnroe?
 
Jaaa jaaa.
 
Kan hända blandade jag ihop karlarna en gnutta. 
 
Det finns ingen anledning att märk ord för det. 
 
 
Tre personer med liknande namn. 
 
 

Snöfotboll och egenkonferens

Idag har vi hängt med mina bröder och Hanna. Hanna är mina ena brors sambo. 
 
Vi spelade snöfotboll och snöbasket (med fotboll). Oväntat roliga sporter båda två måste jag säga! Fyraåringen var flexibel och bytte lag så fort det passade. Typ när det andra laget ledde och så. 
 
- Nu är jag med dom som leder! tjoade han.
 
Det flexibla lagbytandet gjorde att fyraåringen inte bara gick vinnande ur varje match, han skapade även en hel del förvirring bland övriga spelare vilket öppnade upp för många mål. Mycket smart taktik. 
 
 
 
 
Sedan tog jag en lång promenad hem och hade konferense med mig själv. Överlade lite kring vad jag vill göra med 2017 och så där, rent jobbmässigt. Jag ska inte säga att jag står i ett vägskäl i livet, för det gör jag inte. Jag jobbar med helt rätt grejer och har väldigt roligt. Där emot känner jag att någon typ av ny energi behövs i mitt arbete. Något som utmanar och samtidigt utvecklar mig. Tar mig till nästa nivå. Jag har gjort ungefär samma sak i över 3 år nu (tiden går fort!) och jag är redo att ta min jobbkarriär till nästa nivå. Jag vet bara inte exakt vilken nivå det är?
 
Å ena sidan tänker jag att äsch det löser sig å andra sidan känner jag mig frustrerad för jag är en person som vill sätta bollar i rullning nu nu nu! Men det är svårt att rulla en boll när man inte vet vem man ska passa den åt?
 
Ja. Ni hör. En del funderingar just nu. 
 
 
 
 

Sålt smör och tappade pengar

Idag har jag ägnat mig åt att sortera böcker i färgordning. En mycket givande syssla. 
 
 
 
 
 
 
Barnen har fått Kinect av sin morbror så nu har vårt vardagsrum förvandlats till en bowlinghall. Bord har flyttats, soffor möblerats om och en lampa har skruvats ner från taket enkom för detta ändamål. 
 
Alla i familjen är inte lika överens om att det är en rimlig handling, men a ja...
 
 
 
 
 
Jag köpte Gott och Blandat Salt som lördagsgodis men blev sååååå besviken när jag insåg att påsen inte innehöll en enda lakrits med hål som är som rör. Vet ni vilken sort jag menar? SKAN to the effing DAL! Det är min favoritsort. Nu känns det lite som att jag har sålt smöret och tappat pengarna. Eller bokat resan till Thailand och missat vaccinationen. Ridit ut i hagen och glömt hästen. Istallerat fiber och slarvat bort uppkopplingen. Torkat mig i bak och missat pappret. Ja. Ni förstår känslan!!
 
 
 
 
 
Nå väl. Jag ska försöka gå vidare i livet. 
 
Ha en trevlig lördagkväll hörrni! 

Orimlig bok

Idag har jag vab:at (och jobbat lite) med minstebarnet. 
 
Bland har vi annat läst en bok om Piff och Puff. En helt orimlig bok, bör tilläggas. Totalt icke verklighetstrogen. En björn jagar Piff och Puff. Då kommer det en skunk och räddar ekorrarna genom att skrämma björnen med sin vidriga doft. 
 
 
 
 
Ja ni ser ju hur vimmelkantig björnen blir av skunklukten. Det ser ut som att han har sniffat synnerligen starkt lim och samtidigt råkat släppa en fis som varit parkerad i tarmen alldeles för länge. 
 
Han springer all vääääärldens väg. 
 
 
 
 
 
Tack för hjälpen säger Piff och Puff till skunken och... HÅLLER TASSEN FÖR NOSEN!
 
 
 
Hallå!?
 
Varför gjorde inte björnen det samma? Höll labben för nosen alltså. Eller så kunde han väl stått ut i två sekunder om det hade gett honom en middag? Nej nej istället tar han sin rovdjursdrift och springer all världens väg med labbarna i luften och ba ååååå det luktar illa! 
 
Han har nog ett bra CV den där björnen. Det tror jag.
 
Not. 
 

När kreativiteten flödar

Jag har helt klart min kreativa topp på morgonen. Ja, vad gäller skrivandet då. 
 
Mina bästa morgnar är dom då jag vaknar tidigare än övriga familjen. Jag stiger upp, slår upp datorn och får skriva ostört i en timma eller två. Okej två timmar har aldrig hänt, men en timma. Absolut. 45 minuter kanske. Okej 30 minuter. 20 minuter! Det har faktiskt hänt. Och dom 20 minutrarna var FAB!
 
Jag finner något oerhört rofyllt över att vara produktiv innan övriga familjen, kanske världen, har vaknat. Sittande i min pyjamas med en kopp kaffe. 
 
Kvällen är dock den tid på dygnet då jag har flest timmar för mig själv utan barn och jobb som pockar, tyvärr har jag svårt att vara kreativ kvällstid. Många känner tvärt om, att kreativiteten flödar sena kvällar och nätter men för min del vill jag koppla ner då. Hjärnan går på lågvarv. Då vill jag att det mest avancerade jag tar in är Kim Kardashians Instagramflöde eller Sebastian-Bachelors dejtingstrategi. 
 
Jag tänker att jag kanske borde utmana mig själv att ställa klockan tidigare på helger, stiga upp och eventuellt uträtta kreativa stordåd??
 
Eh. Ja. Det får bli ett mål för 2017. 
 
 
 
En kreativ vinterhimmel. 
 

Grillade snöbollar och enmilavandring

Idag började vi dagen ute i svärmors stuga. Snölek och gorvgrillning. 
 
 
Matchar självklart mössa med mina barn. 
 
 
Att titta på när barnen hade snöbollskrig med sin pappa och farmor var jätteroligt ända tills dom började skandera ALLA MOT MAMMA ALLA MOT MAMMA!
 
Gulp.
 
Sen byggde vi en snögubbe som förvisso såg väldigt nöjd ut men som även såg ut att behöva en tandställning. 
 
 
 
 
 
 
Barnen grillade snöbollar. En dream come true får jag förmoda.
 
 
 
 
Sen skulle 7-åringen och pappan på innebandyträning, 4-åringen ville följa med hem till farmor och leka med kusinen och jag bestämde mig för att ta en promenad hem. 
 
Herre. Gud. Vad. Jobbigt. Det. Var.
 
Att halvpulsa i snö i alldeles för varma kläder är ingen lätt match. Väl hemkommen kollade jag upp rutten på hitta.se och inser att jag har gått EN MIL!! Maj gadd. Kunde ingen ha sagt det till mig innan jag började gå? Mina kinder är så illande röda att jag är osäker på om dom någonsin kommer få tillbaka sin vanliga färgton igen. 
 
Nåväl. Gjort är gjort.
 
Nu ska jag ligga i soffan resten av eftermiddagen. Äta choklad och se på tredje säsongen av Skam. 

Västgötskaövning och gråtfest

Idag blev vi bjudna på lunch hos pappa tillsammans med vår släkt på pappas sida. Mycket trevligt. 
 
Jag har dock fått till mig att jag inte är något vidare på västgötska (efter att släkten lyssnat på Humorhimlen) och att jag måste öva mer på mitt språkliga arv. Så det ska jag göra.
 
 
 
 
 
 
Efter att vi hade varit hos pappa ville jag och min man nyttja julklappen som vi fick från min bror och hans tjej. Nämligen barnvakt och bio. PLUS obegränsat med popcorn och snacks, vill jag tillägga. Jag köpte även Never Stop, för popcorn gör sig bäst ihop med choklad. 
 
 
 
 
 
 
Vi såg Lion. En verklighetsbaserad historia om en femårig indisk pojke som kommer bort från sin familj. Det ena leder till det andra och han blir slutligen adopterad av ett australiensiskt par. 25 år senare börjar han fundera kring sitt ursprung och börjar leta efter sin indiska familj. Ja. Ni hör ju vart åt det barkar.
 
Jag grät FLODER!
 
Slutet på filmen borde nästan vara olagligt. Så innerligt fint. Här gick tårarna från strilande till översvämmande med noll chans till dränering. Inte ens värmefläktar och omfattande utgrävning hade hjälp. 
 
Om filmens uppgift var att få tittaren att känna något så lyckades den i alla fall med mig. Jag kände mig 1) sannslöst priviligerad och 2) jag ville bara hem och krama om mina barn. 
 
Pjuh.
 
Nu ska jag vila upp mig efter denna gråtfest.
 
 

Winter is coming

Vintern har kommit till Skövde.
 
Kul för barnen såklart. Mindre roligt för vår hall som inte alls är uppbyggd för skridskor, hjälmar och termobyxor på hög.
 
 
 
 
Nå väl. 
 
Det bästa med vintern är att vi har pulkabacken precis utanför dörren. 
 
 
 
 
Förra vintern rullade vi ut grillen från trädgården och bjöd alla grannar i backen på korv med bröd. Sedan pratade vi om att börja med försäljning av varm choklad och kaffe. Vilket givetvis var ett skämt.
 
 
Eller?
 
 
I övrigt är jag inte alls en vintermänniska. Jag hatar att bylsa på mig massa tjocka kläder och känner mig alltid så omodern i jacka och termobyxor (eller täckbyxor som jag vet att en del av er säger). Jo visst! OMODERN! Hallå, är jag 14 år eller? Jag kan ju inte gärna säga till barnen nej mamma vill inte gå ut när det är snö för jag känner mig inte modern. 
 
Nej vet jag vad. Jag får vackert bita i termo-äpplet. 
 
Idag åkte vi skridskor. Jag och Spiderpapa ställde in oss på att vara vid skridskobanan i cirka 15 minuter varav 14 minuter skulle bestå av fika, för det är ungefär så mycket tålamod våra barn brukar ha. Men idag fick vi tji. Det slutade med att vi var där i två timmar och barnen åkte och åkte. 7-åringen har verkligen fått upp farten med sina grillor och idag lärde sig även 4-åringen att hålla balansen. Så roligt att se! Han var stolt! Vi var stolta!
 
- Titta mamma jag åker som bara deeeen! ropade han lyckligt när han vinglade fram i 000,01 km i timman. 
 
 
 
 
 En mysig vinterdag. Den omoderna känslan till trots. 

2016 blir 2017

Vi hade en jättetrevlig nyårsafton med goda vänner! 
 
 
 
Jag blandade välkomstdrink. Det ser måhända ut som vatten med ogräs men nej nej. Det är citron, fläder, is och mynta toppat med Prosecco. Väldigt freeeesh.
 
 
 
Bad stod på schemat. Barnen ville aldrig gå upp. Tillslut fick vi muta med godis. 
 
 
 
Jag hade gjort frozen cheesecake med citron till efterrätt och blev ordentligt lovordad. Här har ni receptet (vit choklad ej nödvändigt).
 
 
 
 
Två av de mindre gästerna orkade inte riktigt hela vägen till tolvslaget.
 
 
 
Vi tog bussen hem. Det var vi och väldigt många berusade BARN! Eller ungdomar, för all del. Men jag har blivit så gammal mogen nu att jag tycker att alla under 20 år är barn. I gengäld tror dom garanterat att jag har två dagar kvar till pension. 
 
 
 
Imorse sov hela familjen non stop till klockan 10. Jisses! Vi har inte synk-sovit så länge sedan... Någonsin! Sen låg jag kvar i sängen, drack kaffe och kollade på Orphan Black. Ni hör. 2017 levererar!! 
 
 
 
Delar av familjen är här och vi har ätit pizza. För idag är det pizzadagen och en sådan dag bör vördas. 
 
 
 
Jag kände mig väldigt pepp igår när vi räknade ner mot 2017. Jag är mer än redo att lägga 2016 bakom mig och ser fram emot ett nytt år.
 
Just nu pågår det någon slags Xbox Fifa-turnering i vårt vardagsrum. Jag ska joina. 
 
Över och ut. 
 
 

Nyårsafton

Jag har just förberett kvällens förrätt, nämligen avokadosoppa vilken ska serveras kall (faktiskt) med räkor och färskt bröd. Mööööms! 
 
 
 
 
 
Jag har alltid varit en nyårshatare av rang. Jag har hatat att det varit så uppsjåsat med massa förväntningar och allt ska vara så himla tjusigt och fint samtiidgt som det bara känns på låtsas och man ska vara vaken jättelänge i klackar och obekväma kläder och stå ute i någon snödriva och tigga om urinvägsinfektion... Phew! Nä. Jag har aldrig gillat nyår.
 
Tills jag blev förälder!
 
Sedan barnen kom har nyår blivit mycket mer avslappnat. Jag har haft jättetrevliga aftnar de senaste 7 åren! Vi har ingen tradition ristad i sten utan vi har firat olika varje år, vilket också passar mig bra. Jag har alltid trott att jag vill ha samma-kompisgäng-alltid-alla-högtider grejen. Men det vill jag inte. Variation förnöjer. Barnen gör också att hela kvällen blir mindre pretantiös. Najjs. 
 
Ikväll ska vi iväg till några kompisar och vi blir totalt sju vuxna och sex barn. Värden och värdinnan behöver bara duka och dammsuga (det senare frivilligt) och så bidrar vi gäster med maten. Det känns som en rättvis uppdelning. Jag vet själv att det är ett halvdagsjobb bara att plöja undan i hemmet och göra det någorlunda mysigt och gästvänligt så att slippa tänka på all handling och mat ovanpå det, ja det underlättar. 
 
Hoppas ni får en mysig kväll! Ta hand om er! 
 
 
 
Jag förra nyår. 
 
 

Flytthjälp och en förvirrad tandfe

Igår hjälpte vi min bror och hans tjej att flytta. Dom har lämnat Karlstad och nu höjt invånarantalet i Skövde med två personer.
 
Fy vad tråkigt med flytt tänker ni. Nej nej! Jag njöt av detta! Jag njööööt av alla tre trappor upp utan hiss. Jag är nämligen skyldig min bror cirka sex flyttar. Japp. Och med tanke på att åtminstone fem av dom flyttarna inkluderade att flytta min mans gamla suspensoar som han i alldeles för många år vägrade göra sig av med kan man säga att jag är skyldig honom sju flyttar. Så det känns härligt att kunna ge tillbaka. 
 
 
 
 
Igår tappade 7-åringen även en tand som han stoppade i ett glas vatten. Idag vaknade jag upp av att han ropade och undrade vart glaset tagit vägen?
 
Glaset? tänkte jag innan jag som i slowmotion mindes hur jag gått och plockat kvällen innan och muttrat över att "ungarna ställer disk på sina rum". 
 
Gulp. 
 
Jag fick snabbt som attan fylla ett nytt glas med vatten, låna en guldpeng från 4-åringens besparingar och sedan fabricera ihop en historia om att tandfen flyttat glaset till kylen. 
 
- Visst. Tack för pengen mamma, svarade 7-åringen.
 
?
 
 
Bild från denna morgon. 
 
 
 

Juldagen och annandagen

Igår firade vi jul hos svärmor. Dit kom det inte mindre än TVÅ (!) tomtar. Jag trodde första att jag hade ätit likörpraliner i lite för stor dos lite för snabbt men nej, det stämde. 
 
 
 
 
 Barnen blev väldigt nöjda med det som var i säckarna och jag med. 
 
 
 
 
Sen åt vi kalkon och julgodis. Ej samtidigt dock. 
 
- Titta mamma jag har gjort ett sådant där verktyg som tandläkaren har! sa 7-åringen och visade stolt upp sin halvätna polkagriskäpp. 
 
 
 
 
När barnen tillverkar tandläkarinstrument av godis... Älskar ironin i det. 
 
Annandagen idag har varit en väldigt lugn och skön. 
 
7-åringen som är familjens morgonpigga vaknade 07:10, vilket är sovmorgon för honom. Vi andra sov till kl 09 vilket är att sova bort "halva dagen" för mig som också är morgonmänniska. Efter frukost spelade vi sällskapsspelet Tjuv och polis.
 
 
 
 
 
Jag var polis och båda barnen blev sura när jag fångade dom. 
 
- Men om polisen inte får fånga er kan jag lika gärna strunta i att vara med? menade jag.
 
Det tyckte barnen var en strålande idé 
 
 
Sen åkte vi hem till svärfar en sväng och efter det gick vi på bio.
 
 
 
 
Vi såg Sing. Den var okej. Men inte mer än så. Ska ni se animerat i jul rekommenderar jag Husdjurens hemliga liv samt Trolls. Speciellt Trolls är SÅÅÅÅÅ bra!! Jag vill typ BLI fröken Glittertindra. 
 
 
Glittertindra i mitt hjärta. 
 
 
 
Över och ut. 

God Jul

God Jul!
 
 
 
 
Här äter vi julbord, leker julklappslekar och umgås med släkten. 
 
Vi hörs imorgon! 
 

Dan före doppare dan...

Go kväll!
 
Mina bröder är hemma hos oss och vi har en traditionsenlig uppesittarkväll med Bingolotto. Just nu försöker jag övertala alla att eventuell vinst inte automatiskt ska tillfalla den som har fått bingo utan istället den som behöver vinsten mest. Till exempel skulle jag behöva en bra bil. Jag som har barn, eget företag och allt. Medan 100 kronor i kontanter kan vara en jättebra vinst för en fattig socionomstudent som min minstebror.
 
Får inte riktigt med mig alla i det här resonemanget. Men jag jobbar på det. 
 
 
 
 
Barnen får vara vakna så länge dom vill ikväll vilket jag hoppas resulterar i att dom sover över beslutet att gå upp mitt i natten. Gulp. 
 
Nå väl.
 
Gröten är kokad microvärmd, skinkan är griljerad köpt, Alladinasken äro invigd direkt via undre lagret och granen är fortfarande grön. Se där. Det blev visst jul i år igen! 
 
 
 
 
 
Ta hand om er i helgen kära ni. Och tack för att ni läser och lämnar fina, kloka, roliga och värmande ord!   
 
Här kan ni förresten läsa en intervju med mig av coola bloggaren Jennie. På tal om fina ord blev jag väldigt glad över Jennies beskrivning av mig. Tack snälla! 
 
 

Nytt hyllsystem ya all!

Vi behöver fler hyllor!
 
Så har jag sagt sedan vi flyttade in i vårt hus.
 
Och nu ÄNTLIGEN har vi fått fler hyllor. Många hyllor!
 
Jag var nämligen på Ikea i söndags och då följde ett hyllsystem med hem. Eller följde och följde... Nu lät det kanske som att hyllsystemet tog mig i handen och glatt traskade med ut till bilen utan att passera kassan, men nej nej. Först fick jag ägna 30 minuter irrande på ta-själv-lagret. Jag skulle samla på mig 6 skenor, 18 hyllor, 28 konsoller (gärna rätt varianter också) och försöka få dom att hålla sams på en alldeles för hal och hoppig lastvagn och sedan balansera kalaset genom kassan där jag också var tvungen att betala för besväret.
 
 
 
 
Så. Ville bara klargöra det.
 
Det var inte helt lätt att skruva upp alla hyllor men vi är fortfarande gifta jag och min man och det är det viktigaste.
 
 
 
 
På köpet blev jag av med vår hemska, svarta, högblanka, åbäke till tv-bänk som har gäckat mitt sinne i många år!!
 
Före:
 
 
 
 
Nu:
 
 
 
 
Känner mig mycket nöjd. Nu måste vi bara hitta inspiration till hur vi ska disponera hyllorna samt få bort alla sladdar. Jag ämnar uppnå någon slags perfekt balans mellan personligt, barnvänligt och Pinterest-trendigt.
 
 

Lussebullar och granköp

Idag har vi bakat lussebullar för tredje gången den här månaden. För ja - vi gillar lussebullar i vår familj. Sloooorp säger det och så är alla bullar borta. Och jo mamman i familjen har möjligen en central roll i att det sker så fort. Hur så?
 
Våra grannar meddelade häromdagen att dom också hade bakat lussebullar.
 
- Blev dom goda? undrade jag.
- Det vet vi inte. Vi har inte smakat ännu, svarade grannen. 
- Ni har inte VAAAD???? utbrast jag.
 
Är fortfarande i chock över att människor bakar men inte smakar.
 
Hur som helst rådde kreativitet kring vårt bakbord idag. Minstebarnet gick utanför den vanliga lussebulls-mallen och ville istället grädda sitt handavtryck. 
 
 
 
 
Det fick han inte. Tyvärr. Någon måtta får det vara. 
 
Sen har vi köpt samt klätt årets julgran. 
 
 
 
 
 
Den här julgransprydnaden fick jag av en bloggläsare för några år sedan.
 
 
 
 
En Starbuckslatte!
 
Jag älskar den fortfarande innerligt och den har i allra högsta grad en central roll i vår gran. 
 
Trevlig lördag hörrni! 

Händelserik vecka

Ja-happ. Fredag.
 
Veckan har innehållit filminspelningar, möten, Luciafirande, julklappsinköp, jobbresa till Helsingborg, föreläsning, tågåkande, kändisspotting, Expressenartiklar om mitt kylskåp, radiointervju om mitt kylskåp, klippning av barnhår, företag som tackat ja till våra tjänster och företag som tackat nej till våra tjänster (vilket jag har deppat lite över då det var ett drömuppdrag) (meeeeen meeeeen det är bara att ta nya tag). En händelserik vecka ändå. 
 
 
 
 
Idag har jag tampats med två saker på jobbet. För det första världens största chokladask (förstår ni hur utmanande tolv rader av olika sorters chokladpraliner ÄR??) (vilka är godast? vad ska jag foka på?) och för det andra ett internet segare än... JAG VET INTE VAD! Att gå in på mailen idag har varit som att vada i knädjup knäck ungefär. För att hålla mig till säsongsbetonade liknelser. 
 
 
 
 
 
 
Sen köpte vi lunch på stan. Jag köpte lax. Bara för att efter lunchen plötsligt komma ihåg att jag hade med mig en matlåda. Bestående av lax.
 
Japp.
 
Tack för inget minnet! 
 
Men nu så. Nu är det fredag. Vi ska strax duka upp till taco-middag och sedan ska jag lägga mig raklång i soffan och läsa Klick, vilket är min fredagstradition. 
 
Ha en skön kväll hörrni!
 
Tidigare inlägg