Filminspelning

Igår skulle jag spela in en film till förlaget där jag kort berättar om mig själv och min kommande bok. Filmen ska visas internt. 
 
Kul såklart! Och svårt.
 
Så här:
 
- Jag börjar spela in.
 
- Men gud vad jag låter konstig!
 
- Är det där ens min röst?
 
- Är det någon som sitter bakom min rygg och buktalar?
 
- Jag börjar om.
 
- Öh fast nu sa jag att boken handlar om något som den inte handlar om??
 
- Börjar om. 
 
- Vänta lite ...
 
- Varför har ingen sagt till mig att mitt ena öga är större än det andra? Jag ser ju jättekonstig ut! 
 
- Qausimodo light, kvinnlig variant. 
 
- Skulle det se märkligt ut om jag hade sjuåringens Bart Simpson-mask på mig?
 
- Kanske. 
 
- Börjar om. 
 
- Nu hörs visst barnen i bakgrunden.
 
- Börjar om. 
 
- Nu hörs visst min mans gitarrspelande i bakgrunden. 
 
- Börjar om. 
 
- Säger fel titel på boken. 
 
- ??
 
- Börjar om. 
 
Ja. 
 
Och så vidare. 
 
Efter ett antal omtagningar och med hjälp av lite klippande i iMovie fick jag det någorlunda rätt och kunde skicka iväg filmen. 
 
Pjuh. 
 
 
Inspelningsplats. 

Ögonlock av betong

Oj oj oj. Idag var det tungt att gå upp ur sängen.
 
Jösses vad trött jag var! 
 
Jag snoozade i en halvtimma och jag brukar aldrig snooza så länge. Det berode såklart på att klockan egentligen var 05:30 när alarmet ringde 06:30. Det slog mig hur pigg jag annars är på morgonen? Jag brukar vakna av mig själv några minuter innan jag ska upp. Snoozar gör jag max en gång, mest av lathet snarare än trötthet.
 
Men idag kändes ögonlocken som stora, armerade betongblock och jag mådde nästan fysiskt illa av trötthet. Efter goda 30 minuter snooze stapplade jag in i duschen för att vakna till. 
 
Min man är en morgontrött person och om det är så här han och andra morgontrötta känner så tycker jag synd om er. Hemskt ju! Jag har aldrig förstått vad det är som är så svårt med att bara masa sig ur sängen men har man ögonlock av armerad betong begriper jag att det inte är så lätt. 
 
 
 
 
Om jag från och med nu kommer ha större förståelse för min morgontrötta man?
 
Nej.
 
Men lärorikt att prova på känslan ändå. 

Natur, bubbel, spel och sushichock

Igår åkte vi med några kompisar till Silverfallen utanför Skövde för att carpa natur och ha picknick. 
 
Familjen Spiderchick åt upp 80% av den medhavda matsäcken redan i bilen på väg dit.
 
Spiderpapa (vädjande): Men snälla familjen? Ni behöver väl inte äta upp allt NU! Vi kan väl fika när vi kommer fram?
Jag (suckar): Men snälla, ta bara en macka du också. 
Spiderpapa: Okej.
 
Ingen var svårövertalad.
 
 
 
 
 
Väl i Silverfallen promenerade vi i naturen och fikade upp det som var kvar av matsäcken. 
 
 
 
 
 
Sen åkte vi alla hem till oss och korkade upp lördagsbubbel. Jag svepte två glas på noll och ingen sekund. Ni ser ju! Det finns inte ens en bild? Jag misstänker att en tuff veckan och allmän corona-tröttma (alltså trött på corona) ligger till grund för det.
 
Sen köpte vi takeaway-middag.
 
Sjuåringen åt sushi för första gången?? Jag är i CHOCK för han är annars ganska så... Ja restrektiv med vad han smakar på för ny mat. Men nu åt han flera bitar med tofu och räkor som han doppade i soja. Guacamolen, som han själv sa om avokadon, tyckte han inte om.
 
A ja. Kul!
 
 
 
 
Sen spelade vi spel. Jag var hos min bror tidigare under dagen för att låna något roligt av dem.
 
Jag lånade inte det här.  
 
 
 
 
 
Det är alltså ett spel som går ut på att man ska rädda mänskligheten från ett virus............. 
 
Nä. Vi spelade mer muntra spel och tjötade till midnatt eller så. 
 
Mycket trevligt!

Balkongsoffa

Här är soffan som vars ena dyna jag köade i 50 minuter för att retunera.
 
 
 
 
 
Visst är soffan fin? Och SKÖN kan jag tala om för er. Man sjunker ner oteeeeroligt skönt i de fluffiga kuddarna. 
 
Vi (möjligen mest jag) har verkligen crejvat en soffa till balkongen. När vi flyttade in var vi alldeles för snabba med att köpa ett matbord med fyra stolar. Vi tänkte att häääär - här kommer vi minsann att sitta och äta frukost, lunch och middag under hela våren och sommaren. 
 
Jo tjena. Det var innan vi insåg att vi var på tok för bekväma för att baxa ut en middag med tallrikar och proslin och allt förbi köksbordet ut till andra sidan fönstret, ja där balkongen är alltså. Det blev helt enkelt aldrig av att vi gjorde det. Något år var det också getinginvasion och de gånger vi ändå orkade sätta oss på andra sidan fönstret fick vi snabbt flytta in igen. 
 
Det var helt enkelt aldrig en optimal grej att sitta och äta där.
 
En soffa där emot känns perfekt. På våren är solvärmen alldeles lagom på balkongen för att sitta där och dricka kaffe och läsa. På sommaren är balkongen skuggig och sval under förmiddagen. När solen rundar husgaveln kring 14-tiden och det blir för varmt, då flyttar vi till vår altan på framsidan där det blivit skugga. Ja, och vi har för all del en altan under balkongen, om vi vill ha sol när vi grillar. 
 
Grillminne på altanen fotat från balkongen:
 
 
 
 
Lärdom: Bo in dig i ditt hus och lär dig dina vanor innan du köper en massa möbler. 
 

Robinson 2020, personlig sak

Kollar ni på Robinson?
 
Ny säsong - nya karaktärer.
 
Har vi den äldre damen som alla vill rösta ut? Japp. Har vi alfahanen med noll känsla för sociala samspel? Japp. Har vi den jordnära och relaterbara killen som antagligen kommer vinna hela skiten? Japp. Har vi en person vars personliga sak är en ... Sarong?? Öh. Ja.
 
 
 
 
Varför tar man med en sarong? Vad har man det till? Det kanske är smart?
 
Andra grejer folk tagit med som personlig sak:
 
Hårbalsam
Rimligt! Jag hade kunnat ta med det samma.
 
Dagbok och penna
Njaooo... Jag skulle nog känna att upplevelsen dokumenteras rätt bra ändå, av alla kameror. Dessutom omöjligt att vara ärlig med upplevelsen då tjuvläsning från andra deltagare antagligen är överhängande.
 
Öronproppar
Nej. Jag tror inte att jag hade sovit ett dugg bättre med öronproppar.
 
Schackspel
Ja! Spel över lag - grymt tidsfördriv tänker jag!
 
Munspel
JAA! Extra roligt om man inte kan spela det. Och så psykar man hela ön med munspelsgnissel utan melodi och sammanhang. Med möjlig backlash att man åker ut med munspelet före i första örådet.
 
Engångskamera
Nä. Se raden om dagbok. Minus tjuvläsning. 
 
Tandkräm
Fräsch tanke. Men är rädd att jag skulle glufsa i mig den i ett anfall av lågt blodsocker? Var det inte förra året som en deltagare faktiskt gjorde det under en spa-vinst? Åt en hel tandkrämstub alltså. Han mådde skit i flera dagar efter det. Farligt. 
 
Yogamatta
Ja kanske? Rimligt underlag när man sover. 
 
Ficklampa
Smart att ha om man måste gå och kissa när det är mörkt. Jag går nästan alltid upp och kissar någon gång på natten och gärna ännu fler gånger om jag sover borta och där med sover oroligt. Ljuskäglan hade fladdrat nätterna igenom på Robinson-ön om jag hade varit där.
 
Om jag faktiskt får välja: Då hade jag tagit med mig en returbiljett som personlig sak och lämnat ön utan att passera Anders Öfvergård. 
 
Vad skulle ni ta med er?
 

I fram och i bak

Det mest lärorika med en blogg måste vara när jag skriver ett inlägg med en viss intention men så blir diskussionen en helt annan. Något som jag aldrig hade kunnat förutse! Haha! 
 
Som i inlägget här nedan, angående att sitta i fram eller i bak i bilen. 
 
Många av er har aldrig hört att man säger så. Alltså att man lägger till bokstaven "i" framför fram och bak, utan ni säger sitta fram eller sitta bak, utan ett i. Det låter som att kapa halva meningen tycker jag? En stympning! Hehe. För mig är det hela en förkortning på att sitta i framsätet eller sitta i bakstätet. Själv har jag aldrig någonsin hört eller lärt mig något annat än att jag ska pilla in ett i?
 
Några av er funderar på om det kan vara dialektalt. Kanske det? 
 
En annan mind blowing grej var för några år sedan när jag skrev imorses och flera av er reagerade. Ni hade aldrig hört någon sätta dit ett s i slutet på imorse. En person skrev (jo jag minns detta som igår) att hennes sambo som var från västergötland alltid sa imorses med ett s på slutet och vi enades om att det nog var dialektalt. En anna grej är ordet bob, även kallat snowracer i folkmun. Jag och min omgivning har alltid sagt bob om snowracer. Ni trodde jag var gääälen när jag skrev så. Jag har fått justera mig med åren. 
 
En annan gång chockerade det mig att inte alla i Svea rike har traditionen med påskbrasor. Vi firade alltid påsk med brasa när jag var liten. När jag skrev om det var ni flera som stod frågande för ni hade aldrig eldat pinnar bara för att det var en vecka med upprepning på julmat och mycket ägg.
 
Man lär sig MYCKET med en blogg. Vilket också är mycket älskvärt.
 
 
 
Man sitter i fram i bilen när man kör. Hehe. 

Våååår!

Tre vårtecken:
 
Tulpaner, sol och synen av svinskitiga fönster.
 
 
 
 
Herre min ge. När solen strålar in ser det ut som att någon har stått och sprutat smuts på rutorna med en högtryckstvätt. Jag är faktiskt misstänksam på riktigt! Va? Jo jag tror absolut att någon kan få ut något av att göra så. Konstigare saker har hänt!
 
Strunt samma. Vilken underbar helg vädermässigt! Igår var vi ute typ hela dagen. Först grillade vi korv med min bror och Hanna och deras kompisar. Sen åkte kompisarna hem och då gick vi en lång promenad. Våra grannar har satt upp ett nytt staket med liknande träribbor (?) som vår inredare tycker att vi ska bygga en sänggavel av. 
 
 
 
 
Tror ni att grannen tycker att det är så noga om det som av en händelse råkar saknas ett parti eller två av staketet??
 
Jag tror inte det.
 
Efter promenaden hamnade vi i lä på vår altan och drack kaffe.
 
Efter sex timmars umgänge såg min bror och Hanna ingen som helst anledning till att bryta upp och gå hem utan de blev kvar på alkoholfria drinkar och middag. Inte oss emot.
 
 
 
 
Jag fortsätter min utmaning att bara använda mig av ingredienser som finns hemma (det vill säga inget småspring i affären under parollen det vore kanske gott att ...). Igår blev det kyckling som jag marinerade i massor av vitlök och citron. Timjan, salt och och peppar. Till det klyftpotatis med rödlök och morot. Gott!
 
 
 
 
På kvällen kände jag mig så där mört trött som man bara kan göra när kroppen har varit i kontakt med en ordentlig portion dagsljus för första gången på fem månader. 
 
Fab!

Känsla och fakta, vin och dasspapper

Igår jobbade jag hemma hos Matilda. Det var en jobbdag som givetvis handlade uteslutande om ett visst virus. Vi jobbar ju med att administrera sociala medier åt företag och det är så sjukt viktigt hur man pratar just nu. Det viktigaste som jag ser det är att skilja på känslor och fakta. Vi ser jättetydligt hur folk nu styrs av sina känslor, tycker och tänker massa saker som inte alls har bäring i verkligheten. 
 
A ja. Jag tog med tulpaner till Matilda för att pigga upp.
 
 
 
 
Mamma handlar åt min 92-åriga mormor just nu. Älskar att mormor vill ha vin <3 
 
 
 
 
 
Helt rätt! 
 
Toapappret var för övrigt slut när mamma skulle handla. Efter lite letande fann hon det i en butik i utkanten av stan. 
 
När detta är över är jag övertygad om att det kommer gå till historien att det som folk fann trygghet i under Corona-krisen var att samla dasspapper. Kan redan nu höra alla skämt.
 
På tal om den helt bisarra hamstringen av papper vill jag tipsa om senaste podavsnittet av Skäringer&Mannheimer där Anna och Mia intervjuar överläkare och professor Agnes Wold. Ett jättebra avsnitt som inger mycket hopp och med många bra fakta! Kan varmt rekommendera avsnittet. Finns där poddar finns eller så kan ni lyssna här
 
 
 
 
 
 
Har avgudat Agnes ända sedan jag hörde hennes sommarprat 2014!

Utmaning

I söndags passade jag på att roa mig med utmaningen "laga av det vi har hemma". Jag ville baka kakor och jag ville laga pulled chicken (eftersom vi hade fryst kyckling) men jag fick bara använda ingredienser vi hade hemma. Det är liksom ett allmänt mål jag har i år, att nyttja saker vi redan har hemma. Plånbok och miljö säger hurra. 
 
Jag rotade runt i skafferiet och fick fram ingredienser för att kunna baka åtminstone 20 olika sorters kakor.
 
Det blev till slut tre sorter eftersom jag inte har all tid i världen. 
 
Syltkakor med glasyr (som inte syns, men den är där).
 
 
 
 
 
Strasskakor doppade i smält choklad. Hade typ tre förskrämda små blockchokladsrutor hemma som jag smälte ner. Det räckte oväntat länge och alla kakor fick sig ett dopp.
 
 
 
 
Glutenfria kolasnittar. Vi är ej glutenfria i detta hem men jag hade glutenfri mjölmix i skafferiet som jag köpt vid något tillfälle då vi har glutenintolleranta päschoner runt omkring oss. 
 
 
 
 
Japp. Sen skulle jag göra pulled chicken. Nästan alla recept innehåller BBQ-sås men det hade vi inte hemma. Istället rotade jag fram en halvfull burk tomtasås ur kylen, en gul lök, några vitlökar och tomatpuré. Jag kokade upp en kycklingbuljong med vatten och sedan tjoffade jag ner allt detta med kycklingen i en gryta. Kryddade med salt, peppar och torkad timjan. In i ugnen i fyra timmar. 
 
Ta-da!
 
Sååå gott! Vi åt det i pitabröd tillsammans med sallad, majs, rödlök, gurka, tomat och mycket sås.
 
 
 
 
Åh herre det vattnas i munnen på mig bara jag ser bilden??
 
Kakorna går jag nu och småäter av i tid och otid. Är en sådan kak-junkie. Borde inte ha hemma ska absolut baka mer i eftermiddag.

Vi måste sluta skrämma upp varandra

Nä vet ni vad? Nu är jag så trött på alla skrämsel-inlägg från diverse människor på sociala medier!
 
Det jag är mest rädd för just nu är människors beteenden! 
 
Jag har sett x antal bilder på tomma pastahyllor och toalettpapper som tydligen är slut. Folk skrämmer upp varandra med domedagsvibbar och så åker ännu fler till mataffären och bunkrar upp ännu mer i ren panik. 
 
Idag åkte jag förbi mataffären lite snabbt för att köpa mjölk som tagit slut här hemma och vet ni vad? Affären BÅGNADE av mat! Massor av mat. Överallt. Visst, det var kanske lite glest vid fjärilspastan men det var knappast slut på mat. Inte på långa vägar. 
 
 
 
 
 
 
Jag la ut de fulla mathyllorna på story, som en motvik till alla "kolla all mat är slut"-inlägg och jag fick SÅ många svar från folk som tackade för att jag la ut det? Någon skrev att hen är rädd och att det betydde mycket att jag visade något som känns positivt. Det knakade till i min hjärterot för hur mycket har vi då inte skrämt upp varandra?
 
Jag menar inte att jag inte har respekt för det som händer nu, för det har jag. Det ska vi alla ha! Men vi måste sluta skrämma upp varandra! Det bidrar till noll gott. Istället ska vi ta hand om varandra. Fråga vem du kan hjälpa att handla? Kolla upp vad du kan dela med dig av!
 
Många ICA-butiker har skrivit bra på sina sociala medier. Handla med hänsyn. Tänk praktiskt och handla inte mer än du behöver.
 
Jag vet att alla ni här tänker just så för ni är så himla vettiga, men det kan vara bra att påminna oss.
 
Jag vill också slå ett slag för att inte ryckas med i vad enskilda personer skriver på sociala medier (jag har sett flera influencers skriva rent oansvariga inlägg). Hämta din information från trovärdiga källor. 
 
Folkhalsomyndigheten.se
 
eller 
 
Krisinformation.se 
 
eller 
 
1177.se
 
Och den här listan från Röda Korset känns fortfarande aktuell. 

Sovrums-makeover

Vi gör nu en mycket nödvändig makeover av vårt sovrum. Vi ska måla om och inhandla nya möbler. De möbler vi har nu har vi haft i typ 15 år, de är trasiga och fuktskadade efter småbarnsår (många utspillda glas vatten senare...) och gud vet allt. Så det är med gott samvete vi byter ut sängstomme, byrå och sängbord. 
 
Jag fick en DM på instagram där en vänlig själ ville påminna mig om hur dåligt jag mår av renovering. Haha! Helt rätt ♥ Men den här makeovern känns ändå okej. Så länge vi inte behöver ha tusen hantverkare springande in och ut eller koka kaffe i badrummet så är mina stressnivåer rimliga. 
 
Som jag nämnt innan har vi tagit hjälp av en inredare till detta. Vi vill göra mesta möjliga av detta rum som inte är speciellt stort och som vi tillbringar mycket tid i. Det är också ett rum som man hela tiden ser eftersom det ligger precis vid vår hall, vårt kök och matplats. Man passerar det hela tiden. Vi kan liksom inte "gömma undan" skit där. Därför känns det som att det lika gärna kan bli ett rum som är behagligt att kika in i.  
 
Så här ser man vårt sovrum från köket (nu superstökigt av uppenbara skäl):
 
 
 
 
Huuuuuur som helst är vi nu vid första stadiet - måla om. 
 
Inredaren tycker att vi ska ha två färger. En blå färg och en beige kontrastfärg. Vi har köpt hem prover på den beiga samt två olika blå färger och en grå. 
 
 
 
 
På Instagram röstade typ alla för den mörkt blå eller den grå. Försvinnande få tyckte min favorit - den i mitten. Hehe. 
 
Men det blir den i mitten. Det är säkert "fel" val rent inredningsmässigt men jag insåg att den mörka blå ger mig typ ångest? Jag vill absolut inte att det ska bli för mörkt. Den grå kändes deppig. 
 
Så nu blir det ljusblå. Den känns glad. Jag behöver glad. 
 
 
 
 
Känns det fel får hela rummet bli i den beige/bruna (eller vad det nu är).
 
 
 
 
 
Ska visa er mer av makeovern vad det lider. Självklart före och efterbilder också. 

Störande ljud

Idag vaknade jag av det mest störande en i-ländsk person kan vakna av - LJUDET AV IPAD! 
 
Gaggagagahahahhahgagag! 
 
 
 
 
 
Först vaknade jag av ett ena barnet helt sonika hade lagt sig bredvid mig i sängen och klickat igång TikTok. Sekundlånga musiksnuttar avlöste varandra i rask takt.
 
– Snälla, gå ut härifrån! väste jag sammanbitet. 
 
Barnet gick ut. Men fick jag ro? Nä. Ljudet av TikTok vid köksbordet letade sig obarmhärtigt in till mitt försök att somna om.
 
– Sänk! ropade jag. 
 
Barnet sänkte. Nu hörde jag inte låtarna längre men jag hörde fragment av en ljudmatta och det är nästan värre! Tro det eller ej. 
 
– Ta dina lurar! ropade jag. 
– Jag vet inte var de är! ropade barnet tillbaka vilket var ungefär lika oväntat som att julafton infaller den 24 december.
 
Jag visste att enda lösningen var att jag själv gick upp och rotade fram lur-jäklarna. Så det gjorde jag. Sur som en person som just blivit väckt av oljudet från en app uppfunnen i Kina 2014 fräste jag runt i lådorna efter något med snäckor och sladd.
 
Aaaahh... Äntligen tystnad!
 
I en minut.
 
För nu hade andra barnet vaknat och dragit igång Youtube. Även om en hel våning skilde oss åt kunde jag klart och tydligt höra en Youtuber skrika hysteriskt över någon slags challange hen skulle tvinga sig själv att utföra (antagligen något i stil med jag ska äta som ett ofött foster under en hel dag eller jag låter min guldfisk bestämma vad jag ska göra i 24 timmar).
 
– Sänk! ropade jag.
 
Rimligtvis kunde barnet inte höra det med tanke på den hysteriskt självplågande Youtubern. 
 
– SÄÄÄÄÄÄNK! 
– Va?
– SÄÄÄÄÄÄÄNK!! 
– Hör du vad jag tittar på?
– Eh ... JAAAA!
 
Sen blev det äntligen frid en stund. 
 
Om jag kunde somna om? 
 
Nej. 
 
Men det var i alla fall tyst från all elektronik. 
 
 

Corona

Det skulle kännas lite konstigt att klicka mig in här och ba - la la la skriva på som vanligt när det enda folk pratar om är Corona. Eller jag vet inte, har ni pratat om något annat än det idag? 
 
Jag tycker, precis som alla andra, att det är viktigt att vara uppdaterad, följa råd och riktlinjer och ta det hela på allvar. Men det är också viktigt att vi inte stressar upp varandra. Eller hur? 
 
Jag tyckte att det här från Röda Korset var fint:
 
 
 
 
 
Bra råd!
 

Titt, läs och lyssningstips

Mina tips just nu:
 
The Morning show 
Såååå bra serie som vi har streamat på apple tv. Den utspelar sig under MeeToo 2017. The Morning shows stora stjärna (Steve Carell) har just avskedats efter anklagelser om olämpligt beteende. Vad händer med en arbetsplats när en kollega får gå? Har det funnits en tystnadskultur? Hur har mannens beteende kunnat upprätthållas? Och när det kommer en ny kvinnlig programledare, måste hon börja tävla med den andra kvinnliga programledaren? Ja ni hör ju. Det finns en del dramatik att bygga på. Älskar Jennifer Aniston i den här rollen! Och jag älskar hur ingenting är svart eller vitt och hur manusförfattarna har tagit sig tid att problematisera strukturer. 
 
 
 
 
 
Flashback forever 
En podcast med Emma Knyckare, Ina Lundström och Scroll-Mia där de läser upp olika flashbacktrådar. Ni hör ju redan på premissen hur roligt det blir. Men något som överraskar är att tjejerna läser trådarna med både glimten i ögat och en hel del respekt. Det gör att man som lyssnare, trots att många av trådstartarna verkar rätt... ja... speciella, ändå ömmar för dem? På något vis. Roligt och faktiskt rätt lärorikt på något populärkulturellt plan. 
 
 
 
 
Henrik Wahlströms Instagram
Jag började följa Henrik för att han skrev roligt om Bamse (Bamse och hans vänner är rätt skruvade när man börjar gräva i det). Men nu älskar jag Henriks konto mest för tjejtidningsparaden där han gräver fram olika artiklar från 90-talets Frida och VeckoRevyn. Den ena är tamejsjutton sjukare än den andra? Inte konstigt att man (jag) mådde SKIT som tonåring när det var den sortens artiklar man matades med. FÖLJ, låt er förfäras och undra likt mig vem det egentligen är man borde stämma så här i efterhand?
 
 
VeckoRevyn 1995.
 
 
 
Frida 1992.
 
 

Spaljé - en make over

Medan vi var i Stöten hade vi en målare hemma som målade spaljén vid vår trappan. 
 
OMG säger jag bara det kändes som att komma hem till ett nytt hem! 
 
 
 
 
 
 
Okej nu säger det inte er så mycket när ni inte vet hur det såg ut innan, men spaljén var verkligen i behov av målning. 
 
Jag hittade den här bilden där ni kan ana lite hur dåligt målad den var innan. 
 
 
 
 
Den var liksom målad med ett, inte så täckande, lager färg. Så har vi låtit den vara sedan vi flyttade in eftersom vi inte direkt är familjen som tar tag i saker omgående. He.
 
Det blev så fint! 100% värt att vi tog hjälp med måleriet för att få det snyggt.
 
Sen har vi också tagit kontakt med en inredare som ska hjälpa oss med vårt sovrum, mer om det i ett annat inlägg. Men när inredaren steg in hos oss så var det första hon sa att vi borde ha en lampa över trappan.
 
 
 
 
Jag vet ju att det ser supertomt ut. Det har ni också påpekat. Många av våra grannar har tavlor på väggen, vilket jag har funderat på. Men nu när inredaren sa lampa så kände jag ba - ja! Det klart vi ska ha en fin lampa! Nej det finns inget lamputtag just där, men det kan man ju lösa med en elektriker. 
 
Har ni några förslag på fina lampor som kan passa? 
 
Jag tänker att en tavla eller två också kan vara fint. En oljemålning på mig, naken, helkropp hade ju absolut varit fint men det kan även vara trevligt med något mer neutralt. 

8 mars

8 mars igår.
 
Det finns så många kvinnor att se upp till. Jag rös typ när jag läste den här listan med balla kvinnor som har gjort skillnad! Wow wow wow.
 
Men det är också viktigt att påminna oss om att vi inte måste vara "starka" eller fulla av "girl power".
 
Det är okej att vara lat, oinspirerande, svag och inte en gnutta till bra förebild. 
 
Du måste ingenting och Queen of fucking nothing är två ledord jag har hemma hos mig. För att påminna mig själv om att jag kan göra minimum och duga alldeles bra ändå. 
 
 
 
 
 
Ina Lundström säger det bra.
 
 
 
Jag har förresten alltid älskat Mia Skäringers karaktär Tabita lite extra av den anledningen. Hon har barn med flera pappor, röker under fläkten, tatuerar folk hemma i köket och "unnar sig hela natten". Hon ber inte om ursäkt för sig. Hon är noll förebild och samtidigt massa förebild i en och samma person. Och det måste man älska. 
 
 

Handboll, ishockey och pendlarminnen

Igår var vi i Borås på handbollscup hela dagen. 
 
Vi klev upp kl 06 med ambitionen att hinna få på oss kläder, borsta tänder, förbereda frukost och matsäck innan avfärd klockan 06:30. Det gick naturligtvis inte. Vi kom iväg vid 07 men hann ändå i tid till samlingen i Borås. 
 
 
 
 
 
Jag har minnen från Borås det ska ni veta! Pluggade ju textil och inköp där i två år. Otippat? Jo det tycker jag också. Det var något slags sidospår som jag fick för mig men som jag absolut inte var menad att pyssla med. Men jag har fina minnen av klassen!
 
Jag pendlade mellan Borås och Göteborg där vi bodde. Det har jag där emot inga fina minnen från. Hu! Vi åkte förbi busstationen med bilen och jag fick harpuls bara jag såg byggnanden. 
 
 
 
 
Där utanför stod vi pendlare varje eftermiddag och hoppades på att få komma hem. Bussarna var alltid överfulla. Kom man inte med fick man vänta mellan 30 minuter (ändå okej) upp till två timmar (inte okej) på nästa tur då man kanske, kanske fick chans till en plats. Hemskt! Detta gjorde att påstigningen på bussen snart var en på liv eller död-aktivitet. Ett Hunger Games pendlar-edition. Mina kortisolhalter kunde man antagligen bara bestiga ihop med syrgas. 
 
I efterhand kan jag inte fatta att inte Västtrafik satte in fler bussar denna strecka?
 
A ja. En rolig dag i Borås med trevliga föräldrar (herregud som vi tjötar och flabbar där på läktaren) och glada handbollskillar. 
 
Idag fick vi sovmorgon ända till klockan halv åtta (wow) då klockan ringde för ishockey. Det var föräldramatch under sjuåringens träning.
 
 
 
 
Spiderpapa och storebror snörade på sig grillorna för att möta sjuåringen och hans hockeykamrater. Eftersom jag känner för att behålla mina lårben intakta några år till höll jag mig på läktaren ihop med kaffe och macka. Eller, jag skulle faktiskt vilja lära mig åka skridskor igen (har mersmak efter slalomen) men jag gör nog helst det i lugn och ro med sargen nära till hands. Inte samvaro med tjugofem svinsnabba sjuåringar och en puck. 
 
Nu ska vi slappa resten av helgen, det kan jag tala om.
 

Succé!

Efter att en har varit krasslig och en vägrat sätta på sig skidor kom vi så alla ut tillsammans i backen idag. 
 
Succé! 
 
 
(null)
 
 
Sjuåringen, som är den som har varit krasslig, swishade ner hur lätt som helst för backen. Det märks att han har ishockeybalansen i benen. Treåringen som är den som har vägrat att ta på sig skidor (hon har istället tagit svart bälte i fika och stugmys de här dagarna) gick plötsligt med på skid-idén och när hon väl testade ville hon inte sluta. 
 
 
 
 
Vi har ju aldrig varit på skidsemester innan så det var lite av chansning att åka hit, men vi gör definitivt om det! Barnen tycker verkligen att det är roligt och jag är förvånad över hur duktiga de har varit? Jag hade förväntat mig mer gnäll och dåligt tålamod faktiskt, men det har varit noll av den varan. De fixade liftarna med en gång, plogning och svängar. Inga konstigheter. 
 
 
 
 
Nu: Försöka hålla mig vaken en timma till. 
 
Igår somnade alla, ALLA, klockan 21:00. Det går alltså inte hålla sig vaken längre efter all frisk luft?? 

Semester!

Titt! Vår lilla stuga! 

(null)

Eller så liten är den inte. Den har tre sovrum, två vardagsrum, kök, två toaletter och ett JÄTTESTORT badrum med jacuzzi och bastu. 

- Kan inte vi alltid bo så här? tyckte sjuåringen. 

Dock tveksam konst på väggarna. Vad händer här? 

(null)


På nästa tavlan är det i alla fall uppenbart vad som händer. Mannen har ätit dålig mat (fisk?) och kvinnan säger vad var det jag sa?

(null)

A ja. 

Vi har åkt skidor massor idag också. Det har snöat så jag fick införskaffa skidglasögon eftersom snöflingor känns som spjut i ögonen när man kommer med fart. Kände mig som ett fån men jag såg tydligen snabb ut enligt de andra?? 

(null)


Otrolig livskvalle på att slappa i underställ? 


(null)

Också otrolig livskvalle på att kl 17 en eftermiddag, mör i benen, ligga i sängen och läsa om ålar och äta chips.

(null)


Bra skidsemester. 

Utför! Och uppför

Men snälla nån vad roligt det har varit att åka utför idag! 
 
 
(null)
 
Jag har som sagt inte åkt slalom, eller skidor alls, på typ 20 år så jag var himla nervös på morgonen.
 
Och jag ska säga det att jag inledde med att i panik låta min svägerska åka iväg själv i sittliften tillsammans med mina stavar som hon så generöst erbjudit sig att hålla. 
 
 
(null)
 
Ingen sittlift upp till toppen för mig tack. Hu! Det kändes som att jag stod i kön till Balder på Liseberg och den känslan slipper jag gärna. 
 
Men när jag väl hade insett att det var knapplift och gröna backar (lättaste backarna) som gäller för mig så gick det toppen! 
 
 
(null)
 
 
Jag blev riktigt tjenis med tjejen som stod och hjälpte till i knappliften, så många gånger åkte jag på raken. Vi hälsade till och med på varandra på Tempo senare på eftermiddagen så atte... Ge mig några vändor till i gröna backen så är jag snart en i gänget med de tuffa personerna som säsongar här!! När de åker baklänges ner för svart puckelpist så... Tittar jag på. Fast på ett väldigt coolt sätt! Såklart.
 
Japp. Nöjd med dagen som ni hör.
Tidigare inlägg