Frilansaren

Vet ni vad jag insåg häromdagen? Att jag har varit frilans sedan 2009. Ja, om man med det menar att jag inte har haft en anställning sedan dess. 
 
SAY WOOOOT? 
 
Här krockar insikten helt med min självbild för jag ser inte mig själv som frilans? Sånt där jobbande är det bara andra människor som sysslar med. Inte JAG. Herregud! Hur skulle det gå till? Hahahahah he he...
 
Fast jo.
 
Tydligen. 
 
Det är egentligen ingenting som jag har planerat och det är nog därför det förvånade mig? Men det har fallt sig naturligt på något vis. Jag har ju bloggat flitigt, jag skrev för lokaltidingen i fyra år, jag har varit på radio, haft projekt med bloggkommentatorerna, podcastat, tvoddat och just nu lever jag byrålivet med Matilda. Den dagen det skiter sig får jag väl söka en anställning, har jag tänkt. 
 
Men innan jag är klar med frilansandet och företagandet hoppas jag få chans att jobba med manusskrivande. Har jag nämnt det för er? Det har jag nog. Ända sedan jag hörde Felix Herngren berätta i en podcast om hur manusframtagandet av Solsidan gick till ("vi sitter i ett rum och kommer på idéer") har jag tyckt att det låter som ett DRÖMJOBB! 
 
Jag fick pausa podden när han berättade om det bara för att utbrista URSÄKTA MÄJ? 
 
Tänk att ha som jobb att bolla idéer med andra kreativa människor och sedan skriva historier av det? Hur najs?
 
Drömmen vore även att skriva manus till Melodifestivalen. För att det är ett program med en bred och folklig målgrupp och det vore en fabulös utmaning. Överlag tänker jag att kreativitet kring tv-produktion vore roligt! 
 
A ja.
 
Vi får se vad framtiden levererar. 
 
Under tiden ska jag fortsätta vara förvånad över att jag tydligen har varit frivilligt ofrivillig frilans i åtta år. 
 
 
 
Den frivilligt ofrivilliga frilansaren. 
 

Sommartider hej hej

Vi var ju på examensfest igår och sov sålunda ganska länge imorse. Eftersom det dessutom gick över till sommartid i natt och tiden sköts fram en timma var klockan redan halv tio när vi vaknade! 
 
Aaaah... Inget går upp emot en falsk känsla av en rejäl sovmorgon! 
 
Jag har sedan följt upp den känslan genom att under hela dagen bli förvånad varje gång jag har kollat på klockan. 
 
11:00 Jaha är klockan redan elva?
13:00 Va är klockan ett? Nu?
15:00 MEN OJ! Är klockan redan tre?
16:00 Lägg av!! Är klockan redan fyra?
17:00 SKÄMTAR NÅGON MED MIG? Är klockan redan fem?
18:00 KLOCKAN KAN OMÖJLIGT VARA SEX???
 
Ungefär så. 
 
Det krävs inte mycket för att mina hjärna ska chockas. 
 
Vi firade hur som helst in sommartiden med grillpremiär! Så ypperligt trevligt. 
 
 
 
 

 
 

Examensdag

Idag tar min bror och hans sambo examen och är alltså nyutexaminerade socionomer. Jag är så stolt! Dom har hjärtat på rätta stället båda två och kommer vara grymt duktiga på sina jobb! 
 
Så jag kan nu officiellt meddela att min närmaste familj består av sjuksköterskor, poliser, förskolelärare och socionomer. Japp.
 
Och så jag då.
 
Bloggaren och sociala medie-konsulten. Det blonda fåret (med lugg).
 
Jag vet inte riktigt vilken gen jag fick? 
 
Men jag är väldigt stolt över min familj och deras yrken som alla är viktiga funktioner i samhället. Om deras yrken är husets bärande betongvägg så är mitt yrke den hopfällbara rumsdelaren från Ikea. MEN! Alla behövs vi på vårt sätt.
 
Medan delar av familjen deltagit på examen (som är i Karlstad) har jag, min andra bror och fyraåringen varit ambulerande festfixare inför kvällens firande. Vi har handlat, hämtat catering, hämtat tårta och även hunnit med en glasspaus. En väl förtjänad sådan. 
 
 
 
 
 
 
 
 Nu ser vi fram emot att fira de nybakade socionomerna!

En elefantörabebis

Jag har i veckan förlöst en liten, liten elefantörabebis! 
 
Japp. 
 
Mina elefantöronväxter  (jo jag skriver mina för jag är den enda i familjen som lägger hand vid dom) har nämligen förökat sig! Japp. En så himla glädjande nyhet, som ni kanske förstår. Jag hittade den lilla bebisen halvvägs upp ur jorden, vid sidan om sin ena förälder.
 
- Men GRATTIS! utbrast jag glatt till elefantöronen. Låt mig hjälpa er!
 
Sedan förlöset jag ömsint den lilla bebisen ur krukan och placerade den i en kuvös med vatten.
 
 
 
 
 
Efter någon vecka när bebisen hade fått rötter planterat jag den i en ny kruka. Så nu kan man säga att bebisen har flyttat hemifrån. En hyresrätt på minus en halv kvadrat har den fått. Jag tror att den trivs superbra!  
 
Nu inväntar både jag och elefantöronföräldrarna att lille bebis ska växa till sig och bli stor och stark. Kanske hamna i målbrottet? Eller hur elefantöron nu utvecklas. 
 
Hur som helst tänker jag addera "alternativ barnmorska" till mitt cv. 
 
 
 
Föräldrarna firar nedkomsten med bubbel, vad det verkar?
 

Pälsängrarna - my story

Jag fick en fråga i veckan
 
Hahaha snälla berätta mer om pälsängrarna????? // Ebba 
 
Jo visst kan jag berätta mer om dom! Pälsängrarna och jag levde ofrivilligt (från min sida) ihop i Göteborg. Det började med en liten änger som gnagde hål på mina tights och slutade med att hen och alla hens tvåtusensjuhundraen kusiner också flyttade in. Dom dök upp lite var som helst, men främst i olika typer av textilier. I vår ryamatta, ja där var det ordentlig FÄST! Oj oj. 
 
- This is FEKKING PARADISE! kan jag tänka mig att pälsängrarna tjoade åt varandra mellan mattfransarna. 
 
Vi hade även fläskänger (gör er själva en tjänst och googla INTE det) som levde på vår diskbänk och smaskade av brödsmulor och ostpartiklar. 
 
Det var hemskt! Faktiskt.
 
Men tydligen är det så att pälsänger ofta lever i väggarna på gamla hus och får dom feeling att komma ut därifrån, ja då gör dom det. Man kan stävja deras förökning genom att städa ofta, hålla rent på lister och inte låta kläder ligga på golvet. Sen kan det även vara så, och nu spekulerar jag bara, men det KAN vara så att vår lägenhet hade extra gott rykte bland pälsänger eftersom det innan oss hade bott två kaniner och en stor hund där (tillsammans med en människa). Dom gillar ju hår, odjuren. 
 
Som tur var flyttade vi ifrån pälsängerlägenheten innan det blev allt för trångbott. Det var väldigt skönt att lämna allt det bakom sig, det får jag säga. I vår nästa lägenhet hade vi dock MÖSS?!? Hotfulla sådana.
 
Jag funderar fortfarande på vad jag tycker var värst.
 
 
 
Utanför pälsängerhuset i Göteborg. 
 
 

Marmor alert!!

Jag bildgooglade min blogg häromdagen (gör det ibland) och hittade den här bilden från vår lägenhet i Göteborg.
 
 
 
 
 
- Dra mig baklänges... mumlade jag häpet för mig själv. 
 
- Vaddå? En ljuslykta? tänker ni föga imponerade.
 
- Jo visst, säger jag. Men ser ni inte vad ljuslyktan står på?
 
Ett fönsterbräde av MARMOR!! 
 
HA!!
 
Ja det är imitation såklart men ändå. Marmor!!
 
Nuförtiden inreder ju folk hela hem i marmor. Köksbänk i marmor? Jaaa! Hallgolv i marmor? Självklart! Toalettstol i marmor? Varför inte! Tänk om jag 2009 hade vetat vilken enormt framtidstrendig hyresrätt jag levde i? Då hade jag kanske kunnat se förbi motorvägen som dundrade på utanför fönstret, väggarna med ljusgröna 90-talstapeter och alla o-ombett inneboende pälsänger som levde och frodades på vår bekostnad. 
 
Ja. 
 
Ibland vet man inte hur bra man har det förrän efteråt. 

Lajva flyttstäd

Idag har vi varit hemma hela dagen och... STÄDAT! 
 
Japp.
 
Storstädat! 
 
Dammsugning, moppning och viss dammtorkning hinner vi förskrämt med under veckorna. Men allt det andra? Typ torka ut besticklådor, badrumsskåp och dörrkarmar? När gör ni det?
 
Vi måste ta en ledig dag, som idag, för att hinna med sådant för det tar ju flera timmar i anspråk om man även ska räkna in att bli avbruten ett antal gånger, pausa för matintag samt ta fem steg bakåt i städningen varje gång ett barn rör på sig (och det måste dom ju möjligen få lov att göra). 
 
Så ja. Idag var det dags att avsätta några timmar och kicka igång något slags grovstäd.
 
I veckan har vi dessutom sett en del... Eh... Skavanker i hushållet. Vilket möjligen kan vara den begynnande vårsolens fel. Plötsligt har vi upptäckt att dörrkarmarna ser ut som en scen ur CSI där polisen har gått loss med svart pulver över hundratals fingeravtryck. Speglarna är så oputsade att jag undrar vems spegelbild det är jag egentligen har sett under hela vintern (?) och köksskåpen ska vi inte ens prata om. Så det gör vi inte. 
 
- Nu låtsas vi som att vi ska flytta!! tjoade jag för att på så vis sätta ribban. 
 
För man är ju aldrig så förlöst som efter ett rejält flyttstäd. 
 
Så här post städning känns det väldigt bra, det måste jag säga. Men jag vill helst inte se en rengöringsspray igen på ett tag. Tack för visad hänsyn. 
 
Nu ska jag chilla i solen på balkongen resten av dagen. 
 
 
 
 
 
 

Snajsig fredag

Idag hörde en kompis av sig och frågade om jag ville följa med på ett lunchevent. 
 
Det ville jag absolut. 
 
"God mat och goodiebags en lunch bara så där äro aldrig ett fel". Visst finns det ett ordspråk som heter så? 
 
 
 
 
Efter jobb och skola bestämde jag och familjen att vi skulle kika på ett nytt soffbord. Vårt gamla har vi ogillat ända sedan vi köpte det vilket möjligen är felköpet personifierat. Men vi har ändå stått ut med det i fyra år eftersom just soffbord i vår värld inte står högst på priolistan. Men nu så. 
 
Att köpa ett bord i samma serie som vårt matbord hade vi avskrivit eftersom det kändes liiiite för dyrt. Men döm då till vår lycka när vi kom till möbelbutiken och insåg att just det soffbordet var på rea. 
 
Ka-tjing! 
 
 
 
 
 
Efter fyndandet föreslog Spiderpapa att vi skulle käka ute. Det tyckte alla var en god idé och vi enades om tapas. 
 
 
 
 
 
På tapasrestaurangen i vår stad är det fransar i lamporna vilket stör prick alla selfies. Meeeen meeeeen. 
 
 
 
 
Efter maten gick vi till godisaffären mitt emot och inhandlade lite fredagsmys. Barnen hade kunnat gå där i timmar för att studera alla nappflaskor, ägg, påsar, burkar och diverse med innehållsförteckningar längre än Transsibiriska järnvägen.    
 
 
 
 
Nu har vi kommit hem och planerar en kväll i soffan. 
 
Najs med HÄLG! 

Att lyfta kvinnlig kompetens

Igår gjorde vi (det vill säga jag och mina kollegor på jobbet) ett roligt samarbete med en lokal Youtuber. 
 
I egenskap av Skövdebo och även aktiv på sociala medier, älskar jag att lyfta lokala sociala medie-proffs. Det finns så många tjejer (framför allt tjejer ja) som är grymma på sociala medier. Det är en ynnest, och även en stor vilja hos mig, att lyfta dessa personer i de olika företagskanaler som jag administrerar. 
 
Jag älskar även att jag genom mitt jobb har möjligheten att framhålla och beskriva kompetenser. Att jag som digital kommunikatör överlag kan vara med och bidra till att forma bilden av kvinnor och unga tjejer som kunniga och proffsiga framför snygga och vackra. Det är inget fel att vara snygg men utseendet har sällan något med saken att göra. 
 
Tyvärr ser jag alldeles för ofta hur kvinnor reduceras till bara sitt utseende. Eller som i mitt eget fall där jag i jobbsammanhang har blivit beskriven som "mamman" när man istället hade kunnat beskriva mig som entreprenör eller företagare. Ett annat exempel är när en lokal aktör bjöd in en stor influencer till ett event och det enda ord man kunde hala fram för att beskriva den här personen var "snygg".
 
Nu är snygga bloggerskan här och minglar bla bla... skrevs det. 
 
Bloggaren i fråga hade (och har) hundratusentals följare i flera olika kanaler och det hade ju möjligen varit mer relevant att beskriva henne som sociala medie-proffs eller strategiskt geni eller kreatör eller varför inte alltihop? Att dagligen bjussa på innehåll som lockar massor av människor till läsning och tittning är ju inget annat än otroligt proffsigt. 
 
Jag tror inte att det handlar om illvilja när man väljer att endast framhålla kvinnors utseenden eller möjligen mödraskap, utan jag tror att det handlar om 1) slentrian 2) gamla normer som ligger och skvalpar 3) okunskap om vilket enormt arbete som ofta ligger bakom stora sociala konton. 
 
Därför är det så viktigt att inte kommunicera i ren slentrian utan stanna upp och fundera kring hur man faktiskt beskriver människor. 
 
Hm... Nu har jag en 16-årig tjej framför mig här. Hon har 50k prenumeranter på Youtube, 20k följare på Instagram och en blogg med fler läsare än den lokala morgontidningen. Ska jag i min personbeskrivning lägga värderingar i hennes utseende? ELLER ska jag framhålla hur modig, kreativ, driven och kompetent hon är? Hm... 
 
 Obs! Retorisk fundering. 
 
 
 
Person som bjuder på retoriska funderingar. 
 

Ta med-förvirring

Vi tog bilen och handlade mat på McDonalds drive in idag. 
 
Kassören: Vad får det lov att vara?
Jag: En Big Mac och ett Happy Meal.
Kassören: Ja tack. 
Jag: Och så tar vi med oss maten. 
Kassören: Just det. I bilen.
 
*syrsor spelar*
 
Ungefär som att vi skulle beställa i drive in och sedan kliva in i restaurangen och äta maten där? 
 
HAHAHAHA!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det kanske är en god idé? 
 
 
 

Moooot Stockholm

Nu är vi på väg upp till Stockholm för att se på Melodifestivalfinalen. Tjoho vad roligt! Barnen har längtat som tokar, vi har tittat på Mello på Youtube varje dag i 38 dagar (minst), sjuåringen har planerat sin outfit sedan veckor tillbaka och pirr i magen gjorde att det blev morgon redan innan klockan 06 idag. 
 
Peppen är total, med andra ord. 
 
Jag hejar på Victoria. Sjuåringen hejar på Fo&O. Fyraåringen vacklar mellan att heja på "alla" och "den som vinner" (smart). 
 
Häng med under dagen på mitt Instagram-story vettja, Spiderchickblogg heter jag på Instagram. 
 
Häpp!
 
 
 
 
 

Jury Årets UF Företag

Idag har jag, Matilda, en kollega till oss samt tre andra företagare varit jury i kategorin Årets UF Företag Skaraborg.
 
UF står för Ung Företagsverksamhet och vinner man Årets UF Företag vinner man inte bara kapital till företaget man kvalificerar sig även till SM i Stockholm med chans att representera Sverige i UF Europa. 
 
 
Tre glada jurymedlemmar. 
 
 
  
Först fick vi i juryn läsa alla bidragens företagsrapporter. Sedan fick alla företag, var för sig, 4 minuter på sig att pitcha sin affärsidé och efter det fick vi juryn ställa frågor om allt från marknadsföring till ekonomi och sälj. Vi såg en tydlig röd tråd i att alla företag hade ett ambitiöst och uttalat miljötänk. Det är sannerligen en miljömedveten generation som växer upp nu.
 
Att ta ett beslut om vinnare var INTE var lätt.
 
 
- ALLIHOPA VINNER!! ville jag skrika. 
 
Men så löd tydligen inte reglerna. 
 
Till slut föll valet på Concrete UF som tillverkar ljuslyktor i betong och som vi ansåg stod för ett imponerande helhetstänk vad gäller alla delar av företaget. Men överlag är jag SÅ imponerad av samtliga drivna ungdomar!
 
 
 
 
Efter den här dagen inser jag att jag under mina år som egenföretagare har lärt mig SÅ mycket! Jag hade inte det minsta svårt att ställa relevanta frågor för jag vet själv hur man driver ett företag och vad som krävs. Det är en häftig känsla för en kvinna som allt för länge har trott mindre om sig själv. 
 
Nu: Akut soffläge. 
 

Nya mål i sikte

Idag har jag lämnat gammalt bakom mig och genom att så göra öppnar man upp för nytt. Stäng en dörr och en ny ska öppnas. Ungefär så brukar jag resonera. 
 
Dörren vi har stängt idag är den till vårt kontorsrum. 
 
Ni som har hängt med och har bra minne vet att jag var tveksam till att signa upp mig på ett kontor. Men istället för att lyssna på min magkänsla intalade jag mig själv att jag var feg och körde över vad jag innerst inne kände. Dumt. 
 
Missförstå mig rätt. Det har inte varit elände att ha kontor. Absolut inte. Vi har haft jätteroligt med fabulösa kontorskamrater men samtidigt har det känts som en överflödig addering. Vi är ute och reser mycket och konsultar från olika arbetsplatser och där emellan är det rätt skönt att ta en jobbdag hemma, så rummet har mest stått tomt och stundom gett mig dåligt samvete. Även om det nu inte är svårare än att vi säger upp kontraktet tar jag det här som en lärdom att lita på min magkänsla. För den guidar mig ALLTID rätt.
 
Nåväl. Nu är det alltså uppsagt och det känns bra. 
 
Finns det någon Skövdebo som är intresserad av ett tjusigt rum granne med kreativa, härliga personer. Hojta till!
 
 
 
Kontor utsida.
 

Ledighet och nöjda barn

Vi har det lugnt på jobbet för tillfället så igår var jag föräldraledig med fyraåringen. Först lämnade vi storebror på skolan och sedan tog vi bussen till öppna förskolan och mötte upp några kompisar.
 
 
 
 
Man kan ju säga att jag var den enda föräldern som kom till öppna förskolan med en liten, liten silverväska innehållande en telefon, en plånbok och ett läppstift. Ingen skötväska, inga våtservetter, inga halvt öppnade bananer, ingen barnvagn, inga nappar... Ni fattar! Jag njuter av att använda väskor där en blöja bara kan drömma om att få plats. HA!
 
Efter lek och sång gick vi på stan och hittade fina saker åt sjuåringen. Delvis på rea.
 
 
 
 
Ni kanske förstår att det var en sjuåring som hade fredagsmys i svart luvtröja, röd keps och vita sneakers?! Hashtag nöjd person. MYCKET nöjd person. Kan man säga. 
 
Idag har vi sett när sjuåringen spelade innebandy-sammandrag. Efter det var vi bjudna till svärmor på middag. Nu stundar det snart mellokväll i casa Spiderchick. Och ja, det var MÖJLIGEN jag som valde lördagens godis.
 
 
 
 
Marmeladkulorna var slut. Om ni undrar. 
 
En mysig kväll önskar jag Eder. 
  

Utknôdd

I natt har jag sovit på en liten liten plätt i utkanten av vår säng. Bredvid mig har fyraåringen legat och knôtt (är "knö" ett ord i övriga Sverige?) (det betyder typ trängas) och bredvid honom låg Spiderpapa.
 
Eftersom vi låg så tight antog jag under hela natten att sjuåringen i sin tur låg bredvid Spiderpapa. Men döm då till min förvåning när jag klev ur sängen imorse och insåg att det enda som låg bredvid Spiderpapa var LUFT! 
 
Han har alltså legat och vräkt sig i mitten av sängen medan jag för glatta livet har klamrat mig fast i en snipa av madrassen med fyraåringen som ett ostämplat frimärke på ryggen. 
 
I perioder av natten har jag inte ens haft täcke på mig för att två personer har legat PÅ täcket och jag har inte kunnat dra upp det. 
 
Täcklös och utknôdd - är det sättet man behandlar familjens stam-moder på? VA?
 
Kommer kräva någon slags ersättning för detta. 
 
 
Funderar på lämplig ersättning. 

Fettisdagen och trista artiklar

Idag är det Fettisdagen! Tjoho! Semledagen alltså. Efter jobb och förskola åkte vi hem till min mormor och inmundigade denna härliga bakelse. Jag ÄLSKAR semlor och åt två stycken i ett nafs. 
 
 
 
 
 
 
Så trist då att se tidningar uppdatera med följande rubriker:
 
 
 
 
 
Förmodad tankegång på redaktionen:
 
ÅÅåå det är fettisdagen idag! Vad ska vi skriva om? Att det är gott att äta semlor? Att semlan förenar människor i fika och umgänge? Att det är en dag med traditioner? Nej nej! Vi skriver om hur många KALORIER en semla innehåller, att semlor är ONYTTIGT om du inte genast ger dig ut i löpspåret. Jaaaaa! Vi skammar våra läsare! Vilken bra idé! *redaktören publicerar artikeln med förhoppning om att ingen kommer njuta av sin fastlagsbulle*
 
Tusan vad trött jag är på sådant här.
 
Hade jag fortfarande haft kvar min ätstörning så hade jag triggats massor av en sådan artikel. Nu är jag frisk sedan många år och jag tänker ALDRIG på hur mycket kalorier något innehåller. Never. Verkligen aldrig. Efter att ha svultit mig själv och mixtrat med mat i alldeles för många år har jag gett mig själv gåvan i livet att aldrig ha dåligt samvete över något jag äter. Jag har varken tid eller lust att fundera över kalorier. Jag lägger min energi på annat.
 
Jag hoppas att alla ni läsare här inne har varit snälla mot er själva och njutit av semlor eller något annat ni tycker är gott idag och samtidigt undvikit tidningsartiklar som vill säga er något annat. 
 
Bojk to the ott. Bojkott. 
 
Tack och hej. 

Playen

Jag har tänkt på en sak... "Playen" måste vara ett av de senaste orden som vi har skapat? I alla fall är det ett flitigt använt ord i min vokabulär. 
 
Det uttalas "plej-en" och används när man beskriver att man har sett ett program på en play-kanal a.k.a online.
 
Exempel:
 
- Vilken dag och tid går Bonusfamiljen?
- Jag vet inte, jag kollar när jag vill på playen. 
 
Eller:
 
- Jag hade marathon av Hela Sverige Bakar igår.
- Gick det i repris?
- Nej jag såg det på playen. 
 
Hänger ni med? 
 
Kommer det här bli ett ord i svenska akademins ordlista så småning om tro? Som så många andra ord sprunget ur mänsklighetens nya vanor. 
 
 
 
 
 
Ord jag aldrig säger längre: Kasettband, videospelare, DVD, DVD-skiva, CD-skiva. 
 
Ord jag säger ofta: Playen, att Youtuba, att Spottifajja.

Slapp lördag och mellominnen

Heeeeej! Loooong time no seeee! 
 
Det blev ingen uppdatering här igår vilket många av er säkert inte ens har hunnit märka, just sayin. Man kan ju tro att uteblivet blogginlägg beror på att gårdagen på något sätt var fullspäckad, men nej nej. Tvärt om. 
 
Gårdagen var den slappaste lördagen i casa Spiderchicko på länge. Den hade kunnat vinna slapparnas slapperimästerskap så slapp var den. Och ju slappare jag är desto mindre blir det gjort. Men det är väl så det ska vara ibland? Viktigt att carpa konsten av att göra ingenting. 
 
På kvällen var vi i alla fall bjudna till några kompisar för att se på Melodifestivalen. 
 
Plus att det bjöds på chokladfondue. SÅ gott! 
 
Alla fick var sin liten skål som vi tände ett värmeljus under. Sen fick man doppa och dippa olika frukter och bär bäst man ville. 
 
 
 
 
 
Jordgubbe var godast att doppa tycker jag. 
 
 
 
 
Fyraåringen tyckte att skeden var godast att doppa. 
 
 
 
I övrigt tycker jag att gårdagens startfält av låtar var bra. Och nu är det alltså exakt tre år sedan som vi var i Örnsköldsvik och såg min man gå vidare till andra chansen. Jösses vad rolig hela mellogrejen var! Det vore ju fantastiskt om min man kunde vara med igen så att jag åter fick uppleva norra jordklotets största PIRR I MAGEN! Det var härligt. Gav en kick till livet. Plus att bilresan var en spännande utmaning. 
 
 
 
 
Note to self: Anmäla man till mello. Köpa choladfondue. 

Mammas nya kille och vässat hjärnkontor

Igår blev jag blixtinkallad (BLIXTinkallad ja) (man ska alltid använda tiningsrubriks-uttryck när man kan) till P4 Skaraborgs Nyhetspanel. Jag har sedan tidigare en plats i den panelen men just igår var det egentligen inte min tur att närvara. Meeeen självklart vässade jag hjärnkontoret och begav mig dit. 
 
Dels pratade vi om en politiker som har överfört pengar ur partikassan till privat konto. Vi pratade om en generaldirektör på Skatteverket som har blivit avsatt och så snackade vi sport. 
 
Ni hör ju. Kanske inte de ämnen som jag har spetskompetens inom men jag skakade av mig bluffkänslan och gjorde mitt bästa. 
 
Trevligt sällskap hade jag definitivt!
 
 
 
 
 
Efter radion mötte jag upp Spiderpapa och några kompisar för after work på ett tapas-ställe.
 
 
 
Miniburgare, kebab i bröd, ceasarsallad... Om inte det är svensk tapas så vet jag inte?
 
Efter maten gick vi till Stadsteatern och såg Mammas nya kille. SÅ roligt och verkligen den typ av humor som jag själv drömmer om att få göra. 
 
 
 
 
En torsdag med fart, helt klart. 
 

Kattgos och minnen av ankmunnar

I fredags var vi på after work. Så rysligt trevligt! Bubbel, kompisar och snus.
 
Fint som... Snus? Antar jag. 
 
 
 
 
I lördags morse kunde vi sova hur länge vi ville eftersom barnen var hos sin morfar. Klockan 08:16 stod jag inte ut längre.
 
- NÄE NU FÅR DET VARA NOG MED SOVERIET! utbrast jag. 
 
Och så gick jag upp.
 
Jag kokade kaffe, skrev, betalade en resa, la in en tvätt, mailade några mail, bakade en kladdkaka, rekade saker inför vår kommande Stockholmstripp... Har jag nämnt att jag kan vara rätt effektiv när jag väl vill? 
 
Sen vaknade Spiderpapa vid 11 när barnen kom hem. Möjligen mer vettigt. 
 
Vid lunch drog vi till våra kompisar. Kompisarna har två katter som jag gosade MASSOR med! Aaaa jag älskar katter! Ett tag trodde jag att jag gosade med katterna men det var visst bara alla hundratals kilo päls som dom hade fällt på min svarta skjorta. Väldigt lent att klappa på hur som helst. 
 
 
 
 
Idag har vi mest slappat och jag har insett att det är helt omöjligt för mig att ta en selfie utan att göra ett v-tecken. Det har blivit min nya ankmun. Kommer ni ihåg ankmunnen? Alla gjorde den i selfie-erans begynnelse! Jo. Även du. Sluta förneka! Jag vet att det är jobbigt att gräva i det förflutna men jag VET även att du gjorde den! Vi var alla där och harvade i ankmunsland. 
 
Men nu alltså. V-tecken. För min del. 
 
 
 
 
 
 
Över och ut. 
 
Tidigare inlägg