Skräpigt bra förklarat

Vi har glass i frysen. Som så många andra i soliga tider som dessa. 
 
- Vilken sort vill ni ha? frågade jag barnen tidigare idag. 
- Jag vill ha glassen med silverskräp! svarade femåringen.
 
Han menade den här:
 
 
 
 
 
Pappret kring glassen är skräp i hans värd. Man ska ju slänga det. 
 
Med andra ord: Glass med silverskräp
 
Så knasigt men ändå utomordentligt bra förklarat. 
 

Klassisk docka med modern twist

Jag älskar när barnen är framme med sina små kreativa fingrar och ger den här dockan en mer modern twist.
 
 
 
 
Här dabbar den, som ni ser. 
 
Den kan flossa också. 
 
 
 
 
Hashtag rätt i tiden. Snart shufflar den väl också. 
 
Vet ni inte vad dab, flossa och shuffla är för något rekommenderar jag en snabb googling. 
 
Det är det enda kidsen gör nu förtiden. 
 

Läggningsgoda vänner

Mina barn är aldrig så goda vänner som precis vid läggning. 
 
Någon annan förälder som känner igen det syndromet?
 
Mina barn kan gå en hel dag och inte bry sig så värst mycket om varandra / bli osams så fort de råkar få ögonkontakt men så säger jag "nu är det läggdags" och som på en given signal blir barnen de bästa av vänner. Plötsligt kommer de på så många roliga lekar tillsammans att kreativiteten sällan finner några gränser.
 
Det byggs hinderbanor, tillverkas uppfinningar och spelas inhomhushandboll på osynliga planer. Igår kom dom på den briljanta idén att springa runt radhuslängan i kalsonger samt doppa sig själva i vattenpölar??
 
 
 
 
 
 
Dom har så roligt tillsammans att jag nästan inte har hjärta att bryta upp aktiviteten trots att timman är sen. Vilket får mig att ana att det kaaaaaan vara något slags... Trick? 
 

Söndag med kyssar och inventering

Idag vaknade femåringen vid 07:30-snåret och kickade raskt igång dagen med en inventering av gammalt sparat förskolepyssel. 
 
- Oj oj vad ordningsamt! säger ni. 
 
Jo visst. Inte nog med att han inventerade sitt eget pyssel, han inventerade även det som storebrorsan satt samma under sina dryga fem år på förskola.  
 
 
 
 
 
Jag låg i sängen och slumrade och kunde riktigt känna hur den andra sänghalvan började svikta under tyngden av teckningar och laminerade dikter. 
 
Efter en stund kom femåringen på något roligare att göra och lämnade både sin morgontrötta mamma och den påbörjade inventeringen åt sitt öde. 
 
Japp.
 
När jag kände mig med färdig med att slumra bland allt papper klev jag upp för att koka kaffe och då satt bröderna Spiderchick vid köksbordet och tittade på Youtube på paddan. 
 
- Mamma vi tittar INTE på en film med svärord! utbrast femåringen apropå ingenting vilket genast fick mig att förstå att dom tittade på en film med svärord. 
 
 
 
 
Resterande dagen har åttaåringen lyxat i kompisens sommarstuga. Spiderpapa har tillbringat dagen i en bil på väg hem från Sweden Rock och jag och femåringen har firat min svägerska som fyller 25 år. 
 
Femåringen passade på att gosa med kusinen. 
 
- Mamma han är sötast i världen! Jag måste kyssa honom! 
 
 
 
 
Och många kyssar fick han, lill-kusinen. Både från femåring och mig. 
 
En i det hela taget mycket fin söndag. 

Skolbesök

Idag lämnade jag av en pirrig femåring (snart 6 år) på skolan. Han och kompisarna ska vara där under förmiddagen. Träffa fröken, träffa sin fadder, känna på skolgården, käka lunch och då oundvikligen BÄRA SIN EGEN BRICKA! 
 
Jösses. Hur ska det gå?
 
Jag tänker att jag kanske måste gömma mig i matsalen? När det är mitt lilla barns tur att gå med sin bricka till bordet slinker jag fram och går hukande, ytterst diskret, bredvid honom med en stödjande hand under brickan. Sen ligger jag under bordet hela måltiden och smyger fram en servett när det verkar behövas. När han ska lämna brickan vid disken gör vi om samma stöd-procedur innan jag ljudlöst och obemärkt lämnar lokalen. 
 
Vad tror ni om det?
 
Va?
 
Pedagogerna måste väl ha varit med om att föräldrar har gjort så förr??
 
 
 
 

Trädgårdstvagning

Igår frågade femåringen om han fick lov att duscha blommorna med trädgårdslangen. 
 
- Ja visst! svarade jag.
 
Vilket är lite lustigt eftersom alla föräldrar vet att ett barn i kombination med en vattenslang kommer bli ungefär lika torrt som Niagarafallen efter en regnperiod. 
 
Well. Det började ändå fint med dusch över blommorna. 
 
 
 
 
Sedan fick cyklarna en tvätt. 
 
 
 
 
 
Efter det fick trappan en omotiverad tvagning med möjligen en onödigt hård vattenstråle.
 
 
 
 
Sen gick det utför och någonstans när femåringen glatt ropade "TITTA DET SPRUTAR JORD UR GRÄSMATTAN" stängde jag av vattnet och drog ur nyckeln ur vattenlåset. 
 
Japp. 
 
Framsidan på vår trädgård är i skrivande stund möjligen både grönast och renast i hela kvarteret. 
 

Smart klädval

Står du inför många klädval varje morgon?  
 
Har du jobbigt att bestämma dig? Provar, provar och provar du men ingenting känns riktigt bra? Kan du inte bestämma dig för vad som matchar? Finns det kanske en tredje part som försöker hjälpa dig i klädkrisen men hen är typ den sämsta personen ever på att komma med förslag? 
 
Lugn! Bara lugn. 
 
Då har femåringen i den Spiderchickska familjen ett råd - ta på dig alla kläder på en och samma gång! 
 
 
 
 
 
Varför välja en tröja när du kan ha på dig tre? 
 
Egentligen är det konstigt att normen säger bara ett lager kläder. Det är ju superpraktiskt att ha minst tre lager för 1) du kommer inte behöva frysa 2) blir du varm kan du skala av 3) får du en fläck på första lagret är det bara att svida om och 4) du kan ändra stil efter humör. Jamenar på morgonen kan du ju känna dig jättemycket som en fotbollsperson men under dagen kanske du får mer feeling för shorts och t-shirt? Där har vi nog alla varit. Perfekt då med flera lager. 
 
Kom inte säg att inte femåringar är ett smart släkte. 

Gissningslek i det oändliga

Femåringens främsta hobby just nu är att låta övriga familjen gissa olika saker. Det absolut bästa han vet är att ställa en "antingen eller"-fråga och sedan betrakta mottagarens tveksamma blick inför alternativen. 
 
Tillåt mig saxa ur dagens fråge-skörd: 
 
Gissa om man kan göra allt med en dörr!?
Svar: Eh... Nääää... ? (funderar på om det är någon slags kuggfråga)
 
Gissa vilken färg jag tänker på! 
Svar: Eh... Röd? Nähä inte det. Av någon anledning har den som gissar ALLTID fel. Det är nästan så att jag hade kunnat tro att frågeställaren ändrar det rätta svaret helt godtyckligt, vart efter det passar? Men vad vet jag. 
 
Gissa vilken hand jag håller stenen i bakom min rygg?
Svar: Höger? Nähä inte det. Lustigt att den som gissar även vid denna typ av fråga ALLTID har fel. Hm......... *kan höra ljudet av små nävar som flyttar sten bakom en rygg*
 
Gissa om jag har tänder?
Svar: Eh... Ja? 
 
Gissa vad jag sjunger nu *femåringen rör kappt märkbart på sina läppar*
Svar: Någon av världsaltets alla låtar som någonsin har producerats? Eller vid närmare eftertanke - något med Samir och Viktor? (Oftast något med Samir och Viktor, ja)
 
 
 
Person som gillar att låta folk gissa. 

Imponerad

En person som imponerade på mig under resan var hotellets egen aktivitetsansvarig. Hon jobbade alltså inte för Tui utan var anställd av hotellet. Jag pratade en del med henne och tydligen kom hon från Estland och hade jobbat på Cypern i två månader. 
 
Alltså denna tjej var helt fantastisk! För det första höll hon i en timmas vattengympa varje förmiddag vid 10. Klockan 11 arrangerade hon vattensport för alla som ville vara med. 
 
 
 
Vid denna pool ordnades gympa och vattensport. 
 
 
 
En av dagarna hade hon pysselstund för alla barn i lekrummet. Det målades, klipptes, klistrades, glittrades och hela tjottabaletten. Några kvällar hade hon mini-disco för de minsta och senare höll hon i musik-quiz för de vuxna (med barnen i allra högsta grad involverade).
 
Igår kväll uppträdde självaste Michael Jackson (han var sjukt lik och himla duktig, faktiskt). 
 
 
 
 
Under den showen var aktivitetstjejen både presentatör och ljudtekniker PLUS att hon samtidigt hade ansiktsmålning för alla barn (!). Femåringen, som älskar allt som innefattar färg ihop med hud, stod i kö två gånger. Första gången ville han ha en hund på armen. Och det fick han. 
 
 
 
 
Sen kom han på att han ville ha ännu ett motiv och velade då mellan om han skulle be om en bäver eller en gris? Aktivtetstjejen googlade med stort engagemang bilder på både grisar och bävrar och till slut bestämde sig femåringen för en gris i avslappningsposition. Gul och svart skulle den vara. 
 
 
 
 
Se där. 
 
Ni förstår. Det fanns liksom inget som inte den här tjejen fixade. Helt klart en massa plus kanten och flera guldiga grisar till henne. 
 

Smart glassätning

Idag har femåringen lärt sig engelska. 

- En ajs cream tänk you, vanilja plis, har han beställt i poolbaren. 

 

 

 

Naturligt ändå, att de första engelska fraserna han lär sig kretsar kring ett av hans större intressen i livet. 

- Nu får du inte köpa någon mer glass idag, sa jag till femåringen efter att han ätit sin andra glass på kort tid.

Men efter en stund kom han trots det springande med en tredje glass? Det visade sig då att femåringens nyfunna vän, Tage 6 år, hade köpt en glass åt honom. Eller ska jag säga ”köpt ut” en glass åt honom. 

- Det var inte jag som köpte! utropade femåringen och såg mycket nöjd ut vid vetskapen om att han inte hade brutit några regler. 

Det hela var så sött att jag valde att se mellan fingrarna gällande detta kringgående av rådande bestämmelse. 

Förlåt

Förlåt kära granne för att den enda påskliljan du hade i din rabatt nu sitter i en vas hos familjen tvärs över gatan.
 
 
 
 
 
 
Den såg helt enkelt alldeles för lockande ut. Vi lovar här med att beundra den helhjärtat så länge den varar. 
 
Mvh // Plockad av glad person på ca 110 cm.  

Klippälsk

Mina barn ÄLSKAR att klippa sig! Verkligen älskar. Dom skulle helst klippa sig varje vecka.
 
Är det normalt?
 
Det kostar ju en del att gå till frisören och eftersom vi inte kan lägga hela vår månadsbudget på att hålla barnens kluvna hårtoppar i schackt får vi ändå begränsa frisörbesöken något (jag kan absolut inte klippa när det handlar om frisyrer) (fråga min man och den ofrivilliga landningsbanan han fick i nacken sommaren 2005). 
 
Nu ska femåringen klippa sig på fredag och han räknar ner dagarna. Han funderar även på vilken frisyr han ska be om.
 
- Mamma... sa han igår. Vem tycker du att jag ska klippa mig som, David Lindgren eller Harry Potter?
 
Haha! ♥ Man får ju ändå beundra bredden i inspirationspersoner. 
 
Jag röstade på Harry Potter så nu vill femåringen att vi även ska hitta tatueringar i form av blixtar som vi kan sätta i pannan på honom, vilket självklart känns rimligt. 
 
 
Person som snart kommer slita av sig mössan för en klippning. 
 

Besök i skolan

Idag har femåringen varit i skolan och träffat sin blivande fröken och sina nya klasskamrater. Föräldrar var också med. Mycket pirrigt och spännande. 
 

På frågan vad som ska bli roligast med att börja skolan svarar femåringen ”att få vara med lärarna och kompisarna och leka”. Ändå snällt att han inkluderar lärarna, tycker jag haha. 

 

Jag minns när vårt äldsta barn började skolan, minns ni? Jag kände mig helt orolig inför det och tyckte att vårt lilla, lilla, lilla barn inte alls var redo för den stora skolvärlden. 

 

Men efter tre år har vi blivit rutinerade skolbarnsföräldrar och inför minstebarnets start är jag lugn som en filbunke. Han känner redan alla fritidspedagoger, får samma fröken som storebror har haft och har varit i lokalerna tusen gånger. Dessutom börjar han i samma klass som en hel hög förskolevänner och känner många av de äldre barnen. Han har även storebror och alla storebrors kompisar som hejar och ropar och inkluderar. Så ja, det är helt klart något av en räkmacka in i skolan för denne lille gosse. Jag själv är ju äldsta syskon och när jag nu betraktar mitt yngsta barn ser jag hur mycket man får på köpet. Storasyskonet sopar banan i mångt och mycket *klappar mig själv retroaktivt på axeln*.

 

Vår påhittiga och företagsamma femåring ♥ Med massor av fantasi. Funderar mycket och ställer minst tusen frågor per dag. Sjunger hela tiden. När han inte ställer frågor då. Älskar att samla grannskapets alla barn i lek. Omtänksam mot de som är mindre. Försök förresten inte pilla in några orättvisor för då säger denna femåring ifrån direkt, var så säker. 

 

Jo, jag har möjligen varit detta barn partiskt sedan 10 juli 2012, men jag vet att han kommer trivas och fixa skolan galant!

 

Både barn och mamma är redo för detta nya steg. He. he.

 
 
 
 

Nya pjuks

Idag fick jag och femåringen nya skor. Eller fick och fick, jag betalade med inarbetade pengar. 
 
Tjusiga va? 
 
 
 
 
 
 
 
Femåringen har sett Addidaspjuksen på en kompis och suktat såååå mycket efter likadana. Vid något tillfälle slog mitt i-ländska mammasamvetet till och jag lovade honom att han kunde få likadana. Sedan de löftet lämnade min mun har femåringen frågat varje dag, snudd på varje timma, om idag är dagen då skorna ska inhandlas. Idag kom den dagen. 
 
- Mamma vilken TID ska du handla skorna? undrade femåringen imorse. 
- Jag får handla dom på lunchen, svarade jag. 
- Om det regnar måste du stoppa skorna i en påse! påminde femåringen. 
 
Ja.
 
Ni förstår att de här skorna är efterlängtade. 

Tandfråga

Femåringen i vår familj är i tandtappartagen. Han har tappat en tand än så länge och har nu ett helt gäng tänder som är lösa. Höger framtand är han speciellt intresserad av att bli av med, han vickar tålmodigt på den varje dag men det är en seg rackare. 
 
- Mamma, vad händer om man tappar en tand som man redan har tappat? undrade han häromdagen. 
 
Relevant fråga ändå. 
 
Jag förklarade att tappar man en tand som man redan har tappat innebär det nog tyvärr att man inte får några fler tänder just där. Då får man skaffa sig en låtsastand. 
 
- Så här? undrade femåringen. 
 
 
 
 
Eh. Ja. Ungefär så där. 

Proppen och lur av system

Ikväll har vi sprunigt Proppen som går av stapeln varje onsdag här i stan.
 
Det är en springrunda där man får köpa en nummerlapp och sedan springa 1 km (om du är barn) på tid. Kommande dag hittar du din tid i tidningen eller på webben. Det här är mycket populärt bland barnfamiljerna i Skövde. Alltså, MYCKET populärt. Det har nästan nått Justin Bieber konsert-proportioner och köerna ringlar sig LÅNGA redan en halvtimma innan första starten. 
 
 
 
 
 
 
Men pass opp! Vad inleder familjen Spiderchick Proppen med? Springrundan? HAHA! Bitch please.
 
Vi inleder naturligtvis med att köpa den obligatoriska korven och festisen. På så vis förekommer vi den gigantiska korvkön som snart bildas när folk har sprungit färdigt. Så medan resten köar för att springa seglar vi ledigt och fritt in vid korvstationen.
 
HUR SMART?
 
Snacka om att lura systemet!
 
Och när alla andra sedan står och köar för en korv då glider vi förbi med MAGARNA REDAN FULLA!
 
Hahahahaha!!
 
Åh...
 
Va?
 
Vad säger ni?
 
Jo, jag behöver eventuellt skaffa mig ett liv ja.
 
 
 
 
 
Huuuuuur som helst. 
 
Idag blev jag otroligt imponerad av femåringens spring-skills. Tidigare år har han mest varit intresserad av att leta kottar och har möjligen tagit sig tid att bryta ihop utmed banan. Men idag? Han flög fram! Nu stannar han snart nu stannar han snart tänkte jag. I synnerhet i uppförsbackarna. Men det gjorde han inte? Han sprang och sprang. Jag hann knappt inte med? Åh vad stolt jag blev över honom ♥
 
 
 
 
 
 
 
Nästa vecka springer vi igen och fortsätter självklart att lura systemet. 

Så himla klart

Fun fact: Föregående bild på mig i ovig position fotades av femåringen.
 
Jag måste säga att det är oerhört lyxigt att ha barn i fotograferingshjälpsam ålder. I synnerhet när man som mamma är bloggare. Åttaåringen har i och för sig glidit över i ett stadie där han inte längre vill hälpa till så värst mycket på grund av att han oftast har mer viktiga saker för sig. Femåringen där emot är fortfarande i stadiet då han meeeeer än gärna är behjälplig med allt och inget. 
 
- Kan du fota mamma när jag sitter så här? bad jag honom igår. 
- Så himla klart kan jag göra det! svarade femåringen. 
 
Jag tror att det är uttrycket "självklart kan jag göra det" han egentligen söker.
 
Men så länge fungerar "så himla klart" perfekt. Så himla klart. 
 
 
 
Lelle fotografen. 
 

Handbollsavslutning med mjuka värden

Igår hade åttaåringen handbollsavslutning. Diplom och berömmande ord delades ut till alla barn och ungdomar som spelar i föreningen.
 
Sen var det dags för matcher där alla åldrar blandades i lagen. Femåringen fick också vara med. Han har ändå varit föreningens främsta bänksupporter under hela säsongen plus gjort ivriga inhopp på en del träningar, så man kan väl ändå se honom som en del i laget. En kvartsfjärdedel del av laget i alla fall. 
 
Han såg ut som en liten studsande minion på planen, tre huvuden kortare än de yngsta spelarna och minst tio huvuden kortare än de äldre. Plötsligt fick han tag i bollen, såg sin chans och sprang det fortaste han kunde över hela planen, skjutsade iväg bollen med båda händerna och - håll i er nu - GJORDE MÅL! Oj oj. Ni kan tro att han blev glad. Alla applåderade och målet godkändes trots att den innehöll minst tre tveksamma regelbrott. 
 
Jag måste säga att i mitt mammahjärta OCH i mitt kvinnohjärta är det fint att se att grabbarna är så fina med varandra, stora som små. Dom inkluderar och peppar, stöttar och tar hänsyn. Killar kan också mjuka värden!
 
Sen gick hela föreningen, barn, ungdomar, syskon och föräldrar, tillsammans och åt hamburgare på en abonnerad restaurang. Mycket trevligt. 
 
 
 
 
 
 

Handboll med hejarklack

Igår hade åttaåringen handbolls-sammandrag. Vilket betyder att lag från olika städer i vårt närområde träffas och spelar match mot varandra under några timmar. Det handlar mycket om lek fortfarande, såklart. 
 
Den här gången var vi förutseende och packade med oss fika! HA! Vi är annars alltid den oplanerande, fikalösa familjen som får stå i svinlång kö till någon temporär kafeteria för att sedan swisha en halv dagslön för en ljummen kokkorv. Men inte igår inte! Nä nä. Nu hade vi förberett mackor och kaffe och festis och annat göttigt. 
 
Femåringen firade genom att äta upp merparten av all fika redan på vägen dit. 
 
 
 
 
 
 
Sen kollade vi på matcher hela eftermiddagen. Femåringen tycker alltid att det är väldigt spännande att vara med och heja på storebror och han sitter gärna med på tränarbänken. 
 
Vi vuxna ser ett gäng barn som spelar. Femåringen ser ett A-lag i elitserien som spelar. Han har stenkoll på vilka som som leder och vilka som har gjort mål (och då räknar man inte ens mål på den här nivån).
 
Mmm.
 
Jag har sagt det förr och jag säger det igen - att ha ett småsyskon är att ha en livslång hejarklack
 
 
 
 

Inte bara lek

- När man blir äldre blir allt så avancerat. På förskolan får man bara leka... suckade åttaåringen idag.
 
- NÄ-HÄÄÄÄ! protesterade femåringen.
 
- Inte? Ni leker väl på förskolan? undrade jag. 
 
- Inte bara! svarade femåringen stött. 
 
- Nähä?
 
- Jag äter frukost. Och så måste jag faktiskt städa! Och sen äter jag lunch också. Så det är inte BARA leka! 
 
Nä nä.
 
Fair enough.
 
Rätt ska vara rätt! 
 
 
 
Person som inte bara leker. 
 
Tidigare inlägg