Inspelningsvarning

Minstebarnet i vår familj är en luring. Han har nämligen en tendens att säga en sak för att minuten senare vidhålla något helt annat. 
 
Exempelvis vid frukost: 
 
- Vill du ha ost på mackan? undrar jag. 
- JA! svarar minstebarnet. 
- Säkert?
- Jaaa! 
 
Sen fixar jag en ostmacka och när jag har gjort klart den deklarerar minstebarnet att NEJ han ville absolut INTE ha en ostmacka. Det har han ALDRIG sagt. 
 
GAH! 
 
Så här är det ofta. 
 
Jag överväger nu att börja spela in mina och barnens samtal med en telefonen. Eller nej nej - jag ska sätta upp CCV-kameror i hela huset som filmar dygnet runt. Folk kommer tro att vi pysslar med någon slags avancerad Youtube-satsning men det är alltså bevismaterial MOT mina barn som jag arrangerar. 
 
Mjehe. 
 
Rimligt?
 
Ja det tycker jag. 
 
Extrema situationer kräver extrema åtgärder. 
 
 
 
En ratad slags macka. 
 

Internet-förvirring

Att vi inte har uppkoppling till våran surfplatta över allt har varit lite förvirrande för barnen i sommar. 
 
Femåringen (i bilen): Mamma jag vill ladda ner ett spel!
Jag: Det går inte för vi har inget internet just nu. 
Femåringen: Men åååå... Ladda ner internet då! 
 
Rimlig begäran ändå.
 
Kan jag tycka. 
 
 
 

Smash och musikkväll

Igår var ni säkert 30 personer som meddelade mig på Instagram och andra olika kanaler att Hemmakväll har tagit in Smash. Wooohoo! Så HIMLA najs!! Och jag älskar det faktum att ni engagerar er och gläds med mig i denna speciella händelse! You are the best!
 
 
 
 
Förutom att jag och minstebarnet hängde hos kompisar halva dagen igår hade vi även musikkväll hemma hos mamma.
 
 
 
 
Musikkväll innebär att familjen träffas och så sjunger vi och spelar ikapp. Vilket kan tyckas märkligt då ingen av oss vuxna är vidare musikaliska. Jo min man såklart, men vi andra kämpar på och försöka leda varandra i jakten på rätt tonart. Hur som helst är inte syftet att sjunga rent utan att ha roligt. Och barnen ÄLSKAR det. 
 
I minstebarnet bor det helt klart en liten vokalist och igår hade han övat in ett nummer med Kizz tillsammans med sin pappa. 
 
 
 

Nu har jag förvisso varit minstebarnet partisk sedan 10 juli 2012 klockan 14-ish men jag såg inte ett barn utklädd till Kizz som spelar I wanna rock and roll all night på kastruller. Jag såg ett trumset! Jag såg en trummis! Jag såg en STJÄRNA! Och det är väl det som är att vara mamma. 
 
Efter uppträdandet fick minstebarnet skriva autografer och ta selfies med alla i publiken. 
 
 
 
 
En mycket lyckad och trevlig lördag. 

Fakta om femåringen

Med anledning av att minstebarnet har fyllt 5 år tycker jag att det är läge med en uppdaterad faktalista! Ni vet när Mini får bjussa på fakta om sig själv. Här bekskrev han sig själv som bebis, tvåååring och treåring
 
Självklart har femåringen skrivit all fakta själv. Jag är inte inblandad. Neeeej då. 
 
Femåringens fakta om sig själv: 
 
Favoritmat: Jag är egentligen mest förtjust i godis och glass. Men det får man tydligen inte äta varje dag?? Världen är orimlig på många sätt. Meeeen meeeen. Jag brukar helt enkelt hålla till godo med den mat som bjuds. 
 
 
Bild på en glass som jag beställde en bra dag i Hjo. 
 
 
 
Då skrattar jag som högst: När jag och min bror leker äventyrsbad i badkaret så att det stänker vatten ända in i grannens hus. Här snackar vi SKOJ på hög nivå! Varför betala dyra pengar till äventyrsbad när man kan låtsas att badkaret hemma är en vågmaskin helt gratis??
 
Favoritmusik: Allt med Samir och Viktor. Jag kan alla deras cirka fyra låtar helt utantill. Inga problem. Väck mig mitt i natten och be mig sjunga första versen i Bada Nakna baklänges och jag garanterar felfri leverans. 
 
Smeknamn: Paltis (mamma och pappa) samt SLUUUTA (min bror). 
 
Förebild: Min storebror. Han har alltid så genialiska idéer och jag kopierar gärna allt som han gör. Det är smidigt att ta rygg på någon här i livet. Jag rekommenderar det. 
 
 
Bild på mig och min brolla när vi besökte inspelnigen av Sommarlov i Malmö.
 
 
Superkraft: Jag kan känna lukten av en mamma som norpar godis ur köksskåpen på TRE MILS avstånd. Minst. Även när jag är förkyld. 
 
Särskild förmåga: Jag kan sova mig igenom allt! Exempelvis kan jag somna på en flygplats på Mallorca och vakna upp på ett hotellrum i Göteborg utan att ha fladdrat ens en liten bit på ögonlocken. Praktiskt. 
 
Hobby: Uppträda med mina kompisar. Faktum är att min förskola fick inrätta en scen på avdelningen eftersom alla uppträdanden med mig och kompisarna blev så frekventa. 
 
Drömmer om: Att fylla 8 år. Jag längtar väldigt mycket till denna dag och pratar ofta om den. Visst, 5 år är en okej ålder men när man är 8 år då är man STOR. 
 
 
Bild från när jag bowlade senaste. Det behöver man inte vara 8 år för att göra. 
 
 
Vill gärna: Låsa fast folk med mina polishandbojor. Det är alltid en bra tillfälle att haffa någon med handklovar - så brukar jag säga. Ni får gärna citera mig. 
 
Älskar: Att vattenkamma mig. Massa vatten i luggen, en kam och swchooooop så känns livet om möjligt ännu bättre. 
 
Övrigt: Min mamma (som förvisso har varit mig partisk sedan 2012) tycker att jag är en klok, rolig, pratglad, empatisk, nyfiken, frågvis, snäll och bestämd person. Jag har en stark känsla för vad jag tycker är rätt och fel och jag har inga problem att påtala vilket. Jag älskar musik, att sjunga, spela och showa. Min mamma brukar säga att det kommer bli något stort av mig!
 
 
Bild på mig från i midsomras. 
 
 

MiniSpider 5 år idag!

Idag fyller vår älskade minsting 5 år! Soooooom han har längtat efter denna dag! 
 
Minstebarnet är den morgontrötta i vår familj så faktum är att vi faktiskt kunde väcka honom med sång och paket imorse. Verkligen väcka. Helt autentiskt. Ingen bluff inget båg.
 
 
 
 
Han fick bland annat en synt i present. Oklart hur resten av familjen kommer känna kring detta instrument om en vecka (eller en dag) men femåringen älskar sång och musik så det var en uppskattad present. 
 
 
 
 
Igår tjuvstartade vi med kalas för släkten. 
 
Inför kalaset städade födelsedagsbarnet hela huset med disktrasa och generösa mängder rengöringsspray. Sen plockade han blommor och ställde i vas på bordet (det senare med med viss hjälp).
 
 
 
 
- Jag hoppas att gästerna kommer tycka att blommorna är fina! sa han förnöjt. 
 
Klockan 15:00 anlände så alla. Äntligen! Förutom massor av paket tyckte nog födelsedagsbarnet att det roligaste med kalaset var att nästan alla i släkten ställde upp på en fotbollsmatch (filmklipp finns på Instagram). Lycka! 
 
 
 
 
 
Ikväll ska vi grilla och fortsätta fira vår goding. 
 
Här kan ni förresten läsa om när födelsedagsbarnet kom till världen, för fem år sedan. 
 

Presenter, bowling och genialiska mackor

Igår gjorde vi ärenden på stan. 
 
Fyraåringen (fem år på måndag) tyckte att jag kunde handla fördelsedagspresenter åt honom när han var med.
 
- Mamma köp mina presenter nuuuu! Jag LOVAR att blunda! 
 
Jo tjena. Hehe. För det vet vi ju att en fyraårings blundningsteknik är otrooooligt tillförlitlig. Något säger mig att lilla ögonlocken skulle fara upp snabbare än en dopad persienn. 
 
 
 
 
 
Sedan bowlade vi med några kompisar. Vi har nämligen signat upp oss på barnbowlargratis.se och får genom det bowla utan kostnad vissa tider och dagar. Väldigt praktiskt. Ett tips från mig till Eder. 
 
 
 
 
 
Imorse fick barnen lov att ta Nutella på sina rostmackor. Vart på dom, bakom ryggen på sin mamma, passade på att bre ett tjockt lager chokladkräm på båda sidorna av mackan. Möjligen kladdigt att äta men samtidigt helt GENIALSIKT. Det ger jag dom. Jag nämnde faktiskt aldrig hur mycket av smörgåsen (chokladkrämsgåsen?) som man fick täcka med Nutella. 
 
Sida ett:
 
 
 
 
Sida två:
 
 
 
Nu är barnen hos sin farmor och jag tänkte passa på att fixa en massa. Hela den här veckan har varit galet full av olika göromål. Det är födelsedagskalas som ska roddas, kontor som ska flyttas ur, tjejträffar som ska styras upp, sängar som ska säljas, bil som ska köpas, semester som ska planeras... Gah! Allt på en och samma gång.  
 
Men det är samtidigt roligt. 
 

Hjälpredan

Fyraåringen (5 år om några dagar, i rättvisans namn) har kommit i en fas då han älskar att få hjälpa till. Vilket är  praktiskt! 
 
Till exempel om jag sitter på toaletten på ovanvåningen och inser att pappret är slut och att samtliga extra rullar finns på nedanvåningen, då kommer fyraåringen väl till pass. 
 
Ropar jag och ber sjuåringen om hjälp får jag bara ett bestämt NEJ tillbaka. Antagligen för att han tittar på en vlogg av Jockiboi eller något annat mycket viktigare. 
 
Ropar jag på Spiderpapa får jag ett straaaax tillbaka och sedan får jag sitta där på toalettringen och hoppas att strax betyder en minut och inte en timma. 
 
Ropar jag där emot på fyraåringen ja då får jag ett rungande JAAAA tillbaka och så hör jag små fötter storlek 28 smattra nedför trappan. Jag kommer mamma jag kommer! ropar han bekräftande för att försäkra mig om att min bakdel snart ska befrias från WC-klosetten.
 
Och när han kommer med pappret berömmer jag honom i klass med att han just har utfört en viktig räddningsaktion. Vilket han på sätt och vis har också. 
 
Jag hoppas att den här hjälpsamma fasen håller i sig. 
 
 
 
 

Sommarpresenter och knappa marginaler

Idag fick barnen välja var sin sommarpresent i leksaksbutiken. Dom är väldigt olika varandra när det gäller att välja. Äldstebarnet vill gå igenom sortimentet. Fundera. Klämma och känna. Fundera lite till. Diskutera sina olika val med en vuxen. 
 
Minstebarnet å sin sida travar in i butiken och det första han lägger ögonen på väljer han. Vilket alltid är något av ett lotteri. Idag föll blicken på ett paket med Minionfigurer.
 
- Jag tar det! sa han bestämt. 
- Du vill inte kika runt lite först? undrade jag. 
- Nej. 
 
Nä häpp.
 
Sen hoppade han studsmatta i en timma medan brorsan ägnade tiden åt att välja och välja för att slutligen inte välja något alls i just den butiken. 
 
 
 
 
Efter sommarpresentvalet skulle vi hämta Spiderpapa på jobbet. Han slutade klockan 16 och klockan 16:15 skulle mitt body pump-pass starta. Vi hade därför bestämt att vi skulle hämta Spiderpapa på jobbet och sedan kunde han och barnen i sin tur lämna av mig på gymmet.
 
Klockan 16:01 sladdade vi in utanför Spiderpapas jobb. 
 
- THIS IS A DRIVE BY!! JUUUUUMP IN!! ropade jag åt honom genom en nedvevad ruta samtidigt som bilen fortsatte rulla.
 
En minut innan träningspasset började flåsade jag in på gymmet.
 
Ha! 
 
Det kallar jag LMSM*
 
 
 
 
Nu är det HÄLG! Underbart. 
 
* Livspussel Med Spännande Marginal

Fotbollsträning med korvbryt

Idag hade fyraåringen (som ju fyller fem år i juli, i rättvisans namn) fotbollsträning och den fixade han med koncentrationen i topp!
 
Första gången han tränade ville han avbryta efter fem minuter för att istället gå till den intilliggande kiosken vilket ju möjligen kan kännas som en rimlig prioritering. Men jag vet inte hur det hade sett ut om tränaren plötsligt undrat vart fyraåringen tagit vägen och sen upptäcker att han står femtio meter bort i full färd med att köpa kokt korv mitt i en passningsövning?
 
Inför nästa tillfälle fick jag därför förklara för fyraåringen att vi åt precis frukost, träningen pågår i en timma och vi kommer äta lunch hemma, efter träningen. 
 
- Jaha ja? Ja men då överlever jag! svarade fyraåringen klokt när han fick matschemat förklarat för sig.
 
Japp. 
 
Och sedan dess har koncentrationen som sagt varit på topp och vi ser hur roligt han har! Som småsyskon blir man ju snabbt van vid att stå vid sidan av och titta på de större barnens aktiviteter. Eller i alla fall vår lille har gjort det en hel del. Så att få utöva något själv har han längtat efter. 
 
 
 
 
 
Att fotbollströjan är i storleken av en klänning och att bollen går ända upp till knäna på honom, det är en gölle-bonus för mamman som tittar på.  
 

Kattmao och Rex

Vi har två inneboende hos oss. I alla fall om vi får tro fyraåringen som har tät kontakt med dessa ja... Vad dom nu är för något? Om dom är människor eller djur eller en blanding av båda det framkommer aldrig riktigt men dessa figurer heter i alla fall Kattmao och Rex.
 
Kattmao och Rex kommunicerar via fyraåringen och detta genom att gömma askar med lappar i som fyraåringen hittar överallt i huset. Jo. Det är bara han som hittar lapparna. 
 
På dessa står det (enligt fyraåringen som läser för oss högt) saker som "god jul" eller "snart fyller jag år" eller "jag heter T-rex i efternamn och jag är snällast i stan" eller "jag kommer snart och plingar på dig" (det sista tyckte jag lät som ett förtäckt hot?). 
 
På den senaste lappen stod det... Ingenting?
 
Jag: Vad står det på lappen?
Fyraåringen: Jag vet inte. Det bara står. 
Jag: Vad menar du?
Fyraåringen: Det står inget.
Jag: Men det är ju helt meningslöst att skicka en tom lapp?
Fyraåringen (rycker lätt på axlarna): Jag vet.
 
?
 
Kattmao och Rex alltså. Rimliga i all sin orimlighet. 
 
 
En ask kommer lastat... 
 
 
... med lappar som bara fyraåringen kan läsa. 
 

Bästa med resan

- Vad var det bästa med resan tycker ni? frågade jag familjen i helgen. 
- Att göra utflykter och vara med familjen, svarade Spiderpapa. 
- Att äta goda mat och få nya kompisar, svarade sjuåringen. 
- Att vara på hotellrummet och gosa med mina gosedjur, svarade fyraåringen. 
 
Haha! 
 
Har jag nämnt att den lille i vår familj inte är överdrivet svår att roa? 
 
 
 

Uppladdning och borttappning

Fyraåringen har laddat upp inför den stundande semestern genom att bära solhatt hela dagen på förskolan, detta trots att det har blåst STORM.
 
Imponerande! Det får jag säga. 
 
 
 
 
Sen har min mamma och pappa varit här och lämnat semesterpengar åt barnen. Dessa pengar ville fyraåringen genast springa över och visa grannbarnen några hus bort. Tyvärr fick vi neka honom detta tilltag då fyraåringen ännu ej har nått den ålder då han eh... Har någon vidare koll på saker. I synnerhet inte pengar. 
 
En gång fick han pengar på parkeringen utanför matbutiken och dom pengarna hade han fipplat bort innan vi ens hunnit fram till entrén. Han skulle kunna tappa bort sitt eget sparkonto, om det vore så. Och då vet han inte ens om att han har ett.
 
Imponerande det med.
 
På något vis.  
 

Shortsväder och kluriga frågor

Idag vaknade vi upp till världens finaste morgon! Sol och ljumma vindar! Underbart!
 
- Är det shortsväder idag mamma? undrade sjuåringen.
 
Jag svarade att sju plusgrader möjligen inte räknas som shortsväder, men ändå. Man måste ändå beundra barnens optimistiska sätt att ta ut saker i förskott.  
 
Fyraåringen vaknade ovanligt fundersam. Innan vi hade gått klart de femhundra meterna till förskolan hade han hunnit undra både huruvida jag tror att häxor äter barn (mig veterligen inte, nej), VAD är egentligen påsk (jaaa du?) samt hur en bebis kommer in i mammans mage?
 
Eftersom det för stunden kändes lite väl utvecklat att äntra förskolans tambur mitt i meningen ...och sen förstår du kan man även använda sig av insemination drog jag en mer kortfattad och förenklad variant.
 
PJUH!
 
Kom inte och säg att det inte är action i mitt liv. 
 
 
 
 

Fakturering och leksaksdag

Idag har fyraåringen haft leksaksdag på förskolan. Det vill säga alla barn får ta med sig en egen leksak hemmifrån. Ni kan tro att fyraåringen har längtat efter den här dagen! Efter att ha valt mellan en halloweendräkt (skräm-risk), en porslinshöna (krash-risk), min nyckelknippa (borttappningsrisk), tuggummiask (kladdrisk) (plus risk för att behöva klippa ett eller annat hår i slutet av dagen) och ett tv-spel (förskolan har ej x-box, mig veterligen) så föll valet till slut på Pigge, hushållets igelkott. Bra val. 
 
 
 
 
 
Själv har jag haft faktureringsdag på kontoret. 
 
Internet suger stundom inne på vårt rum. Det är som att rummet hyser någon slags brandvägg som står emot det kollektiva internetet. STÖ to the RIGT! 
 
Jag har suttit och svurit framför datorn samtidigt som nätet har laddat upp sidor i samma snabbhetstakt som en halt snigel. 
 
Efter två timmars tuggande kom jag dock på snilleblixten att jag kunde sätta mig i vårt gemensamma mötesrum för att på så vis komma närmare huvudmodern till internet och vips så swoooshade uppkopplingen fram.
 
HA! 
 
Sak att sätta på mitt cv: GENI!
 
 
 
 
 
 
Nu är vi bjudna till några kompisar på after work. Så najs! 
 
Trevlig fredag hörrni! 
 
Ps. Kul förresten att min lelle blögg kvalar in på topp 10 över landets mest populära föräldrabloggar, enligt Cision. Tack till alla er som klickar er in här, engagerar er, gillar och kommenterar! Jag tycker så mycket om er!
 

Melodifestivalhelg i Stockholm

Vilken fin Melodifestivalhelg vi har haft i Stockholm! 
 
Igår när tåget precis hade lämnat Skövde station sa fyraåringen orden som en förälder vet ALLTID kommer så fort man tenderar att passera en kommunskylt:
 
- Jag är hungrig! 
 
Japp. Men han fick lov att hålla magsäcken i schackt för äta skulle vi göra uppe i Stockholm. Väl där blev det thaimat. Grönsaker i form av djur fick vi också, vilket gav bonuspoäng. 
 
 
 
 
 
Efter mat i magen checkade vi in på hotellet, rum 1111. Respektabel siffra! Ändå.
 
 
 
 
Fönster och säng var hoppkompatibla, det insåg fyraåringen snabbt. 
 
 
 
 
I fönstret kunde vi även sitta och mysa så det gjorde vi MASSOR!
 
 
 
Inte. 
 
Varför skulle vi sitta och mysa massor i ett fönster? Vi hade väl annat för oss. 
 
Efter ombyte åkte vi till Friends Arena där vi mötte upp några kompisar från Skövde.
 
 
 
Innan festivalstart gick vi till Vapiano eftersom menyn där utlovade mat för alla smaker och åldrar. Och visst, maten var god men stämningen i lokalen var hysterisk. Personalen släppte in alla som ville i restaurangen men det fanns inga bord lediga så folk hovrade runt som blodtörstande hökar och kastade sig över första bästa lilla bit av bord som hintade lämnas. Till slut var det en kvinna som förbarmade sig över oss och sa att vi kunde överta deras platser så fort dom var klara. Hon var jättetrevlig och det visade sig även att hon var en av killarna i Fo&O:s mammas Zumba-kompis. Den kopplingen måste man bara älska!
 
Vid 19:00 kilade vi över till arenan och klockan 19:58, två minuter innan mellostart, somnade fyraåringen i mitt knä. Men det gjorde inget för hur många kan skryta med att man har sovit bort en Melodifestivalfinal på Friends Arena??
 
Vi som var vakna njöt hur som helst av showen och tyckte även att rätt låt vann. 
 
 
 
 
Idag vaknade vi bland fluffiga täcken och kuddar i hotellsängen. Sen åt vi en god hotellfrukost där smoothie och pannkakor med Nutella stod högt på listan. 
 
Vid 11 checkade vi ut och gick mot tåget. 
 
- Nu längtar jag hem till Sverige igen! konstaterade fyraåringen.  
 
Geografi är inte så noga i hans värld. 
 
Nu är vi hemma och jag är HELT SLUT! På riktigt. Känner mig som en mix mellan en förmultnad äppelskrutt och en multi-urvriden disktrasa. 
 
Helgen får en femma* - men skönt att vara hemma!
 
Nu måste jag chockvila!**
 
*Av fem möjliga. 
 
**Ord som beskriver en påträngande och ambulerande känsla av att vilja lägga sig raklång 
 

Söndag med snö och åldersönskningar

Idag vaknade vi upp till ett snölandskap. 
 
Helt crazy vad det har snöat HELA dagen och fortfarande snöar. Jag vet att vi bor i Sverige, jag vet att början av mars inte är vårtider men ändå. Jag tycker att detta snöfall är BED-E-RÖVLIGT. 
 
Vår balkong:
 
 
 
 
Förutom att vi har varit på femårskalas har vi gjort det enda rätta en dag som denna - hållt oss inne, poppat väldigt mycket popcorn och sett på film. 
 
 
 
 
 
 
- Hur gammal är du mamma? undrade fyraåringen tidigare. 
- Jag är 33 år, svarade jag.
- ÅÅååå... suckade fyraåringen uppgivet. Jag önskar att du var 81 år! 
 
?
 
Själv önskar jag mig barmark och SOL! Men vi önskar oss alla olika saker här i världen. 
 
Nu ska jag återgå till filmtittandet. 
 
 
 

Tre stycke slajm-myra

Under ett obevakat ögonblick i eftermiddag stympade fyraåringen sin storebrors slajm-myra (eller vad det nu är för något) med ett bestick. 
 
 
 
 
- Mamma titta vad som har hänt! sa han och visade upp sitt dåd. 
 
- Det var jag som gjorde det... tillade han med en något bekymrad blick. 
 
Jag antar att han precis hade insett vidden av sitt tilltag. Strunt samma att storebror inte har ägnat sin slajm-myra så mycket som en blick sedan han köpte den. Om det här skulle komma fram skulle fyraåringen vara i trubbel. A LOT OF TRUBBEL! 
 
- Det här behöver vi inte berätta för storebror, tyckte jag som är av åsikten att det man inte vet om behöver man heller inte ha ont av. 
 
- Vi måste gömma den mamma! utbrast fyraåringen.
- Ja det kan ju vara smart, höll jag med. 
- Vi gömmer den i havrefrasen! föreslog fyraåringen. 
 
 
 
 
Det var ju möjligen en god idé om det inte vore för att storebrors favoritfrukost är just havrefras. Att först mörda hans slajm-myran, stympa kroppen och sedan gömma likdelarna för honom att hitta i sin frukost skulle möjligen vara... Magstarkt?
 
Jag föreslog att vi istället skulle lägga den lille slajm-kroppen i sophinken och försöka glömma bort att det någonsin hade hänt. Vilket vi även gjorde.
 
Än så länge har det varit ett vinnande koncept. 

Saker man undrar

Vid läggning ställs det en hel del frågor i vårt hushåll. Det undras och funderas och stöts och blöts kring livets alla frågor. 
 
Saker två små personer kan undra vid läggdags:
 
Hur stor kan en vagel bli? (som en sten kanske?)
Hur gammal är Hero i Gladiatorerna? (42 kanske?)
Har en gladiator brutit armen någon gång? (kanske det) 
Varför har gladiatorerna inget hår på bröstet? (dom rakar sig)
Varför då? (en smaksak)
Men VARFÖR? (en del trivs med det)
Vad betyder att man trivs med det? (att man tycker det är härligt)
Hur stavas De vet du? ( d e v e t d u)
Kan vi kolla på dom på Youtube? (morgon!) 
Är det sant att man nyser av peppar? (eee njaaooo)
Vilket djur på jorden blir äldst? (sköldpaddan?) (obs! vild chansning)
Varför blir det ljust på morgonen och sen mörkt? (öööh det är så solen jobbar) 
Vad händer om solen försvinner? (då dör jorden) 
Vart tar vi vägen då? *avbryter utfrågningen på grund av akut existentiell ångest*
 
 
 
Mamma som möjligen inte vet allt, men ändå försöker. 
 
 

Längre än en hals

- Jag är längre än dig! konstaterade sjuåringen triumferande åt sin lillebror idag. 
- Men jag är längre än din HALS! kontrade fyraåringen minst lika triumferande. 
 
Ha!
 
Det gäller att dra i rätt kontrings-trådar.
 
 
 

Älska småsyskon

Fyraåringen fick ett paket russin när vi handlade igår. Något som storebror ville ha del av. 
 
- Kan jag få smaka? bad sjuåringen. 
- Du får ETT russin, svarade fyraåringen. 
- Jag vill ha två! 
- Du får ett! 
- Jag vill ha tre! 
- Du får åtta! 
- Okej. 
 
Eh. Ja. 
 
Man bara måste älska småsyskon och deras sviktande uppfattningsförmåga vad gäller mängd. 
 
 
 
Storbrish och lillbrish denna morgon.
 
Tidigare inlägg