Mästerbarnet


Rörd
Det är så härligt att se hur lilleman och hans vän har gått från att inte direkt bry sig om varandra till att verkligen börja leka med varandra. Det är helt underbart att bevittna barnafantasin som flödar. Jag blir alldeles rörd och får små tårdroppar i ögonvrån.
Idag har dom har lekt spöke, låtsas att dom fikar, dom har lagat mat, vattnat blommor, läst böcker, handlat, badat, si... BRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL!!!
Va, vad var det där?
Nähä det var visst bara Spidermama som började grina för att hon är så stolt.

Läser tillsammans.

Sitter på var sin bakplåt och "fikar".

Äter. I samma stol såklart.
Frågvis
Lillen travar nämligen fram till de flesta människor vi möter och frågar vad dom heter, vart dom bor och vad dom ska göra. Alla svarar artigt och leende.
Om jag även lär honom fråga vart dom förvarar eventuella släktklenoder (eller annat av värde) och vilka tider de jobbar så kanske vi har en begynnande karriär framför oss, jag och lillen?

Trippelt upp
- Ska det va så ska det va, kan jag tänka mig att han tänkte.

Filmkaos
Det brukar ta ungefär en kvart, ett barn med trytande tålamod och minst en tyst vuxensvordom innan rätt film hittas i alldeles fel fodral. OTROLIGT IRRITERANDE!!!!!!!!!!!!!!
Om jag själv har bidragit till eländet? Oh ja i allra högsta grad. Faktum är att jag är kaosets absolut störste främjare (tillika motståndare).

Bakom denna vackra filmidyll döljer sig ett kaos.
Godnatt alla
Godnatt Pippi.
Godnatt Annika.
Godnatt Tommy.
Godnatt Prussiluskan
Godnatt Emil.
Godnatt Kommandoran.
Godnatt Ronja.
Osv
Osv
Osv
Nu hoppas jag VERKLIGEN att Emil, Pippi, Ronja och de sju grådvärgarna i all evighet sover RIKTIGT gott.

Godnatt Annika och Prussiluskan.
Se upp i backen!
Imorse fick vi nämligen sms av några kompisar som uppmanade oss att komma till en av Skövdes brantaste pulkabackar klockan 10.00. Vilket vi gjorde.
Ser ni på bilden här nedan hur brant backen är? Nej det gör ni nog inte eftersom det är ett STUP! Jag vågade absolut inte åka. Om jag skickade ner mitt barn för stupet? Svar ja. Flera gånger. Och han älskade det.

En klutt med kids långt bort i fjärran.

Kompisarna bjussade på grillkorv som hungriga barn intog i rått tillstånd.
Tålamodspriset
Killarna har busat, sprungit hundrafemton varv runt lägenheten, lekt med prick alla leksaker i lillemans rum och kollat på sådana där youtubeklipp som barn gillar. Ni vet, typ en ko som viftar på svansen i 10.32 minuter eller tecknade figurer där man (läs: jag) misstänker att minst en av producenterna varit rejält hög under själva idéframtagandet.

Lyckat
Lilleman tyckte att chokladpuddingen var en riktig hit och la sig till med ett naggande gott litet pipskägg.

♥
Vad är deeeet?
- Vad är deeeeeeet? frågar han och pekar på halsbandet.
Jag riktigt ser i hans ögon hur han längtar efter att få sätta tänderna i godbiten.
- Det är mammas halsband det får man inte leka med, svarar jag.
- Vad är deeeeeet? upprepar lilleman igen och igen.
Antar att hans förhoppning är att jag någon gång ska råka svara fel och säga att det är ett halsband som han GÄRNA får leka med.
Men icke! Mig fintar han inte. Inte ens med upprepningsmetoden.

Morgonförhandling
• En resväska i vuxenmodell.
• En film (den med kommandoran).
• Sin egen tandborste.
• En skördetröska.
Efter en del förhandlande kom vi överens om att lämna alla saker hemma och att lillen istället skulle ta med ett plåster till förskolan, placerat i pannan.
Jag vet.
Förhandlingar med barn är inte alltid helt logiska.

Får icke säljas
Nu har jag hittat en sak som han INTE kan sälja och det är glasstrutarna vi har i frysen. Det är nämligen förbjudet att göra business av dessa. HA!
Mamma - barn
1 - 0

Städhjälp
Lilleman tog sig ann handfatet i badrummet och ville aldrig sluta. Han höll på i säkert trekvart. Till slut fick vi avleda honom med lock om film annars hade han putsat bort halva porslinet.
Nu lyser lägenheten i all sin rena glans och jag tänker att vi borde åka iväg på semester, eller bara allmänt hålla oss borta, så att det kan fortsätta få vara så här fint i alla fall en kort tid.

Flitig hjälpreda ♥
Dyr körv
Igår gjorde han en rejäl vinst när han sålde en korv till mig för just sjuttionio pengar.
Kanske den dyraste träkorv som jag någonsin har hållt i min arma hand.

En korv.
Kommandoran
I vår familj tiggs det inte om att få titta på Emil, nej för om lilleman får bestämma så är det Kommandoran som är den stora stjärnan i filmen.
- Titta kommandooooojan, ber han.
Och så tittar vi återigen på hur kommandoran, det snikna aset, snor åt sig all korv utan att bjuda, hur hon låser in alla jonen för att själv åka på frodigt kalas och hur hon slutligen hamnar i Emils varggrop.
I slutscenen njuter vi både jag och lilleman.
- Där kan ho gött ligga, tänker jag. Och så ler jag i mjugg.

Årets sista dag
Idag vaknade jag av att lilleman körde pulka i mitt hår (lillens egna ord). Det vill säga han for med lille handen upp och ner i min kalufs tills jag hade en snitsig pulkadread i bakhuvudet.
Gött.
Under förmiddagen förpassades lillfisen till sin farmor så jag och darling får lite tid att förbereda kvällen då vi ska iväg på knytkalas. Jag har varit nere på stan en sväng med uppgift att hitta något nyårsfint att ha på mig. Hittade massor av kläder!!
Till lilleman.
Så kan det gå när inte barnavdelningshaspen är på.
Älskar byxorna!
Älskar byxorna igen!
Öppet hus
Lillfis passar på att sakta med säkert smuggla över grannbarnens leksaker till vårt hem.
Översmugglat hittills:
1 st Skopis (känd från Byggare Bob).
1 st sulky (antagligen med tanke på Bebisen aka Pappa Micke).
1 st lastbil med tillhörande släp
1 st dator av lekvänlig modell

Översmugglad.
Bytt bytt
Efter en rad olustiga missförstånd har lilleman nu gått med på att byta namn på dockan, från Pappa Mikael till Bebisen.
På så vis hoppas vi undvika vidare familjeförvirringar och personförväxlingar.
Väl mött.

Välkomna till familjen
Välkommen till familjen Pappa Mikael. Får jag väl säga.

Lilleman har fått en krokodil också, den ska heta Pappa. Kort och gott. Även det namnet har lillfis valt själv. Bra namngivning tycker jag. Inget knussel.

